Jump to content

Jag saknar mig själv


Hildegaard

Recommended Posts

 

Hej

 

Lite konstig titel, men det är så här, jag har alltid varit väldigt emotionellt utåtagerande. Alltså supermegaglad, när jag haft något att vara glad för, mycket av vilken känsla det än är, hajar ni. 

 

Men sedan jag började med LCHF så är jag mycket lugnare och det är överlag väldigt fint, jämnare i humöret etc. Speciellt på magnesium sååå coolugn, nemas problemas med allt  :)

 

Men nu så blir det lite onödigt lugnt då jag kämpat ngt hiskeligt för att klara av mina högskolepoäng i sommar och så klarar jag det, och så visst jag blir glad men inte sådär som jag brukade  :angry: det känns lite weird. 

 

Så jag sitter här och ska vara superglad för allt går så bra, men jag bara ok fint :) , istället för WOOPIDOO  :D     :lol:  

 

Vad beror det på, ngn som upplevt ngt liknande, eller ngn kommentar!

 
  • Like 1
Link to comment
Share on other sites

Men sedan jag började med LCHF så är jag mycket lugnare och det är överlag väldigt fint, jämnare i humöret etc. Speciellt på magnesium sååå coolugn, nemas problemas med allt  :)

 

Vad beror det på, ngn som upplevt ngt liknande, eller ngn kommentar!

 

Jag vet inte vad det beror på, men jag tycker det låter så behagligt :)

 

Jag har svårt att se att starka känslor åt alla håll ska vara något att stå efter för egen del. Hellre ett lugn och ett lätt leende på läpparna. Min erfarenhet är att starka känslor förblindar. Och jag vill se.

Link to comment
Share on other sites

 

 

Hej

 

Lite konstig titel, men det är så här, jag har alltid varit väldigt emotionellt utåtagerande. Alltså supermegaglad, när jag haft något att vara glad för, mycket av vilken känsla det än är, hajar ni. 

 

Men sedan jag började med LCHF så är jag mycket lugnare och det är överlag väldigt fint, jämnare i humöret etc. Speciellt på magnesium sååå coolugn, nemas problemas med allt  :)

 

Men nu så blir det lite onödigt lugnt då jag kämpat ngt hiskeligt för att klara av mina högskolepoäng i sommar och så klarar jag det, och så visst jag blir glad men inte sådär som jag brukade  :angry: det känns lite weird. 

 

Så jag sitter här och ska vara superglad för allt går så bra, men jag bara ok fint :) , istället för WOOPIDOO  :D     :lol:  

 

Vad beror det på, ngn som upplevt ngt liknande, eller ngn kommentar!

 

Lustigt, Hildegaard att du skriver detta, jag tror inte jag har sett någon kommentar om detta förut, och jag kan inte mer än hålla med dig. De här upp och ner, jätteglad, jätteledsen-berg och dalbanorna är borta. Jösses, det här påminner om lobotomi :o

Skämt åsidå, du har rätt, men jag har inte tänkt på det tidigare, jag trodde jag var i någon sort av förklimakteriesvacka :)

  • Like 2
Link to comment
Share on other sites

Lustigt, Hildegaard att du skriver detta, jag tror inte jag har sett någon kommentar om detta förut, och jag kan inte mer än hålla med dig. De här upp och ner, jätteglad, jätteledsen-berg och dalbanorna är borta. Jösses, det här påminner om lobotomi :o

Skämt åsidå, du har rätt, men jag har inte tänkt på det tidigare, jag trodde jag var i någon sort av förklimakteriesvacka :)

Jag har ofta tänkt på hur coola och sansade de olika läkare och forskare som Doc intervjuar är och helt allvarligt funderat på om det är en positiv "biverkan" av kosten.

 

Hildegaard, är det kickarna du saknar? Tror jag läst någonstans att även om  tex adrenalin i för stora och långvariga mängder är skadligt, kan man bli "beroende" av kickarna. Vet dock inte hur sant detta är... Socker och kolhydrat "kickar" väl också?

  • Like 2
Link to comment
Share on other sites

Jag har ofta tänkt på hur coola och sansade de olika läkare och forskare som Doc intervjuar är och helt allvarligt funderat på om det är en positiv "biverkan" av kosten.

 

Jag upplever själv att det är så att jag har blivit en aning mer balanserad men det beror nog på att jag inte längre har blodsockerfall. Vid lågt blodsocker så blir man okoncentrerad och betydligt lättare förbannad.

  • Like 2
Link to comment
Share on other sites

 

Kul med era svar. Tack.

 

JohanKarl: Nej jag är inte deprimerad så behöver inte tillskott av "potatis" har läst om detta, tack ändå. Brukade nog ha låga serotoninhalter med de är balanserade nu  :D

 

Fundersam: Nej inte kickar, det har jag nog aldrig haft. utan det är denna über lyckokänslan när allting bara är super = WooHoo.

Bara enstaka lyckokänslor när man blir lycklig, inte kickar.

 

Jag tror att jag mer är glad i huvudet (tanken) än känner det fysiskt, jag tror att det är mer det som är skillnaden mot förut, hmmm det är weird.  :o   ;)  :P  :)  :mellow:  :huh:  :unsure:  :blink:  :ph34r:

 

Zepp: Jag har den boken ska kolla, tack 

  • Like 1
Link to comment
Share on other sites

Serotonin teorin tror jag inte på alls.. det har helt enkelt inte den funktionen.. handlar mer om social status och självkänsla!

 

Dopamin däremot handlar om belöninssystemet och beteendenförstärkning.. dvs i förlängningen kan det leda till 

beroendesituationer!

 

Man blir lycklig när Dopamin stiger.. det förstärker det som gjorde att det steg.. för vill ju vara lyckliga och må bra!

 

Nu är det ju dock som så att hjärnan gillar högt blodsocker.. dvs snabb energi till den.. och du belönas genom att Dopamin utsöndras!

 

När kickarna uteblir så blir man låg.. det är som vilken avtändning som helst.. så småningom får man ta sitt sunda förnuft och skaffa sig andra kickar, tex träning eller sex!

 

Fördelen med sex är att man även får en dos Oxytocin.. så då får man dubbel belöning.

  • Like 2
Link to comment
Share on other sites

Serotonin teorin tror jag inte på alls.. det har helt enkelt inte den funktionen.. handlar mer om social status och självkänsla!

 

Dopamin däremot handlar om belöninssystemet och beteendenförstärkning.. dvs i förlängningen kan det leda till 

beroendesituationer!

 

Man blir lycklig när Dopamin stiger.. det förstärker det som gjorde att det steg.. för vill ju vara lyckliga och må bra!

 

Nu är det ju dock som så att hjärnan gillar högt blodsocker.. dvs snabb energi till den.. och du belönas genom att Dopamin utsöndras!

 

När kickarna uteblir så blir man låg.. det är som vilken avtändning som helst.. så småningom får man ta sitt sunda förnuft och skaffa sig andra kickar, tex träning eller sex!

 

Fördelen med sex är att man även får en dos Oxytocin.. så då får man dubbel belöning.

Men om jag inte missminner mig blir man cool av oxytocin - lugn och ro hormonet och man mår bra!

  • Like 1
Link to comment
Share on other sites

 

MIssuppfattningar?

 

Jag är inte låg, jag är glad.

 

Jag söker inte kickar.

 

Det är bara min lyckokänsla som känns annorlunda nu än innan LCHF och mg. Kan ju då vara så att min dopaminnivå är hyfsat beständig, inte så mycket ned och inte så mycket upp??!! som med serotonin nivån, eftersom jag inte är låg, och jag vill inte hoppa byngyjump eller fallskärm heller  :P

 

En annan reflektion som jag tror är lite samma "bollpark" hehe, är att förut så kunde jag inte låta bli att kommentera någon annans åsikter, om vad som helst, om de hade fel, rätt, jag behövde uttrycka mig, jag hade ett starkt behov av att låta andra få veta mina åsikter. Nu så har jag inte det behovet, de måste inte få reda på vad jag känner.

 

Det är stor skillnad, allting e bara luuugnt, och visst det är kalasskönt, och jag är nog fortfarande mycket gladare än genomsnittet men på ett lite mer mystiskt sätt  :lol:  :D  :P  ;)

  • Like 1
Link to comment
Share on other sites

Oxytocin utsöndras i sammanhang där närhet och ömhet är vid handen och förstärker samhörighet.

 

Tex vid beröring av någon närstående, amning och sådant.. man vill uppnå detta igen och söker då de samanhang där känslan uppstår.

 

Dopamin är mer övergripande och utsöndras i flera sammanhang och förstärker beteendet ytterligare.

Link to comment
Share on other sites

Jag vet inte vad det beror på, men jag tycker det låter så behagligt :)

 

Jag har svårt att se att starka känslor åt alla håll ska vara något att stå efter för egen del. Hellre ett lugn och ett lätt leende på läpparna. Min erfarenhet är att starka känslor förblindar. Och jag vill se.

Jag håller med dig, det är enklare att reflektera överlag i harmoni, och superglad är inte harmoni, det är ju extremt. 

Link to comment
Share on other sites

Jag tycker det här är jätteintressant, det du beskriver. 

Jag bara funderar... naturligtvis behöver även känslor ett drivmedel för att uttryckas. Kanske blir ketondrivna känslor annorlunda än de glukosdrivna. på samma sätt som jag läst folk här beskriva effekten på träning, att de mer explosiva insatserna dämpas, till fördel för uthållighet.

Att det är uthållighetsglädje, långdistansglädje, som du känner nu?

Då skulle man i förlängningen kunna ana något liknande för andra känslor, vrede t ex.

Och sex? Skulle va intressant att se en sån tråd, om hur lchf påverkar den erotiska upplevelsen :-) 

  • Like 2
Link to comment
Share on other sites

Jag tycker det här är jätteintressant, det du beskriver. 

Jag bara funderar... naturligtvis behöver även känslor ett drivmedel för att uttryckas. Kanske blir ketondrivna känslor annorlunda än de glukosdrivna. på samma sätt som jag läst folk här beskriva effekten på träning, att de mer explosiva insatserna dämpas, till fördel för uthållighet.

Att det är uthållighetsglädje, långdistansglädje, som du känner nu?

Då skulle man i förlängningen kunna ana något liknande för andra känslor, vrede t ex.

Och sex? Skulle va intressant att se en sån tråd, om hur lchf påverkar den erotiska upplevelsen :-) 

Ja verkligen, uthållighetskänslor, det var bra!  :)  Glädjen blir mjuk och mer långvarig istället för spetsig och kortvarig.

Hihi mjukglädje haha, vad fluffigt det låter :D  :P  

 

Ja det är mycket intressant att allting i kroppen hänger ihop, att mitt psyke skulle påverkas så mycket av bra kost var oväntat!

 

Ja en tråd om sex vore intressant att följa. Men det är ju helt klart bättre än innan men svårt att definiera.

  • Like 1
Link to comment
Share on other sites

Precis som Treeteller och Hildegaard är inne på så vore en tråd om LCHF och sex väldigt intressant, men kanske lite svårmodererad med risk för trista plumpheter och medvetna feltolkningar, vad vet jag. Men jag kan bidra med en reflektion efter sex veckors fakir att min libido, eller lustnivå eller vad man ska kalla det, i alla fall stigit från cirka noll till att visa vissa livstecken och det är jag väldigt glad över.

  • Like 1
Link to comment
Share on other sites

Jag förstår vad du menar. Undarar om du ser dig som en människa som är mer neutral i sinnet? Jag är positiv, har alltid varit.

Jag är, och har alltid varit en positiv och optimistisk själ, som med tiden upptäckt att sinnesron kan bestå. Känslorna av glädje och lycka erhåller jag under resans gång i livet, och njuter både med och utan dessa. Epikurismen är min guideline...

  • Like 1
Link to comment
Share on other sites

Jag tror det ligger mer hos dig än hos maten ;)

 

Det är en cirkel.

 

 

Maten är äcklig därför gillar jag den inte.

 

Jag gillar inte maten för den är äcklig.

 

Märker du skillnad om du äter mer kolhydrater? Kanske kan du äta mer av ex, blåbär el. ngt annat som inte är dåligt.

 

 

Allt jag inte kan äta gör mig glad.

Link to comment
Share on other sites

Join the conversation

You can post now and register later. If you have an account, sign in now to post with your account.
Note: Your post will require moderator approval before it will be visible.

Guest
Reply to this topic...

×   Pasted as rich text.   Paste as plain text instead

  Only 75 emoji are allowed.

×   Your link has been automatically embedded.   Display as a link instead

×   Your previous content has been restored.   Clear editor

×   You cannot paste images directly. Upload or insert images from URL.

×
×
  • Create New...