Jump to content

Var blir överskottsenergin av vid LCHF?


Albin
 Share

Recommended Posts

Allt överskott lagras.. antingen som glycogen. fett eller muskler!

 

Grejen är tillomed att merparten av din måltid lagras för att sedan tas ut vid behov.

 

Finessen med LCHF är att det dels blir rätt lagom insulin och så stängs inte fettoxidationen av helt samt att lipolysen snart startar igen.

 

Bra va?

 

Altså.. kolhydrater lagras främst som glycogen, fett som fett och protein som muskler.

Link to comment
Share on other sites

Allt överskott lagras.. antingen som glycogen. fett eller muskler!

 

Grejen är tillomed att merparten av din måltid lagras för att sedan tas ut vid behov.

 

Finessen med LCHF är att det dels blir rätt lagom insulin och så stängs inte fettoxidationen av helt samt att lipolysen snart startar igen.

 

Bra va?

 

Altså.. kolhydrater lagras främst som glycogen, fett som fett och protein som muskler.

 

Har man något glycogenlager när man äter LCHF?

Link to comment
Share on other sites

Jupp.. vore inte förenligt med överlevnad att inte ha glycogenlager!

 

Speciellt i levern!

 

Man har sett att glycogenet i musklerna kan sjunka ner till 50% vid en omställning till ketogen diet.. inte konstigt att man mår dåligt!

 

Sen när väl ketolys, glukoneogenes och ketos samt ökad lipolys och betaoxidation har kommit igång så brukar det stiga igen.. uppemot 70-80% i musklerna av en kolisladdares nivåer.

 

Du vet även om man fakirar och har sig så går det åt rätt lite glukos oavsett, tror någon smarting räknat ut att miniåtgång på glukos ligger någonstans 30-50 gram per dygn.

 

Ofta så äter vi ju 25-50 gram eller mer och levern kan producera uppemot 200 gram så det brukar finnas att ta av om man så säger, det är väl främst elitidrottare som kan behöva ha extra fyllda glykogendepåer för maximal tävlings/träningsintesitet uppemot VO2Max!

Link to comment
Share on other sites

Ja, som problem med tarmfloran. Alltså om man tex har rensat ut massa bra bakterier med ett lavemang.

 

Det som kan hända är att det kommer fett i avföringen. Den blir då ljusare och flyter. Att det skulle finna kolhydrater kvar låter osannolikt. Möjligen en del fibrer som inte brutits ner ordentligt eller som när jag var sönderstressad och hela oskadda gröna ärter kom med ut.

 

Det räcker dock inte med en dålig tarmflora och frågeställaren verkar ju inte ha menat vid sjukdomstillstånd.

 

Om det finns kolhydrater kvar när resterna av det man ätit når tjocktarmen så får man gaser och magproblem. Det händer om man t ex inte bryter ner laktos.

Link to comment
Share on other sites

Jupp.. vore inte förenligt med överlevnad att inte ha glycogenlager!

 

Speciellt i levern!

 

Man har sett att glycogenet i musklerna kan sjunka ner till 50% vid en omställning till ketogen diet.. inte konstigt att man mår dåligt!

 

Sen när väl ketolys, glukoneogenes och ketos samt ökad lipolys och betaoxidation har kommit igång så brukar det stiga igen.. uppemot 70-80% i musklerna av en kolisladdares nivåer.

 

Du vet även om man fakirar och har sig så går det åt rätt lite glukos oavsett, tror någon smarting räknat ut att miniåtgång på glukos ligger någonstans 30-50 gram per dygn.

 

Ofta så äter vi ju 25-50 gram eller mer och levern kan producera uppemot 200 gram så det brukar finnas att ta av om man så säger, det är väl främst elitidrottare som kan behöva ha extra fyllda glykogendepåer för maximal tävlings/träningsintesitet uppemot VO2Max!

 

Har du någon referens när det gäller det du skriver om glykogennivåer?

 

En väninna som åt LCHF ett tag fick springa och kissa stup i ett första dygnen vilket tyder på en tömning av glykogendepåerna.

Link to comment
Share on other sites

Albin:

 

"Var blir den energi som inte förbrukas av när man äter LCHF?"

 

Den försvinner magiskt genom en energislösande metabol fördel. Kalorier räknas inte! Glöm aldrig det!

 

Skämt åsido, det blir vad det blir. Förbränns det inte direkt så lagras det på något sätt. Har du tömda glykogenlager så kommer dessa att först fyllas upp OM du äter kolhydrater vilket åtminstone kan ge en trevlig estetisk effekt för den som tränar och har mer muskelmassa än medelsvensson.

 

Energiöverskott i allmänhet hamnar i fettdepåerna på sedvanligt vis men även i ökad utsträckning intramuskulärt pga förbättrad bränslepartitionering.

 

Tillägg: Alternativt svar: Den förbränns i gymet eller i motionsspåret pga att många som börjar på LCHF-kost upplever sig lite mer energiska än tidigare.

Link to comment
Share on other sites

Albin:

 

"Var blir den energi som inte förbrukas av när man äter LCHF?"

 

Den försvinner magiskt genom en energislösande metabol fördel. Kalorier räknas inte! Glöm aldrig det!

 

Skämt åsido, det blir vad det blir. Förbränns det inte direkt så lagras det på något sätt. Har du tömda glykogenlager så kommer dessa att först fyllas upp OM du äter kolhydrater vilket åtminstone kan ge en trevlig estetisk effekt för den som tränar och har mer muskelmassa än medelsvensson.

 

Energiöverskott i allmänhet hamnar i fettdepåerna på sedvanligt vis men även i ökad utsträckning intramuskulärt pga förbättrad bränslepartitionering.

 

Tillägg: Alternativt svar: Den förbränns i gymet eller i motionsspåret pga att många som börjar på LCHF-kost upplever sig lite mer energiska än tidigare.

Blir det överskott av energi? Kan det inte vara saa att kroppen kan utnyttja kcal fraan kolhydrater mer effektivt än fraan fett? Kan det inte ocksaa vara saa att levern förbrukar kcal när den gör om fettet till ketoner? Mer än när den gör om kolhydraterna till glukos?

Om man t ex jämför en bilmotor fraan 50-talet med en ny bilmotor saa kan den nya bilmotorn utnyttja kcal i bensinen mycket mer effektivt än 50-talsmotorn. Det blir trots det inget överskott av energi i 50-talsbilen men den använder mer bensin för samma jobb. Visserligen vara ofta 50-talsbilarna bulliga men det berodde knappast paa att dom lagrade bensinkalorier.  

Link to comment
Share on other sites

Blir det överskott av energi? Kan det inte vara saa att kroppen kan utnyttja kcal fraan kolhydrater mer effektivt än fraan fett? Kan det inte ocksaa vara saa att levern förbrukar kcal när den gör om fettet till ketoner? Mer än när den gör om kolhydraterna till glukos?

Om man t ex jämför en bilmotor fraan 50-talet med en ny bilmotor saa kan den nya bilmotorn utnyttja kcal i bensinen mycket mer effektivt än 50-talsmotorn. Det blir trots det inget överskott av energi i 50-talsbilen men den använder mer bensin för samma jobb. Visserligen vara ofta 50-talsbilarna bulliga men det berodde knappast paa att dom lagrade bensinkalorier.  

 

Om det blir överskott på energi beror väl på hur mycket man äter...

Link to comment
Share on other sites

Låg du på underskott energimässigt tidigare?

Det tror jag väl inte. Jag bara resonerade som så  att överskottsenergi måste vara intag minus det som går åt, oavsett om det är sånt man springer bort, sånt som går åt ändå, ökad värme och vad mer kroppen nu kan hitta på att göra av med energi på :)

Link to comment
Share on other sites

Det tror jag väl inte. Jag bara resonerade som så  att överskottsenergi måste vara intag minus det som går åt, oavsett om det är sånt man springer bort, sånt som går åt ändå, ökad värme och vad mer kroppen nu kan hitta på att göra av med energi på :)

 

Jo fast om du är lagom varm nu och kände dig frusen tidigare så kan man ju tro att du låg på underskott. Det framgick ju inte om du var för varm nu eller för kall tidigare bara att du blivit varmare.

Link to comment
Share on other sites

Jo, jag frös tidigare. Men jag gick ju upp i vikt, så något direkt underskott kan det inte ha varit. Eller också var det ett underskott, men kroppen prioriterade fettlagring framför värme; inte vet jag.

Link to comment
Share on other sites

Har du någon referens när det gäller det du skriver om glykogennivåer?

 

En väninna som åt LCHF ett tag fick springa och kissa stup i ett första dygnen vilket tyder på en tömning av glykogendepåerna.

Jomen.. som jag skrev och som du oxå läst tidigare.. i början tullar kroppen på glykogendepåerna som den är van vid.

 

Sen känns inflödet av glukos av i leverns portven och metabolismen ställs om till en ökad fettkonsumtion.

 

Sen så.. en av de viktiga anledningarna till att man tappar vatten är att insulinnivån minskar.. för insulin stimulerar njuren att återuppta mer vatten.

 

Såå det skulle altså oxå kunna tyda på en tidigare hög insulinnivå?

Link to comment
Share on other sites

Jo, jag frös tidigare. Men jag gick ju upp i vikt, så något direkt underskott kan det inte ha varit. Eller också var det ett underskott, men kroppen prioriterade fettlagring framför värme; inte vet jag.

Jag upplever precis samma sak. Tidigare gick jag upp i vikt men frös väldigt ofta, men nu efter fyra mån på lchf så fryser jag mycket mindre trots viktnedgång. Jag kan inte säga att jag rör mig mer jämfört med förut heller, annars skulle ju en bättre blodcirkulation pga motion kunna hjälpa, men jag tar mina dagliga promenader med hunden och det har jag gjort i fem år. Jag är lite nyfiken vad det kan bero på, det har diskuterats i fler trådar och där var det en person som frös mer nu än innan...

Link to comment
Share on other sites

Blir det överskott av energi? Kan det inte vara saa att kroppen kan utnyttja kcal fraan kolhydrater mer effektivt än fraan fett? Kan det inte ocksaa vara saa att levern förbrukar kcal när den gör om fettet till ketoner? Mer än när den gör om kolhydraterna till glukos?

Om man t ex jämför en bilmotor fraan 50-talet med en ny bilmotor saa kan den nya bilmotorn utnyttja kcal i bensinen mycket mer effektivt än 50-talsmotorn. Det blir trots det inget överskott av energi i 50-talsbilen men den använder mer bensin för samma jobb. Visserligen vara ofta 50-talsbilarna bulliga men det berodde knappast paa att dom lagrade bensinkalorier.

Kort och gott, är man född på 50-talet så har man svårare att bli fet eftersom man förbrukar mer energi? :) Den teorin är åtminstone lite roligare än energibalansteorin.

Link to comment
Share on other sites

Ja, om man är en bilmotor

Kort och gott, bli en bilmotor från 50-talet så grejar du övervikten på nolltid. Alternativt får man nöja sig med att man har den människokropp man har och den har att rätta sig efter vissa biologiska lagar som ex. energibalansteorin och bränslepartitioneringsteorin. Även OM det skulle upptäckas saker om människokroppen vi idag inte känner till så räcker det ju fint så.

Link to comment
Share on other sites

Kort och gott, bli en bilmotor från 50-talet så grejar du övervikten på nolltid. Alternativt får man nöja sig med att man har den människokropp man har och den har att rätta sig efter vissa biologiska lagar som ex. energibalansteorin och bränslepartitioneringsteorin. Även OM det skulle upptäckas saker om människokroppen vi idag inte känner till så räcker det ju fint så.

Energibalansteorin och bränslepartitioneringsteorin är teorier. De är alltsaa inte nödvängitvis korrekta. Jag tycker att det finns en hel del som talar emot dem.

Link to comment
Share on other sites

Energibalansteorin och bränslepartitioneringsteorin är teorier. De är alltsaa inte nödvängitvis korrekta. Jag tycker att det finns en hel del som talar emot dem.

 

Surprise, surprise.

 

Tråkigt nog (?) är du rätt ensam om det. Vad som är lite roligare, mot bakgrund av att vi båda antagligen förespråkar lågkolhydratkost, är att dessa två teorier mer än väl förklarar lågkolhydratkostens fördelar och -- i vissa fall -- överlägsenhet gentemot andra kostsammansättningar. Det blir lite lättare att motivera detta då man kan vila sig mot befintlig vetenskap istället för att hamna i något slags gråzon där man minst riskerar framstå som kvacksalvig. Som grädde på moset så får man dessutom lättare ett övertag då man argumenterar mot andra kostförespråkare med andra kostpreferenser.

Link to comment
Share on other sites

Surprise, surprise.

 

Tråkigt nog (?) är du rätt ensam om det. Vad som är lite roligare, mot bakgrund av att vi båda antagligen förespråkar lågkolhydratkost, är att dessa två teorier mer än väl förklarar lågkolhydratkostens fördelar och -- i vissa fall -- överlägsenhet gentemot andra kostsammansättningar. Det blir lite lättare att motivera detta då man kan vila sig mot befintlig vetenskap istället för att hamna i något slags gråzon där man minst riskerar framstå som kvacksalvig. Som grädde på moset så får man dessutom lättare ett övertag då man argumenterar mot andra kostförespråkare med andra kostpreferenser.

Jag är inte sakkunnig inom det medicinska området, men jag tycker att det verkar finnas stora brister i vårt kunnande inom denna vetenskap. Jag såg på internet ett forskningsresultat som visade att man inte blir mera mätt på fett än på kolhydrater. Hur kan det då komma sig att man kan äta sig mätt på fett och ändå gå ner i vikt, när man inte kan det om man äter sig mätt på kolhydrater? Om fettätande inte medför en metabolisk fördel så måste det väl vara trolldom?

Det förefaller också otroligt om kroppen verkligen till 100 % kan utnyttja energi i födan oavsett den kommer från fett eller kolhydrater eller överskottsprotein. Om kroppen inte klarar 100 % så är det lika otroligt att kroppens olika system (fett-keton, kolhydrater-insulin) för att tillgodogöra sig energi har exakt samma effektivitetsgrad.

Link to comment
Share on other sites

Jag är inte sakkunnig inom det medicinska området, men jag tycker att det verkar finnas stora brister i vårt kunnande inom denna vetenskap. Jag såg på internet ett forskningsresultat som visade att man inte blir mera mätt på fett än på kolhydrater. Hur kan det då komma sig att man kan äta sig mätt på fett och ändå gå ner i vikt, när man inte kan det om man äter sig mätt på kolhydrater? Om fettätande inte medför en metabolisk fördel så måste det väl vara trolldom?

Det förefaller också otroligt om kroppen verkligen till 100 % kan utnyttja energi i födan oavsett den kommer från fett eller kolhydrater eller överskottsprotein. Om kroppen inte klarar 100 % så är det lika otroligt att kroppens olika system (fett-keton, kolhydrater-insulin) för att tillgodogöra sig energi har exakt samma effektivitetsgrad.

 

Hur mätt man blir av kolhydrater beror ju på vilka livsmedel det är.

 

Kroppen kan göra sig av med en del energiöverskott genom att producera mer värme. Resten lagras nog eller förbrukas i kroppens biokemiska processer.

Link to comment
Share on other sites

Jag är inte sakkunnig inom det medicinska området, men jag tycker att det verkar finnas stora brister i vårt kunnande inom denna vetenskap. Jag såg på internet ett forskningsresultat som visade att man inte blir mera mätt på fett än på kolhydrater. Hur kan det då komma sig att man kan äta sig mätt på fett och ändå gå ner i vikt, när man inte kan det om man äter sig mätt på kolhydrater? Om fettätande inte medför en metabolisk fördel så måste det väl vara trolldom?

Det förefaller också otroligt om kroppen verkligen till 100 % kan utnyttja energi i födan oavsett den kommer från fett eller kolhydrater eller överskottsprotein. Om kroppen inte klarar 100 % så är det lika otroligt att kroppens olika system (fett-keton, kolhydrater-insulin) för att tillgodogöra sig energi har exakt samma effektivitetsgrad.

Jag är inte heller sakkunnig - men jag har insett att vad en studie säger beror på vilken fråga man ställt, och hur man utformat studien med tanke på det. Jag, och flera med mig, har upptäckt att man kanske inte blir mätt på fett, men man håller sig mätt, t.ex. om man kombinerar fettet med protein. Och studierna ställer inte den frågan (inte någon jag hört talas om i alla fall) - de kombinerar inte fett/protein och jämför med kolhydrater/protein och kanske kolhydrater/fett, de kollar inte mer än ett par timmar, och de studerar på kolhydratätare (och min erfarenhet är att man blir hungrigare de första veckorna, innan man vant sig).

Link to comment
Share on other sites

Mättnad är en förnimelse och har rätt så lite med saken att göra.. även om den spelar roll, men då mer på ett psykologiskt plan!

 

Hunger däremot har klart större inverkan.. och är inte motsatsen till mättnad.. utan motsatsen är ohungrig!

 

Sen så har kroppen inte 100% verkningsgrad.. och det har man tagit hänsyn till när man beräknat kalorivärdet för de olika macronutrienterna.. och då har man bara beräknat andel energi som vi kan ta upp, och som i själva verket är Atwaterfaktorer.. kalorivärdet i bombkalorimetern är annorlunda!

 

Sen så ligger verkningsgraden prexis som i de flesta andra system på omkring 30%, för utfört arbete, resten går oftast bort i värme.

 

Skillnaden ligger i hur väl kroppen kan använda olika bränsle.. och de som är unga och friska kan för det mesta switcha frisk mellan olika bränslen.. men när man nått medelåldern och sitter där med ölmagen och det begynnande metabola syndromet, så har man redan bränt ljuset i bägge ändarna och har inte lika lätt att använda fett som bränsle, varvid energinivåerna i blodet sjunker och man blir hungrig... man äter mer fasten man har god tillgång till energi i fettcellerna.

 

Det har med andra ord inte alltid så stor betydelse vad du stoppar i munnen, för det är dina celler som är slutförbrukare av energin.. och om denna inte når dessa så svälter de.. och du blir hungrig!

Link to comment
Share on other sites

Join the conversation

You can post now and register later. If you have an account, sign in now to post with your account.
Note: Your post will require moderator approval before it will be visible.

Guest
Reply to this topic...

×   Pasted as rich text.   Paste as plain text instead

  Only 75 emoji are allowed.

×   Your link has been automatically embedded.   Display as a link instead

×   Your previous content has been restored.   Clear editor

×   You cannot paste images directly. Upload or insert images from URL.

 Share

×
×
  • Create New...