Jump to content

Ann Fernholm i intervju


Leopold Roos
 Share

Recommended Posts

Känns skönt att hon är försiktig på att uttala sig om sån som inte forskning visar på, att hon inte säger så mycket vad hon tror, utan säger istället vet ej, finns inte forskning på det. Nu var hon inte heller alls lika mättadfettskrämd jag fått känslan av förut.

Link to comment
Share on other sites

Jag kan ändå inte låta bli att undra om hon fått lika mycket uppmärksamhet om hon inte varit journalist. Det var ju likadant när Mats-Eric Nilsson kom ut med "Den hemlige kocken" och han är också journalist.

 

Hur mycket uppmärksamhet en bok får beror ju till stor del på massmedia och det är ju kollegor.

Link to comment
Share on other sites

Jag kan ändå inte låta bli att undra om hon fått lika mycket uppmärksamhet om hon inte varit journalist. Det var ju likadant när Mats-Eric Nilsson kom ut med "Den hemlige kocken" och han är också journalist.

 

Hur mycket uppmärksamhet uppmärksamhet en bok får beror ju till stor del på massmedia och det är ju kollegor.

 

Sant, men att hon just är vetenskapsjournalist och har doktorerat i mikrobiologi ökar ju hennes trovärdighet och det blir svårare för meningsmotståndare att presentera trovärdiga motargument. Så i det här fallet är det väl bara att tacka och ta emot.

  • Like 1
Link to comment
Share on other sites

Kul! Ännu en liten sten i vågskålen. Det paradigmskifte hon talar om kommer allt närmare. En vacker dag kommer det förhoppningsvis att tippa över och plötsligt är lågkalorikost norm!

 

Du menar givetvis lågkolhydratkost.......  ;-)

  • Like 1
Link to comment
Share on other sites

Sant, men att hon just är vetenskapsjournalist och har doktorerat i mikrobiologi ökar ju hennes trovärdighet och det blir svårare för meningsmotståndare att presentera trovärdiga motargument. Så i det här fallet är det väl bara att tacka och ta emot.

 

Ja hon är vetenskapsjournalist men det finns ju både forskare och läkare som har olika uppfattning om samma sak och vem skall man då tro på?

 

Jag menar att om två personer med en bakgrund som borde inge trovärdighet ger helt olika bild av samma sak.

 

När det gäller socker så finns det ju andra som skrivit om det tidigare.

 

Kunskap i mikrobiologi innebär ju heller inte att man är kunnig inom de områden som har med innehållet i boken att göra.

Link to comment
Share on other sites

Allting här i livet handlar om teorier. Den som klarar av mest övertygande redovisa sina alster, brukar få oftast tolkningsföretädet. Men vem har egentligen rätt och vem har fel ? Det enda verklighetsnanknutna är nog oftast det vi själva upplevt. Men det gäller i stort sätt bara för en själv. För en annan blir det teorier igen och den som kan övertyga en annan bäst, brukar vinna medhåll. Bollen är rund...

  • Like 1
Link to comment
Share on other sites

Ja hon är vetenskapsjournalist men det finns ju både forskare och läkare som har olika uppfattning om samma sak och vem skall man då tro på?

 

Jag menar att om två personer med en bakgrund som borde inge trovärdighet ger helt olika bild av samma sak.

 

När det gäller socker så finns det ju andra som skrivit om det tidigare.

 

Kunskap i mikrobiologi innebär ju heller inte att man är kunnig inom de områden som har med innehållet i boken att göra.

 

Jovisst, men som forskare har hon ett speciellt förtroendekapital och en viss pondus. Hon har dessutom dubbla kompetenser, hon kan dels prata forskarens språk och blir inte bortdribblad av andra forskares eller läkares snömos, dels förmedla sina kunskaper på ett effektivt sätt.

 

Vi ska bara vara glada!

  • Like 1
Link to comment
Share on other sites

Allting här i livet handlar om teorier. Den som klarar av mest övertygande redovisa sina alster, brukar få oftast tolkningsföretädet. Men vem har egentligen rätt och vem har fel ? Det enda verklighetsnanknutna är nog oftast det vi själva upplevt. Men det gäller i stort sätt bara för en själv. För en annan blir det teorier igen och den som kan övertyga en annan bäst, brukar vinna medhåll. Bollen är rund...

 

Du har säkert rätt i att den som själv upplevt en sak är lättare att övertyga. Det skulle vara intressant att veta hur dom som inte upplevt vad en kostförändring kan innebära tar emot budskapet i Anns bok.

 

Vad är det då som gör att människor är så skeptiska mot sådant som dom själva inte upplevt?

 

Det blir ju lätt moment 22 om man måste uppleva en förbättring innan man är beredd att ge det som någon presenterar en chans.

Link to comment
Share on other sites

Jovisst, men som forskare har hon ett speciellt förtroendekapital och en viss pondus. Hon har dessutom dubbla kompetenser, hon kan dels prata forskarens språk och blir inte bortdribblad av andra forskares eller läkares snömos, dels förmedla sina kunskaper på ett effektivt sätt.

 

Vi ska bara vara glada!

 

Samtidigt finns det ju många med mycket mer kompetens än hon som avfärdas av LCHF-rörelsen.

Link to comment
Share on other sites

Samtidigt finns det ju många med mycket mer kompetens än hon som avfärdas av LCHF-rörelsen.

 

Ja, men då har det väl med att göra att våra egna erfarenheter inte stämmer överens med deras påståenden.

Link to comment
Share on other sites

Ja, men då har det väl med att göra att våra egna erfarenheter inte stämmer överens med deras påståenden.

 

Om man då har en grupp människor som tycker att deras erfarenheter stämmer över ens med forskare A och en annan grupp vars erfarenheter stämmer överens med forskare B och dessa två forskare har helt olika perspektiv. Hur vet man då vem som har rätt?

 

Ta det här med höga blodfetter t ex. Det är nog fler auktoriteter som anser att det är farligt än dom inte gör det. Ändå väljer många att tro på att det är ofarligt. Annika D skrev till och med i sin blogg "Grattis till dom höga blodfetterna" och ett gäng läkare skrev en debattartikel i DN där dom menade att det var ofarligt.

 

Samtidigt finns det massor av forskare och hjärtläkare som är lika säkra på att det är farligt.

 

I det fallet kan man ju inte gå på sin egen erfarenhet eftersom eventuella konsekvenser inte är akuta.

 

Vad avgör då vem man väljer att tro på?

Link to comment
Share on other sites

Om man då har en grupp människor som tycker att deras erfarenheter stämmer över ens med forskare A och en annan grupp vars erfarenheter stämmer överens med forskare B och dessa två forskare har helt olika perspektiv. Hur vet man då vem som har rätt?

 

Ta det här med höga blodfetter t ex. Det är nog fler auktoriteter som anser att det är farligt än dom inte gör det. Ändå väljer många att tro på att det är ofarligt. Annika D skrev till och med i sin blogg "Grattis till dom höga blodfetterna" och ett gäng läkare skrev en debattartikel i DN där dom menade att det var ofarligt.

 

Samtidigt finns det massor av forskare och hjärtläkare som är lika säkra på att det är farligt.

 

I det fallet kan man ju inte gå på sin egen erfarenhet eftersom eventuella konsekvenser inte är akuta.

 

Vad avgör då vem man väljer att tro på?

 

Mina val försöker jag göra på så stort underlag som möjligt och vad som jag ser som rimligt och logiskt i sammanhanget. I fallet just med blodfetter så har jag inte intresserat mig för det - än.

Link to comment
Share on other sites

Mina val försöker jag göra på så stort underlag som möjligt och vad som jag ser som rimligt och logiskt i sammanhanget. I fallet just med blodfetter så har jag inte intresserat mig för det - än.

 

Vad har du kommit fram till när det gäller mättat fett?

Link to comment
Share on other sites

Behöver man egentligen komma fram hela tiden till något ? Livet är mer än vetenskapligt ställningstagande. Jag gillar smör för smakens skull, liksom ölkorv av samma anledning. Eftersom de passar min kostfilosofi, äter jag dem. Var kommer min kostfilosofi ifrån då ? Ja... Inte är det från forskningsrapporter, utan från mina egna sammanräkningar och från andras erfarenheter. Resonerar man så, behöver man inte ha någon åsikt just om mättade fetter.

 

På andra sidan är jag ju inte heller någon teoretiker, utan en praktiker. Jag föredrar handling före alla möjliga slags varierande teorier.

  • Like 1
Link to comment
Share on other sites

Behöver man egentligen komma fram hela tiden till något ? Livet är mer än vetenskapligt ställningstagande. Jag gillar smör för smakens skull, liksom ölkorv av samma anledning. Eftersom de passar min kostfilosofi, äter jag dem. Var kommer min kostfilosofi ifrån då ? Ja... Inte är det från forskningsrapporter, utan från mina egna sammanräkningar och från andras erfarenheter. Resonerar man så, behöver man inte ha någon åsikt just om mättade fetter.

 

På andra sidan är jag ju inte heller någon teoretiker, utan en praktiker. Jag föredrar handling före alla möjliga slags varierande teorier.

 

När det gäller Livsmedelsverkets rekommendationer om mättade fetter i en blandkost så kan dom ju inte gå efter vad varje individ föredrar för kost.

Link to comment
Share on other sites

Vad har du kommit fram till när det gäller mättat fett?

 

Jag tror inte att mättat fett är farligt för oss. Det grundar jag på den logiska slutsatsen att det är vad människan ätit i alla tider samt att allt sedan myndigheterna försökte få oss att sluta med det och äta totalt sett mindre fett och andra slags fett så har vi blivit allt fetare och sjukare.

  • Like 1
Link to comment
Share on other sites

Det som kanske mest av allt övertygade mig när jag började med LCHF var Staffan Lindebergs "Kitava-studie" från 1989 av ett av de sista folken som lever likt våra förfäder i Afrika: http://www.staffanlindeberg.com/TheKitavaStudy.html

De fick det mesta fettet från kokosnötter vilket betyder att de fick i sig riktigt mycket mättat fett. Staffan fann att följande sjukdomar var obefintliga: hjärt- kärlsjukdom, stroke, diabetes, demens, övervikt, högt blodtryck mm. Enskilda individer ut befolkningen som lämnat ön och flyttat till stan drabbades däremot snart av dessa välfärdssjukdomar.

Många andra studier har visat liknande resultat, men kitavanernas kost är rik på just mättat fett.

  • Like 2
Link to comment
Share on other sites

Det som kanske mest av allt övertygade mig när jag började med LCHF var Staffan Lindebergs "Kitava-studie" från 1989 av ett av de sista folken som lever likt våra förfäder i Afrika: http://www.staffanlindeberg.com/TheKitavaStudy.html

De fick det mesta fettet från kokosnötter vilket betyder att de fick i sig riktigt mycket mättat fett. Staffan fann att följande sjukdomar var obefintliga: hjärt- kärlsjukdom, stroke, diabetes, demens, övervikt, högt blodtryck mm. Enskilda individer ut befolkningen som lämnat ön och flyttat till stan drabbades däremot snart av dessa välfärdssjukdomar.

Många andra studier har visat liknande resultat, men kitavanernas kost är rik på just mättat fett.

 

Kan det vara den studien som den australienska läkaren kände till som lyckades vända sin mans demens genom att mata honom med kokosfett?

Link to comment
Share on other sites

Join the conversation

You can post now and register later. If you have an account, sign in now to post with your account.
Note: Your post will require moderator approval before it will be visible.

Guest
Reply to this topic...

×   Pasted as rich text.   Paste as plain text instead

  Only 75 emoji are allowed.

×   Your link has been automatically embedded.   Display as a link instead

×   Your previous content has been restored.   Clear editor

×   You cannot paste images directly. Upload or insert images from URL.

 Share

×
×
  • Create New...