Gå till innehåll

Skaldemans teori/åsikt om kalorier?


Recommended Posts

Har med höjda ögonbryn och stundtals fnissande läst Skaldemans åsikter om kalorier och förbränning av dem.

 

Någon som vet om det finns belägg för det han skriver? Att man inte behöver bry sig om kalorier utan att hans egen Skaldemans ratio är det primära?

Länk till inlägg
Dela på andra webbplatser

För mig var det nog så att i början av min viktresa brydde jag mig inte ett dugg om kalorierna (kcal) utan det enda jag hade stenkoll på var kolhydraterna.

 

Så här i efterhand har jag kollat lite för skojs skull på "Min Mat.se" hur jag låg till ungefär i kalorier när jag började och jag hamnade någonstans runt 2000 - 2500 kalorier per dag och jag gick ner ändå trots att många menar att den mängden är en "vikthållande" mängd.

 

Men med tanke på hur många kalorier jag en vanlig dag satte i mig INNAN jag började med lchf (ja jag har kollat det också :P) så är det inte konstigt jag började gå ner! Jag låg på säkert 4000 eller ännu högre!

 

Så min uppfattning är att kalorierna inte spelar sååå stor roll om man har mycket övervikt och helt plötsligt tar bort den värsta boven, dvs kolhydraterna. För om man som i mitt fall tar bort tonvis med bröd, pasta, ris, potatis, läsk, saft, godis etc etc så sjunker kalorierna rejält utan att man behöver fundera så mycket på det.

 

Däremot fick jag ändå börja tänka "kalori" när jag började närma mig 75 kilo (vägde 106 från början). Låg då på samma kcal som i början och jag åt lika mycket protein som när jag vägde 106 vilket verkligen var onödigt.

 

Så minskade proteinet till ca 1 gr per faktiskt kilo kroppsvikt. Ligger nu på ca 1500-1600 kalorier per dag och går ner sakta men säkert.

 

Håller med "Tjoran" - jag bryr mig inte heller så mycket för jag har lärt mig hur JAG fungerar nu.

 

Jag gillar Skaldeman stenhårt och jag håller med honom om kalorierna till viss del - dvs när man har STOR övervikt betyder de inte så mycket men senare kan de göra det

  • Gilla 2
Länk till inlägg
Dela på andra webbplatser

Det går att räkna ut det basala behovet av kcal som din kropp behöver. Däremot går det aldrig att räkna ut hur mycket din kropp förbränner. Skaldemans ratio är ingenting annat än förhållandet mellanE% från fett, E% från protein och E% från kolhydrater. Förutsättningarna för hög fettförbränning ökas ju bättre förhållandet mellan fett, protein och kolhydrater de facto är. 

  • Gilla 2
Länk till inlägg
Dela på andra webbplatser

Skaldeman menar att i princip alla blir tillräckligt mätta av fett så man behöver inte bry sig - han tänkte inte tidigare på att några få tyvärr inte får de mättnadskänslorna, eller får det men suget är starkare. Men de på LCHF tidningen (som han är med i) har faktiskt börjar säga att vissa behöver tänka på det (och tyvärr hålla på krångla) - som tex 1/4 av kvinnor i metapause.
Lyssnade på de på LCHF kryssningen nyligen och då var de uppdaterade :P.

Vad han är mindre benägen är att säga han sa lite fel förut, men det är de flesta.

  • Gilla 3
Länk till inlägg
Dela på andra webbplatser

Fast Leo, han hade ju eg inte fel, han bara kände inte till oss besvärliga tanter! Det är dessutom charmen med SSS att han är svartvit och bombastisk! (och väldigt rolig att läsa :lol: )

  • Gilla 2
Länk till inlägg
Dela på andra webbplatser

Jag gillar Skaldeman skarpt, det var hans böcker som ledde in mig på LCHF-spåret. Hans förklaring till kalorier gillar jag också.

 

Kalori värdet för olika matvaror har tagits fram genom kontrollerad förbränning i en ugn. Människan fungerar inte på det sättet. Hos oss är det hormoner och enzymer som tar vara på energin i maten. Kalorier är helt enkelt nonsens.

  • Gilla 2
Länk till inlägg
Dela på andra webbplatser

Har med höjda ögonbryn och stundtals fnissande läst Skaldemans åsikter om kalorier och förbränning av dem.

 

Någon som vet om det finns belägg för det han skriver? Att man inte behöver bry sig om kalorier utan att hans egen Skaldemans ratio är det primära?

Eftersom jag själv aldrig läst några av Skaldemans böcker så vore det intressant att veta vad han exakt skriver/hävdar. Har du möjlighet att citera något relevant stycke?

 

Vad man tycker om Skaldeman och det han säger/hävdar blir ju beroende av dels hur konsekvent och tvärsäkert han uttalar sig och dels i vilken kontext.

 

Ur ett allmänt perspektiv vad gäller kalorier och LCHF (och därmed primärt bränslepartitionering) så är det mesta redan sagt till leda, ex här...

 

http://forum.kostdoktorn.se/topic/1191-vart-%C3%A4r-lchf-p%C3%A5-v%C3%A4g-h%C3%A5ller-iden-p%C3%A5-att-urholkas/page-4#entry13022

 

...här...

 

http://forum.kostdoktorn.se/topic/1343-avsteg-och-%C3%A5tersteg/#entry15051

 

...här...

 

http://forum.kostdoktorn.se/topic/1379-viktuppg%C3%A5ng-ist%C3%A4llet-f%C3%B6r-viktnedg%C3%A5ng/page-2#entry15597

 

...och här...

 

http://forum.kostdoktorn.se/topic/1660-f%C3%B6r-lite-kalorier/#entry19180

 

Vill du ha mer på fötterna så använd forumet och sök helt enkelt på "bränslepartitionering" så lär du hitta ett och annat som dryftar ämnet.

 

Detta ämne, jämte de eviga frågorna om ägg, är något som måhända borde klistras? (Har detta skett "redan" så har jag missat det då jag varit borta ett tag men jag vore då tacksam för en länk.)

 

Å andra sidan så finns det ju ingen anledning att inte fortsätta uppfinna hjulet gång efter gång efter gång. Alla här, inklusive undertecknad, har sannolikt obegränsat med energi (kalorier) för den typen av skojiga aktiviteter. ;)

  • Gilla 3
Länk till inlägg
Dela på andra webbplatser

Kalori värdet för olika matvaror har tagits fram genom kontrollerad förbränning i en ugn. Människan fungerar inte på det sättet. Hos oss är det hormoner och enzymer som tar vara på energin i maten. Kalorier är helt enkelt nonsens.

Så jag inte tolkar fel, är det där Skaldemans syn på kalorier? Då är det nog lite mer som brunnit...

Länk till inlägg
Dela på andra webbplatser

Egentligen teoretiserar väl Skaldeman inget, utan han berättar om sin egna erfarenheter ? Alltså, hans egen kropp är beviset att det han skriver också fungerat... fast på han själv. Därför är det inte helt säkert att bantarbiffarna som sådan är en lösning till någon annan. Men granskar man kritiskt vad SS skriver, finns det mycket att ta med på sin egen LCHF-resa. Det gäller att tillämpa det på sin sin egen metabolism. Jag har själv tagit med Skaldemans erfarenheter och anpassat dem på mig själv och med framgång.  

  • Gilla 4
Länk till inlägg
Dela på andra webbplatser

Följande är kontentan av Skaldemans böcker som jag har förstått dom:

Kalori värdet för olika matvaror har tagits fram genom kontrollerad förbränning i en ugn. Människan fungerar inte på det sättet. Hos oss är det hormoner och enzymer som tar vara på energin i maten.

 

Min analys är: Kalorier är helt enkelt nonsens.

  • Gilla 1
Länk till inlägg
Dela på andra webbplatser

Detta ämne, jämte de eviga frågorna om ägg, är något som måhända borde klistras? (Har detta skett "redan" så har jag missat det då jag varit borta ett tag men jag vore då tacksam för en länk.)

 

Å andra sidan så finns det ju ingen anledning att inte fortsätta uppfinna hjulet gång efter gång efter gång. Alla här, inklusive undertecknad, har sannolikt obegränsat med energi (kalorier) för den typen av skojiga aktiviteter. ;)

Du kanske kan påbörja en FAQ för LCHF här, så kan jag hjälpa till. Har länge tänkt på det med det är rätt mycket arbete. All hjälp uppskattas.

  • Gilla 4
Länk till inlägg
Dela på andra webbplatser

Limp:

 

"Egentligen teoretiserar väl Skaldeman inget, utan han berättar om sin egna erfarenheter ?"

 

Jo, jag har som sagt ingen aning. Eftersom han återkommande refereras i relation till ex. missuppfattningen om kalorier så vore jag intresserad av att veta vad han egentligen hävdar. Lite svårt annars att tycka varken bu eller bä om det som (påstås) han tycker.

 

"Alltså, hans egen kropp är beviset att det han skriver också fungerat... fast på han själv."

 

Nja. Det är väl här jag har mina potentiella invändningar. Att en person får önskat resultat (oavsett område) är inte samma sak som att personens förklaring till hur/varför resultatet uppnås är legitim.

 

Spelar då detta någon roll? Nej, åtminstone inte så mycket ur detta enskilda personperspektiv. Någonstans har ju det som antagits (men varit felaktigt) kolliderat med något som ändå lett till de önskade resultaten.

 

Det blir däremot ett potentiellt problem i det ögonblick man tar på sig rollen att rådgiva/rekommendera andra. Så om Skaldeman säljer böcker där det (eventuellt...igen, jag har inte en aning) antyds att "kalorier inte räknas" som läses av någon som faktiskt tror på detta och pga av just detta därmed inte uppnår de önskade resultat som Skaldeman själv uppnått, tja, då är det mindre bra. Den här uppfattningen är ju tyvärr inte ovanlig, ex. här på forumet vilket tråden vi för närvarande bevistar är ett exempel på, så det finns ju tu tvivel om någonstans uppstår den här typen av missförstånd. Mig veterligen så är det snarare mer regel än undantag inom den etablerade lågkolhydratsfären (kändisprofilerna) att man mumlar och inte kan tala ur skägget om ex. detta.

 

Problematiken går igen in absurdum inom träningsvärlden. För den oerfarne så är det - självklart - så att den med mest muskler/styrka framstår som den som också vet och kan mest om hur man uppnår den typen av resultat. I verkligheten är det sällan på detta vis. Det finns en uppsjö av eltitränande som främst har sin genetik/droger att tacka för sina resultat. Det kan även handla om att man helt enkelt gjort tillräckligt mycket rätt under tillräckligt lång tid för att få de uppnådda resultaten. Orsakerna till detta vilar dock på egna antaganden som inte alls nödvändigtvis, dvs vad man brukar kalla för "broscience". Framför allt så är de inte applicerbara för andra personer och även om den framgångsrika personen i fråga lyckas få till en träningskontext för en klient där, igen, "tillräckligt mycket rätt under tillräckligt lång tid" etableras så är det ofta så att det sker på bekostnad av optimala resultat, dvs energi- och tidsslöseri, och i värsta fall med en massa skador.

 

"Följande är kontentan av Skaldemans böcker som jag har förstått dom:

Kalori värdet för olika matvaror har tagits fram genom kontrollerad förbränning i en ugn. Människan fungerar inte på det sättet. Hos oss är det hormoner och enzymer som tar vara på energin i maten."

 

Instämmer så tillvida att människan inte fungerar som en förbränningsugn. Det finns ex termogenes och annat att ta höjd för om man skall ned på detaljnivå. Detta är i praktiken, för det mesta, irrelevant. Det ger absolut inget berättigande åt att hävda att "kalorier inte räknas"...

 

 

"Min analys är: Kalorier är helt enkelt nonsens."

 

...vilket helt enkelt är nonsens. Inget illa menat. Kalorier styr med hyfsad järnhand viktförändringar. Kalorier/energiintag säger dock ingenting om mättnad, kvalitativa förändringar i relation till kroppsvävnad (förenklat fett vs muskelmassa) etc och där kommer ex. sådant som bränslepartionering in vilket är LCHF-kostens egentliga "trollspö" om man nu fiskar efter ett sådant.

 

 

  • Gilla 1
Länk till inlägg
Dela på andra webbplatser

Nja mer i en lång tråd.

 

Ett sådant projekt skulle nog lämpa sig bättre som Wiki. Blir mer sökbart etc på det viset och underlättar också revisionshantering och att flera kan bidra till uppbyggandet av denna databank.

  • Gilla 1
Länk till inlägg
Dela på andra webbplatser

 

Nja. Det är väl här jag har mina potentiella invändningar. Att en person får önskat resultat (oavsett område) är inte samma sak som att personens förklaring till hur/varför resultatet uppnås är legitim.

 

 

 

Att någon skriver om sina erfarenheter och ger råd. har väl inget med legitimitet att göra. Det handlar sällan om någon akademisk uppsats med behov av opponering.  Jag berättar också vad jag gjort och inte gjort... om mina framgångar och hur jag ser på olika saker. Legitimiteten bryr jag inte om... det har bevisligen fungerat på mig. Det räcker gott och väl och är min drivkraft. 

 

Kanske läge och läsa vad SSS skriver...

  • Gilla 4
Länk till inlägg
Dela på andra webbplatser

Eftersom jag själv aldrig läst några av Skaldemans böcker så vore det intressant att veta vad han exakt skriver/hävdar. Har du möjlighet att citera något relevant stycke?

 

 

 

Jag har tagit några bilder ur boken "Ät dig ner i vikt" där Skaldeman skriver om kalorier, hoppas du kan se dem!

 

 

post-2900-0-67737000-1367781788_thumb.jpgpost-2900-0-16324000-1367781802_thumb.jpgpost-2900-0-10873100-1367781816_thumb.jpgpost-2900-0-23252000-1367781827_thumb.jpg

  • Gilla 2
Länk till inlägg
Dela på andra webbplatser

Hej vänner.

Jag tror att detta kaloriräknande har skapat generationer av bantare.

Jag är omgiven av bantare på min arbetsplats. Både kvinnor och män. De pratar kalorier, viktväktarpoints och är väldigt fettskrämda.

 

Kaloriräknandet verkar bli en fixering hos vissa. Mina kollegor sitter där med sina sallader på lunchen medan jag äter min feta kaloribombsmat. På eftermiddagen ser jag samma kollegor smyga till godislådorna eller bjuda varandra på fika. Jag är mätt hela vägen fram till middagen. Ingen lust att fika. Ofta orkar jag inte äta någon frukost, för jag är fortfarande mätt efter gårdagens middag.

 

Så vem äter mest kalorier, jag eller mina kollegor? Ingen aning, förmodligen kollegorna eftersom de fortsätter att gå upp i vikt (jojo-artat) medan jag ligger kvar på mina vanliga 52-54 kilo.

 

Viktväktarna hyllas på min arbetsplats eftersom "då får man äta av allt". Springa ska man också göra, den som klämmer in två mil på en helg är hjälte på måndagen.

 

Flera av mina kollegor har varit med ett antal gånger i viktväktarna, blivit smala och sedan gått upp allt igen plus lite till. Några har gjort gbp.

 

Vad är då problemet med kaloriräknandet? Det fungerar bevisligen - ett tag. I det långa loppet verkar det som att vissa av dessa jojobantare blir hårt straffade med knepig metabolism, svårt att gå ned i vikt etc.

 

Jag har funderat mycket över det här, jag sitter och lyssnar på detta bantningsprat hela dagarna.

 

Svar till "Honung: kvinna, 44 år, trött på bantningsprat".

  • Gilla 7
Länk till inlägg
Dela på andra webbplatser

Jaa.. så mins jag oxå det hela.. och jag har heller inte ändrat min uppfattning sedan dess.

 

För jag tycker det är såå underbart fomulerat.. dvs kaloriintag spelar en underordnad roll som rättesnöre om du inte vet förbräningen.

 

Hela hans inställning/råd handlar om att optimera förbräningen.. i stället för att räkna intaget.. som regleras av förbräningen.. bland annat..såå hur gör man för att optimera sin förbränning, det är frågan??

 

Han har även myntat uttryck såsom att om man ger kroppen allt fett den behöver via munnen så tar den inget av lagren.. så han har alldrig hävdat att kalorier är nonsens.. bara att det ofta är kontraproduktivt att räkna dessa och tro att det räcker.. dvs tradionell visdom!

  • Gilla 3
Länk till inlägg
Dela på andra webbplatser

Ett sådant projekt skulle nog lämpa sig bättre som Wiki. Blir mer sökbart etc på det viset och underlättar också revisionshantering och att flera kan bidra till uppbyggandet av denna databank.

Ja bra idé. Vad ska den heta? Kostdoktorns wiki? Matrevolutionen wiki? LCHF wiki?

Kanske kräva inlogg här för att kunna editera. Ska ta det med chefen :P. Annars kan jag fixa en på min server.

Länk till inlägg
Dela på andra webbplatser

"Att någon skriver om sina erfarenheter och ger råd. har väl inget med legitimitet att göra."

Jo det har det självklart! Åtminstone om någon annan skall lyssna på råden och, framförallt, få egna resultat. Om någon säger att de började gå ned i vikt sisådär vid 2008 och kopplar detta till att det var då de skaffade sin första iPhone...så är det väl ingen här som får för sig att rusa ut och inhandla en sådan pryttel med syftet att just åstadkomma viktminskning? Att viktminskningen istället berodde på att energibalansteorin på något sätt anpassats (medvetet genom ökad aktivitet/minskat energiintag eller automagiskt medelst ex. lågkolhydratkost) är ju i detta fall en självklarhet.

Kort och gott: Korrelation är inte kausalitet.

Om man då får för sig, ex. efter att ha läst Skaldeman (vilket jag nu gjort genom Hundrafemtiotres behjärtansvärda insats, tackar för den!) att kalorier inte räknas och att man har "fritt fram" att äta "enbart animalisk mat, med inriktning på de feta bitarna"...så finns det uppenbarligen en och annan som får sig en överraskning när de inte går ned eller i värsta fall går upp i vikt!

"Det handlar sällan om någon akademisk uppsats med behov av opponering. Jag berättar också vad jag gjort och inte gjort... om mina framgångar och hur jag ser på olika saker."

Vad gäller just detta område så kan egna erfarenheter ofta vara betydligt mer intressant och relevant än vad studier etc möjligtvis antyder (om man kan lita på att sjuhundrasjuttiosju sköna sjuksystrar självrapporterat sjukt skickligt...vilket en kanske bekant studie med för somliga oväntat resultat bygger på). Problemet ligger alltså inte nödvändigtvis där. Ser man på vad Skaldeman själv skriver så finns det ju stor relevans ex. vad gäller makronutrientfördelning:

"Fördelningen 20 procent protein, 75 procent fett och 5 procent kolhydrater är alltså optimal för snabb viktminskning."

Det ligger ju mycket i det då detta, i synnerhet för en överviktig person, kommer leda till en mycket god bränslepartitionering med de effekter på mättnad detta har.

Det är dock fortfarande avhängigt energibalansteorin men denna kommer att anpassas till automagiskt enligt sedvanligt lågkolhydratmönster (mättnadsaspekten via bränslepartitionering), dvs bränslepartitioneringsteorin tillfredställer energibalansteorin.

"Kanske läge och läsa vad SSS skriver..."

Nu har jag som sagt gjort det och jag är tacksam för att jag sluppit betala för den upplevelsen. Om jag förstått det rätt så skrev dock Skaldeman detta redan i slutet av 90-talet så ur det perspektivet finns inte så mycket att klanka ned på. På den tiden hade även jag kunskapsluckor om en del saker vad gäller lågkolhydratkost. Dock inga vad gäller ex. energibalansteorin. Det beklagansvärda är således att informationen inte uppdaterats sedan dess.

För övrigt är det en hemsk massa svammel som gör att det blir svårt, i synnerhet för en (annan) lekman, att avkoda det som trots allt är av värde. Svamlet gäller främst -- och förstås - förklaringsmodellen bakom hur LCHF funkar. Jag menar, vad är det här:

"Människor som kan kaloritabeller utantill är väldigt feta. Hade kaloriteorin haft något värde borde det vara tvärtom."

Energibalansteorin säger ingenting om människors förmåga att memorera kaloriinnehåll för födoämnen. Människor, särskilt överviktiga, har också en väl dokumenterad förmåga att underskatta sitt energiintag.

En annan favorit där det ena blandas ihop med det andra och ut kommer...tja, gud-vet-vad:

"Ta ett vedträ som exempel. Det innehåller en massa kalorier när man eldar det, men väldigt få kalorier om vi skulle äta upp det."

Ja, sist jag kollade så stämmer det att människan är rätt dålig på att hantera cellulosa och fibrer. Av den anledningen så räknas normalt sett inte detta in i innehållsförteckningar och energiinnehåll. Så vad är poängen? En liten halmgubbe brukar man visst kalla det à la "kalorier räknas inte för kalorier som människan bevisligen inte kan absorbera och ingen hävdar kan absorberas kan inte...absorberas" . Snyggt! Eller inte.

"Om kaloriteorin fungerade så skulle en person som åt något för få kalorier så småningom försvinna."

"Den som åt något för mycket kalorier skulle så småningom väga ett ton."

Göta-Petter! Det är en sak att hävda att något inte stämmer. Det är en annan sak att hävda att något man uppenbarligen inte förstår inte stämmer.

Kroppen är ett i stora avseenden självreglerande system. Det mesta är fantastiskt dynamiskt och påverkas genom att regleras, i normalfallet, med en särdeles god precision och med god effekt på bibehållen funktion etc.

Konkret, en person som äter "något för få kalorier" kommer självklart inte "så småningom försvinna" utan när kroppen tappar den vikt som den negativa energibalansen medger så normaliseras kroppsvikten där. Det samma fast omvänt gäller en person i positiv energibalans. Till detta kommer så klart teorin om så kallad ställpunkt (setpoint) som i varierande omfattning kommer att styra vart minimum- resp. maximumnivåerna ligger. En lättare kropp har ett mindre energibehov och en tyngre kropp har ett större energibehov.

"Vi känner väl alla smala personer som kan äta massor utan att gå upp i vikt. Varför? Jo, för att de bränner det de äter."

Jag har faktiskt aldrig träffat på en smal person som kunnat "äta massor utan att gå upp i vikt". Däremot har jag träffat en massa smala personer som haft väldigt hög aktivitetsnivå och samtidigt nojat sig och sin omgivning vansinnig över något försumbart de ätit.

30-bananer-om-dagen-vegantalibanen som hävdade att han åt 3600 kcal/dag utan att röra sig särskilt mycket för stunden är någon jag kommer att associera till. I något senare filmklipp så nämner han lite i förbigående att han "bara" cyklat 20 mil hittills den veckan...

Han har dock helt rätt i att de, så klart, förbränner det (lilla) de äter.

"De flesta tjockisar har motsatt förmåga, de kan gå upp i vikt på en ren svältkost."

Tyvärr har jag inte stött på någon sådan här människa heller. Med tanke på att jag de facto varit en rejäl sådan så vet jag mycket väl hur lätt det är att underskatta matintag med alla möjliga tänkbara tankekrumbukter. En "stabil" bekant nämnde i något sammanhang hur han "slutat äta godis och börjat träna". Kort efter detta så nämner han, i förbigående, att han hade ätit en riktigt god glass tidigare under dagen. Eller tja, ett glasspaket var det visst. Fast i hans värld var visst inte glass ekvivalent med godis och jag fann inte anledning att påpeka den lustiga tankekullerbyttan. Lite senare på dagen så blir vederbörande "vrålhungrig" och kursen styrs mot en pizzeria där en kebabpizza modell större inmundigas. När halva pizzan avverkats så påpekar han plötsligt att "det vore gott med sushi". När vi senare går därifrån så slinker han in på en tobaksaffär och kommer strax efter ut med en halvkilos påse med smågodis. Men godis hade han slutat med. Och tränat det hade han börjat med. En gång för några månader sen.

Ovanstående är kanske ett ovanligt underhållande men ändå giltigt exempel på min poäng, dvs att de flesta som varit rejält överviktiga inte tenderar peta i maten s.a.s. Att tro och normalisera är således inte att göra.

"Om du förbränner alla kalorier som du äter så går du inte upp i vikt, oavsett hur många kalorier det handlar om."

Se där, det låter ju faktiskt som att Skaldeman bejakar energibalansteorin trots allt. Fast kanske utan att inse det. Däremot är det inte så, vilket slutklämmen skulle kunna tolkas som, att oavsett hur många kalorier man stoppar i sig så kan förbränningen uppregleras ex. genom LCHF-kost. Icke sa Nicke!

Pust, det där var bara första sidan.

På sidan 2 kommer han in på att han gått upp i vikt på 800 kcal/dag. Där ser man. Metabola anpassningar på längre sikt skulle kunna leda till det men inte bara hux flux...och då är det tal om extrem letargi dessutom som påverkar aktivitetsnivåer etc. Något stopp för viktminskningen tror jag inte alls på om inte Skaldeman då haft en extremt låg kroppsfettnivå.

Sidan 3 med rubriken "Om du ändå vill räkna" finns däremot inte så mycket att klanka ned på. Tvärtom. Skaldemans ratio låter inte så dum med tanke på utfallet vad gäller makronutrientfördelning som han beskriver.

På sidan 4 är det dags igen med en konstighet. "Kaloribantning" är "nonsens". Sen tror han på att "överraska kroppen". Tja, det är snäppet bättre än att tro på tomten. Men bara snäppet. Sen kommer han in på soppätning och -- hör och häpna -- energibalansteorin för "en av de soppor [han] lagar är utpräglat kalorisnål". Fast kalorier räknades ju inte?

  • Gilla 2
Länk till inlägg
Dela på andra webbplatser

Att någon skriver om sina erfarenheter och ger råd. har väl inget med legitimitet att göra. Det handlar sällan om någon akademisk uppsats med behov av opponering.  Jag berättar också vad jag gjort och inte gjort... om mina framgångar och hur jag ser på olika saker. Legitimiteten bryr jag inte om... det har bevisligen fungerat på mig. Det räcker gott och väl och är min drivkraft. 

 

 

Jag har själv mest haft nytta av olika personers berättelser (dvs erfarenheter) om hur de har gjort för att ätit sig friska när jag har letat efter kosta angående MS och auto-immuna sjukdomar. Det är i praktiken mycket mer värdefullt när man letar efter lösningar än än teoretiska diskussioner. Jag dissar inte studier och teoretiska debatter, men personliga erfarenheter är vad som har gett mig mycket.

  • Gilla 1
Länk till inlägg
Dela på andra webbplatser

Jag tycker att den här tråden visar hur komplicerade de mekanismer är som styr våra kroppar och att forskningen fortfarande har mycket att göra innan vi kan gå mer metodiskt till väga i viktkontroll. Jag tror att man kommer att finna att de individuella skillnaderna kan vara väldigt stora, så att den riktiga kosten för olika individer kommer att se väldigt olika ut. (Vilket kanske kommer att ge både veganer, köttälskare, kolhydratskramare och LCHF-are rätt, fast på olika sätt för olika individer.)

 

Men jag vill försvara Skaldeman en smula. När jag har läst en massa av honom så framträder den här totalbilden:

* Man kan överäta och då står man still eller går upp i vikt.

* Man kan äta lagom av rätt sorts kalorier och gå ner i vikt

* Man kan äta lagom av fel sorts kalorier och gå upp i vikt

* Man kan äta för lite av rätt sorts kalorier och stå still i vikt

* Man kan äta för lite och gå ner i vikt, men då först minska i muskelvikt, vilket inte är önskvärt.

 

Jag har skrivit om det förut, och det är det här fönstret av rätt kaloriintag av rätt slag som är önskvärt att finna, och att detta är väldigt individuellt. I alla Skaldemans exempel på rådgivning till enskilda klienter som han har gett så kan man se hur han ger olika råd beroende på vad klienterna skriver hur det hela fungerar för dem.

 

Man ska först se till till att ha ett bra ratio, Det ska ligga över 1,0 och vid bantning helst över 1,5. Sen måste det totala kaloriintaget vara rätt. Om man sätter i sig för mycket så får kroppen allt den behöver genom munnen. Om man äter för lite så känner den sig utsatt för svält och minskar på musklerna (som "kostar" mycket att hålla sig med). Sen har han med tiden kommit underfund med att kvinnors hormoner är besvärligare att tämja än mäns. Därför kan det löna sig att undvika mejerivaror. Osv.

 

Den grovhuggna bild som Skaldeman från början gett oss har han själv mejslat allt finare med tiden och jag tror att man kommer att le lite åt den längre fram, men hans insikter är ändå grundläggande och viktiga. Hans andemening är ju att vi ska lita på kroppens signaler och äta efter det. För vissa funkar detta emellertid inte och då måste man väga och mäta och räkna kalorier. Men som motvikt till kaloriräknandet i t.ex. VV har det varit ett effektivt retoriskt grepp.

 

Nu är det emellertid dags att utreda det hela på en mer detaljerad nivå och det ser jag verkligen fram emot! Skaldeman har verkligen gjort en stor insats och det ska han ha all heder av! Att vi sen idag kan se att vissa av hans lite drastiska formuleringar inte håller vid en närmare granskning förtar inte värdet av det han gjort under LCHF-debattens "spädbarnsår"!

  • Gilla 4
Länk till inlägg
Dela på andra webbplatser

Eftersom trådämnet var Skaldemans syn på kalorier så är det främst det jag bemött.

 

Uttryckt annorlunda:

 

- Jag har inga som helst problem med att Skaldeman haft positiv effekt på andra människors hälsa (oavsett missuppfattningar,  "grovhuggenhet" och "bombastiska formuleringar" etc).

 

- Jag betvivlar inte alls att Skaldeman, i stort, är en himla prima och go' kille. Jag brukar normalt sett inte utgå ifrån att det behövdes förtydligas att människor tenderar vara mångfacetterade bara för att något specifikt de gör fel/hävdar kritiseras/påpekas. Jag är således extremt värdelojal (i det här fallet att vårda sanningen för att möjliggöra egen och andras kunskapsutveckling) och ger blanka *BEEEP* i  om någon känner sig trampad på tårna bara för att deras personliga favvoprofet visar sig vara "bara" 99% solitt guld (och gröna skogar). Om någon för ett ögonblick tror att jag skulle veta det jag idag vet och har kunskap om genom att prioritera sociala relationer, personers status, marknadsaktörers vinstintressen, mina eller -- eventuellt -- andras bräckliga känslor...tja, då ber jag att få förtydliga att så är sannerligen inte fallet. Ingen är ofelbar och om "ingen" (eller fanboys/fangirls) inte tål att korrigeras när vederbörande har fel så är det inte mitt problem. Min lojalitet är som den är och en direkt förutsättning för framtida utveckling. En gång i tiden så levde jag t.o.m. i tron att det var så fria öppna samhällen fungerade och förutsatte på bred nivå. Numera inser jag ju dock att så är det sannerligen inte (längre). Måhända förklarar det rötan?

 

Detta om detta.

 

Jerker:

 

"Jag tycker att den här tråden visar hur komplicerade de mekanismer är som styr våra kroppar och att forskningen fortfarande har mycket att göra innan vi kan gå mer metodiskt till väga i viktkontroll."

 

Nja, med tanke på det ursprungliga trådämnet så visar den egentligen bara att en LCHF-profil inte haft riktigt den koll man skulle kunna förvänta sig av någon som har den status/roll som vederbörande har. Men det är nästan aldrig för sent att utvecklas...

 

Vad gäller komplexitet etc så är det ju inte riktigt så heller. Åtminstone inte ur perspektivet vad man som vanlig människa behöver förstå och att det man egentligen behöver anpassa sig till, vad gäller viktförändring, är väldigt enkelt. Däremot, HUR detta uppnås är vad som spelar roll och NÄR det är på banan på bästa sätt så är även detta relativt enkelt.

 

Däremot håller jag helt med om att när teorin skall omsättas i praktik på allmän nivå då blir det i regel problem. Det spelar ingen roll att energibalansteorin är busenkel att förstå och alltid gäller. Det spelar ingen roll att bränslepartitioneringsteorin inverkar på hur väl/lätt energibalanstteorins benhårda lag tillfredställs. Ja, det vill säga, det spelar ingen roll om man inte anammar saker och ting (tillräckligt) rätt för att få det väsentliga på banan så att nyssnämnda prerekvisit tillfredställs.

 

Uttryckt annorlunda, några här på forumet har kanske genomgått en s.k. kalorimetri (kontroll av energiförbrukning/ämnesomsättning)? Av de av er som genomgått en sådan, har denna resulterat i att er läkare kunnat konstatera att ni har något allvarligt fel på ämnesomsättningen, dvs att energiförbrukningen avvikit mycket från det förväntade resultatet? Till skillnad från undertecknad så kanske ni hör till de mycket sällsynta personer som faktiskt har något sådant här allvarligt problem. Om så är fallet så är det ett problem. Om så är fallet så är det också i paritet med att vinna på Lotto i relation till statistiskt utfall. De flesta människor är förvånansvärt "normala" vad gäller detta perspektiv.

 

Bortom detta (och inte specifikt riktat till dig Jerker).

 

Ur kaloriperspektivet finns således inte så mycket att hämta om man söker förklaringar till problem som har med vikten att göra. Det är istället sådant som, helst indirekt/naturligt, påverkar energiintag man skall lägga krut på. Kanske (troligtvis) är det detta som Skaldeman m.fl. egentligen menar...vill mena? Genom att antyda att det är fel på själva energibalansteorin istället för att lägga krut på att det är rätt att bry sig om sådant som tillfredställer energibalansteorin så uppnår man bara att man framstår som driftkucku för övriga världen och "etablissemanget". Det blir som att man förklarar krig mot energibalansteorin när man istället borde alliera sig med densamma. Ett krig som dessutom försvårar och bryter ned möjligheten att inte bara erövra nya områden utan även gör det extra svårt att försvara det man redan har. 

 

Man gynnar också en miljö där människor som behöver bra råd feltolkar och inte lyckas anamma det som behövs för att åstadkomma ex. viktminskning. Sök på platå här på forumet. Eller "går inte ned i vikt". Om forumets sökfunktion visar sig från sin fungerande sida så blir det en hel del sökresultat som dyker upp.

 

Sist och kanske inte minst, man gör det väldigt mycket svårare för en potentiellt viktig och hälsosam kosthållning att slå igenom på ett bredare plan. För att inte tala om hur onödigt jobbigt det blir för de förespråkare som, likt undertecknad, försöker tala sig varm för denna strävan men istället, av motståndare, konstant bombarderas med påståenden och beskyllningar som bottnar i samma feltolkningar och missförstånd. "Kalorier räknas inte" etc.

 

Sett ur det senare perspektivet så är många LCHF-vänner själva rörelsens värsta fiender. Så är det och det behöver förstås.

  • Gilla 1
Länk till inlägg
Dela på andra webbplatser

Visst har hela historien med kalorier in och kalorier ut störrs och blötts och missuppfattats. SSS skriver som han gör, jag har läst boken men tolkningen blir lite fel om man inte läst hela boken. Kalorier spelar ingen roll ska ses i kontextet att kroppen själv reglerar intaget när det väl fungerar. Kalorier in och kalorier ut stämmer nog men man glömmer nog att kalorier ut ofta beror på kalorier in. Äter man för lite orkar man inte och kroppen kan inte släppa till fett för att täcka upp i hur stor omfattning som helst. Äter man för mycket så går man upp i vikt om man inte rör på sig mer för att kompensera.

 

Själv bryr jag mig inte om kalorierna särskilt mycket, jag håller mer koll på kolhydraterna istället.

  • Gilla 2
Länk till inlägg
Dela på andra webbplatser

Altså.. du får nog läsa någon av hans böcker.. för jag har då alldrig stött på/tolkat något av det SSS skriver som så att kalorier inte har någon betydelse!

 

Däremot så gör han på ett aldelse utmärkt sätt upp med kvasivetenskapen om att det bara handlar om kalorier.. det är och förblir helt ovetenskapligt sk Tautologier!

 

Vad man kan säga när det gäller kalorier är.. har du gått ner så har du gjort av med mer än vad du stoppat in.. och tvärt om.. vad som hände förtäljer det dock inte ett skit om!

 

För det första.. så finns inte en endaste kalorireceptor i hela kroppen.. finns inte någon stans i hela kroppen där kalorier används.. för de existerar inte på ett fysiskt plan, de är och förblir måttenheter.

 

Såå.. för att ens förklara det mest elementära så måste man man blanda in minst macro och micronutrienter, receptorena för dessa samt deras påverkan på metabolismen.. finns inget enklare sätt!

 

Har man sen lyckats tillängna sig de mest rudimentära biologiska processerna så kan man då använda sig av kalorier som mått på energi.. på främst olika macronutrienter.. och sen se hur olika kalorier påverkar kroppen på olika sätt!

 

Då.. först då.. kan man dra några som helst slutsatser!

  • Gilla 5
Länk till inlägg
Dela på andra webbplatser

Man kan teoretisera sönder det mesta, men jag vill påstå att Skaldemans bok riktar sig bara till oss mer praktiskt lagda. Personer som inte bryr sig så mycket om teorierna och detaljerna bakom, utan av det allra viktigaste. Nämligen utfallet ! Jag kan lova att bokens tips fungerar om man tar innehållet på rätt sätt.

  • Gilla 4
Länk till inlägg
Dela på andra webbplatser

Zepp:

 

Altså.. du får nog läsa någon av hans böcker.. för jag har då alldrig stött på/tolkat något av det SSS skriver som så att kalorier inte har någon betydelse!

Läser du det jag kommenterat ovan så märker du att även jag påpekat detta. Mig veterligen så har Skaldeman detta gemensamt med såväl Taubes, Doc och, kanske, de flesta andra kända LCHF-profiler. Kort och gott, för den som har någorlunda pejl så går det att tolka godvilligt och då inser man att vad de menar och vad de säger är lite olika saker.

 

Min poäng är dock att det finns ingen anledning att inte tala ur skägget! På vilket sätt tjänar LCHF-rörelsen på att ens omfamna en antydan till att inte vara påläst? På att inte ha koll på en så basal sak som energibalansteorin? På att därmed inte heller ha koll på vad det egentligen är som är betydelsefullt specifikt i relation till lågkolhydratkost? Inte ett jota tjänar man på det! Tvärtom öppnar man upp sig för en hemsk massa onödig kritik. Dessutom lägger man grund för att människor missförstår och därmed inte får önskade resultat av lågkolhydratkosten.

 

Jag menar, Dr. Greg Ellis klarade redan i början av 2000-talet av att ha tokkoll på (nästan) allt vad gäller viktminskning OCH samtidigt vara en riktigt bra förespråkare för lågkolhydratkost UTAN att framstå som helidiot i somliga kritikers ögon. Den dag Skaldeman, Doc, Taubes har en bråkdel av Ellis erfarenheter OCH dessutom lyckas tala ur skägget och inte bidra till den förvillning som redan existerar då skulle jag börja rekommendera människor att läsa dessa människors böcker som en bibel. För det är just där felet ligger. Att man missar väsentliga detaljer eller inte trycker på dem extra mycket. Inte att man förespråkar lågkolhydratkost utan att man gör det på ett bräckligt sätt.

 

Däremot så gör han på ett aldelse utmärkt sätt upp med kvasivetenskapen om att det bara handlar om kalorier.. det är och förblir helt ovetenskapligt sk Tautologier!

Tillåt mig tvivla mot bakgrund av det lilla jag läst ovan. Snarare så tillför han ju ovetenskaplighet genom att öppna upp för feltolkningar. Men som sagt, jag har inte läst hela boken så du kanske har rätt.

 

Vad man kan säga när det gäller kalorier är.. har du gått ner så har du gjort av med mer än vad du stoppat in.. och tvärt om.. vad som hände förtäljer det dock inte ett skit om!

Så sant. Å andra sidan så verkar ju inte tillräckligt många intresserade av att veta vad som händer i kroppen och vad man behöver tillfredställa för att uppnå det som energibalansteorin kräver. Jag menar, det blir ju ett himla hallå när man påstår att energibalansteorin definitivt gäller men att sådant som bränslepartitionering -- i praktiken -- också måste beaktas, vilket är lågkolhydratkostens primära grund.

 

För det första.. så finns inte en endaste kalorireceptor i hela kroppen.. finns inte någon stans i hela kroppen där kalorier används.. för de existerar inte på ett fysiskt plan, de är och förblir måttenheter.

I synnerhet du Zepp, måste anstränga dig lite mer om du ska spela dum. Den där typen av "logik" kan man ju använda på centimeter, tid och en massa annat som inte existerar "på ett fysiskt plan". Jag menar, varenda jämrans vinter så klagar folk på SJ trots att tidsförseningar inte finns "på ett fysiskt plan". Om midjemåttet minskar 20 cm så nog fasen är det många som uppskattar och dessutom strävar efter en sådan utveckling trots att detta inte finns "på ett fysiskt plan". Om ett barns längdutveckling stannar på 1 meter så skulle nog fler än en förälder bli lite orolig trots att kroppen mig veterligen inte har någora "längdreceptorer". Så, låt oss lämna sandlådan.

 

Såå.. för att ens förklara det mest elementära så måste man man blanda in minst macro och micronutrienter, receptorena för dessa samt deras påverkan på metabolismen.. finns inget enklare sätt!

Retorisk kontrollfråga: Hur många har du stött på som behövt den detaljinsikten du talar om, dvs att ha koll på näringsupptagsreceptorer i kroppen, för att få önskade resultat i relation till (kvalitativ) viktförändring?

 

Har man sen lyckats tillängna sig de mest rudimentära biologiska processerna så kan man då använda sig av kalorier som mått på energi.. på främst olika macronutrienter.. och sen se hur olika kalorier påverkar kroppen på olika sätt!

 

Då.. först då.. kan man dra några som helst slutsatser!

Fast nyss hävdades att kalorier var en "måttenhet" (min tolkning: ett energimått)? Det är inte själva energiaspekten som sätter saker ur spel/förändrar hur de skall beaktas utan sådant som typ av makronutrient/näringstyp (vilket inte är det samma som ett energimått). Enda giltiga sättet att använda uttrycket "en kalori är en kalori" utgår från de endogena processerna, dvs vad kroppen där tar upp (ex. i relation till fiberrika livsmedel). Bortom detta är det inte energibalansteorin vi diskuterar utan ex. bränslepartitionering.
Länk till inlägg
Dela på andra webbplatser

Limp:

 

 

Man kan teoretisera sönder det mesta, men jag vill påstå att Skaldemans bok riktar sig bara till oss mer praktiskt lagda. Personer som inte bryr sig så mycket om teorierna och detaljerna bakom, utan av det allra viktigaste. Nämligen utfallet ! Jag kan lova att bokens tips fungerar om man tar innehållet på rätt sätt.

Poängen här är att Skaldeman (och andra) själva blandar in teorier de inte verkar förstå och försöker sedan, helt eller delvist, med hänvisning till detta förklara sina egna slutsatser.

 

Jag är den första att understryka att praktik ofta väger mycket, mycket tyngre än teorier. Detta gäller såväl viktförändring som träning. MEN när man väl blandar in teorierna så finns det en stor poäng i att ha koll på dessa eftersom de annars kan ge slagsida åt ex misslyckanden och dåliga resultat. Det blir ju dessutom ofta också så att människor som följer de praktiska råden (som kan vara alldeles ypperliga) sedan fortsätter att propagera för sin övertygelse samt förklara sina resultat med hänvisning till feltolkade teorier.

 

Huvudpoängen är dock, VARFÖR i hela fridens namn skall man BEHÖVA "ta innehållet på rätt sätt"? Är det inte betydligt enklare att författaren/gurun förklarar "på rätt sätt" istället för att läsaren utlämnas till någon slags gråzon där vederbörandes resultat/slutsatser sponsras av Svenska Spel och, med lite tur, utmynnar i något som närmar sig sanningen.

 

Bortom detta, jag inser att det verkar minst lika känsligt att kritisera Skaldeman (och andra LCHF-profeter) som det är att kritisera Campbell m.fl. i veganlägret. Jag förväntar mig dock en betydligt mer upplyst och kritiskt tänkande syn i LCHF-lägret av det enkla skälet att det är något jag själv förespråkar (baserat på giltiga slutsatser inte någon slags si-och-så-är-så-fantastiskt-bra-för-jag-gillade-hans-bok-och-bryr-mig-inte-om-vad-som-står-i-den-eftersom-jag-tolkade-innehållet-som-det-var-tänkt).

 

Kort och gott, den som vill förstå varför Ian McCarthy (som nämndes i en annan tråd i sitt klipp "Low-carb liers") uttalade sig som han gjorde behöver banne mig inte titta längre än den här tråden för att förstå vad det är för mekanismer i spel när fördumning uppstår.

Länk till inlägg
Dela på andra webbplatser

Helt enkelt för att "energibalansteorin" är en Tautologi.. inte säger ett skit egentligen.. om varesig vad som händer eller varför!

 

Såå.. för att förklara det mest grundläggande måste man blanda in macro och micro-nutrienter, receptorer, hormoner och i speciella fall även genetisk predisposition!

 

SSS gör ett alldeles strålande försök att förklara hur det hänger ihop för folk som inte alls begriper näringslära.. Taubes har skrivit en liten sammanfattning av de mest grundläggande aspekterna vad gäller fettma och diabetes.. och den lilla förenklade sammanfattningen blev till en tegelsten!

 

Låt oss skärskåda "energibalansteorin" lite.. om jag förstått det riktigt så betyder det att om du har gått upp i vikt så har du tillfört mer än vad du gjort av med?

 

Bra.. det verkar rätt o riktigt.. tillomed jag håller med.. vad leder det då till för råd.. spring mer och ät mindre.. du kan lika gärna äta hallonbåtar som stekt sidfläsk.. skit samma bara du går ner och blir normalviktig.. det är bara att redan där så kolliderar allt med näringslära.. biokemi.. hormonologi.. enzymologi.. psykologi.. what ever!

 

Energibalansteorin är och förblir en fysikalisk lag lixom relativitesteorin och kvantmekaniken.. för att ta några andra exempel.. dvs de ger inga förklaringar om hur man går tillväga när väl problemen uppstått eller för att undvika problemen!

  • Gilla 1
Länk till inlägg
Dela på andra webbplatser

 

Huvudpoängen är dock, VARFÖR i hela fridens namn skall man BEHÖVA "ta innehållet på rätt sätt"? Är det inte betydligt enklare att författaren/gurun förklarar "på rätt sätt" istället för att läsaren utlämnas till någon slags gråzon där vederbörandes resultat/slutsatser sponsras av Svenska Spel och, med lite tur, utmynnar i något som närmar sig sanningen.

 

 

Huvudpoängen är att läser man text med förutfattade åsikter eller med fel inriktning, blir det mesta fel. Läser man istället med öppet sinne samt speciellt som nybörjare, som boken vänder sig, behöver man inte hamna i något gråzon alls. Svaren står i boken för de funderingar man har snurrandes i huvet vid tillfället och det handlar troligen inte om djupa teorier för eller mot olika saker. De är inte intressanta i det läget, utan hela frågan är om hur äta för att gå ner i vikt.  

 

För mig själv stakade boken vägen och på den vägen väger fortsätter jag gå. Behovet av fördjupat teoretisk information för min del är nästan lika med noll. Utfallet syns i spegeln och på vågen och jag har andra hobbys som tar min tid i anspråk, än fördjupning i olika läror och debatt kring kost. Men det är ju bara jag det. Iofs lär jag inte vara ensam... 

  • Gilla 1
Länk till inlägg
Dela på andra webbplatser

 

Låt oss skärskåda "energibalansteorin" lite.. om jag förstått det riktigt så betyder det att om du har gått upp i vikt så har du tillfört mer än vad du gjort av med?

 

Bra.. det verkar rätt o riktigt.. tillomed jag håller med.. vad leder det då till för råd.. spring mer och ät mindre.. du kan lika gärna äta hallonbåtar som stekt sidfläsk.. skit samma bara du går ner och blir normalviktig.. det är bara att redan där så kolliderar allt med näringslära.. biokemi.. hormonologi.. enzymologi.. psykologi.. what ever!

 

Energibalansteorin är och förblir en fysikalisk lag lixom relativitesteorin och kvantmekaniken.. för att ta några andra exempel.. dvs de ger inga förklaringar om hur man går tillväga när väl problemen uppstått eller för att undvika problemen!

Och det här är pudelns kärna.

 

En teoris relevans ur ett PRAKTISKT FÖRKLARINGSPERSPEKTIV är inte ekvivalent med dess TEORETISKA GILTIGHET. På gott och ont.

 

Således, det de felande LCHF-profeterna gör är att de demoniserar energibalansteorin, ex. genom att säga att "kalorier inte räknas" eller att teorin inte gäller, istället för att lägga fokus på den teoretiska grund som finns för lågkolhydratkost.

 

Som jag redan har tagit upp in absurdum (trodde jag) så leder detta till att man:

 

- käbblar HELT i onödan om energibalansteorins giltighet.

 

- främliggör människor som skulle kunna vara goda ambassadörer för det väsentliga/positiva med lågkolhydratkost men som förfäktar något som "uppenbart" måste vara en hoper idioter (för vem annars i nådens år 2013 ser energibalansteorin som något som behöver angripas som felaktigt?).

 

- missar att framstå som lite "smartare" (som någon formulerade det här på forumet) genom att kunna "briljera" med bränslepartitioneringsteorin istället för att sätta på sig dumstruten à la "kalorier räknas inte".

 

Uttryckt annorlunda, lågkolhydratkost "funkar" inte pga att energibalansteorin, rent praktiskt, inte ger hela bilden. Lågkolhydratkost "funkar" genom att den genom bränslepartitioneringsteorin får automagisk effekt på energibalansteorin men även optimerar kvaliteten på viktförändringen.

 

Mycket kort och mycket förenklat uttryckt, ty det gillas visst här:

 

Energibalansteorin + bränslepartitioneringsteorin = Kärlek

 

Kalorier_räknas + LCHF = Kärlek

 

Avslutningsvis några mer förenklade uttryck:

 

Skaldeman + Dålig_koll_på_teorin_bakom_LCHF = Inte nödvändigtvis en dålig människa

 

Allt är inte svart och vitt. Berättigad kritik är i regel alltid konstruktiv och blir bara ett hot när rätt och fel prioriteras ned av någon anledning.

 

Således, för den som absolut inte vill få sin uppfattning om Skaldeman förändrad och grunden för detta, av någon outgrundlig anledning (förhoppningsvis för att det han skrivit haft stor positiv effekt) bygger på absolut felfrihet så rekommenderar jag uppriktigt att bara ignorera det jag skrivit här medelst "Tiny Tom är en stor idiot som ägnar sig åt navelskådning, detaljvansinne eller vad-ni-själva-kommer-på". Det bekommer mig inte alls. Även om jag själv är ateist med intermittenta agnostiska störningar så anser jag att människor får ägna sig åt vilka trosföreteelser de vill så länge det inte drabbar tredje part.

 

Med detta sagt, jag kommer aldrig representera/stötta/backa upp religionen LCHF eller dess mullor men däremot LCHF som en kostform med grund i vetenskap och stor positiv potential för många som verkligen behöver det.

Länk till inlägg
Dela på andra webbplatser

Jag har egentligen inte brytt mig om kalorier alls under det senaste året, endast räknat gram kolhydrater, men jag har emellanåt haft ögat på hur jag ligger till i rent studiesyfte eftersom så många stenhårt hävdar att man måste räkna kalorier trots LCHF. Dessutom har det varit en "service" på sajten där jag fört matdagbok att hela tiden få i ansiktet hur mycket kalorier man ätit under dagen. Nu bokför jag inte min mat längre, så jag slipper det ständiga kaloritjatandet men jag har faktiskt kollat kaloriintaget ibland av nyfikenhet och det har alltid visat sig att jag äter mer kalorier än jag borde och att jag rimligtvis skulle ha gått upp i vikt med det höga intaget i kombination med min låga aktivitetsnivå. (Tränar i princip inget alls) 

 

Jag kontrollerade senast mitt intag under fyra dagar i nu början av maj och låg på 1900-2200 kcal per dag. Enligt alla beräkningar baserade på min längd, vikt, kön, aktivitetsnivå etc. bör jag endast få i mig c:a 1700-1750 kcal för att bibehålla vikten och givetvis några hundra kcal lägre om jag vill gå ned. Men det struntar min kropp i, tydligen. Den är inte läskunnig, för ned går jag och över 30 kg har trillat av hittills.

 

Eftersom jag inte ökat på någon träning och tidigare konstant gått upp i vikt hela tiden, oavsett hur jag kaloribantat genom åren så blir man ju lite förundrad. Nu med LCHF har detta helt vänts upp och ned, och jag går alltså ned trots högre energiintag. Frågan är då om det nu helt plötsligt är alla kaloriberäkningsmallar och direktiv om kaloriintag som är fel eller om något hänt med min förbränning? Oavsett vilket så struntar jag i det. Folk kan hävda "kalori in och kalori ut" hur mycket de vill, men det förändrar inte att jag med LCHF-kost gör av med mycket mer än jag tar in, utan att ändra annat än min kost.

 

Min kropps reaktion på den här kosten räcker gott och väl för att jag ska anse att räkna kalorier känns onödigt. Dock kan jag ju påpeka att jag tycker självklart att det finns en övre gräns också. Det går inte att börja överkonsumera som vissa tycks tro att man kan. Jag måste lyssna på min kropp och hitta en bra balans, men det känns som att detta är självreglerande. Om jag äter för mycket en dag så är jag mätt så länge att hungern uteblir långt in på nästa dag. 

 

Jag kan tillägga att jag bryr mig faktiskt inte om Skaldemans ratio heller, trots att jag läst hans böcker. Jag har inte satt mig in något som också känns onödigt ... 

  • Gilla 4
Länk till inlägg
Dela på andra webbplatser

 

Huvudpoängen är att läser man text med förutfattade åsikter eller med fel inriktning, blir det mesta fel. Läser man istället med öppet sinne samt speciellt som nybörjare, som boken vänder sig, behöver man inte hamna i något gråzon alls. Svaren står i boken för de funderingar man har snurrandes i huvet vid tillfället och det handlar troligen inte om djupa teorier för eller mot olika saker. De är inte intressant i det läget, utan hela frågan är om hur äta för att gå ner i vikt.  

 

För mig själv stakade boken vägen och på den vägen väger fortsätter jag gå. Behovet av fördjupat teoretisk information för min del är nästan lika med noll. Utfallet syns i spegeln och på vågen och jag har andra hobbys som tar min tid i anspråk, än fördjupning i olika läror och debatt kring kost. Men det är ju bara jag det. Iofs lär jag inte vara ensam... 

 

 

Om jag tolkar dig rätt, boken gav dig (och kanske de flesta nybörjare) tillräcklig styrfart vad gäller det praktiska?

 

Det är bra det och för många behövs ju inte mer än så.

 

Det är dock när de teoretiska luckorna behöver täppas till som det uppstår problem och detta sker när man skall försvara lågkolhydratkost inför andra och då i synnerhet inför sådana som är mer pålästa än den målgrupp som Skaldemans böcker är avsedda för (om jag tolkar dig rätt).

 

Det uppstår också, uppenbarligen -- med tanke på hur många det är här på forumet som har läst de bästsäljande LCHF-böckerna men ändå når platåer och problem med att uppnå önskade resultat.

 

Med tanke på din avslutning så läser jag in att det jag kritiserar här är irrelevant för det stora flertalet. Det kanske det är på individnivå. Det jag starkt betvivlar är att det är irrelevant på rörelsenivå. Men vem bryr sig? Jag börjar faktiskt undra varför jag gör det. Åtminstone i relation till det här forumet.

 

Dags att ta helg så jag hinner läsa en och annan bok för ökad förkovran.

Länk till inlägg
Dela på andra webbplatser

Jojomaja:

 

Nu var det kanske inte mig du riktade det åt men jag hör definitivt inte till gruppen du refererar till som "stenhårt hävdar att man måste räkna kalorier trots LCHF". Tvärtom.

 

Det enda jag hävdar är att energibalansteorin GÄLLER och att även lågkolhydratkost förutsätter detta. Det faktiska BEHOVET att, bl.a. se över kaloriintaget uppstår först när man inte får de önskade resultaten genom att bara hoppa på LCHF. Det finns åtskilliga som har detta problem och åtskilliga som jag försökt hjälpa här på forumet att komma på banan.

 

Det du beskriver vad gäller energiintaget skulle kunna vara ett lysande exempel på hur just förbättrad bränslepartitionering får stora effekter. Men nu var det väl inte det du hade för avsikt att demonstrera misstänker jag... Energibalansteorin utgår från FÖRBRÄNNING och inte vad man äter.

 

Hur som haver, strålande resultat och bra jobbat!

Länk till inlägg
Dela på andra webbplatser

Jojomaja:

 

Nu var det kanske inte mig du riktade det åt men jag hör definitivt inte till gruppen du refererar till som "stenhårt hävdar att man måste räkna kalorier trots LCHF". Tvärtom.

 

Det enda jag hävdar är att energibalansteorin GÄLLER och att även lågkolhydratkost förutsätter detta. Det faktiska BEHOVET att, bl.a. se över kaloriintaget uppstår först när man inte får de önskade resultaten genom att bara hoppa på LCHF. Det finns åtskilliga som har detta problem och åtskilliga som jag försökt hjälpa här på forumet att komma på banan.

 

Det du beskriver vad gäller energiintaget skulle kunna vara ett lysande exempel på hur just förbättrad bränslepartitionering får stora effekter. Men nu var det väl inte det du hade för avsikt att demonstrera misstänker jag... Energibalansteorin utgår från FÖRBRÄNNING och inte vad man äter.

 

Hur som haver, strålande resultat och bra jobbat!

 

Tiny Tom: Jag har tyvärr inte läst igenom alla kommentarer i den här tråden utan svarade endast på trådskaparens inlägg, så inget var riktat mot någon här i denna tråd. Det handlar med om mina egna erfarenheter under de 14 månader jag ätit LCHF. 

Tack för kommentaren, förresten.  :)

Länk till inlägg
Dela på andra webbplatser

Altså.. för det första.. varken SSS eller Taubes förnekar att kalorier har någon betydelse.. utan de påpekar att även mycket annat oxå har betydelse, de lixom jag sätter in det i sina rätta sammanhang.. vilket du oxå gör!

 

Kalorier är och förblir måttenheter på energi.. främst på macronutrienter.. som vid samma kaloriintag men olika macronutrientfördelning har helt olika påverkan på.. hormoner, metabolism, MBR, TEE, REE, aptit och matintag.. dessutom påverkar de olika belöningssystem, preferenser och tillfredställelse!

 

Det är och förblir en missupfattning av LCHFs motsåndare att vi förnekar kaloriernas roll.. vi sätter in dem i sitt rätta sammanhang, dvs som en (1) del av näringsläran, läran om den mänskliga fysiologin, om homonläran och om måltidsläran samt personliga preferenser.. dvs psykologin!

 

Utan vad SSS och Taubes samt vad LCHF till stora delar handlar om är.. hur får man kroppen/knoppen i balans kalorimässigt/näringsmässigt/energimässigt/nöjdhetsmässigt/belöningsmässigt.. what ever!

 

Jag själv framhåller som oftast att det som en frisk kropp reagerar på förutom alla andra essentiella näringsämnen är just kaloribehovet.. oavsett vilket.. om man är frisk.. inte har någon ätstörning.. inte äter för belöningssystemet eller liknande!

  • Gilla 1
Länk till inlägg
Dela på andra webbplatser

Jag tycker skaldeman har varit en fantastik inspriationskälla till det nytänk som LCHF ändå var i kontrast till livsmedelsverkets kostråd: "Ät 7-8 brödskivor om dagen! "

Det är i ljuset av en samlad expertkår av LCHF kritiker (som saknar svar på hur man stoppar fetma-epidemin)  man skall se Skaldemans "lite" rebelliska ironiska attityd.

 

 

Sen kan jag också vara frågande emot teorin bakom Skaldemans ratio -:  "Fett / (kolh + prot) " - Denna kvot brukar anges till mellan 1 - 2.

 

Om man samtidig säger att man skall äta lika många gram protein som ens bantade kroppsvikt är i kg. - I mitt fall 100 kg - och samtidigt säger att man skall begränsa intaget av Kcal under normalförbrukningen - i mitt fall till 3000 Kcal - så går det inte ihop rent matematiskt.

 

Teoretiskt dagsintag av 3000 kcal.

100 gr protein X 4 kcal = 400 kcal

0 gr kolhydrat

Fett gr: 2600 kcal / 9 = 289 gram

 

Resulterande fettkvot: 289 / 100 = 2.89

 

Jag har väldigt svårt att se vad man skulle kunna äta i efterföljd av fettkvoten 2,89 ??

Länk till inlägg
Dela på andra webbplatser

Mnja.. finns några tankefel med de resonemangen.. för det första.. kvoten skall alldrig understiga 1:1, det är ett sätt att göra ett överslag i huvudet på en enskild måltid, baserat på gram!

 

Kommer du till kvoten 1 så ligger du garanterat på 70E%!

 

Sen så.. 1 gram per kilo är minimum.. och säg vilket annat essentiellt näringsämne där man strävar att ligga på minimum??

 

Utan det är snarare 1-2 gram per kilo som är intervallet.

 

Och så är det en mall för att kolla en blandad måltid där även kolhydrater ingår.. förhoppningsvis då grönsaker!

 

Det du räknar upp är snarare fakir, en ren uteslutningskost.. att ta till när inget händer trots att det borde göra det med hänsyn till  att alla andra faktorer stämmer.

 

Och då lär även proteinintaget öka oavsett.

 

Såå om protein och kolhydrater i ditt fall tillsammans blir 100 gram, skall fettet alldrig understiga 100 gram det heller, helst mer!

Länk till inlägg
Dela på andra webbplatser

"vilket annat essentiellt näringsämne där man strävar att ligga på minimum??"

 

Nja, orsaken till att protein skulle ligga på 100 gr  ovan är att man riskerar omvandla överskottet till glykogen/ öka insulin - vilket då stoppar viktnedgången.

3000 kalorier behövs ju så... resultatet blir ju 2,89 hur man än vänder sig oavsett E%.

 

Länk till inlägg
Dela på andra webbplatser
  • 1 month later...

Genom att hålla fettkvoten över ca. 1,6 har jag haft en kontinuerlig viktnedgång sedan över ett års tid. I början som 5X-large var det inte så noga vad man åt, men numera när ja börjar närma normalvikten, behöver jag se upp med fällorna.

  • Gilla 1
Länk till inlägg
Dela på andra webbplatser

"vilket annat essentiellt näringsämne där man strävar att ligga på minimum??"

 

Nja, orsaken till att protein skulle ligga på 100 gr  ovan är att man riskerar omvandla överskottet till glykogen/ öka insulin - vilket då stoppar viktnedgången.

3000 kalorier behövs ju så... resultatet blir ju 2,89 hur man än vänder sig oavsett E%.

Vad jag begriper så ger inte proteinöverskott höjt blodsocker, utan snarare sänkt ketosis, då glykogenföråden är större.

 

Såå.. ytterligare en anledning för fysiskt aktiva att ligga lite högre än absoluta minimum på protein!?

Länk till inlägg
Dela på andra webbplatser

"Att någon skriver om sina erfarenheter och ger råd. har väl inget med legitimitet att göra."

Jo det har det självklart! Åtminstone om någon annan skall lyssna på råden och, framförallt, få egna resultat. Om någon säger att de började gå ned i vikt sisådär vid 2008 och kopplar detta till att det var då de skaffade sin första iPhone...så är det väl ingen här som får för sig att rusa ut och inhandla en sådan pryttel med syftet att just åstadkomma viktminskning? Att viktminskningen istället berodde på att energibalansteorin på något sätt anpassats (medvetet genom ökad aktivitet/minskat energiintag eller automagiskt medelst ex. lågkolhydratkost) är ju i detta fall en självklarhet.

 

Kort och gott: Korrelation är inte kausalitet.

 

Om man då får för sig, ex. efter att ha läst Skaldeman (vilket jag nu gjort genom Hundrafemtiotres behjärtansvärda insats, tackar för den!) att kalorier inte räknas och att man har "fritt fram" att äta "enbart animalisk mat, med inriktning på de feta bitarna"...så finns det uppenbarligen en och annan som får sig en överraskning när de inte går ned eller i värsta fall går upp i vikt!

 

"Det handlar sällan om någon akademisk uppsats med behov av opponering. Jag berättar också vad jag gjort och inte gjort... om mina framgångar och hur jag ser på olika saker."

 

Vad gäller just detta område så kan egna erfarenheter ofta vara betydligt mer intressant och relevant än vad studier etc möjligtvis antyder (om man kan lita på att sjuhundrasjuttiosju sköna sjuksystrar självrapporterat sjukt skickligt...vilket en kanske bekant studie med för somliga oväntat resultat bygger på). Problemet ligger alltså inte nödvändigtvis där. Ser man på vad Skaldeman själv skriver så finns det ju stor relevans ex. vad gäller makronutrientfördelning:

 

"Fördelningen 20 procent protein, 75 procent fett och 5 procent kolhydrater är alltså optimal för snabb viktminskning."

 

Det ligger ju mycket i det då detta, i synnerhet för en överviktig person, kommer leda till en mycket god bränslepartitionering med de effekter på mättnad detta har.

 

Det är dock fortfarande avhängigt energibalansteorin men denna kommer att anpassas till automagiskt enligt sedvanligt lågkolhydratmönster (mättnadsaspekten via bränslepartitionering), dvs bränslepartitioneringsteorin tillfredställer energibalansteorin.

 

"Kanske läge och läsa vad SSS skriver..."

 

Nu har jag som sagt gjort det och jag är tacksam för att jag sluppit betala för den upplevelsen. Om jag förstått det rätt så skrev dock Skaldeman detta redan i slutet av 90-talet så ur det perspektivet finns inte så mycket att klanka ned på. På den tiden hade även jag kunskapsluckor om en del saker vad gäller lågkolhydratkost. Dock inga vad gäller ex. energibalansteorin. Det beklagansvärda är således att informationen inte uppdaterats sedan dess.

 

För övrigt är det en hemsk massa svammel som gör att det blir svårt, i synnerhet för en (annan) lekman, att avkoda det som trots allt är av värde. Svamlet gäller främst -- och förstås - förklaringsmodellen bakom hur LCHF funkar. Jag menar, vad är det här:

 

"Människor som kan kaloritabeller utantill är väldigt feta. Hade kaloriteorin haft något värde borde det vara tvärtom."

 

Energibalansteorin säger ingenting om människors förmåga att memorera kaloriinnehåll för födoämnen. Människor, särskilt överviktiga, har också en väl dokumenterad förmåga att underskatta sitt energiintag.

 

En annan favorit där det ena blandas ihop med det andra och ut kommer...tja, gud-vet-vad:

 

"Ta ett vedträ som exempel. Det innehåller en massa kalorier när man eldar det, men väldigt få kalorier om vi skulle äta upp det."

 

Ja, sist jag kollade så stämmer det att människan är rätt dålig på att hantera cellulosa och fibrer. Av den anledningen så räknas normalt sett inte detta in i innehållsförteckningar och energiinnehåll. Så vad är poängen? En liten halmgubbe brukar man visst kalla det à la "kalorier räknas inte för kalorier som människan bevisligen inte kan absorbera och ingen hävdar kan absorberas kan inte...absorberas" . Snyggt! Eller inte.

 

"Om kaloriteorin fungerade så skulle en person som åt något för få kalorier så småningom försvinna."

"Den som åt något för mycket kalorier skulle så småningom väga ett ton."

Göta-Petter! Det är en sak att hävda att något inte stämmer. Det är en annan sak att hävda att något man uppenbarligen inte förstår inte stämmer.

 

Kroppen är ett i stora avseenden självreglerande system. Det mesta är fantastiskt dynamiskt och påverkas genom att regleras, i normalfallet, med en särdeles god precision och med god effekt på bibehållen funktion etc.

 

Konkret, en person som äter "något för få kalorier" kommer självklart inte "så småningom försvinna" utan när kroppen tappar den vikt som den negativa energibalansen medger så normaliseras kroppsvikten där. Det samma fast omvänt gäller en person i positiv energibalans. Till detta kommer så klart teorin om så kallad ställpunkt (setpoint) som i varierande omfattning kommer att styra vart minimum- resp. maximumnivåerna ligger. En lättare kropp har ett mindre energibehov och en tyngre kropp har ett större energibehov.

 

"Vi känner väl alla smala personer som kan äta massor utan att gå upp i vikt. Varför? Jo, för att de bränner det de äter."

 

Jag har faktiskt aldrig träffat på en smal person som kunnat "äta massor utan att gå upp i vikt". Däremot har jag träffat en massa smala personer som haft väldigt hög aktivitetsnivå och samtidigt nojat sig och sin omgivning vansinnig över något försumbart de ätit.

 

30-bananer-om-dagen-vegantalibanen som hävdade att han åt 3600 kcal/dag utan att röra sig särskilt mycket för stunden är någon jag kommer att associera till. I något senare filmklipp så nämner han lite i förbigående att han "bara" cyklat 20 mil hittills den veckan...

 

Han har dock helt rätt i att de, så klart, förbränner det (lilla) de äter.

 

"De flesta tjockisar har motsatt förmåga, de kan gå upp i vikt på en ren svältkost."

 

Tyvärr har jag inte stött på någon sådan här människa heller. Med tanke på att jag de facto varit en rejäl sådan så vet jag mycket väl hur lätt det är att underskatta matintag med alla möjliga tänkbara tankekrumbukter. En "stabil" bekant nämnde i något sammanhang hur han "slutat äta godis och börjat träna". Kort efter detta så nämner han, i förbigående, att han hade ätit en riktigt god glass tidigare under dagen. Eller tja, ett glasspaket var det visst. Fast i hans värld var visst inte glass ekvivalent med godis och jag fann inte anledning att påpeka den lustiga tankekullerbyttan. Lite senare på dagen så blir vederbörande "vrålhungrig" och kursen styrs mot en pizzeria där en kebabpizza modell större inmundigas. När halva pizzan avverkats så påpekar han plötsligt att "det vore gott med sushi". När vi senare går därifrån så slinker han in på en tobaksaffär och kommer strax efter ut med en halvkilos påse med smågodis. Men godis hade han slutat med. Och tränat det hade han börjat med. En gång för några månader sen.

 

Ovanstående är kanske ett ovanligt underhållande men ändå giltigt exempel på min poäng, dvs att de flesta som varit rejält överviktiga inte tenderar peta i maten s.a.s. Att tro och normalisera är således inte att göra.

 

"Om du förbränner alla kalorier som du äter så går du inte upp i vikt, oavsett hur många kalorier det handlar om."

 

Se där, det låter ju faktiskt som att Skaldeman bejakar energibalansteorin trots allt. Fast kanske utan att inse det. Däremot är det inte så, vilket slutklämmen skulle kunna tolkas som, att oavsett hur många kalorier man stoppar i sig så kan förbränningen uppregleras ex. genom LCHF-kost. Icke sa Nicke!

 

Pust, det där var bara första sidan.

 

På sidan 2 kommer han in på att han gått upp i vikt på 800 kcal/dag. Där ser man. Metabola anpassningar på längre sikt skulle kunna leda till det men inte bara hux flux...och då är det tal om extrem letargi dessutom som påverkar aktivitetsnivåer etc. Något stopp för viktminskningen tror jag inte alls på om inte Skaldeman då haft en extremt låg kroppsfettnivå.

 

Sidan 3 med rubriken "Om du ändå vill räkna" finns däremot inte så mycket att klanka ned på. Tvärtom. Skaldemans ratio låter inte så dum med tanke på utfallet vad gäller makronutrientfördelning som han beskriver.

 

På sidan 4 är det dags igen med en konstighet. "Kaloribantning" är "nonsens". Sen tror han på att "överraska kroppen". Tja, det är snäppet bättre än att tro på tomten. Men bara snäppet. Sen kommer han in på soppätning och -- hör och häpna -- energibalansteorin för "en av de soppor [han] lagar är utpräglat kalorisnål". Fast kalorier räknades ju inte?

Jag råkar faktiskt känna en som är pinnsmal och inget hellre vill än gå upp i vikt. Det blir mycket godis, fikabröd, tårtor, chips (i alla dess varianter) och annat jag skulle klassa som onyttigt, i den familjen. Pojkvännen går upp i vikt, men hon som vill gå upp fortsätter vara pinnsmal. Hon är inte heller vidare aktiv. Sitter mest och tittar på tv när hon inte jobbar.

Länk till inlägg
Dela på andra webbplatser

Hur i h-vete gör man för att bara citera lite från någons kommentar? Jag tänkte citera Tiny Toms rad "Jag har faktiskt aldrig träffat på en smal person som kunnat "äta massor utan att gå upp i vikt". Däremot har jag träffat en massa smala personer som haft väldigt hög aktivitetsnivå och samtidigt nojat sig och sin omgivning vansinnig över något försumbart de ätit", men fick med hela inlägget.
 

Länk till inlägg
Dela på andra webbplatser

Hur i h-vete gör man för att bara citera lite från någons kommentar?

 

Du klickar på Svara som vanligt, sen raderar du det i citatet som du inte vill ha kvar, som jag gjort med ditt citat här ovan. Om man vill klippa sönder ett citat i flera delar för att bemöta det bit för bit så klickar man på nytt på Svara och redigerar igen:

 

...men fick med hela inlägget.

 

Länk till inlägg
Dela på andra webbplatser

Join the conversation

You can post now and register later. If you have an account, sign in now to post with your account.
Note: Your post will require moderator approval before it will be visible.

Gäst
Svara i detta ämne...

×   Du har klistrat in innehåll med formatering.   Ta bort formatering

  Only 75 emoji are allowed.

×   Din länk har automatiskt bäddats in.   Visa som länk istället

×   Your previous content has been restored.   Clear editor

×   You cannot paste images directly. Upload or insert images from URL.

×
×
  • Skapa nytt...