trollet Posted June 7, 2013 Share Posted June 7, 2013 Jag har googlat och googlat och googlat om autoimmun thyreoiditis och på flera ställen läst om att det finns samband mellan överkänslighet mot gluten och autoimmuna sjukdomar. Jag har många kemiska graviditeter (tidiga missfall) bakom mej och är fortsättningsvis ofrivilligt barnlös. I det skedet jag genomgick mina fertilitetsbehandlingar togs TSH och det visade sej vara för högt och fick börja äta Thyroxin (Levaxin i Sverige?). Det konstaterade det var en autoimmun sjukdom. I det skedet snubblade jag också in på Kostdoktorns blogg och LCHF och har sen växlat mellan att vara strikt och liberal. Eftersom jag söker svar på varför jag inte kan behålla en graviditet har jag hängt en del på internet. Läkare har inte kunnat svara tillfredställande och jag vill ha en förklaring. Min kropp fungerar som klockan och man har inte kunnat hitta något som förklarar varför alla gr slutar tidigt. Hur som helst, eftersom jag tidvis har fuskat har väl hälsoeffekterna av LCHF uteblivit. I vintras såg jag ett rysligt foto på mej själv och bestämde mej för att minst 10 kg ska bort och så blev jag strikt. Och eftersom jag läst om gluten och autoimmuna sjukdomar blev jag riktigt strikt när det kommer till gluten. I måndags mätte jag mitt TSH som var 0,06. Ganska lågt, eller va´? Allt för lågt, så nu ska jag minska på Thyroxin dosen. När jag gick igenom mina fertilitetsbehandlingar hade jag svårt att hålla TSH på tillräckligt låg nivå, helst borde jag ha haft kring 2, men det lyckades nästa aldrig. Och nu har 10 kg smält bort, sedan mitten av mars, och jag mår så bra, så bra. Jag kör PF nästan alla dagar i veckan och har dessutom dragit ner på mjölkprodukter. Varken gluten eller socker kommer över mina läppar mera. Olika sorters kött, ägg och grönsaker. Vad behöver man mera? Tror ni någon läkare har nämnt något annat alternativ än att rätta till sköldkörtelhormonbalansen med annat än medicin? Nää då. Jag har telefontid i måndag med min jättesnälla och sympatiska läkare angående TSH-värdet och Thyroxinet jag äter. Vad tror ni han säger om jag berättar om allt det här? Tänk om jag ännu skulle våga hoppas på barn... Quote Link to comment Share on other sites More sharing options...
Johanna07 Posted June 7, 2013 Share Posted June 7, 2013 Det finns teorier om att auto-immuna sjukdomar orsakas av problem i magen, och att man bör försöka läka magen för att förbättra sin auto-immuna sjukdom. Det första man ska göra är att sluta äta bla mjölmat, mejerier och baljväxter. Maria har skrivit lite om olika koster mot autoimmuna sjukdommar http://trelleborg-kiruna.blogspot.se/2013/04/tankar-om-de-tre-ms-kosterna.html Jag tycker the autoimmune protocol och the Wahls protocol är mest intressanta, båda ska komma ut med böcker i slutet av 2013. The autoimmune protocol: http://www.thepaleomom.com/autoimmunity/the-autoimmune-protocol (paleomom) http://trelleborg-kiruna.blogspot.se/2013/04/the-autoimmune-protocol.html (Marias sammanfattning) The Wahls protocol: http://www.terrywahls.com/about-Terry-Wahls (Tierry Wahls) http://trelleborg-kiruna.blogspot.se/2013/03/the-wahls-protocol.html (Marias sammanfattning) Här är lite mer som Maria har bloggat: http://trelleborg-kiruna.blogspot.se/2013/05/vad-menas-med-autoimmuna-sjukdomar.html http://trelleborg-kiruna.blogspot.se/2013/05/vad-ar-laeky-gut.html http://trelleborg-kiruna.blogspot.se/2013/05/vad-ar-lektin.html PS. Läs Paleomom, jag tror hon skriver lite om just sköldkörtelproblem. 1 Quote Link to comment Share on other sites More sharing options...
Hildegaard Posted June 7, 2013 Share Posted June 7, 2013 Du har inte nämnt fett??!! Men det är väldigt bra att ersätta kolhydraterna med fett istället. Övriga spannmål då äter du dem? Vad är strikt för dig? Eftersom du verkar vilja bli frisk och bli gravid så föreslår jag att du äter strikt, hela tiden, var konsekvent och se vad som händer med din kropp men ha inte bråttom. Så fort du unnar dig något med för mycket kolhydrater så stör du det som du byggt upp, ju mer konsekvent du är desto mer resultat kommer du att märka. De flesta människor har magnesiumbrist! http://www.kostdemokrati.se/margareta/2013/03/19/fantastiska-magnesium-weston-a-price/ på grund av att jorden är urlakad etc. etc. Kan köpas här https://www.sunfood.com/magnesium-oil-4-oz-spray-bottle.html?___store=default Mitt liv har radikalt blivit oerhört mycket bättre, sedan jag började med magnesiumoljan! Du glömmer det psykiska, nämner det i varje fall inte, vad gäller din barnlöshet, är det något du reflekterat över? Quote Link to comment Share on other sites More sharing options...
Johanna07 Posted June 7, 2013 Share Posted June 7, 2013 Jag vill bara tillägga att jag trodde inte att jag hade något problem med mjölkprotein men slutade med det för säkerhets skull (jag har MS), men fortsatte att äta smör. Fick till slut ge med mig och även sluta med smör, men det var något jag upptäckte först då jag hade tagit bort all mjölmat, baljväxter och andra mejerier. Så nu använder jag ghee istället. Jag äter ungefär ~30 kh per dag men är väldigt nogrann med att inte äta gluten, potatis, ris, majs, mejeriprodukter, baljväxter. Däremot äter jag generöst med grönsaker och bär för att få i mig alla näringsämnen. För enkelhetens skull jobbar jag med Tierry Wahls system; en näve mörkgrön sallad, en näve färgade grönsaker och en näve svavelrika grönsaker till varje mål. Quote Link to comment Share on other sites More sharing options...
trollet Posted June 8, 2013 Author Share Posted June 8, 2013 Tack för tipsen, Johanna07. Jag måste gå igenom listan på allt läsbart som du rekommenderar. Tack jättemycket. Jag har också funderat på hur jag tål mjölk egentligen. Ost är ju är LCHF och det har jag någon gång använt som godis, men min mage blir som en ballong och jag mår dåligt av det. Dessutom kan jag äta ost tills det kommer ur öronen på mej, så därför jag har lämnat det också. Men jag har faktiskt undrat över det där att jag mår lite dåligt av ost. Och när man ellsehåeffat en tid så vet man att man inte behöver vara dålig i magen. Tidigare trodde jag att det var normalt att må dåligt alla dagar. Se bara på all reklam som handlar om olika preparat som hjälper mot magbesvär. Man kan ju lätt tro att det är normalt att vara sjuk i magen. Men se, jag har ju märkt att så inte är fallet. Nu måste jag dessutom googla vad svavelrika grönsaker är. Hildegaard, jag äter nog fett. Alla dagar. Kokosfett på morgonen i kaffet, redigt med smör till äggröran och sen såser eller kryddsmör till maten. Och förstås fiskleverolja alla mornar då jag också tar D-vitamin. I vintras hade jag faktiskt muskelryckningar, inte bara kring ögonen utan de kunde börja var som helst (NÅGOT irriterande..) och sendrag alla kvällar när jag skulle lägga mej. När hjärtat började slå extraslag googlade jag och hittade magnesium. Jag hade faktiskt missat magnesiumet fastän jag googlat massor. Det mesta jag googlar på handlar om fertilitet och sköldkörtel, och där dök det inte direkt upp, men nog sen då jag började googla på magnesium och missfall. Men nu äter jag magnesium och har varken några ryck eller sendrag mera. Jag har lämnat allt som kan innehålla mjöl, majs, ris och allt annat som innehåller stärkelse. Har helt lämnat det som är sött, använder varken socker eller sötningsmedel. Äter nästan aldrig nötter heller, för det går lika som med osten, jag äter för mycket. Jag äter ägg och fett på morgonen och på dagen äter jag en stor portion med något kött och grönsaker till. Grönsakerna så här års är salladsblad, ibland kokt broccoli och blomkål eller kokta gröna bönor med smör. Till det äter jag ännu någon sås. Såsen består naturligtvis av fett, inte av redning. Så här enformigt och fantasilöst äter jag, men efter att ha levt för att äta gott i nästan 37 år, väljer jag nu att äta för att leva gott. Och maten är ju verkligen inte fy skam. Kakor, glass och choklad har stått högst upp på min lista hela livet och några gånger har jag fått panik när jag sett att det t.ex. kommit någon ny smak på glass som jag ABSOLUT skulle vilja prova. Och jag får ju inte. Men jag har ett nytt tankesätt som funkar fint hittills. Jag tänker inte att jag inte får, utan att jag visst får äta precis vad som helst. Jag kan välja. Vill jag fuska och förstöra för mej själv eller vill jag må bra och kanske ännu få barn? Var så god och välj. Valet har varit självklart alla gånger. Det går faktiskt förvånansvärt lätt. Alltså jag är en människa som tidigare kunnat äta hälsosamt och strikt under dagarna för att sen ta några hundra gram choklad med i sängen och klämma i mej varenda smula. Innan jag fått tag på chokladen har jag dessutom måsta åka nästan 30 km tur och retur till närmaste butik. Och att väga 67 kg istället för nästan 80 till 172 cm är också lite lycka... Jag känner lite till det där med stress, binjurar, sköldkörtel och äggstockar. Jag upplever mej inte som stressad. Eller jo, förstås ibland, men jag är jättebra på att varva ner och lugna mej med hjälp av skogspromenader och trädgårdsarbete och sånt. Och borde det inte märkas på ägglossningar och mens om det blir några allvarliga störningar? Men förstås, som med allt annat, störningarna behöver väl inte var så stora och omfattande för att ge allvarliga följder som infertilitet? Jag skulle kunna skriva i all oändlighet, men vem orkar läsa?? Så jag sätter punkt här. 2 Quote Link to comment Share on other sites More sharing options...
pannaanna Posted June 8, 2013 Share Posted June 8, 2013 Bodil, jag hade kunnat läsa mycket mer - tack för att du delar med dig av din historia! Jag tror att det handlar om att lära känna sin kropp och läsa på så mycket man kan, precis som du gör... Önskar dig lycka till! 2 Quote Link to comment Share on other sites More sharing options...
Johanna07 Posted June 8, 2013 Share Posted June 8, 2013 Paleomom skriver om olika "trigger foods" som kan orsaka problem för personer med auto-immuna sjukdomar och nötter/frön är en sådan matgrupp. Jag är lite osäker själv hur jag tål dem, det verkar vara bättre nu när jag har slutat med smör men frön är sämre än nötter och mängden spelar också roll. Andra trigger foods är ägg och nattskatteväxter (tomat, paprika, aubergine). För mig funkar ägg om jag inte äter så mycket äggvita, jag gör tex omelett på 1 ägg och 2 äggulor. Nattskatteväxter verkar inte vara problem i dom mängder jag äter; gillar paprika i sallad, kanske någon tomat då och då. Är annars inte så förtjust i tomat och aubergine. Svavelrika grönsaker innefattar bla alla kålväxter (broccoli, blomkål, vitkål), lök och svamp. Det som varit lite svårt är färgade grönsaker för de har ganska mycket kolhydrater men jag äter morot i köttfärssåsen, kokta rödbetor, hallon, röd lök, paprika, rödkål. Quote Link to comment Share on other sites More sharing options...
Autoimmun_galenskap Posted June 9, 2013 Share Posted June 9, 2013 Hej! Jag har också autoimmun thyroiditis (Hashimotos) och är glutenintolerant, något jag själv fick klura ut, utan läkarhjälp eftersom de jag har träffat har varit korkade, inkompetenta och haft väldigt låg självkänsla. Autoimmuna tillstånd hör ihop med varandra, och har man då exempelvis genetiska anlag för ett visst sådant som man inte behandlar rätt (eller alls) så leder det till utveckling av många av de andra autoimmuna tillstånden. När jag läser din text så känns det precis som att jag har skrivit den när det gäller symtom och din "grävar"-process för att själv ta tag i saken och få ett mycket bättre liv. Allt beröm till dig, det kan inte ha varit enkelt att hantera allt du skrivit om. Hur som helst, jag känner igen precis det du skriver och för att bekräfta att de val du har gjort har varit rätt så köp den här boken. Gör det så kommer du bli ännu lite mer glad över vad du själv har åstadkommit och samtidigt även obeskrivligt förbannad över den bristande kompetensen (och diverse politiska/ekonomiska intressen) som förekommer inom området. Ännu en gång - jag är grymt imponerad över din hängivenhet och strävan efter att må bra och hitta orsaker till de olika symtomen som du har upplevt! Stor, stor kick-ass-kram från en fellow sköldkörtel/gluten-tjej:) Quote Link to comment Share on other sites More sharing options...
trollet Posted June 10, 2013 Author Share Posted June 10, 2013 Tack för det vänliga mottagande och alla dom snälla orden. Jag undrar om någon som läser ännu känner till mera om det där med stress och hur det påverkar fertiliteten? Det är en av de saker som jag känner motstånd till att läsa om. På något vis känns det som om stress ligger utanför min kontroll och jag blir stressad av enbart tanken. Jag lever, i mitt tycke, en ganska harmoniskt liv. Det enda som stressar mej sanslöst är barnlösheten. Stress känns så omöjligt att hantera då det inte går att mäta. Men en osund kropp är ju också stressad, eller hur? Så jag hoppas att jag har åtminstone hälften vunnet när jag lämnat bort allt det som jag nuförtiden anser är gift. Sen undrar jag också om någon vet hur jag ska göra med periodisk fasta OM jag försöker genomgå en behandling till? Jag kör periodisk fasta alla dagar i veckan. Jag äter morgonmål vid 7-tiden och lunch/middag 14-tiden. Jag har förstått att fasta är bra då man låter kroppen vila, men hur går det då man vill bli gravid? Jag äter ju regelbundet och helt säkert tillräckligt med mat. Viktnedgången har börjat stanna av, jag tappade fort i början, men nu har det farit ett kilo på en månad så jag tror att det snart stannar av helt. Ytterligare viktnedgång är nu inte heller något som jag strävar efter. Jag är relativt slank och mår bra så jag är tillfreds på den punkten. Men mår kroppen så bra av PF att det kan vara en fördel då man vill bli gravid, eller skulle det löna sej för mej att lägga om måltiderna? LillaPuffen, har du berättat åt din(a) läkare att du googlat och kommit fram till resultat? Det känns en smula respektlöst att berätta att man googlar och lär sej mera om ett visst tillstånd än läkaren lärt sej under studier och efter många, många års arbete. Jag vet inte ens om det år lönt att nämna det. Min läkare har inte många år till pension och han menar väl och har säkert alltid velat hjälpa människor. Endera vill han inte lyssna, vägrar tro på mej eller så blir han olycklig för att han inte har hjälpt människor som han borde/kunnat. Eller så får jag en lååång föreläsning om fibrer, att hjärnan behöver kolhydrater och att jag nu kommer att dö stora hjärtdöden då jag inte är rädd för mättat fett . I vilket fall som helst ser jag inte vad gott skulle komma av att jag berättar om varför mina TSH värden plötsligt sjunker så här drastiskt. Har du kunnat trappa ner på levaxinet, eller kanske slutat helt och hållet? Jag har redan minskat dosen med en tredjedel, men får nu kanske minska den ännu mera. Jag har förstått att sköldkörteln kan återhämta sej och börja fungera normalt igen när man slutar elda på det autoimmuna och jag hoppas ju naturligtvis på det. Hur kom du annars in på det där med gluten? Hur märkte du att det var gluten som var problemet? Johanna07, jag äter inte heller mycket paprika eller tomater. På sommaren brukar jag äta mera äggplanta. Det är svårt för mej att veta om jag tål dessa saker, har aldrig känt mej dålig då jag ätit varken frön (brukar baka fröknäckebröd) eller äggplanta. Hur märker du av att du inte tål frön, t.ex? För gluten känns ju mest i magen. Men du som har MS får ju andra symtom än mej som har sköldkörtelsjukdom. Symtomen på sköldkörtelsjukdom är ju rätt så diffusa. Märker du av att sjukdomen blossar upp, eller hur vet du vad du kan äta? Det blodprovet som visar om man har aktiva autoimmuna processer i gång i kroppen (minns inte vad det heter) var negativt, det togs första gången för en dryg vecka sedan, och långtidsblodsockret var också riktigt, riktigt bra. Det här är vad läkaren på kliniken var jag får vård för min barnlöshet har undersökt. Finns det ännu något som jag bör ta i beaktande? Jag äter D-vitamin, fiskleverolja, B-vitaminer, magnesium och nyligen började jag med zink också. Jag sover som en prinsessa, motionerar och satsar på att göra saker jag mår bra av. Just nu känns det som om jag har vind i seglen. Och då borde jag väl agera. Mycket här i livet får man vara, men inte feg Quote Link to comment Share on other sites More sharing options...
Autoimmun_galenskap Posted June 10, 2013 Share Posted June 10, 2013 LillaPuffen, har du berättat åt din(a) läkare att du googlat och kommit fram till resultat? Det känns en smula respektlöst att berätta att man googlar och lär sej mera om ett visst tillstånd än läkaren lärt sej under studier och efter många, många års arbete. Jag vet inte ens om det år lönt att nämna det. Min läkare har inte många år till pension och han menar väl och har säkert alltid velat hjälpa människor. Endera vill han inte lyssna, vägrar tro på mej eller så blir han olycklig för att han inte har hjälpt människor som han borde/kunnat. Eller så får jag en lååång föreläsning om fibrer, att hjärnan behöver kolhydrater och att jag nu kommer att dö stora hjärtdöden då jag inte är rädd för mättat fett . I vilket fall som helst ser jag inte vad gott skulle komma av att jag berättar om varför mina TSH värden plötsligt sjunker så här drastiskt. Har du kunnat trappa ner på levaxinet, eller kanske slutat helt och hållet? Jag har redan minskat dosen med en tredjedel, men får nu kanske minska den ännu mera. Jag har förstått att sköldkörteln kan återhämta sej och börja fungera normalt igen när man slutar elda på det autoimmuna och jag hoppas ju naturligtvis på det. Hur kom du annars in på det där med gluten? Hur märkte du att det var gluten som var problemet? Hej hej igen Ja, jag berättade för tre olika och de gav mig riktigt dålig respons. Två uttryckte att jag behövde lugnande medel och skrev ut detta, jag tog inte ut tabletterna och då blev det hus i helvete på riktigt. Jag förklarade snällt att jag inte är en idiot och att de borde ha social kompetens till den nivån att de kan bedöma det själva utan min assistans. Blev riktigt förbannad och gick därefter till en privatläkare som trodde mig och gjorde de tester som behövdes. Gällande sköldkörteln i mitt fall så har ingenting förändrats, jag tar fortfarande samma mängd medicin som innan den glutenfria tiden. Men, det som har förändrats är att jag inte har galna humörsvängningar, mitt hår har blivit tjockare, min hud är ren och skinande, min mage mår fantastiskt, mina antikroppar har lugnat ner sig och jag är med andra ord inte längre lika inflammerad = inte förkyld året runt som innan osv osv etc. Så mycket positivt har hänt, och jag har varit glutenfri i nästan två år nu. Det är verkligen jättekul att höra att du fått minska på levaxindosen, det kan mycket väl leda till att du slipper den helt inom ett par månader. Jättejättekul, och med andra ord så verkar det i ditt fall vara så att din glutenintolerans är autoimmun och primär, dvs du fick den innan dina sköldkörtelbesvär (dina antikroppar attackerade hormonet eftersom sammansättningen liknar gluten) och nu så försvinner din sköldkörtelinflammation helt eftersom du utesluter gluten ur kosten. Din kropp har alltså fått genomgå en rejäl förändring och omställningen har påverkat levern, njurarna, sköldkörteln och dina äggstockar på ett positivt sätt. Jag såg också att du undrade lite hur du skulle göra med periodisk fasta och allt det där: du verkar må riktigt bra utefter vad du har skrivit här på forumet, så gör precis det du gör nu, var strikt med kolisarna, njut av livet och get the babymaking started så kommer det nog gå bra Obehandlade autoimmuna sjukdomar gör att man får det svårt att bli gravid, missfall är vanligt och även vissa förståndshandikapp är vanligare hos barn med autoimmun mamma än de utan. Denna risken försvinner dock om du äter strikt glutenfritt under resten av ditt liv, vilket verkar vara precis så som du vill göra. För min del hände det av en slump: jag var orkeslös och svullen i kroppen, mitt hår och naglar var svaga och jag hade universums sämsta kondition. Av en slump så såg jag ett program om idrottsmän som förbättrar sin prestation med hjälp av glutenfri kost. Så jag googlade på det för att se vad det var för något, och bland de första resultaten som kom upp så förklarades den helt uppenbara kopplingen mellan sköldkörteln och glutenintolerans. Så jag grävde vidare och hittade den boken som jag länkade till innan, började äta glutenfritt och efter ca 3-4 dagar så väcktes jag mitt i natten av kramper i magen - det kändes verkligen i tarmarna att något pågick. Det gjorde inte ont, men det krampade. Så småningom såg man även skillnad i hudens kvalitet, håret, naglarna, humöret, jag gick från att ha helvetes kramper och smärta vid mens till ingen smärta alls, ingenting, inte ens lite. Så jag fortsatte på den vägen, resten är historia (Och en grej till, du verkar vara en snäll och sympatisk person, men sätt dig själv först - före inkompetenta läkare och deras "goda råd", deras okunskap är inte ditt problem, hur elakt det än må låta. ) Stort, stort lycka till med allt! :) 1 Quote Link to comment Share on other sites More sharing options...
trollet Posted June 12, 2013 Author Share Posted June 12, 2013 Min läkare tyckte att jag skulle fortsätta äta Thyroxin som tidigare. Jag hade glömt att de också mätt T4 och det var 16,8. Tror övre gränsen är 20. Läkaren tyckte att jag skulle utgå från mitt mående som ju är utmärkt för tillfället och "strunta i att TSH är noll komma noll något". Det låter ok för min del just nu, i höst tar jag nytt blodprov och förväntar mej faktiskt då att T4 är nära övre gränsen och jag då kan trappa ner. I övrigt var han ganska kort i tonen, hade säkert några andra patienter som han skulle ringa till så det blev ingen diskussion. Och jag struntar faktiskt i att förklara något om han inte frågar. I helgen ska jag på två kalas. En fest på lördagen och konfirmation på söndagen. Jag kommer att tacka nej till chips, kakor och godis. Jag äter vid 14-tiden på dagen äter nästa gång först följande morgon. Och fastän jag skulle kunna strunta i fastan ett par dagar vägrar jag äta socker och annat skräp för att vara någon annan till lags. Det har jag gjort i nästan tre år och alla gånger har jag stridit jag med sockermonstret i flera dagar efteråt och många gånger förlorat. Jag har gjort mitt beslut och inget i världen kan få mej att ändra mej. I framtiden kanske jag någon gång kan fuska men absolut inte nu. Det har alltid varit knepigt för mej att tacka nej till mat och annat som folk bjuder på vid kalas, men nu känner jag att det inte kommer att vara svårt att låta bli godsakerna. Jag är dock osäker på vilka ord jag ska använda när jag tackar nej. Kanske bäst att dra den långa versionen om sköldkörtel och grejer, det lär ska få folk att tappa intresset för en ganska fort LillaPuffen, den där boken du länkade till verkade riktigt, riktigt intressant. Jag blir riktigt arg när läkare skriver ut mediciner godtyckligt till sina patienter. I synnerhet när de skriver ut mediciner istället för att lyssna på folk. Och utan att veta om deras patienter har problem med missbruk... Jag kan inte få in i min skalle varför ingen läkare eller någon vårdpersonal är intresserad av sambandet mellan gluten och sköldkörtelsjukdom. Det är ju inte svårt att hitta informationen för lekmän som oss, hur är det möjligt att läkare aldrig nämner det? Finns det något annat som vi inte ännu vet om? Något som talar emot det som vi nu har märkt att funkar på oss? Eller är det bara fråga om att vi absolut måste äta fullkorn och fibrer och hela fadiruttan för att bla bla bla bla och mättat fett bla bla bla.. Det är ju lite heligt att äta havregrynsgröt och rågbröd åtminstone i Finland. Det är ett bevis på att man lever hälsosamt om man börjar morgonen med havregrynsgröt. Och MJÖLK. Glöm för allt i världen inte mjölken. Benen brister ju om man inte dricker ett glas till vareviga måltid Valio har faktiskt mjölkprodukter som heter +Plus som innehåller extra mycket protein och kalcium. Hallååå... Hur kan det bli så här fel? Sedan jag lämnat gluten och socker helt har min hy också blivit bättre. Jag har inte direkt haft acne, men lite oren och grov hy. Nu börjar hyn bli slät och jag behöver inte fundera på att folk kan räkna mina porer om de kommer för nära. Det känns lyxigt, för sedan jag kom in i puberteten har jag haft problem med hyn. Samtidigt som jag blivit medveten om vad jag stoppar i mej har jag också blivit medveten om vad jag använder utanpå kroppen och tvättar numera ansiktet enbart med vatten. Och det räcker hur bra som helst. Det är helt otroligt. Jag har i åratal köpt dyra produkter som ska hjälpa mot orenheterna och de har naturligtvis alla varit mer eller mindre värdelösa. Lika dyra har produkterna som skulle dölja det hela varit. Nu täcker jag inget heller mera utan är helt naturell. Jag har länge känt att orenheterna inte beror på några yttre faktorer utan inre, men inte i kunnat komma på vad som är problemet. Men nu vet jag det också Fördelarna med strikt gluten- och sockerfri kost är ganska många. Förut har jag alltid unnat mej, tröstat mej själv, och firat med mat. Nuförtiden tycker jag det är skönt att slippa den där rumban kring mat i tid och otid. Fast det är svårt när det sociala livet ofta kretsar kring mat i någon form. Nästa projekt är nu att prova äta mejerifritt. Det känns värre för mej, fastän jag inte äter mjölkprodukter ofta eller mycket. Det är främst fråga om att jag lägger grädde i kaffet och ost på fröknäcket. Ha det gott nu, alla ni som kanske läser mina noveller till inlägg Quote Link to comment Share on other sites More sharing options...
Recommended Posts
Join the conversation
You can post now and register later. If you have an account, sign in now to post with your account.
Note: Your post will require moderator approval before it will be visible.