Hypotesen ang hjärtkärlsjukdomar

[patrix]

Obs! Det här min fria tolkning av Uffe Ravnskovs, Ann Fernholm mfl forskning.

 

Jag gör ett försök att skriva ner min tolkning. Har jag förstått? Kom gärna med input.

 

Kroniskt höga blodsockernivåer gör att kapillärerna (kroppens finaste blodkärl som förser cellerna med näring) blockeras och skadas. Detta medför i sin tur sämre näringstillförsel och därmed ökad celldöd.

 

Celldöd i kombination med höga glukosnivåer i blodet skapar en gynnsam miljö för bakterietillväxt och inflammation.

 

Särskilt utsatta områden är kroppens större blodkärl eftersom dessa är utsatta för höga påfrestningar (blodtrycket) och är beroende av att de kapillärer som förser kärlväggarnas celler med näring fungerar. Gör dom inte det förlorar kärlen sin styrka och elasticitet och kan spricka. De stora kärlen står också i direktkontakt med ev bakterier som kommer in via blodbanan och kan därför lätt inflammeras.

 

Skadas ett kärl reagerar kroppen på samma sätt som om vi får ett sår på utsidan av kroppen. Inflammationen bekämpas av immunsförsvaret, en sårskorpa bildas på kärlväggen som består av mestadels kolesterol (vilket gäller även för vanliga sårskorpor) och en läkningsprocess påbörjas under denna.

 

För att kompensera för blockerade och skadade kapilliärer höjer kroppen blodtrycket så att närinsgrikt blod ändå ska kunna nå ut till cellerna.

 

Och pga av ökade cellskador och inflammationer så ökar kroppen kolesterolproduktionen. Kolesterolet används av immunsystemet och för att reparera cellskador.

 

Att medicinskt behandla högt blodtryck och höga kolesterolvärden är således att förhindra kroppens egen läkningsprocess.

 

En bättre ide är att äta mindre blodsockerhöjande mat (kolhydrater) så att blodsockret normaliseras.

 

Och att inte äta fett är också skadligt i sammahanget eftersom kroppen behöver fett för att kunna bilda kolesterol, och kroppen behöver alltså mer kolesterol vid förhöjt blodsocker av skälen angivna ovan.

[Suborg]

Det där resonemanget låter både klokt och logiskt

[MartinSoderholm]

Celldöd i kombination med höga glukosnivåer i blodet skapar en gynnsam miljö för bakterietillväxt och inflammation.

Blodet är normalt en steril miljö, så där finns inga bakterier som påverkas av blodsockret. Däremot påverkas mun- och tarmflora av mängden socker i vår diet.

 

De stora kärlen står också i direktkontakt med ev bakterier som kommer in via blodbanan och kan därför lätt inflammeras.

Hypotesen om bakterier som underliggande orsak till arteroskleros är, som jag uppfattat det, mindre sannolik.

 

Inflammationen bekämpas av immunsförsvaret, ...

Inflammation är del av immunförsvaret.

 

För att kompensera för blockerade och skadade kapilliärer höjer kroppen blodtrycket så att närinsgrikt blod ändå ska kunna nå ut till cellerna.

Finns många saker som påverkar blodtrycket, möjligtvis försämrat blodflöde i vävnader. Men förhöjt blodtryck i samband med en kolhydratrik kost beror sannolikt på den förhöjda vätskenivån som kroppen upprätthåller (av samma anledning som den lagrar extra energi).

 

Och att inte äta fett är också skadligt i sammahanget eftersom kroppen behöver fett för att kunna bilda kolesterol, och kroppen behöver alltså mer kolesterol vid förhöjt blodsocker av skälen angivna ovan.

Grundsubstansen till kolesterol är Acetyl-CoA, vilket kan bildas både från fettsyror och pyruvate. Pyruvate är bl a slutsteget i glycolysis, nedbrytning av glukos.

[olle]

Kroniskt höga blodsockernivåer gör att kapillärerna (kroppens finaste blodkärl som förser cellerna med näring) blockeras och skadas. 

....

En bättre ide är att äta mindre blodsockerhöjande mat (kolhydrater) så att blodsockret normaliseras.

 

Kroniskt högt blodsocker ställer till en hel rad problem och är absolut inte att leka med!

 

Observera att det inte är maten som höjer det kroniska blodsockret, det är levern. Även om du inte käkar ett gram kolhydrater så kan levern höja blodsockret till skyarna. En insulinresistent lever i kombination med reducerad insulinproduktion gör att levern ständigt utsöndrar stora mängder socker i blodet och i det läget spelar det ganska liten roll vad du äter. Visst får du en tillfällig höjning av blodsockret om du käkar kolhydrater, men det riktigt farliga är det kroniska blodsockret som alltså styrs av insulinresistensen. Att skippa kolhydraterna kan leda till ett mer stabilt blodsocker, men inte säkert att det blir normalt.

 

Att äta en kolhydratrestriktiv diet utan att se till att man verkligen blir av med det kroniska blodsockret kan bli ett tragiskt självbedrägeri. Mitt råd är att regelbundet kontrollera fasteblodsockret, gå ner i vikt om man är överviktig och inte minst söka professionell hjälp om man inte ser någon förbättring.

[MagnusH]

Kroniskt högt blodsocker ställer till en hel rad problem och är absolut inte att leka med!

 

Observera att det inte är maten som höjer det kroniska blodsockret, det är levern. Även om du inte käkar ett gram kolhydrater så kan levern höja blodsockret till skyarna. En insulinresistent lever i kombination med reducerad insulinproduktion gör att levern ständigt utsöndrar stora mängder socker i blodet och i det läget spelar det ganska liten roll vad du äter. Visst får du en tillfällig höjning av blodsockret om du käkar kolhydrater, men det riktigt farliga är det kroniska blodsockret som alltså styrs av insulinresistensen. Att skippa kolhydraterna kan leda till ett mer stabilt blodsocker, men inte säkert att det blir normalt.

 

Att äta en kolhydratrestriktiv diet utan att se till att man verkligen blir av med det kroniska blodsockret kan bli ett tragiskt självbedrägeri. Mitt råd är att regelbundet kontrollera fasteblodsockret, gå ner i vikt om man är överviktig och inte minst söka professionell hjälp om man inte ser någon förbättring.

För många som har diabetes 2 och går över till LCHF och alltså äter mindre mängd kolhydrater sjunker både fasteblodsocker och blodsocker efter måltid drastiskt. Detta sker ofta omedelbart. Att söka s k professionell hjälp? Om du menar läkare så har dom i regel inget annat än mer läkemedel att erbjuda och det har man inget behov av, eftersom det inte hjälper.

[Kjell Granelli]

Kroniskt högt blodsocker ställer till en hel rad problem och är absolut inte att leka med!

 

Observera att det inte är maten som höjer det kroniska blodsockret, det är levern. Även om du inte käkar ett gram kolhydrater så kan levern höja blodsockret till skyarna. En insulinresistent lever i kombination med reducerad insulinproduktion gör att levern ständigt utsöndrar stora mängder socker i blodet och i det läget spelar det ganska liten roll vad du äter. Visst får du en tillfällig höjning av blodsockret om du käkar kolhydrater, men det riktigt farliga är det kroniska blodsockret som alltså styrs av insulinresistensen. Att skippa kolhydraterna kan leda till ett mer stabilt blodsocker, men inte säkert att det blir normalt.

 

Att äta en kolhydratrestriktiv diet utan att se till att man verkligen blir av med det kroniska blodsockret kan bli ett tragiskt självbedrägeri. Mitt råd är att regelbundet kontrollera fasteblodsockret, gå ner i vikt om man är överviktig och inte minst söka professionell hjälp om man inte ser någon förbättring.

Fast när man har väl blivit insulinresistent av många års överintag av snabba kh, så när man begränsar dessa återgår kroppen sakteliga till mer normal insulinkänslighet, blodsockernivåer och triglycerider. Professionell hjälp kan väl inte vara mycket annat än att kraftigt reducera kh? Alltså hjälp som hjälper.

[olle]

sjunker både fasteblodsocker och blodsocker efter måltid drastiskt. Detta sker ofta omedelbart. 

Visst får du lägre blodsocker efter måltid om du inte äter kolhydrater, det gäller både sjuka och friska individer! När det gäller fasteblodsockret är det däremot lite knepigare. Det ingår i själva definitionen av diabetes typ 2 (DM2) att ha förhöjt blodsocker trots att man inte ätit kolhydrater. I de fall effekten är omedelbar, som du beskriver, handlar det alltså snarare om prediabetes inte DM2. Vid prediabetes kan man säkert hitta en balans med lite mindre mängd kolhydrater, i alla fall så länge betacellerna fungerar hyggligt.

 

Men med en eskalerad DM2 finns inte tillräckligt med insulinproducerande betaceller som kan bromsa leverns glukoneogenes och situationen börjar bli mer och mer lik diabetes typ 1 (bortsett från insulinresistensen). Menar du att LCHF omedelbart kan vända trenden och bygga upp nya betaceller?

 

Professionell hjälp kan väl inte vara mycket annat än att kraftigt reducera kh? Alltså hjälp som hjälper.

Jag talade om läget då dieten inte fungerar, t.ex. då den endogena insulinproduktionen är otillräcklig eller vid t.ex. LADA (Latent Autoimmune Diabetes of Adults). Att minska kolhydraterna hjälper inte i det fallet. Med tanke på skaderiskerna av kroniskt förhöjda blodsockernivåer, tycker du verkligen att det är försvarbart att ge rådet till en sådan person att de bara ska fortsätta minska kolisarna och att det är meningslöst gå till läkare och få insulin eller annan medicin? 

 

####

 

OK. Detta var ett misslyckat försök av mig att leda in diskussionen på lite mer fysiologi och lite spännande fakta man kan läsa om i modern diabetesforskning. Tänkte att det kunde vara intressant att man numera förstår att det höga fasteblodsockret hos DB2 i huvudsak kommer från levern och inte kolhydraterna i maten. Jag tyckte också att det var vettigt att gå till läkare och be om hjälp om man inte får ett hyffsat normalt blodsocker trots att man äter LCHF.

[Kjell Granelli]

Visst får du lägre blodsocker efter måltid om du inte äter kolhydrater, det gäller både sjuka och friska individer! När det gäller fasteblodsockret är det däremot lite knepigare. Det ingår i själva definitionen av diabetes typ 2 (DM2) att ha förhöjt blodsocker trots att man inte ätit kolhydrater. I de fall effekten är omedelbar, som du beskriver, handlar det alltså snarare om prediabetes inte DM2. Vid prediabetes kan man säkert hitta en balans med lite mindre mängd kolhydrater, i alla fall så länge betacellerna fungerar hyggligt.

 

Men med en eskalerad DM2 finns inte tillräckligt med insulinproducerande betaceller som kan bromsa leverns glukoneogenes och situationen börjar bli mer och mer lik diabetes typ 1 (bortsett från insulinresistensen). Menar du att LCHF omedelbart kan vända trenden och bygga upp nya betaceller?

 

Jag talade om läget då dieten inte fungerar, t.ex. då den endogena insulinproduktionen är otillräcklig eller vid t.ex. LADA (Latent Autoimmune Diabetes of Adults). Att minska kolhydraterna hjälper inte i det fallet. Med tanke på skaderiskerna av kroniskt förhöjda blodsockernivåer, tycker du verkligen att det är försvarbart att ge rådet till en sådan person att de bara ska fortsätta minska kolisarna och att det är meningslöst gå till läkare och få insulin eller annan medicin? 

 

####

 

OK. Detta var ett misslyckat försök av mig att leda in diskussionen på lite mer fysiologi och lite spännande fakta man kan läsa om i modern diabetesforskning. Tänkte att det kunde vara intressant att man numera förstår att det höga fasteblodsockret hos DB2 i huvudsak kommer från levern och inte kolhydraterna i maten. Jag tyckte också att det var vettigt att gå till läkare och be om hjälp om man inte får ett hyffsat normalt blodsocker trots att man äter LCHF.

Tack olle! Jag misstänke att du hade kött på benen  . Nu ska jag köra till jobbet så jag hinner inte begrunda det du skrev, men det göra jag i kväll! 

Spontant har du naturligtvis rätt i att om dieten inte fungerar, så får man göra något annat, och det kan mycket väl kräva professionell hjälp.

[MagnusH]

Visst får du lägre blodsocker efter måltid om du inte äter kolhydrater, det gäller både sjuka och friska individer! När det gäller fasteblodsockret är det däremot lite knepigare. Det ingår i själva definitionen av diabetes typ 2 (DM2) att ha förhöjt blodsocker trots att man inte ätit kolhydrater. I de fall effekten är omedelbar, som du beskriver, handlar det alltså snarare om prediabetes inte DM2. Vid prediabetes kan man säkert hitta en balans med lite mindre mängd kolhydrater, i alla fall så länge betacellerna fungerar hyggligt.

 

Men med en eskalerad DM2 finns inte tillräckligt med insulinproducerande betaceller som kan bromsa leverns glukoneogenes och situationen börjar bli mer och mer lik diabetes typ 1 (bortsett från insulinresistensen). Menar du att LCHF omedelbart kan vända trenden och bygga upp nya betaceller?

 

Jag talade om läget då dieten inte fungerar, t.ex. då den endogena insulinproduktionen är otillräcklig eller vid t.ex. LADA (Latent Autoimmune Diabetes of Adults). Att minska kolhydraterna hjälper inte i det fallet. Med tanke på skaderiskerna av kroniskt förhöjda blodsockernivåer, tycker du verkligen att det är försvarbart att ge rådet till en sådan person att de bara ska fortsätta minska kolisarna och att det är meningslöst gå till läkare och få insulin eller annan medicin? 

 

####

 

OK. Detta var ett misslyckat försök av mig att leda in diskussionen på lite mer fysiologi och lite spännande fakta man kan läsa om i modern diabetesforskning. Tänkte att det kunde vara intressant att man numera förstår att det höga fasteblodsockret hos DB2 i huvudsak kommer från levern och inte kolhydraterna i maten. Jag tyckte också att det var vettigt att gå till läkare och be om hjälp om man inte får ett hyffsat normalt blodsocker trots att man äter LCHF.

Min erfarenhet av läkare är att de bara bryr sig om HbA1c och om det är hyfsat så struntar de i fasteblodsockret. Jag hade länge morgonfasteblodsocker (inkl gryningsfenomen) på 13 - 15, och HbA1c på 6-7. Jag tog högsta dos metformin (3 x 850 mg). Läkarna tyckte det var ok. Men det tyckte inte jag. Då hade jag inte hört talas om LCHF, men jag började minska kolhhydraterna och sedan jag hört talas om LCHF anpassade jag mig efter den dieten. Mitt morgonfasteblodsocker sjönk ganska snabbt till cirka 7. Till detta bidrog troligen också att jag åt inget eller bara lite mat på kvällen. Nu har det gått ner till cirka 5 utan läkemedel.

[patrix]

Tack för intressanta synpunkter!

 

MartinSoderholm, on 03 Sept 2013 - 13:41, said:

Blodet är normalt en steril miljö, så där finns inga bakterier som påverkas av blodsockret. Däremot påverkas mun- och tarmflora av mängden socker i vår diet.

Precis och hypotesen är att bakterier och som växer till sig i munhåla och tarm läcker in i blodbanan och orsakar infektioner även där och det höga blodsockret ger dem en gynnsam miljö.

 

Hypotesen om bakterier som underliggande orsak till arteroskleros är, som jag uppfattat det, mindre sannolik.

Varför då? Som jag uppfattat det är den mycket het.

 

Inflammation är del av immunförsvaret.

Sorry, jag blandar ihop infektion och inflammation.

 

Finns många saker som påverkar blodtrycket, möjligtvis försämrat blodflöde i vävnader. Men förhöjt blodtryck i samband med en kolhydratrik kost beror sannolikt på den förhöjda vätskenivån som kroppen upprätthåller (av samma anledning som den lagrar extra energi).

Vi vet ju att diabetiker får skador på kapillärerna vilket ofta skadar ögon och fötter och också har högt blodtryck. Det verkar logiskt att höja trycket om ledningsnätet är skadat. Vattenverket gör detsamma ibland, fast risken är ju att någon större ledning brister...

[dufva]

"OK. Detta var ett misslyckat försök av mig att leda in diskussionen på lite mer fysiologi och lite spännande fakta man kan läsa om i modern diabetesforskning. Tänkte att det kunde vara intressant att man numera förstår att det höga fasteblodsockret hos DB2 i huvudsak kommer från levern och inte kolhydraterna i maten. Jag tyckte också att det var vettigt att gå till läkare och be om hjälp om man inte får ett hyffsat normalt blodsocker trots att man äter LCHF."

 

Det var inte alls ett misslyckat försök

En mycket viktig sak att beakta

Alla kan inte kasta sina mediciner direkt (även om många också kan det)

 

Däremot kan alla även långt gångna typ-2:or bli mycket bättre och många efter ett tag tom medicinfria när lågkolhydratkosten ger levern en möjlighet att läka sig själv

Det gör den oftast

Det har vi sett många bevis på

[MartinSoderholm]

Hypotesen om bakterier som underliggande orsak till arteroskleros är, som jag uppfattat det, mindre sannolik.

Varför då? Som jag uppfattat det är den mycket het.

Basera det egentligen bara på hur mycket jag läst och hur sällan jag stött på det. Kanske du kan tipsa om någon bra genomgång av forskning? Att en obalanserad bakterieflora är en bidragande faktor till fetmarelaterade sjukdomar är mindre kontroversiellt. Måste immunförsvaret lägga kraft på att bekämpa bakterier finns det mindre kraft att lägga på reparation av blodkärl. Men just att bakterier tar sig igenom in i blodet, får fäste i artärerna, och sedan sitter där i decennier och bygger upp aterosklerotiskt plack, i perfekt harmoni med immunförsvaret? Låter långsökt för min del, men kanske jag missat något?

 

Men med en eskalerad DM2 finns inte tillräckligt med insulinproducerande betaceller som kan bromsa leverns glukoneogenes och situationen börjar bli mer och mer lik diabetes typ 1 (bortsett från insulinresistensen). Menar du att LCHF omedelbart kan vända trenden och bygga upp nya betaceller?

Som jag förstått det är det ej fastställt att bristen på insulin är pga mindre antal betaceller? Det finns väl inget som hindrar färre celler från att producera samma mängd insulin, det enda som påverkas är tiden det tar?

[patrix]

Basera det egentligen bara på hur mycket jag läst och hur sällan jag stött på det. Kanske du kan tipsa om någon bra genomgång av forskning? Att en obalanserad bakterieflora är en bidragande faktor till fetmarelaterade sjukdomar är mindre kontroversiellt. Måste immunförsvaret lägga kraft på att bekämpa bakterier finns det mindre kraft att lägga på reparation av blodkärl. Men just att bakterier tar sig igenom in i blodet, får fäste i artärerna, och sedan sitter där i decennier och bygger upp aterosklerotiskt plack, i perfekt harmoni med immunförsvaret? Låter långsökt för min del, men kanske jag missat något?

 

Tyvärr är jag inte särskilt påläst men googlade och hittade detta

http://www.ehdin.com/?id=192

http://fof.se/tidning/2003/3/kriget-mot-bakterierna

 

Googlar man på "coronary heart disease bacteria" så finns det mycket också.

 

Nej att bakterier skulle ligga och puttra i kärlen i decennier är knappast troligt. Det jag tänker mig är att kärl och immunförsvar försvagas pga av de orsaker jag nämnde, bakterier kommer i blodbanan får fäste och börjar mumsa på döda celler i kärlväggen. Immunförsvaret bekämpar och reparerar skadan. Kvar blir ett plack bestående av kolesterol, makrofager och döda celler/bakterier.

[stoscha]

Nu har jag lånat ut mitt ex av Ravnskovs bok Fett och kolesterol är hälsosamt, men i sista kapitlet i den boken omtalade han den teori som han hade om vad som förorsakar förträngningar i blodkärlen. Utan boken kan jag inte uttrycka mej korrekt och vetenskapligt, men som det framstår i mitt minne (synnerligen fritt översatt) var det nån form av "basilusker" som levde på socker som förorsakade skador där kolesterolet ansamlades för att ställa saker och ting till rätta igen.

[MartinSoderholm]

Tyvärr är jag inte särskilt påläst men googlade och hittade detta

http://www.ehdin.com/?id=192

http://fof.se/tidning/2003/3/kriget-mot-bakterierna

Dessa länkar nämner endast att det finns ett statistiskt samband, vilket är väl etablerat.

 

Nej att bakterier skulle ligga och puttra i kärlen i decennier är knappast troligt. Det jag tänker mig är att kärl och immunförsvar försvagas pga av de orsaker jag nämnde, bakterier kommer i blodbanan får fäste och börjar mumsa på döda celler i kärlväggen. Immunförsvaret bekämpar och reparerar skadan. Kvar blir ett plack bestående av kolesterol, makrofager och döda celler/bakterier.

Men plack är något som bildas under decennier. Bakteriers natur är att äta och föröka sig, väldigt snabbt. När bakterier förökar sig i blodet reagerar immunförsvaret och dödar bakterierna. Detta sker under loppet av dagar, inte decennier. Menar han att det kontinuerligt kommer in nya bakterier i blodet som sätter sig och mumsar på samma ställe? Att det finns spår av bakterier i placken behöver inte betyda att bakteriena tillintetgjorts i placken. Samma immunförsvarsceller som hittas i placken kanske tidigare bekämpat bakterier i tarmarna. Kvarlevor av bakterier finns sannolikt att hitta i många vita blodkroppar, oavsett var de befinner sig.

 

Nu har jag lånat ut mitt ex av Ravnskovs bok Fett och kolesterol är hälsosamt, ...

Om jag inte har fel för mig är det Ravnskog som ligger bakom hypotesen? Så att han skriver att bakterier är underliggande orsak är inte så konstigt.

[Mats M]

Jag tyckte den här artikeln beskrev det bra på lekmannanivå:

 

http://www.sott.net/article/242516-Heart-surgeon-speaks-out-on-what-really-causes-heart-disease