Hög ketos men utebliven viktnedgång

[Anais]

Hej allihopa!

 

Hoppas att det finns någon här som kan hjälpa mig att reda ut ett problem.

 

Jag har ätit LCHF under ett par års tid, mer eller mindre "strikt" (går sällan över 25 kolhydrater per dag men ligger oftast runt 5-10 g).

 

Jag har mätt mina blodketoner vid flera tillfällen och alltid legat väldigt högt i värde, mellan 4-5 mmol/L och har ofta känt av symptom av detta så som svaghet och yrsel. Äter mellan 1-1.5 g protein per kg kroppsvikt och resten fett (smör, koksfett) + lite ovanjordengrönsaker då och då. Hamnar oftast på omkring 1800-2200 kcal per dag.

 

Tränar styrketräning och spinning mellan 3-5 ggr i veckan.

 

Trots detta går jag inte ner ordentligt i vikt! Jag märkte inledningsvis när jag började med LCHF att kläderna började kännas lite lösare men sen stannade det av helt och jag har forfarande ca 10 kg som jag behöver/vill gå ner. Är 165 cm lång och väger 67 kg.

 

Vad som även bör nämnas är att jag känner av blodsockerfall, ibland flera gånger om dagen (fryser, yr, svag, skakig) och har vid dessa tillfällen mätt mitt blodsocker som då ofta legat på 3.6-3.5, ibland ända ner till 3.2. Och mitt fasteblodsocker har vid dessa tillfällen legat på 4-4.5 när jag mätt det på morgonen. Blodsockret faller alltså under fasteblodnivå vilket jag inte trodde hände andra än diabetiker som injicerat för mycket insulin.

 

Jag har varit hos läkare och tagit upp detta (har även kollat sköldkörtelhormoner som låg normalt) men den läkaren ville inte ens undersöka blodsockret/insulinnivån närmare. Hon menade bara att "det är normalt" och "vanligt" att blodsockret förändras över dagen. Om jag inte svimmar och blir medvetslös av det så är det inget fel, menade hon.

 

Jag har alltså själv misstänkt att jag utsöndrar för mycket insulin men eftersom ketonerna är så pass höga börjar jag tvivla på om så är fallet. För vad jag har förstått så kan inte ketonkroppar och insulin vara närvarande samtidigt i blodet? Eller har jag fel?

 

Har även misstänkt att jag kanske får i mig för lite energi (eftersom ketonena ligger så högt) men samtidigt äter jag ju ordentlig med fett och dagsintaget av kalorier är ju inte för lågt.

 

För övrigt är jag kvinna i 20-års åldern.

 

Någon som har en idé om vad problemet kan vara? 

 

Vänliga hälsningar,

Anais

[Zepp]

Många saker på en gång blev det!

 

Hur som helst.. är man diabetiker så är man inte fullt frisk, det är då säkert.. en del kan bli friska eller åtminstone symptomfria, med rätt kost!

 

Sen så.. på morgonen så mäter man ofta gryningsfenomenet, och diabetiker brukar karaktäristiskt lida av hyperinsulinemi.. som en kompensatorisk åtgärd för att reglera energinivåerna i blodet.

 

Och vad du vill gå ner och vad kroppen anser vara en lagom vikt är oftast olika saker.

 

Hur som helst så är oftast träning bra för diabetiker, gärna styrketräning eller HIT, det ger en större tolerans att reglera blodsockret med.

 

Och tränar du så är det inte alltid helt omöjligt att du byter fett mot muskler.

 

Sen så.. tränar du cardio så går det ofta åt en del glukos.

[Anais]

Många saker på en gång blev det!

 

Hur som helst.. är man diabetiker så är man inte fullt frisk, det är då säkert.. en del kan bli friska eller åtminstone symptomfria, med rätt kost!

 

Sen så.. på morgonen så mäter man ofta gryningsfenomenet, och diabetiker brukar karaktäristiskt lida av hyperinsulinemi.. som en kompensatorisk åtgärd för att reglera energinivåerna i blodet.

 

Och vad du vill gå ner och vad kroppen anser vara en lagom vikt är oftast olika saker.

 

Hur som helst så är oftast träning bra för diabetiker, gärna styrketräning eller HIT, det ger en större tolerans att reglera blodsockret med.

 

Och tränar du så är det inte alltid helt omöjligt att du byter fett mot muskler.

 

Sen så.. tränar du cardio så går det ofta åt en del glukos.

 

Hej Zepp och tack för ditt svar!

 

Jag vill bara förtydliga, jag är alltså inte diabetiker. Jag anses vara helt frisk enligt sjukvården. Alla de gånger jag har mätt mitt blodsocker så har det aldrig varit högre än ca 4.6-4.8 (under dagen) och fasteblodet som jag mätt på vårdcentralen har också legat runt 4.

 

Jag gjorde ett litet expriment där jag åt en hel del socker (naturgodis, ca en halv påse), och sedan mätte blodsockret efteråt. Efter två timmar hade det bara stigit till 5.7 vilket såklart gjorde mig jätteförvånad. En timme senare började jag frysa rejält och kände mig lite skakig (antar att blodsockret började sjunka igen) men då hade jag tyvärr ingen möjlighet att kolla vad värdet var.

 

Den vikt jag har anses inte vara övervikt enligt BMI men det är långt ifrån min idealvikt och jag trivs inte med hur min kropp ser ut och känns. Innan jag gick upp i vikt (på grund av en livskris som ledde till tröstätande och sedan ledde till sockerberoende) vägde jag 54-55 kg (gick sällan varken upp eller ner i vikt) och mådde jättebra. 

 

Jag tränar mycket och är stark (vilket jag gjorde även innan viktuppgången) men numera syns det inte på min kropp eftersom jag har ett fettlager som gömmer undan musklerna. Och mycket av vikten sitter runt midjan vilket såklart känns oroande. Min kropp borde inte hålla kvar fettet när jag är i så hög ketos som jag är, iallafall inte om allt stämmer som det ska med förbränning och hormoner.

 

Och blodsockerfallen känns verkligen inte normala, oavsett vad min läkare anser. Jag vet att det är något som inte stämmer, vet bara inte vad och hur jag ska gå tillväga för att rätta till det.

 

/Anais

[Syster]

Jag tycker inte att du skall oroa dig för blodsockervärdet, det ser alldeles utmärkt ut i mina ögon. Det jag i första hand tänker på är om du får i dig tillräckligt med vatten att dricka när du känner dig så där svag och orkeslös, även saltintaget kanske du ska se över   Sen beskriver du att du har gått igenom en livskris, stresshormoner kan ju ställa till det med en önskad viktnedgång. Även sömnen är mycket viktig när man vill gå ner i vikt,

Blodsockret brukar kroppen själv reglera precis som du skriver, kan väl bli lite lågt om man lever på svältgränsen, sen får vi komma ihåg att vi alla är olika och reagerar olika på omställningar i kroppen

[Anais]

Jag tycker inte att du skall oroa dig för blodsockervärdet, det ser alldeles utmärkt ut i mina ögon. Det jag i första hand tänker på är om du får i dig tillräckligt med vatten att dricka när du känner dig så där svag och orkeslös, även saltintaget kanske du ska se över   Sen beskriver du att du har gått igenom en livskris, stresshormoner kan ju ställa till det med en önskad viktnedgång. Även sömnen är mycket viktig när man vill gå ner i vikt,

Blodsockret brukar kroppen själv reglera precis som du skriver, kan väl bli lite lågt om man lever på svältgränsen, sen får vi komma ihåg att vi alla är olika och reagerar olika på omställningar i kroppen

 

Hej och tack för ditt svar!

 

Jag dricker minst 2 liter vatten om dagen och har på senare tid börjat ta ca 0.5 tsk salt i ett glas vatten direkt på morgonen. Detta gör tyvärr ingen skillnad, jag känner ändå av svagheten och yrselkänslan från och till under dagen och fryser ofta. Saltar även maten normalt och tar lite mer om jag tränat och svettats extra mycket.

 

Möjligtvis är det energiintaget som är för lågt. Jag tränar ju ändå en hel del så jag kanske borde äta mer mat än vad jag gör i nuläget. Det känns dock inte alls bra att äta mer när jag redan känner mig mätt. Annars kan det säkert vara hormoner som ställer till det, kortisol har jag dock kollat upp redan och det såg normalt ut. Sedan så mår jag mycket bättre nuförtiden och känner inte alls lika mycket stress i min vardag som tidigare. Sover vanligtvis mycket bra.

 

Det stämmer alltså inte att blodsockret aldrig borde falla under fastevärdet på en frisk person? Jag har aldrig upplevt den här typen av blodsockerfall om jag inte har ätit något rejält blodsockerhöjande tidigare under dagen (på den tiden då jag inte åt LCHF). Nu när jag alltid ligger så lågt i kolhydratintag höjs blodsockret knappt alls efter att jag har ätit men det faller desto mer. Särskilt efter intag av mycket fett, t.ex. en kopp äggmjölk.

 

Med ketogen kost ska ju blodsockret ligga stabilt, varken höjas eller sänkas särskilt mycket under dagen. Och det ska ju definitivt inte falla så mycket/så snabbt att det blir kännbart. Varför börjar min bukspottkörtel producera mer insulin (och därmed sänka blodsockret under fastevärdet) om blodsockret var lågt till att börja med och jag inte har ätit någon insulinhöjande mat?

 

/Anais

 

[MagnusH]

Att du inte gaar ner i vikt kan kanske bero paa att din kropp tycker att din vikt och dina fettreserver är lagom. Du skriver att ditt BMI är normalt, vilket stöder detta. LCHF är ju ingen bantningskur utan livsstil. Vill du gaa ner i vikt utöver vad din kropp vill, saa maaste du använda naagon bantningskur.

[Zepp]

Har du diabetiker i släkten?

 

Dina symptom stämmer med Reaktiv Hypoglykemi, men det är oftast de med diabetesgener som lider av detta, innan de utvecklar diabetes.

 

Det handlar då om en fördröjd och förhöjd insulinutsöndring, som gör att blodsockret sjunker för mycket.

 

Oftast kommer reaktionen någon timma efter måltiderna.

[MKJ]

Det är ju inte säkert att strikt LCHF är det bästa för dig. Du har ju inte så stor övervikt och tränar mycket. Det kan hända att du får i dig för lite mineraler. Ovanjordsgrönsaker "lite då och då" låter för lite. Jag skulle prova att öka grönsakerna successivt och minska på fettet. Om du börjar varje måltid med gröna grönsaker så får du i dig mer mineraler och mindre energi och samtidigt håller man sig mätt om man inleder måltiden med en ordentlig portion grönsaker.

 

Hur är fördelningen av kroppsfett? Lägger det sig på magen och typ kärlekshandtag eller fördelar det sig jämt över kroppen?

[Anais]

Att du inte gaar ner i vikt kan kanske bero paa att din kropp tycker att din vikt och dina fettreserver är lagom. Du skriver att ditt BMI är normalt, vilket stöder detta. LCHF är ju ingen bantningskur utan livsstil. Vill du gaa ner i vikt utöver vad din kropp vill, saa maaste du använda naagon bantningskur.

 

Hej!

 

Visst, mitt BMI anses vara normalt även om det gränsar till lätt övervikt, men det är inte normalt för min kropp. Jag har aldrig varit så här "stor" förut och utifrån hur jag lever borde de här extra kilona runnit av mig för länge sedan.

 

Och sedan är det inte bara en fråga om utseende utan jag blir oroad över att det (troligtvis) ligger någon medicinsk orsak bakom. Det är också ganska besvärligt att behöva uppleva de här symptomen varje dag, att känna sig svag, yrslig och kallsvettig titt som tätt. Det är inte normalt. Jag vill också poängtera att så länge jag är frisk och mår bra så spelar det inte någon som helst roll vilka siffror vågen visar.

[Anais]

Har du diabetiker i släkten?

 

Dina symptom stämmer med Reaktiv Hypoglykemi, men det är oftast de med diabetesgener som lider av detta, innan de utvecklar diabetes.

 

Det handlar då om en fördröjd och förhöjd insulinutsöndring, som gör att blodsockret sjunker för mycket.

 

Oftast kommer reaktionen någon timma efter måltiderna.

 

Jag har inga diabetiker i släkten som jag känner till men jag har en syster som har börjat visa höga blodsockervärden efter måltid, ofta 10-12 mmol/L (äter ej LCHF och är tyvärr inte intresserad av att lägga om kosten).

 

Jag googlade Reaktiv Hypoglykemi och jag tycker att det stämmer in precis på vad jag upplever, tack Zepp! Mitt blodsocker har varit nere på 3.2 vid flera tillfällen efter måltid, vilket jag berättade för läkaren (endokrinolog till och med) men hon ansåg ändå inte att det fanns någon anledning att undersöka saken närmare. Kan verkligen inte förstå varför.

[Johanna07]

Jag funderade också på mineraler... kanske ska du prova äta mer av tex babyspenat, broccoli och rödkål och se vad som händer? Inget av dessa innehåller mycket kolhydrater men ska innehålla bra med mineraler/vitaminer.

[Anais]

Det är ju inte säkert att strikt LCHF är det bästa för dig. Du har ju inte så stor övervikt och tränar mycket. Det kan hända att du får i dig för lite mineraler. Ovanjordsgrönsaker "lite då och då" låter för lite. Jag skulle prova att öka grönsakerna successivt och minska på fettet. Om du börjar varje måltid med gröna grönsaker så får du i dig mer mineraler och mindre energi och samtidigt håller man sig mätt om man inleder måltiden med en ordentlig portion grönsaker.

 

Hur är fördelningen av kroppsfett? Lägger det sig på magen och typ kärlekshandtag eller fördelar det sig jämt över kroppen?

 

Hej MKJ!

 

Tack för kommentaren. Jag har faktiskt funderat på om jag borde lägga till mer kolhydrater i form av grönsaker och minska på fettet men det "tar emot" då det känns fel/svårt(?) att inte vara riktigt lika strikt. Jag är också väldigt inne på periodisk fasta och då hjälper den stora mängden fett till att ge energi under längre tid. Sedan har jag ett jobbigt sockerberoende också som lätt gör sig påmint när jag äter mer grönsaker. Men jag antar att om jag låter största delen vara bladgrönsaker så borde det inte trigga igång något sug.  

 

Kroppsfettet lägger sig framförallt över magen men även till viss del fördelat över hela kroppen. Jag är ganska rak i kroppen (inte så mycket midja) men midjemåttet har nu gått från ca 70 cm till närmare 85. Jag bryr mig mer om vad måttbandet visar än vågen och det här gör mig oroad.

[Anais]

Jag funderade också på mineraler... kanske ska du prova äta mer av tex babyspenat, broccoli och rödkål och se vad som händer? Inget av dessa innehåller mycket kolhydrater men ska innehålla bra med mineraler/vitaminer.

 

Tack, jag ska prova att lägga till mer av de grönsaker du föreslår!

[MKJ]

Hej MKJ!

 

Tack för kommentaren. Jag har faktiskt funderat på om jag borde lägga till mer kolhydrater i form av grönsaker och minska på fettet men det "tar emot" då det känns fel/svårt(?) att inte vara riktigt lika strikt. Jag är också väldigt inne på periodisk fasta och då hjälper den stora mängden fett till att ge energi under längre tid. Sedan har jag ett jobbigt sockerberoende också som lätt gör sig påmint när jag äter mer grönsaker. Men jag antar att om jag låter största delen vara bladgrönsaker så borde det inte trigga igång något sug.  

 

Kroppsfettet lägger sig framförallt över magen men även till viss del fördelat över hela kroppen. Jag är ganska rak i kroppen (inte så mycket midja) men midjemåttet har nu gått från ca 70 cm till närmare 85. Jag bryr mig mer om vad måttbandet visar än vågen och det här gör mig oroad.

 

Ja att midjemåttet ökar är inget bra tecken. Nu är det ju högsäsong för bladgrönsaker så om jag vore du så skulle jag pröva att äta sådana till varje måltid och att minska på fettet. Jag tycker du skall börja med det och strunta i fastan tills vidare. Du kan också prova med längre cykelturer och promenader (gärna i ojämn terräng) och minska på annan träning ett tag.

 

Den träning du ägnar dig åt är bra men förbrukar mycket mineraler. Den jag föreslår ökar fettförbränningen och minskar stressen. Du bränner mest kroppsfett om du t ex cyklar i 2 timmar före maten. Direkt efter maten och några timmar framåt så förbrukar kroppen framförallt av det du har ätit.

 

Fasta kan du göra över natten och då är det bra att det går minst 2 timmar efter sista gången du äter innan du går och lägger dig.

[Syster]

Jag har inga diabetiker i släkten som jag känner till men jag har en syster som har börjat visa höga blodsockervärden efter måltid, ofta 10-12 mmol/L (äter ej LCHF och är tyvärr inte intresserad av att lägga om kosten).

 

Jag googlade Reaktiv Hypoglykemi och jag tycker att det stämmer in precis på vad jag upplever, tack Zepp! Mitt blodsocker har varit nere på 3.2 vid flera tillfällen efter måltid, vilket jag berättade för läkaren (endokrinolog till och med) men hon ansåg ändå inte att det fanns någon anledning att undersöka saken närmare. Kan verkligen inte förstå varför.

Tänk att man lär sig något nytt varje dag, och att vara ute på detta forum bidrar till ännu mer lärdom. Jag kan nog säga att jag aldrig har hört talas om reaktiv hypoglykemi tidigare, kanske då som symtom till vissa sjukdomar.

Jag var tvungen att läsa lite om det och såg då att ett blodsocker lägre än 2,5 mmol/l indikerar att man kan lida av detta.

Om du uppmätt så låga värden någon gång eller i närheten så bör du nog kräva fortsatt utredning.

Personligen så har jag en gång tagit ett långtidssocker = HbA1c, jag åt under den tiden paleokost och fick ett värde på 3,2, vilket läkaren tyckte var lite lågt men bra. Har sedan dess tagit vanligt blodsocker några gånger, någon timme efter måltid och alltid legat på mellan 3,8-4,5. Är också en sådan person som helt plötsligt kan känna mig svag, orkeslös och matt, men har märkt att vatten och salt oftast häver det hela.

Har egentligen aldrig funderat på om jag har för lågt blodsocker, men "lustigt" nog i likhet med dig Anais så är det fett jag har kvar på kroppen lokaliserat runt midjan, har faktiskt gett upp tanken på att bli av med det. Kan det finnas något samband? Jag vet inte.

[Anais]

Ja att midjemåttet ökar är inget bra tecken. Nu är det ju högsäsong för bladgrönsaker så om jag vore du så skulle jag pröva att äta sådana till varje måltid och att minska på fettet. Jag tycker du skall börja med det och strunta i fastan tills vidare. Du kan också prova med längre cykelturer och promenader (gärna i ojämn terräng) och minska på annan träning ett tag.

 

Den träning du ägnar dig åt är bra men förbrukar mycket mineraler. Den jag föreslår ökar fettförbränningen och minskar stressen. Du bränner mest kroppsfett om du t ex cyklar i 2 timmar före maten. Direkt efter maten och några timmar framåt så förbrukar kroppen framförallt av det du har ätit.

 

Fasta kan du göra över natten och då är det bra att det går minst 2 timmar efter sista gången du äter innan du går och lägger dig.

 

Tack, jag tar till mig av dina råd! Nu blir det till att öka grönsakerna och framförallt bladgrönsaker rejält + minska på fettet. Äta lite mer regelbundet också tror jag vore bra. Ska även testa att träna mer lågintensivt med längre cykelpass och promenader och minska på intervallträningen.

[Anais]

Tänk att man lär sig något nytt varje dag, och att vara ute på detta forum bidrar till ännu mer lärdom. Jag kan nog säga att jag aldrig har hört talas om reaktiv hypoglykemi tidigare, kanske då som symtom till vissa sjukdomar.

Jag var tvungen att läsa lite om det och såg då att ett blodsocker lägre än 2,5 mmol/l indikerar att man kan lida av detta.

Om du uppmätt så låga värden någon gång eller i närheten så bör du nog kräva fortsatt utredning.

Personligen så har jag en gång tagit ett långtidssocker = HbA1c, jag åt under den tiden paleokost och fick ett värde på 3,2, vilket läkaren tyckte var lite lågt men bra. Har sedan dess tagit vanligt blodsocker några gånger, någon timme efter måltid och alltid legat på mellan 3,8-4,5. Är också en sådan person som helt plötsligt kan känna mig svag, orkeslös och matt, men har märkt att vatten och salt oftast häver det hela.

Har egentligen aldrig funderat på om jag har för lågt blodsocker, men "lustigt" nog i likhet med dig Anais så är det fett jag har kvar på kroppen lokaliserat runt midjan, har faktiskt gett upp tanken på att bli av med det. Kan det finnas något samband? Jag vet inte.

 

Ja, reaktiv hypoglykemi var ett nytt ord för mig med. Har läst på en hel del nu och jag uppfattar det som att man inte riktigt är överens om vilka värden som är riktig hypoglykemi. Har läst att blodsockret ska ligga under ca 4.4, 3.5 eller 2.5 enligt olika skolor. Verkar också som att reaktiv hypoglykemi inte är helt erkänt inom skolmedicinen, utifrån det jag läst hittills, men det kanske inte stämmer.

 

Det finns ju definitivt samband mellan insulin och bukfetma, men kortisol brukar ju också vara en orsak till fettinlagring kring midjan så det beror säkerligen på flera olika faktorer (och hormoner).

 

Nu är det ju så att mitt blodsocker knappt höjs alls efter en måltid (vilket det ska göra vid reaktiv hypoglykemi, för att sedan sjunka rejält igen) men detta kanske inte stämmer vid lågkolhydratkost? Vi äter ju inte så stora mängder glukos att blodsockret borde öka mycket oavsett om vi lider av detta eller inte. 

 

Jag letade vidare efter ännu mer information om det här tillståndet och hittade en sida som beskriver flera olika typer av hypoglykemi (Hypoglycemic Health Association of Australia). Det finns närmare bestämt 6 olika typer där blodsockret/insulininsöndringen beter sig olika.

 

Typ 4 t.ex. kallas för Flat Curve Response (Platt Allergireaktiv Hypoglykemi) och innebär att blodsockret aldrig går högre än 1.3 mmol/L från fastevärdet. Man får bara en blygsam höjning av blodsockret efter måltid för att sedan sjunka igen, ofta under fastevärdet. Det står att orsaken indikerar metabolisk utmattning och kan även betyda underfunktion i sköldkörtel, binjurar och hypofysen. Det är vanligt att man har en låg morgontemperatur (vilket stämmer på mig, har mätt under 36, närmare 35 ibland).

 

Det har även visat sig finnas ett samband mellan hypoglykemi och födoämnesallergi, vilket därför kan vara värt att kolla upp.

[MKJ]

Tack, jag tar till mig av dina råd! Nu blir det till att öka grönsakerna och framförallt bladgrönsaker rejält + minska på fettet. Äta lite mer regelbundet också tror jag vore bra. Ska även testa att träna mer lågintensivt med längre cykelpass och promenader och minska på intervallträningen.

 

Hoppas du har några fina ställen du kan cykla och vandra och passa på och njut och ge det lite tid. Återkom gärna i höst och berätta hur det gått

 

Min sambo och jag brukar hänga cyklarna på bilen och åka till fina ställen där vi kan cykla på upptäcktsfärd. Vandringar blir det när vädret är svalare och det kanske är regnrisk.

[Anais]

Hoppas du har några fina ställen du kan cykla och vandra och passa på och njut och ge det lite tid. Återkom gärna i höst och berätta hur det gått

 

Min sambo och jag brukar hänga cyklarna på bilen och åka till fina ställen där vi kan cykla på upptäcktsfärd. Vandringar blir det när vädret är svalare och det kanske är regnrisk.

 

Det låter jättehärligt! 

 

Absolut, nu ska jag låta detta få ta sin tid och försöka se till att njuta ordentligt av sommaren. Förhoppningsvis kan jag återkomma med goda resultat till hösten.

[Zepp]

Blodsocker på 3 är inte så farligt, det ligger inom normalintervallet.. däremot så förefaller det som om det du känner av är just blodsockerfall!

 

Man kan altså ligga på 3 i blodsocker utan att känna något särskildt.. men har det hastigt sjunkit dit ner så känns det av.. för då slår en hel drös av reglerande mekanismer till.. bland annat kortisol, adrenalin och andra glukosstimulerande hormoner!

 

Sen så finns då Reaktiv hypoglykemi, det är en störning i insulinsekretionen.. och dels så bör man undvika sådant som höjer blodsockret för mycket, dels måste man äta sådant.. typ protein, men det man gör då är att äta fler men mindre måltider.

 

Sen på det.. kroppen är ett mysterium.. det är skillnad mellan pulsativ och konstant insulinutsöndring.. det optimala är pulsativ, det kräver mindre insulin för samma arbete, och konstant har en tendens att göra mottagarceller något insulinresistenta.. varvid det går åt mer för samma jobb!

 

Som sagt vad.. Reaktiv hypoglykemi är något överdiagnosticerat.. och egentligen som det nämnts hamnar man ofta under 3 i blodsocker!

 

Jimmy Moore drabbades av detta, tror han lyckats komma över detta?

[Minou]

Hej Zepp och tack för ditt svar![/size]

 

Jag vill bara förtydliga, jag är alltså inte diabetiker. Jag anses vara helt frisk enligt sjukvården. Alla de gånger jag har mätt mitt blodsocker så har det aldrig varit högre än ca 4.6-4.8 (under dagen) och fasteblodet som jag mätt på vårdcentralen har också legat runt 4.

 

Jag gjorde ett litet expriment där jag åt en hel del socker (naturgodis, ca en halv påse), och sedan mätte blodsockret efteråt. Efter två timmar hade det bara stigit till 5.7 vilket såklart gjorde mig jätteförvånad. En timme senare började jag frysa rejält och kände mig lite skakig (antar att blodsockret började sjunka igen) men då hade jag tyvärr ingen möjlighet att kolla vad värdet var.

 

Den vikt jag har anses inte vara övervikt enligt BMI men det är långt ifrån min idealvikt och jag trivs inte med hur min kropp ser ut och känns. Innan jag gick upp i vikt (på grund av en livskris som ledde till tröstätande och sedan ledde till sockerberoende) vägde jag 54-55 kg (gick sällan varken upp eller ner i vikt) och mådde jättebra. 

 

Jag tränar mycket och är stark (vilket jag gjorde även innan viktuppgången) men numera syns det inte på min kropp eftersom jag har ett fettlager som gömmer undan musklerna. Och mycket av vikten sitter runt midjan vilket såklart känns oroande. Min kropp borde inte hålla kvar fettet när jag är i så hög ketos som jag är, iallafall inte om allt stämmer som det ska med förbränning och hormoner.

 

Och blodsockerfallen känns verkligen inte normala, oavsett vad min läkare anser. Jag vet att det är något som inte stämmer, vet bara inte vad och hur jag ska gå tillväga för att rätta till det.

 

/Anais

Ät osötade fullkornsprodukter, frukt och grönt och hälsosamma fetter, ägg, kött etc men dra ner på de animaliska fettet och din kropp kommer att belöna dig med välmående. Kroppen gillar inte att befinna sig i obalans och det du äter gör att du befinner dig i obalans.

 

Ketos är inte bra - det är en idé som skapats av folk som tror att man kan kuscha kroppen - men kroppen är alltid starkare och slår alltid tillbaka.

[Kjell Granelli]

Ät osötade fullkornsprodukter, frukt och grönt och hälsosamma fetter, ägg, kött etc men dra ner på de animaliska fettet och din kropp kommer att belöna dig med välmående. Kroppen gillar inte att befinna sig i obalans och det du äter gör att du befinner dig i obalans.

 

Ketos är inte bra - det är en idé som skapats av folk som tror att man kan kuscha kroppen - men kroppen är alltid starkare och slår alltid tillbaka.

Dessa påståenden håller jag inte med om. Spannmål, speciellt fullkorn, innehåller antinutrienter som skadar oss. Det finns inget specifikt i animaliskt fett som i näringsfysiologisk mening skiljer det från vegetabiliskt fett; det är de enskilda fettsyrornas egenskaper i kroppen som avgör om de är nyttiga, neutrala eller skadliga. Kroppen vet inte om laurinsyran kommer från smör eller kokos. Ketos är ett tillstånd som evolverades för hundratals miljoner år sedan - det har tjänat våra förfäder gott genom de åren och det fortsätter denna dag som nu är.

Jag förstår inte riktigt vad du menar med att "kroppen inte gillar att befinna sig i obalans" liksom "kroppen är alltid starkare och slår alltid tillbaka" - talar du om specifika effekter som låter sig förklaras med biokemi, mikrobiologi och/eller näringsfysiologi?