SoFi

Matdagboken om acceptans

Recommended Posts

Känner att jag behöver skriva av mig lite idag.

 

Har gått runt i några dagar och känt ett sug. Men jag tror inte att det är sug rent fysiskt, det jag känner liknar mer... avundsjuka. Jag går ju som sagt i skolan nu måndag-fredag med ganska långa dagar, och kan väl säga med relativ säkerhet att ingen äter på det sätt jag gör. Det enda jag äter i skolan är ju lunchen, håller mig mätt länge och jag behöver aldrig de där frukt- och mackpauserna mina klasskamrater tycks behöva. Det är inte så att någon ifrågasatt mitt ätande, kanske någon gång ibland att någon sagt "men är du inte HUNGRIG?" om jag tagit med mig ganska lite lunch och inte äter något mer under eftermiddagen.

 

Jag märker att jag börjar snegla på vad de andra äter och känner mig lite sugen på det. Deras clementiner, mackor, ja till och med chokladbitar ser ganska lockande ut. Men det är liksom mer själva "grejen" att ha något att äta på jag är ute efter! Jag känner mig avundsjuk på dem för att de kan äta sådana saker utan konsekvenser, jag är avundsjuk på att de inte har något sockerberoende (kan såklart inte veta det helt säkert men det är så jag tänker just då) och inte behöver vakta vad de äter och titta på förpackningarna.

 

Det är inte det att jag är hungrig, jag VET att jag inte är hungrig om jag bara tänker efter. Det som stör mig är att det hela börjar kännas som en jag-vill-vara-som-alla-andra-grej, det ser så "mysigt" ut (sjukt jag vet) att snacksa på något och äta mellanmål, och den beroende delen av mig säger "men DOM får ju, varför kan inte jag?".
Det är också detta som fått mig att trilla tillbaka tidigare, speciellt i samband med tentor och liknande. Då har jag kunnat få för mig att jag behöver en chokladbit där framför datorn. Men jag tänker inte trilla dit igen nu.

 

Borde väl egentligen vara glad över att jag inte styrs av mitt blodsocker och blir hungrig hela tiden. Jag kan koncentrera mig i TIMMAR utan att behöva äta något för att få energi, vilket känns både rofyllt och effektivt för mina studier. Så var kommer den här förbannade avundsjukan ifrån?

  • Gilla 1

Dela detta inlägg


Länk till inlägg
Dela på andra webbplatser

Kan duta en godkopp te och delta i fikandet alla fall? Eller ha med lite gurka eller morotsstavar så du också får k apra fast utan konsekvenser?

  • Gilla 1

Dela detta inlägg


Länk till inlägg
Dela på andra webbplatser

Jag känner mig också utanför på jobbet, är ny på stället och eftersom de flesta är hälften så gamla som jag så moffar de kebab, hamburgare och nudlar utan att det syns på siluetten. Jag har valt att missa matgemenskapen, jag går en lång promenad och kommer tillbaka lagom när de andra tar en kopp kaffe och då tar jag mitt medhavda gröna te. Jag äter hemma, före och efter jobbet, så nu funkar inte 16:8 längre utan det blir 10:14, funkar än så länge. Jag skulle om jag var du som ändå äter lunch med de andra; ta en liten promenad nästa paus, kanhända får du med dig några som också vill få igång cirkulationen :-) då kanske de andra istället blir avundsjuka på er i promenadklubben!

  • Gilla 1

Dela detta inlägg


Länk till inlägg
Dela på andra webbplatser

Jag har börjat plugga igen efter ett uppehåll på femton år. Nu känner jag mig som en tant i jämförelse med de andra studenterna. Vilket är en bra sak, kanske jag ska tillägga! Jag trivs fantastiskt mycket bättre med att vara en trettinioårig fyrabarnsmorsa än tjugofemårig singel :)

Men visst kan jag bli avundsjuk på deras matvanor. Vi har mycket självstudier och då sitter jag oftast på läsplatserna i bibblan (för sitter jag hemma ska jag "bara plocka i ordning lite först" vilket lätt kan ta hela dan..). Då är jag omgiven av folk som äter smågodis, dricker läsk, knaprar på en chokladkaka, fikar en chokladboll.. osv i all oändlighet aarghh!

Där sitter jag med min kaffetermos, liksom.

För det mesta är det inget problem, jag tänker inte ens på det.

Men OM jag tänker på det och blir sugen brukar jag påminna mig om att jag var också sån, åt den där skitmaten. Det gick, fram till att jag började skaffa barn. När jag var färdig med det var det bmi 33 och allt vad det för med sig.

Det kanske låter väl så präktigt, men för mig funkar det att påminna mig själv om VARFÖR jag inte skottar i mig smågodis.

  • Gilla 2

Dela detta inlägg


Länk till inlägg
Dela på andra webbplatser

Kan duta en godkopp te och delta i fikandet alla fall? Eller ha med lite gurka eller morotsstavar så du också får k apra fast utan konsekvenser?

 Te var ju en bra idé! Får ta och köpa lite att ha i skolan.

  • Gilla 1

Dela detta inlägg


Länk till inlägg
Dela på andra webbplatser

Jag känner mig också utanför på jobbet, är ny på stället och eftersom de flesta är hälften så gamla som jag så moffar de kebab, hamburgare och nudlar utan att det syns på siluetten. Jag har valt att missa matgemenskapen, jag går en lång promenad och kommer tillbaka lagom när de andra tar en kopp kaffe och då tar jag mitt medhavda gröna te. Jag äter hemma, före och efter jobbet, så nu funkar inte 16:8 längre utan det blir 10:14, funkar än så länge. Jag skulle om jag var du som ändå äter lunch med de andra; ta en liten promenad nästa paus, kanhända får du med dig några som också vill få igång cirkulationen :-) då kanske de andra istället blir avundsjuka på er i promenadklubben!

Skönt att jag inte är ensam om detta. Promenader är bra, har fått med mig en person på ett varv runt huset några gånger så det projektet är nog bra. Frisk luft, ökad cirkulation osv. Plus att jag kommer ifrån att behöva sitta där och titta på de andras mat :)

  • Gilla 2

Dela detta inlägg


Länk till inlägg
Dela på andra webbplatser

Jag har börjat plugga igen efter ett uppehåll på femton år. Nu känner jag mig som en tant i jämförelse med de andra studenterna. Vilket är en bra sak, kanske jag ska tillägga! Jag trivs fantastiskt mycket bättre med att vara en trettinioårig fyrabarnsmorsa än tjugofemårig singel :)

Men visst kan jag bli avundsjuk på deras matvanor. Vi har mycket självstudier och då sitter jag oftast på läsplatserna i bibblan (för sitter jag hemma ska jag "bara plocka i ordning lite först" vilket lätt kan ta hela dan..). Då är jag omgiven av folk som äter smågodis, dricker läsk, knaprar på en chokladkaka, fikar en chokladboll.. osv i all oändlighet aarghh!

Där sitter jag med min kaffetermos, liksom.

För det mesta är det inget problem, jag tänker inte ens på det.

Men OM jag tänker på det och blir sugen brukar jag påminna mig om att jag var också sån, åt den där skitmaten. Det gick, fram till att jag började skaffa barn. När jag var färdig med det var det bmi 33 och allt vad det för med sig.

Det kanske låter väl så präktigt, men för mig funkar det att påminna mig själv om VARFÖR jag inte skottar i mig smågodis.

Alltså, jag skulle inte säga präktigt - om det fungerar så får man tänka så :) Det är ju en skillnad på det och att gå fram och säga till folk, haha. Jag får tänka på att det är fler än mig som sitter där med endast kaffetermosen, det är helt ok och man missar ingenting bara för att termosen inte ackompanjeras av en kexchoklad!

  • Gilla 3

Dela detta inlägg


Länk till inlägg
Dela på andra webbplatser

Idag känns det bättre. Har siktet inställt på att köpa lite te och ställa det i köket på skolan så att jag kan "fika" fast på mitt sätt.

 

Det känns också bättre idag för att jag kunde få på mig ett par smal-jeans imorse. Köpte dem för nästan två år sedan i ett väldigt optimistiskt ögonblick (hehe) när jag tänkte att "dem kan jag har när jag gått ner i vikt". Sedan har de bara legat där. Men tänk, nu kan jag ju ha dem! Bättre sent än aldrig.
Det kanske är lite fånigt, men det är sådana här saker som påminner en om varför man kämpar på.

  • Gilla 5

Dela detta inlägg


Länk till inlägg
Dela på andra webbplatser

Dags för en uppdatering!

 

Roligt nog så sitter jag här och håller precis på att bli sjuk när jag skriver detta. Tar det lite som en personlig förolämpning faktiskt, jag är i princip den enda som inte hunnit bli sjuk ännu i min klass. Tänker att lchf nog kan ha med det att göra, har känt mig så frisk så. Förutom nu då :(

 

Min svacka där jag brukade längta efter mellanmål har gått över. Jag fann en strategi för detta och tog med mig kokosfett till skolan, svepte en te/kaffedrink med detta runt 15-tiden varje dag, vare sig jag var sugen eller inte. I förebyggande syfte alltså. Det måste ha fungerat, för nu är jag verkligen inte avundsjuk på de chokladbitar och mackor andra har.

 

En annan sak som har hänt är att jag numera ligger under bmi 30. Jag trodde faktiskt inte att jag skulle nå så långt med min viktminskning. Ett bmi under 30 innebär (i mitt landsting) att jag är "berättigad" en operation för att ta bort hudöverskott. Jag har en hel del sådan hud på magen. Det är i vägen, ser fult ut och blir svettigt och kliar på sommaren när all hud "hänger för" min navel. Detta är något jag velat ta tag i ganska länge, men det har känts långt bort. Nu är jag där, men vill/behöver vänta i några månader innan jag kontaktar vården så att jag kan säga att jag varit viktstabil ett tag.

  • Gilla 4

Dela detta inlägg


Länk till inlägg
Dela på andra webbplatser

Bar jobbat SoFi...tummen upp !

 

Många säger att man ska äta endast när man är hungrig. Men jag anser att så länge man har problem med både hunger och sug och man kanske inte heller blivit av med sina gamla ovanor, är det bättre att arbeta förebyggande. Så gör jag fortfarande efter ett och ett halvt år med starten med viktstabilisering.Jag äter fasta tider för att slippa bli hungrig och har tillgång till kokosfett ifall det börjar kurra i magen. 

  • Gilla 2

Dela detta inlägg


Länk till inlägg
Dela på andra webbplatser

Uppdateringsdags nu tänker jag! Nu är det ungefär ett halvår sedan jag började med LCHF på riktigt. Inga undantag, inga men - det är så här jag behöver äta jämt för att må bra.

 

Bjuder på en bild nedan av förändringen från augusti månad till nu. I augusti hade jag ju redan gått ner en del i vikt (som måttbandet illustrerar), skulle tänkt på att ta ett kort precis i början så att hela förändringen syntes, men skitsamma.

 

Först lite siffror på hur det ser ut idag jämfört med augusti:

 

Vikt: 89 kg (-14,5 kg)
Mage: 93 cm (-7 cm)
Midja: 82,5 cm (-7 cm)
Lår: 65 cm (-5 cm)

 

Vikt/måttnedgång totalt:

 

-23 kg
-17 cm kring magen
-17,5 cm kring midjan
-10 cm kring låren.

 

 

 

 

LCHFaug-dec.jpg

  • Gilla 5

Dela detta inlägg


Länk till inlägg
Dela på andra webbplatser

Jisses vilken skillnad, på bara ett halvår! Bra jobbat :D

Dela detta inlägg


Länk till inlägg
Dela på andra webbplatser

Jisses vilken skillnad, på bara ett halvår! Bra jobbat :D

Tack :)

Dela detta inlägg


Länk till inlägg
Dela på andra webbplatser

Join the conversation

You can post now and register later. If you have an account, sign in now to post with your account.
Note: Your post will require moderator approval before it will be visible.

Gäst
Svara i detta ämne...

×   Du har klistrat in innehåll med formatering.   Ta bort formatering

  Only 75 emoji are allowed.

×   Din länk har automatiskt bäddats in.   Visa som länk istället

×   Your previous content has been restored.   Clear editor

×   You cannot paste images directly. Upload or insert images from URL.