Jump to content

Periodisk fasta och kaloriunderskott


Annelie

Recommended Posts

Jag kör en ofrivillig periodisk fasta och äter mellan klockan 14 och 20 ungefär. Detta är pga av total utebliven hunger och jag klagar absolut inte då jag läst om fördelarna med detta. Grejen är att jag misstänker att jag inte får i mig 'tillräckligt' med kalorier, om vi nu ska hålla på med sådant. Då tänker jag på det här med att kroppen sätts i svältläge och undrar om det faktiskt existerar? Mina dagar består i princip av en kopp kaffe med äggmjölk eller med kokosolja. Det blir cirka 200-250 kalorier. På kvällen äter jag en kycklingklubba eller en köttbit med en klick majonnäs eller coleslaw and that's it. Nu höftar jag rejält men har svårt att se att kvällsmålet är mer än 500 kalorier. Det blir ju ett kaloriintag på 700-800 per dag. Jag klagar absolut inte och jag upplever inga nackdelar men undrar om det är dåligt på något sätt?

 

In addition to this, är det någon som vet hur mycket kalorier en kvinna på +80 kg bränner på en dag? Och då räknat i underkant eftersom jag inte rör på mig alls. Jag har ett stillasittande jobb plus att jag är så fruktansvärt lat att en person i koma framstår som en atlet i jämförelse!

Link to comment
Share on other sites

Om du bär på övervikt så är det ingen fara för svält så länge du får i dig de vitaminer, mineraler och spårämnen kroppen behöver.

(Kroppen hämtar energi från överskottet av fettlager, men när de är förbrukade och du nått normalvikt så bör du inte fortsätta äta så lite).

 

Med så lite som 700-800 kcal om dagen är snarare problemet att du kanske inte får i dig alla de näringsämnen du behöver. Har du kollat med en läkare vad som kan vara orsaken till den uteblivna hungern?

 

Mer varierad mat och mer grönsaker är min första tanke.

  • Like 1
Link to comment
Share on other sites

Hej! Tack för svar!

 

Det där med vitaminer är nog något jag borde tänka på. Visst består veckohandlingen av grönsaker och sånt och även om jag lägger upp på tallriken så äter jag minimalt av det eftersom det är så tråkigt! Gud jag låter som en fyraåring!

 

Den uteblivna hungern är nog mer en effekt av LCHF eftersom jag överäter kolhydrater på ett sätt som liknar matmissbruk. Som sagt, så länge det inte är farligt så oroar jag mig inte direkt. Det började med att jag va nyfiken på hur mycket jag får i mig på en dag och blev sedan chockad över hur lite som krävdes för att min kropp skulle va nöjd! Jag har ju ändå gått från 1,5 l läsk, en påse chips och en chokladkaka om dagen efter ett McDonalds meal.

 

Sorgligt nog kan jag heller inte gå till läkare och utreda. Jag bor utomlands i en värld av lightprodukter och margarin och skulle jag berätta om min nyfunna livsstil med smör och riktig mat hade det nog blivit tvångsvård... Det är ett jäkla tjat om kolesterolsänkande margarin och low fat allt med ett jätteintag av fibrer så det är tyvärr självvård at the moment. Utreda kan ju läkaren alltid göra (senaste blodprover bra) men några råd tänker jag inte följa.

 

Oj, det blev lite långt det här. Men vitaminer, absolut.

Link to comment
Share on other sites

Det första jag skulle börja med är att sluta höfta och verkligen få koll. Även jag som har nästan löjlig koll på sådana här saker och för det mesta vet vad jag stoppar i mig och behöver behöver jag återkommande perioder för att verkligen kolla att det jag höftar stämmer med verkligheten. Då har jag ändå gjort sådana här saker under väldigt lång tid.

 

På 700-800 kcal så skulle du rasa i vikt och du skulle troligtvis inte må så bra. Så börja med att få verklig koll.

 

Med detta sagt, jag upplevde något liknande i början. Jag började känna mig lite trött och seg och orken var inte riktigt på topp på gymet etc. Efter noggrann koll visade det sig att jag fick i mig bara 2500 kcal/dygn samtidigt som jag hade ett behov på ca 4000 kcal/dygn. Trots detta upplevde jag ingen hunger...så man kan inte lita blint på hunger/mättnadskänslor. Men notera att det här var något jag verkligen kontrollerade!

 

Det som händer när man äter radikalt för lite, och det gäller i synnerhet om man inte har överdrivet mycket kroppsfett, men det är aldrig bra att ha ett för stort kaloriunderskott, det är att man lättare tappar mager kroppsvävnad (muskler och inre organ) och inte bara fett. Så vill man optimera vilken typ av vävnad man tappar så är det bättre att skynda långsamt. Är man väldigt överviktig så är det i regel inga problem att ligga på en takt där man tappar 1 kg/vecka eller även mer än så. Men när man börjar närma sig acceptabelt trivselområde så måste man börja se upp och bör då med fördel hålla sig kring 0.5 kg eller däromkring. Det här också väldigt individuellt så man får helt enkelt "känna sig för".

 

När man verkligen når låga kroppsfettnivåer ELLER har en alldeles för snabb viktminskning så kan kroppen ställa till det för sig medelst vad man brukar kalla metabol anpassning, dvs den blir metabolt mer effektiv och drar ned på energiförbrukningen så att kroppen går på sparlåga. Det är normalt detta som avses när folk pratar om att kroppen går in i "svältläge". Så här pass så blir det väldigt mycket jobbigare att förlora i synnerhet kroppsfett.

 

Men som sagt, börja få kontroll över matintaget så kan man spekulera i annat senare.

Link to comment
Share on other sites

Visst består veckohandlingen av grönsaker och sånt och även om jag lägger upp på tallriken så äter jag minimalt av det eftersom det är så tråkigt! Gud jag låter som en fyraåring!

 

Kan det vara så att du inte hittat rätt grönsaker för dig? Själv åt jag otroligt lite grönsaker förr, men det var mest för att jag var van vid den svenska standarden isbergssallad/gurka/tomat eller sönderkokta ärtor och morötter.

 

Nu har jag upptäckt att jag älskar vissa grönsaker som exempelvis lättkokt broccoli och brysselkål med lite smör och örtsalt på.

Eller blomkålsmos.

Jag tycker också om kombinationen tomat och lök tillsammans med lite olivolja och flingsalt.

 

Kokta ärtor och morötter håller jag mig fortfarande ifrån. Blech!  ;)

 

Lycka till!

Link to comment
Share on other sites

Det är en svår balansgång pga tidigare destruktiva matvanor. Gamla jag blir ju helt till mig över att (förmodligen) ligga på under 1000 kcal medan nya vettiga jag vill ju att kroppen ska må bra även om målet är detsamma med viktnedgång.

 

Ska kolla noggrannare på vad jag faktiskt äter. Jag har känt mig bra på detta låga intag vilket får mig att tro att det kanske inte är så lågt ändå eftersom jag funkar i vardagen. Men när jag tänker efter, min sinnessjuka lathet som blivit ett skämt här hemma är ju ett finfint exempel på att jag inte funkar trots allt. Jag menar, att va så lat att man äter en gurka rätt uppochner till maten för att det är såååå jobbigt att skära upp den i en sallad eller använda plastbestick så ofta man kan för att slippa disk är ju knappast tecken på en pigg och frisk person...

 

Och grönsaker är ju liiite roligare i vuxen ålder, speciellt då matigare sallader. Och avokado! Tyvärr har jag en man som följer sin mors fotspår när det gäller att köpa morötter och dylikt på burk för att sedan koka i all evighet. Krispigt, fräscht och smakrikt är nog dags att introducera. .. :D

Link to comment
Share on other sites

Ska kolla noggrannare på vad jag faktiskt äter. Jag har känt mig bra på detta låga intag vilket får mig att tro att det kanske inte är så lågt ändå eftersom jag funkar i vardagen. Men när jag tänker efter, min sinnessjuka lathet som blivit ett skämt här hemma är ju ett finfint exempel på att jag inte funkar trots allt. Jag menar, att va så lat att man äter en gurka rätt uppochner till maten för att det är såååå jobbigt att skära upp den i en sallad eller använda plastbestick så ofta man kan för att slippa disk är ju knappast tecken på en pigg och frisk person...

 

Tolkar jag fel eller menar du att "latheten" kommit på senare tid, dvs sedan du började äta mindre? Ett inte ovanligt fenomen som jag stött på bland många som börjar med LCHF är att de plötsligt "har tid" att träna, tidigare stressade och orkeslösa människor som känner att de helt plötsligt har en massa energi de aldrig tidigare haft har ju lättare att börja träna. Funderar på om det kan vara något omvänt, dvs att latheten i själva verket har att göra med att du inte får i dig tillräckligt...? Annars låter det mindre bra. ;) Alla omställningar oavsett vad det gäller har ju omställningsfaser så bara man tar sig igenom dem brukar det gå lättare.

Link to comment
Share on other sites

Ja precis, hade jag ätit mer tror jag att latheten/orkeslösheten gett med sig. Den har iofs alltid funnits men tidigare har det nog berott på att all energi gått åt till att smälla i mig glass och godis, det var en mycket tidskrävande hobby!

Link to comment
Share on other sites

  • 2 weeks later...
Sorgligt nog kan jag heller inte gå till läkare och utreda. Jag bor utomlands i en värld av lightprodukter och margarin och skulle jag berätta om min nyfunna livsstil med smör och riktig mat hade det nog blivit tvångsvård... 

 

Vad är det för land? låter ju helt sjukt.

Link to comment
Share on other sites

Australien faktiskt! :-) Landet ligger väldigt långt efter Sverige när det kommer till närnäringslära även om jag vet att folk hemma fortfarande ser rött om man nämner ordet fett. Jag undviker att 'sprida' mitt budskap och låter folk komma till mig istället om de är nyfikna. En rolig/sorglig grej var en gång när vi diskuterade barn och jag sa att jag inte kommer låta mitt barn smaka på sötsaker innan det är två år och person svarade förfärad 'If you don't allow chocolate it will be bullied! ' Och en annan tyckte jag var SO CRUEL!

  • Like 1
Link to comment
Share on other sites

Mm, samma sak händer i södra Italien i Calabria, dä brukar det brinna rejält i augusti, både genom självantändning och idioter som slänger ut fimpar genom bilrutan och liknande......

Men på TV såg det ut som om hela Australien brann, katastrofvarning med ännu värre scenarie närmsta dagarna..

Skönt att höra att ni har det bra!

Link to comment
Share on other sites

  • 4 weeks later...

Testa och se vad som funkar bast for dig!

 

Jag bryter fastan med en kaffe med aggmjolk nagon gang mellan 14 och 16 och sedan ater jag vid 19-20 nar jag kommer hem fran jobbet. Ibland har jag helt enkelt ingen tid for kaffet och det blir bara middagen pa kvallen.

 

Anledningen till att detta funkar for mig ar forst och framst for att jag inte ar nagon frukostmanniska och det kanns inte som en uppoffring att ata senare, snarare en lattnad. Vad jag inte ruckar pa ar kvallsmaten eftersom mitt sockersug kommer alltid, alltid pa kvallen, och har jag atit sa minskar risken att jag ska falla dit. Nu har jag kort pa ett tag och har inget sockersug generellt och kan skilja mellan sug och hunger. Det enda som far mig att falla dit numera ar emotionellt, om jag brakat med min man och ar forbannad, da kommer den gamla trostatar-reflexen tillbaka som ett brev pa posten... Vilket ar helt sinnessjukt, jag straffar ju bara mig sjalv och inte honom genom att slanga i mig skit och lipa samtidigt  :D

Link to comment
Share on other sites

Join the conversation

You can post now and register later. If you have an account, sign in now to post with your account.
Note: Your post will require moderator approval before it will be visible.

Guest
Reply to this topic...

×   Pasted as rich text.   Paste as plain text instead

  Only 75 emoji are allowed.

×   Your link has been automatically embedded.   Display as a link instead

×   Your previous content has been restored.   Clear editor

×   You cannot paste images directly. Upload or insert images from URL.

×
×
  • Create New...