Stå still i vikt men minskat midjemått - vad händer egentligen?

[Solange]

Kan någon på ett vettigt sätt förklara vad det är som gör att man kan stå still i vikt men minska cm i midjan?

 

Det lär ju inte vara att man omvandlar fett till muskler i nån större omfattning - tar betydligt längre tid än några veckor.

 

 

[Zepp]

Det är till stora delar hormoner som bestämmer var fettet skall lagras!

 

Tex om stresshormoner dominerar så hamnar mycket i buken.. för snabb tillgång.

 

Är man kvinna och lyckas sänka stresshomonerna så lagras det ofta på höfter/byst, då har kvinnliga könshormoner stort inflytande.. det är antagligen en förberedelse för graviditet?

 

Vi omsätter fett hela tiden, en stor del av måltiden lagras och tas ut senare och används som energi.. så efter ett tag med annan hormonprofil så kan fettet omfördelas över kroppen.

[Tiny Tom]

What Zepp said + många vittnar om att de upplever bättre mage på LCHF-kost. Vad "bättre" betyder behöver man kanske inte gå in på djupare mer än att det torde kunna handla om att den blivit lugnare och att man upplever mindre av svullnad och uppspändhet, gaser etc. Även detta torde ju kunna bidra med minst några centimetrar åt rätt håll vad gäller midjeomfånget.

 

Vätska har ju även en förmåga att utsöndras i rejäla mängder medelst LCHF-kost pga att den har naturligt diuretiska egenskaper. I kombination med positiv kaloribalans så kan ju detta få effekter på midjemåttet utan att vikten påverkas.

 

En tredje aspekt är att själva matvolymen minskar i regel med LCHF-kost då denna tenderar vara av mycket högre närings- och energidensitet, dvs en mindre volymmängd motsvarar de behov man har...eller orkar med jämfört med den bukfyllnad som normalt kan kopplas till "normal" kost.

 

Vad gäller snabba muskelförändringar så är det faktiskt möjligt i vissa undantagsfall (frånsett de som är kopplade till apotekets "starkare kosttillskott"):

 

1) Vid undervikt, ex. tonåringar som är underviktiga kan lägga på sig både betydligt med vikt under relativt kort tid just för att de ligger under vad som borde vara dess naturliga tillstånd. Ofta blir denna viktökning, om träningen varit godartad, dessutom av förvånansvärt hög kvalitet. Det är i regel främst dessa människor som "grisbulkning" i kombination med gamla beprövade viktökningsmetoder som "breathing squats" etc kan ge strålande resultat på.

 

2) Relaterat till underviktiga är vad jag brukar kalla (främst) kvinnor med typisk "kolhydratkropp". Även dessa har en homeostatisk obalans, i brist på annat uttryck, som gör att de lättare kan styra om kroppssammansättningen om de anammar en kosthållning som är mer ideal för den typen av effekter, ex. lågkolhydratkost.

 

Ofta har dessa personer under många år ätit alldeles för dåligt och för lite med återkommande bantningskurer. I den mån man har ägnat sig åt någon träning har denna varit av typisk "kvinnokaraktär", dvs i regel ben/lår/rumpa-centrisk i form av "pass", gympa, löpning etc. I korthet har väldigt lite träning för överkroppen utförts och i den mån den har utförts alls så tenderar den vara med antingen kromade eller rosa hantlar. Det är inget fel som helst med den finishen på hantlar...men tyvärr brukar dessa ha gemensamt att de inte erbjuder tillräckligt med belastning för att generera den effekt som den tränande (förhoppningsvis) är ute efter. Man utgår i regel ofta från råd som skrivs i högst tvivelaktiga mediakällor (Aftonbladets hälsobilagor, Amelia etc vars hälso- och träningstips sällan är av den kvalitet man skulle kunna önska).

 

Summa summarum leder den här kombinationen till en ofta oproportionerlig kropp med minskad/snäv överkropp och vidgad underkropp.

 

3) Genom s.k. muskelminne. Muskelminne innebär i korthet att har man en gång varit (väl)tränad och av någon anledning tar ett (längre) avbrott från träningen så kommer man, när man väl börjar träna igen, mycket snabbare än en otränad att kunna återfå den muskelmassa man tidigare haft.

 

4) Vid sjukdom. Sjukdom som leder till viktminskning hör till kategorin "homeostatiskt kopplade", dvs kroppen strävar mot att återgå till normaltillståndet fortare än normalt. En extrem kombination av denna punkt och den föregående var det s.k. Coloradoexperimentet som Nautilus grundare Arthur Jones genomförde. Jones, som den briljante marknadsförare han var, ville med detta experiment bevisa Nautilusmaskinernas förträfflighet och tillika den s.k. HIT-träningens effektivitet.

 

Att det i själva verket handlade om ren och skär effekt av dels muskelminne och dels återhämtning efter sjukdom (kroppsbyggaren Casey Viator som var försökskanin var inte bara ett genetiskt freak av stora mått utan hade även blivit av med ett finger i en arbetsplatsolycka innan experimentet och då tappat en massa vikt) det förtäljde inte marknadsföringen.

 

http://www.arthurjonesexercise.com/Ironman/Colorado.PDF

[Solange]

Tack för svar.

 

Borde varit mer specifik i frågan.

 

Det gäller en kamrat till mig. Man, 48 år. Har ett bmi strax över 30. Jag undrar eftersom han tror att jag är nån sorts guru på sånt här och jag inte vill ta honom ur den villfarelsen. 

 

Han har ätit LCHF i fem veckor nu tror jag. Eftersom man tappar mkt vätska första veckan brydde han sig inte om att väga sig då. Vecka två och tre gick han ner sammanlagt ca 3 kilo och minskade ungefär lika mkt runt midjan. De senaste två veckorna står han still i vikt men har fortsatt minska runt midjan. 

 

Han var nog rätt vältränad en gång i tiden men det är nog femton år sen iaf. Och han har inte börjat träna ngt mer nu. 

 

För kvinnor kan jag i viss mån förstå att fettet fördelar om sig. Men min kamrat har varken fått större bröst eller bredare höfter. ;-)

 

Har för mig att någon här talat om att det kan handla om att kroppen använder fett till att bygga upp inre organ som tagit stryk under tider av sämre kosthållning. Ligger det något i det?

 

Eftersom jag hängt både här och tidigare på KiF rätt länge har jag ju läst om folk som inte minskar nämnvärt i vikt men däremot minskar sitt midjemått. Men det kanske i princip alltid är kvinnor - har inte funderat på det. 

[Zepp]

Vi kan ju teoretisera ännumera, men räcker det inte väldigt långt att konstatera att han gör något rätt som visar sig som en förbättrad kroppsform?

 

Det är när man svältbantat.. då har man användt sina muskler och interna organ som bränsle.. då är det inte helt ovanligt att dessa återställs när man väl tillför näring.

[Hjopek]

Bukfetman (det som finns lagrat innanför naveln) minskar naturligtvis, sedan fortsätter resten av fettet på kroppen att minska om han fortsätter.

[Solange]

Bukfetman (det som finns lagrat innanför naveln) minskar naturligtvis, sedan fortsätter resten av fettet på kroppen att minska om han fortsätter.

Men varför och hur är det naturligtvis? Och om det minskar fett på ett ställe så måste ju nåt annat öka eftersom vikten står still?

 

 

[Tiny Tom]

Men varför och hur är det naturligtvis? Och om det minskar fett på ett ställe så måste ju nåt annat öka eftersom vikten står still?

Orsaken till hur den här typen av förändringar sker är optimal/förbättrad bränslepartitionering. Mindre inlagring av energi som fett och ökad förbränning i musklerna. Sök på begreppet "bränslepartitionering" här på forumet och du lär förhoppningsvis hitta mer än tillräckligt eftersom jag skrivit om det in absurdum härvidlag.

 

Ja, minskar det på något ställe så ökar det på något annat och det mesta har ju redan sagt här ovan. Om fettet minskar men vikten består så är det sannolikt ökad mager kroppsvävnad (organ, muskulatur) men det kan även vara energidepåer som ökar i form av intramuskulära triglycerider.

 

Något man måste komma ihåg här är att mager kroppsvävnad i regel har högre densitet än kroppsfett. Så vad betyder detta konkret? Jo, fett "fyller ut" mer än ex. muskler. Det här har både för och nackdelar. Den stora fördelen är den din vän noterat, dvs att när fettet försvinner så märks det ofta tidigt just för att fettet har lägre densitet och därmed tar upp mer volym. Motsatt, muskelökningar tar normalt sett inte bara längre tid utan eftersom muskler har högre densitet så blir förändringen inte lika märkbar som motsvarande mängd fett/viktenhet.

 

Vill du veta mer exakt hur det förhåller sig med din väns kroppssammansättning så krävs det en DXA-skanner eller (helst) en kombination av mätinstrument inom samma fokusområde för att få ökad mätkvalitet.

 

Tillägg: Ett klockrent exempel vad gäller det där med densitet för kroppsfett vs mager kroppsvävnad får man om man granskar ex. Ronnie Coleman, den kanske bäste professionella kroppsbyggaren genom tiderna.

 

Med en tävlingsvikt (vid ca 4% kroppsfett vilket är ouppnåeligt för den som inte nyttjar vissa typer av starka "kosttillskott") på 135 kg och en längd på 180 cm så hade han ett BMI på ca 42! BMI tar alltså inte alls hänsyn till hur muskler har högre densitet än kroppsfett.

 

http://www.ronnie-coleman.com/wp-content/gallery/ronniecoleman/ronnie-coleman-29.jpg

 

Alldeles oavsett vad för medikamenter som kroppsbyggare kan trycka i sig så är ändå A och O att sträva mot optimal bränslepartionering så exemplet känns passande. Det är också detta som ger den största skillnaden och effekten vid jämförelse med en "normal" människa, dvs det är kombinationen av något mer muskler men samtidigt mycket mindre kroppsfett som konstituerar den visuella effekten.