Jump to content

Socker ökade inte risken för diabetes


MKJ

Recommended Posts

Snubblade över den här artikeln idag.

 

"Forskarna kunde inte hitta något samband mellan ett högt intag av kolhydrater och risken att drabbas av diabetes, varken totalt eller nedbrutet för olika sockerarter.

Tvärtom sågs, förvånande nog, en minskad risk bland de personer som åt mest glukos och fruktos.

Forskarna skriver i sina slutsatser att resultatet kan spegla en effekt av ett mindre intag av exempelvis mättade fettsyror bland dem som fick i sig mycket fruktos och glukos, men att detta är oklart och att kommande studier får granska sambandet närmare."

http://www.dagensmedicin.se/vetenskap/easd2013/forvanande-resultat-om-socker/

 

 

  • Like 1
Link to comment
Share on other sites

Här är en abstract av studien: http://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/23880355

Hinner inte fundera så mycket nu, för jag ska köra till jobbet, men omedelbart bekymrar det mig att observationen inte stämmer med min teori... En tanke är dock att detta är en epidemiologisk studie som inte bevisar orsakssamband.

  • Like 3
Link to comment
Share on other sites

Tja, så här är det i observationsstudiernas underbara värld. Någon visar si, en annan visar så. Studiedeltagarna försöker gissa vad de har ätit under en vecka genom att fylla i en enkät, forskarna försöker sedan gissa vad detta innebär i fråga om olika makro- och mikronutrienter. Man utgår från att kosten är densamma som den studerade veckan under hela studieperioden som ofta kan pågå i ett årtionde eller mer.

 

Denna studie går mot strömmen då allt fler studier visar på samband mellan socker och diabetes 2. Sedan är socker svårstuderat då det numera finns insmuget i nästan alla matvaror med en innehållsförteckning. I Anne Fernholms bok framgår förvirringen som uppstår på Jordbrukverket då hon frågar om den totala tillsatta sockermängden som svensken konsumerar, inte bara tillsatt sukros. För läskkonsumtion (som är lättare att hålla koll på)är numera även Livsmedelsverket/NNR inne på att sötad läsk "sannolikt" orsakar diabetes. Från senaste protokollet:

 

"En ökad risk för typ 2 diabetes med ökat intag av sockersötade drycker observerades, troligen medierat via fetma. Sambandet har av arbetsgruppen där Emily ingått fått klassificeringen sannolik (probable). Underlaget för att säga något om ett eventuellt samband mellan socker/sackaros eller fruktos och diabetes typ 2 är otillräckligt. Även för sockersötade drycker, sackaros och fruktos samt alla andra hälsoutfall förutom diabetes typ 2, var underlaget otillräckligt. Man hittade alltså få samband mellan hälsoeffekter och sockerintag. En tänkbar förklaring är att socker är svårare att studera än en livsmedelsgrupp som till exempel läsk som kan vara bättre rapporterat."

  • Like 3
Link to comment
Share on other sites

Tja, så här är det i observationsstudiernas underbara värld. Någon visar si, en annan visar så. Studiedeltagarna försöker gissa vad de har ätit under en vecka genom att fylla i en enkät, forskarna försöker sedan gissa vad detta innebär i fråga om olika makro- och mikronutrienter. Man utgår från att kosten är densamma som den studerade veckan under hela studieperioden som ofta kan pågå i ett årtionde eller mer.

 

Denna studie går mot strömmen då allt fler studier visar på samband mellan socker och diabetes 2. Sedan är socker svårstuderat då det numera finns insmuget i nästan alla matvaror med en innehållsförteckning. I Anne Fernholms bok framgår förvirringen som uppstår på Jordbrukverket då hon frågar om den totala tillsatta sockermängden som svensken konsumerar, inte bara tillsatt sukros. För läskkonsumtion (som är lättare att hålla koll på)är numera även Livsmedelsverket/NNR inne på att sötad läsk "sannolikt" orsakar diabetes. Från senaste protokollet:

 

"En ökad risk för typ 2 diabetes med ökat intag av sockersötade drycker observerades, troligen medierat via fetma. Sambandet har av arbetsgruppen där Emily ingått fått klassificeringen sannolik (probable). Underlaget för att säga något om ett eventuellt samband mellan socker/sackaros eller fruktos och diabetes typ 2 är otillräckligt. Även för sockersötade drycker, sackaros och fruktos samt alla andra hälsoutfall förutom diabetes typ 2, var underlaget otillräckligt. Man hittade alltså få samband mellan hälsoeffekter och sockerintag. En tänkbar förklaring är att socker är svårare att studera än en livsmedelsgrupp som till exempel läsk som kan vara bättre rapporterat."

 

Det kan ju hända att den största faran med socker är att det är en snabb kolhydrat som lätt orsakar energiöverskott. Dessutom är den näringsfattig.

  • Like 2
Link to comment
Share on other sites

Snubblade över den här artikeln idag.

 

"Forskarna kunde inte hitta något samband mellan ett högt intag av kolhydrater och risken att drabbas av diabetes, varken totalt eller nedbrutet för olika sockerarter.

Tvärtom sågs, förvånande nog, en minskad risk bland de personer som åt mest glukos och fruktos.

Forskarna skriver i sina slutsatser att resultatet kan spegla en effekt av ett mindre intag av exempelvis mättade fettsyror bland dem som fick i sig mycket fruktos och glukos, men att detta är oklart och att kommande studier får granska sambandet närmare."

http://www.dagensmedicin.se/vetenskap/easd2013/forvanande-resultat-om-socker/

Den studien blir värdefull när man kan knyta ihop den med det faktum att när man väl fått diabetes så dör man av ett fortsatt högt kolhydratintag och kan bli symptomfri om man helt slutar med kolhydrater.
  • Like 3
Link to comment
Share on other sites

Den studien blir värdefull när man kan knyta ihop den med det faktum att när man väl fått diabetes så dör man av ett fortsatt högt kolhydratintag och kan bli symptomfri om man helt slutar med kolhydrater.

 

Det där förstod jag inte. Kan du förklara lite mer hur du tänker?

Link to comment
Share on other sites

Ja med hjälp av statistik kan man bevisa i princip vad som helst!

 

Nu har jag inte tillgång till hela studien men.. man reagerar redan på abstractet.

 

De har jämfört med en kontrollgrupp.. som ätit vad då.. jo antagligen samma sockerstinna snabbköpsdiet.. därav ser man ingen statistisk skillnad.. konstigt vore det annars!

 

För det är fortfarande de med sämst genetiska förutsättningar som drabbas av sjukdom av samma usla kost!

  • Like 1
Link to comment
Share on other sites

Det där förstod jag inte. Kan du förklara lite mer hur du tänker?

 

Undertecknat är bra exempel på det Vittvrak syftar på. Hade jag bara fortsatt äta kolhydrater, när mitt blodsocker upptäcktes vara  alldels för högt dryggt ett år sedan, skulle jag idag förmodligen äta mig mot döden. Istället skippade jag kolhydraterna och mina blodsockervärden normaliserades och jag är helt symptomfri numera.

  • Like 2
Link to comment
Share on other sites

Ann Fernholm sätter stor tillit till denna studie: http://www.plosone.org/article/info%3Adoi%2F10.1371%2Fjournal.pone.0057873

Hennes förklaring: "Forskare har kartlagt sockertillgången i 175 olika länder och de hittar en otroligt stark koppling till antalet fall av diabetes."

 

Jag tror inte heller att socker är bra men rapporten hade väl lagt ihop socker och andra kolhydrater? Tror du att kolhydratrik mat utan socker ökar risken för att få diabetes?

Link to comment
Share on other sites

Undertecknat är bra exempel på det Vittvrak syftar på. Hade jag bara fortsatt äta kolhydrater, när mitt blodsocker upptäcktes vara  alldels för högt dryggt ett år sedan, skulle jag idag förmodligen äta mig mot döden. Istället skippade jag kolhydraterna och mina blodsockervärden normaliserades och jag är helt symptomfri numera.

 

Det här handlade ju om risken att få diabetes. Har man redan fått det är det ju en annan sak.

Link to comment
Share on other sites

Jag tror inte heller att socker är bra men rapporten hade väl lagt ihop socker och andra kolhydrater? Tror du att kolhydratrik mat utan socker ökar risken för att få diabetes?

Ser man till vad stor mängd glukos ställer till med hormonellt verkar det naturligt att stort intag ökar risken för diabetes typ 2. Svaret på frågan är ett klart "ja", det tror jag verkligen. Men genetiska skillnader mellan människor, speciellt inom populationer med många generationer jordbruk bakom sig, gör att många kan tåla stor mängd stärkelse/glukos (uppenbarligen). Populationer som nyligen, eller i denna stund, går över till västerländsk kost drabbas i stort sett mangrant.

  • Like 2
Link to comment
Share on other sites

Ser man till vad stor mängd glukos ställer till med hormonellt verkar det naturligt att stort intag ökar risken för diabetes typ 2. Svaret på frågan är ett klart "ja", det tror jag verkligen. Men genetiska skillnader mellan människor, speciellt inom populationer med många generationer jordbruk bakom sig, gör att många kan tåla stor mängd stärkelse/glukos (uppenbarligen). Populationer som nyligen, eller i denna stund, går över till västerländsk kost drabbas i stort sett mangrant.

 

Nu menar jag ju inte västerländsk kost med en massa raffinerat mjöl, pomes frites och annat utan naturlig kolhydratrik mat som lever på i många länder. Innan den västerländska kosten och livsstilen nådde Afrika så fanns det i stort sett inga hjärtsjukdomar där.

Link to comment
Share on other sites

För mig går inte Limps historia ihop med resultatet av studien, även om det som du säger handlar om olika skeenden; insjuknande resp tillfrisknande. Hur kan du tro på två så olika resultat?

 

Limp berättar att han fick ner blodsockret genom att minimera kolhydraterna. För mig är det självklart att man får ner blodsockret om man gör det. Det säger dock ingenting om orsaken till att man får diabetes.

 

Det finns ju många länder på  där människor äter en kost som är rik på kolhydrater och man har så gjort i hundratals år. Det är först när man antar en så kallad västerländsk livsstil med allt vad det innebär i form av raffinerade kolhydrater och minskad fysisk aktivitet som diabetes och hjärt- kärl sjukdomar blir vanliga. Innan dess förekommer dessa sjukdomar nästan inte alls men i t ex Indien och Kina har dom ökat lavinartat under senare år.

  • Like 2
Link to comment
Share on other sites

Måste erkänna att studien damp ner som ett rött skynke och min förenklade världsbild blev än mer förenklad. Får nöja mig med att tro att kolhydrater är ett utmärkt bränsle för uppkomna defekter.

 

Nu förstår jag inte riktigt, vad menar du med sista meningen?

Link to comment
Share on other sites

Altså.. igen, man jämför två grupper som äter i princip samma usla mat.. några utvecklar diabetes, men alla åt samma mat.. altså är det statistiskt som så att det inte var maten!

 

Och det är förmodligen dessutom helt sant.. diabetesen ökar, när allt fler överskrider den gräns de klarar av genetiska skäl.. men de äter samma mat, skillnaden är främst genetisk!

 

När jag gick på Chalmers så gjorde vi ett vetenskapligt experiment.. delade in oss i två grupper, den ena drack wiskey och sockerdricka, den andra drack konjack och sockerdricka!

 

Bägge grupperna fick fruktansvärd baksmälla.. statistiskt så var den gemensama faktorn sockerdricka.. slutsats.. man får baksmälla av sockerdricka!

  • Like 7
Link to comment
Share on other sites

Nu menar jag ju inte västerländsk kost med en massa raffinerat mjöl, pomes frites och annat utan naturlig kolhydratrik mat som lever på i många länder. Innan den västerländska kosten och livsstilen nådde Afrika så fanns det i stort sett inga hjärtsjukdomar där.

Det håller jag med om. När jag svarade ovan tänkte jag att den kolhydratrika kosten skulle vara laddad med mjölmat. Men det finns rikligt med exempel på naturfolk som ätit hög kh% men inget spannmål eller socker, och där lyser folksjukdomar inkl diabetes med sin frånvaro.

  • Like 2
Link to comment
Share on other sites

  • 3 weeks later...

Socker från frukter har en bra sammansättning med mycket fiber. Kan ju förklara varför den nästan mest tränade befolkningen blev den nästan fetaste befolkningen när ändrade huvudkosten från meloner och baljväxter till vitt bröd. Jag har själv fått glukosdropp + vätska intravenöst Jag upplevde det som väldigt som är väldigt kärlretande. Jag kan tänka mig om en person är fet / överviktig och har en minskad insulinkänslighet. Då kommer personen kanske inte framkalla diabetes men de kommer garanterat att fördärva sina elastiska och fina kärl.

 

 

Link to comment
Share on other sites

Socker från frukter har en bra sammansättning med mycket fiber. Kan ju förklara varför den nästan mest tränade befolkningen blev den nästan fetaste befolkningen när ändrade huvudkosten från meloner och baljväxter till vitt bröd. Jag har själv fått glukosdropp + vätska intravenöst Jag upplevde det som väldigt som är väldigt kärlretande. Jag kan tänka mig om en person är fet / överviktig och har en minskad insulinkänslighet. Då kommer personen kanske inte framkalla diabetes men de kommer garanterat att fördärva sina elastiska och fina kärl.

Du menar att kärlen kan fördärvas på ganska kort tid om man får glukosdropp?

Link to comment
Share on other sites

Du menar att kärlen kan fördärvas på ganska kort tid om man får glukosdropp?

Christofer79 har nog ganska rätt i att Glucosdropp är kärlretande, den vanligaste biverkan på det är en så kallad tromboflebit, en inflammation i kärlet. Men tyvärr har Ringer Acetat samma biverkan, så det är nog inte Glucosen i sig som skapar den biverkan, utan mer att man sätter in en slang i kärlet och "sprutar" in något.

Men kärlet läker efter någon vecka och förblir oftast inte "fördärvat". :)

  • Like 3
Link to comment
Share on other sites

Jag tror inte heller att socker är bra men rapporten hade väl lagt ihop socker och andra kolhydrater? Tror du att kolhydratrik mat utan socker ökar risken för att få diabetes?

Frågan är lite felställd. Man måste börja från början. Det vi vet är att insulinresistens, som i praktiken är grunden (minst symptomatiskt) för "alla" av dagens välfärdssjukdomar och då sannolikt inte bara de klassiskt metabola som diabetes etc, är kopplat till mängden kroppsfett. Uttryckt annorlunda, övervikt och fetma leder paradoxalt nog till försämrad förmåga till fettoxidation vilket är starkt kopplat till insulinresistens i varierande grad.

 

Man måste alltså se det i minst ett par faser. Dels den inledande som ofta innebär att man lägger på sig övervikt och där ett överdrivet intag, dvs helt enligt den idag rådande normen i västvärlden, av kolhydrater underlättar fettinlagring. Dels den påföljande då övervikten/fetman är ett faktum och man biokemiskt har en moment 22-situation där det fortsatta intaget av kolhydrater leder till för höga blodsockernivåer och likaledes ohälsosamma blodsockernivåer...över tid.

 

Ur detta perspektiv så JA, det är absolut ingen större praktisk skillnad på "långsamma" kolhydrater vs "snabba" kolhydrater. Det är rent biokemiskt samma skrot och korn och det som skiljer är förekomsten av hormonella "spikar". Spikar är dock i praktiken irrelevant eftersom det är hormonnivåer över tid som ger de stora effekterna, negativa som positiva, oavsett om vi talar om insulin/glukagon-ration i relation till fetma eller testosteron i relation till muskeltillväxt.

 

Så snälla, glöm det här GI-influerade tramset. Det är hög tid att gräva ned det. Förslagsvis under Pauluns svindyra villa...

  • Like 5
Link to comment
Share on other sites

Bägge grupperna fick fruktansvärd baksmälla.. statistiskt så var den gemensama faktorn sockerdricka.. slutsats.. man får baksmälla av sockerdricka!

Hade ni bytt ut sockerdrickan mot fruktsoda så hade det dock, ur det mainstreamvetenskapliga karga klimatet som definieras av näringslivets och regeringars alla politruker, varit högst sannolikt att man började misstänka avecsorterna...ty allt som har den blekaste koppling till "frukt och grönt" tenderar att vara höjt över varje misstanke. ;)
  • Like 3
Link to comment
Share on other sites

Frågan är lite felställd. Man måste börja från början. Det vi vet är att insulinresistens, som i praktiken är grunden (minst symptomatiskt) för "alla" av dagens välfärdssjukdomar och då sannolikt inte bara de klassiskt metabola som diabetes etc, är kopplat till mängden kroppsfett. Uttryckt annorlunda, övervikt och fetma leder paradoxalt nog till försämrad förmåga till fettoxidation vilket är starkt kopplat till insulinresistens i varierande grad.

 

Man måste alltså se det i minst ett par faser. Dels den inledande som ofta innebär att man lägger på sig övervikt och där ett överdrivet intag, dvs helt enligt den idag rådande normen i västvärlden, av kolhydrater underlättar fettinlagring. Dels den påföljande då övervikten/fetman är ett faktum och man biokemiskt har en moment 22-situation där det fortsatta intaget av kolhydrater leder till för höga blodsockernivåer och likaledes ohälsosamma blodsockernivåer...över tid.

 

Ur detta perspektiv så JA, det är absolut ingen större praktisk skillnad på "långsamma" kolhydrater vs "snabba" kolhydrater. Det är rent biokemiskt samma skrot och korn och det som skiljer är förekomsten av hormonella "spikar". Spikar är dock i praktiken irrelevant eftersom det är hormonnivåer över tid som ger de stora effekterna, negativa som positiva, oavsett om vi talar om insulin/glukagon-ration i relation till fetma eller testosteron i relation till muskeltillväxt.

 

Så snälla, glöm det här GI-influerade tramset. Det är hög tid att gräva ned det. Förslagsvis under Pauluns svindyra villa...

 

Jag var kanske otydlig i min fråga. Tror du att en kost baserad på bönor, linser, rotfrukter och andra komplexa kolhydrater ökar risken för diabetes?

Link to comment
Share on other sites

Jag var kanske otydlig i min fråga. Tror du att en kost baserad på bönor, linser, rotfrukter och andra komplexa kolhydrater ökar risken för diabetes?

Nu var inte frågan riktad till mig men spekulerar jag så tror jag inte risken ökar om man inte redan är i metabola träsket. Har man väl hamnat i träsket tror jag att risken ökar med mängden kolhydrater oavsett källa och oavsett GI. Huruvida man kan återställa kroppen till normalläge är en obesvarad fråga.

 

Mig veterligen är just detta inte undersökt.

  • Like 1
Link to comment
Share on other sites

Jag försvarar inte socker men att kolhydrater av god kvalité skulle orsaka diabetes ställer jag mig tveksam till. Är det någon som vet om riset som fattiga människor i många länder äter flera gånger per dag är fullkornsris?

 

Dom som äter ris som basföda upp till 3 gånger per dag har väl inte så ofta diabetes?

Link to comment
Share on other sites

Jag försvarar inte socker men att kolhydrater av god kvalité skulle orsaka diabetes ställer jag mig tveksam till. Är det någon som vet om riset som fattiga människor i många länder äter flera gånger per dag är fullkornsris?

 

Dom som äter ris som basföda upp till 3 gånger per dag har väl inte så ofta diabetes?

http://www.kostdoktorn.se/diabeteskatastrof-i-kina

Link to comment
Share on other sites

Jag var kanske otydlig i min fråga. Tror du att en kost baserad på bönor, linser, rotfrukter och andra komplexa kolhydrater ökar risken för diabetes?

En kost baserad på bönor, linser etc ökar sannolikt dock risken för "lokal miljöförstöring"... ;) Alla som sjunger fibrernas lovsång borde ta sig en funderare på hur en kost som LCHF som ofta, men inte alltid, är relativt fiberfattig leder till mycket bättre och stabilare mage för så många människor. Man kan även vända på det och fundera på hur magen blir på en kost baserad på det du nämner. Jag åt förut en massa bönor och linser och inte heller jag var förskonad från dess...bieffekter. Men nu var det ju iofs inte detta tråden handlade om.

 

Som Slacktivisten redan hjälpt till att besvara så är nämnda kosthållning knappast ideal för någon som redan är i det "metabola träsket", dvs i praktiken fas två i det jag skrev.

 

Även om toleransen sannolikt ökar om man bara befinner sig i fas ett eller strax innan så är det ändå ingen ideal föda, exempelvis pga det jag skrev inledningsvis i detta inlägg. Men visst, älskar man den typen av mat framför annan föda som bevisligen är mer högkvalitativ (läs: ex. sådan som är starkt förekommande inom LCHF) så inte tänker då jag agera matpolis och försöka hindra det. Menar bara att man bör vidga sina vyer en smula kanske FRÄMST för att vi så länge blivit itutade "sanningar" som nu allt mer visar sig vara, i bästa fall, förhoppningar från våra kostauktoriteter och i värsta fall skott från höften baserat på tro mer än vetande.

 

Avslutningsvis och lite OT, det finns en grymt bra vegetarisk restaurang i Stockholm nära Slussen vid namn Hermans som jag faktiskt (ibland) saknar i dessa dagar. Smällar man får ta och det är nog mer smaksensationen än hälsan som suktar efter den kulinariska svunna tiden. Vem vet, de kanske fixar till bra LCHF-initiativ medelst denna lilla blänkare... ;)

Link to comment
Share on other sites

Jag försvarar inte socker men att kolhydrater av god kvalité skulle orsaka diabetes ställer jag mig tveksam till. Är det någon som vet om riset som fattiga människor i många länder äter flera gånger per dag är fullkornsris?

 

Dom som äter ris som basföda upp till 3 gånger per dag har väl inte så ofta diabetes?

Man måste också tänka på att det finns andra hälsoaspekter kopplat till riskonsumtion, och då främst i tredje världen, som sällan nämns i dessa sammanhang. Här är ett exempel:

 

http://www.sciencedaily.com/releases/2013/02/130212100510.htm

 

Sen måste vi också fundera kring konceptet verklighetskoppling. Det kinesiska undret som normalt sett bara brukar kopplas till Kinas ekonomiska utveckling har ju även en mycket alarmerande baksida sett till hälsoaspekterna. Det är rent sanslösa siffror som nämns i denna rätt nyliga artikel exempelvis:

 

http://www.bloomberg.com/news/2013-09-03/china-catastrophe-hits-114-million-as-diabetes-spreads.html

 

Innan jag går på mitt huvudspår i detta sannolikt långa svar så måste man komma ihåg att kineser inte alls är särskilt hälsosamma ur ett folkhälsoperspektiv oavsett vad veganpropaganda som "The China Study" vill måla upp. I Bloombergartikeln nämns exempelvis detta lite indirekt som en möjlig orsak till kinesers ökade genetiska disposition mot diabetes:

 

“Poor nutrition in utero and early life combined with over-nutrition in later life may contribute to the accelerated epidemic of diabetes in China.”

 

Med detta sagt, det är väldigt knepigt att få tillbaka tandkrämen i tuben när den väl är utpressad. Uttryckt annorlunda, den s.k. "western lifestyle" som ofta nämns i dessa sammanhang är ju i praktiken "bara" effekter av modernisering/urbanisering. Även om det inte går många sekunder innan människor i gemen kopplar ihop negativ hälsa med kosthållning ur detta perspektiv så glömmer man då sådant som att urbanisering starkt korrelerar med ex. psykisk ohälsa. Det krävs således ett bredare synsätt och, igen vilket var min poäng, en verklighetsanknytning som idag saknas.

 

För att försöka knyta ihop det här svaret skyndsammast möjligt, om vi globalt genomlever (genomlider) stora samhälleliga förändringar utan att anpassa oss till dessa så jobbar vi i motvind. Vi vet idag att den moderna urbaniserade människan inte bara äter mer skräpmat utan även är väldigt mycket mer stillasittande och inaktiv än tidigare. Även om den fysiska inaktiviteten inte nödvändigtvis är ensam huvudorsak till fetmaepidemin så spelar den roll och då inte nödvändigvis främst ur perspekivet kvantitet (normalt symptomatiserat med "antal kg övervikt befolkningar har") utan kanske mest ur perspektivet kvalitet, dvs ökad fysisk aktivitet bidrar till bättre effekter på sådant som blodsockernivåer och insulinresistens.

 

Så om vi då utgår från verkligheten så är åtminstone jag mer benägen att tro att det räcker inte att fortsätta predika den eviga klagosången "ät mindre, rör dig mer" utan vi måste helt enkelt förstå, beakta och absorbera den nya moderna verkligheten, dvs där allt mer tekniska framsteg leder till allt mer inaktivitet/stillasittande. I en sådan värld finns helt enkelt mer begränsat utrymme för "utsvävningar" som förr och detta gäller i synnerhet kosthållningar. Den moderna människan har ingen hälsomässig draghjälp av sin vardag utan tvärtom så måste därför sådant som kosten få ökat fokus vad gäller betydelse för hälsa och välmående. Uttryckt annorlunda, kostrekommendationer måste utgå från den verklighet vi idag har och inte från svunnen tid. ÄR vi, av en mängd orsaker, mer stillasittande idag så gäller det att optimera kosthållningen så att negativa effekter av detta minimeras.

 

Konkretiserat, i en tid som vår så finns inte utrymme för att rekommendera kosthållningar som motarbetar den faktiska vardag de flesta av oss delar. Jag är, som de flesta av er som följt det jag skrivit här på forumet, helt för träning och aktivitet. Jag är dock inte dummare än att jag inser att för väldigt många, om inte de flesta, så bör träning/aktivitet ses som bonusar i relation till hälsan. Ur detta perspektiv blir det därför huvudlöst att då inte helt och hållet styra upp den grundläggande kosthållningen så att praktiken, i vår tid och i vårt samhälle, kan fås att fungera om inte idealt så i varje fall mycket bättre.

 

Kort och gott, den moderna människan måste mer utgå från de faktiska omständigheter vi idag har och på enklast möjliga sätt etablera hälsonivåer som går att betrakta som rimliga ur ett perspektiv där vi inte accepterar normalisering av sjukdomar...vilket idag är fallet. Målet för ett sådant samhälle är helt enkelt att utrota allt vad sjukdomar heter. Detta är, måste vara och, hoppas jag, ska bli en värdig ny norm.

 

Ett stort första steg mot detta blir då, självklart, att vi lägger mycket krut på att inse hur pass väsentligt det är att få det metabola systemet hos normalmänniskan på banan i en värld som vår. Steg ett blir helt enkelt att bejaka sådant som fixar rimliga blodsockernivåer, insulinbelastningar etc. Detta innebär självklart inte att alla människor måste hoppa på LCHF men däremot måste alla människor får rekommendationer som, igen, utgår från nuvarande verklighet och i detta måste ett fokus ligga på just ENKLA metoder att etablera just nyssnämnda hälsomål. Vi har ju redan lågkolhydratkost och för de som vill fortsätta vara mer "mainstream" så ger periodisk fasta liknande (men dock inte nödvändigtvis optimala) effekter.

 

Där någonstans borde debattnivån också ligga. Risets eventuella nyttighet/onyttighet blir då relevant först då kontexten är just dess effekter i det stora sammanhanget. Då majoriteten av befolkningen har metabola problem så måste dessa helt enkelt adresseras ur detta specifika perspektiv. Detta perspektiv avgör således, sannolikt mer än något annat, hur livsmedel bör rekommenderas eller ej nu och framöver.

 

Det specifika svaret blir således det som redan tagits upp i tråden, dvs är du "på banan" vad gäller ditt kroppsliga system, dvs har bra blodsockervärden och hormonella nivåer, inga problem med övervikt etc...tja då kan det nog funka med ris. Möjligtvis inte i sådan mängd att tidigare rekommendationer vad gäller kolhydratintag, ex. 60% av dagsintaget, nås men i varje fall mer än de nollnivåer medelmedlemmen här på forumet använder.

 

Sedan kan man ju även leka med tanken att det ur andra perspektiv, ex. prestationshänseenden, finns anledningar att INTE trycka i sig ris som vi i den här delen av världen inbillar oss att kineser eller andra folkgrupper representativa för Orientalen gör. Det finns således inget magiskt med ris utan om något bör det betraktas som potatis här i våra delar av världen under de år då människor knappt åt något annat. Ett i-brist-på-annat-perspektiv kanske man skulle kunna beskriva det som?

Link to comment
Share on other sites

Ja men grejen är ju att dom får diabetes när dom slutar äta sin traditionella kost med ris som bas och istället äter västerländsk kost.

 

Nja, du nämner bara en av flera faktorer. Tar vi ett land som Kina som exempel så leder ju den moderna livshållningen (låt oss glömma "västerländsk" som prefix då modernisering/urbanisering är grundorsaken här) inte bara till en förändrad kosthållning. Annat som påverkas är stressnivåer, aktivitetsnivåer, psykosociala faktorer etc.

Link to comment
Share on other sites

Nja, du nämner bara en av flera faktorer. Tar vi ett land som Kina som exempel så leder ju den moderna livshållningen (låt oss glömma "västerländsk" som prefix då modernisering/urbanisering är grundorsaken här) inte bara till en förändrad kosthållning. Annat som påverkas är stressnivåer, aktivitetsnivåer, psykosociala faktorer etc.

 

Dom faktorer du nämner spelar naturligtvis också roll men dom fick likafullt inte diabetes av sin risbaserade ursprungskost.

Link to comment
Share on other sites

  • 4 weeks later...

Jag har länge tänkt att sluta med godis helt. Har försökt att inte köpa nåt sött alls bara frukt och grönt. Men suget efter sött sitter fast än och jag hatar det. Hur ska jag göra för att få bort det? Det är ju som om man är besatt av en drog. Hjälp mig snälla. Jag vill bara äta frukt nu.

Link to comment
Share on other sites

En märklig sak jag noterade efter att ha blivit riktigt ketoadapterad relaterar till frukt.

 

På liknande sätt, som den tidigare godisråtta jag varit, så började snålvattnet rinna på liknande sätt i relation till fett kött som entrecote som det gjort tidigare när jag gick förbi konditoriavdelningen i affären.

 

En parallell till denna, då, mycket märkliga effekt var inte bara att mitt tidigare sötsug till bakelser/godis inte bara försvann. Nej samtidigt så hade jag en rätt lång period direkta äckelkänslor i relation till frukt! Så kände jag aldrig inför det vanliga godiset ty detta kunde jag bara passera utan något som helst intresse av det som om det inte fanns och i varje fall inte lockade. Men frukt hade jag direkt svårt för och det räckte som sagt att bara tänka på det så kände jag mig olustig.

Link to comment
Share on other sites

Join the conversation

You can post now and register later. If you have an account, sign in now to post with your account.
Note: Your post will require moderator approval before it will be visible.

Guest
Reply to this topic...

×   Pasted as rich text.   Paste as plain text instead

  Only 75 emoji are allowed.

×   Your link has been automatically embedded.   Display as a link instead

×   Your previous content has been restored.   Clear editor

×   You cannot paste images directly. Upload or insert images from URL.

×
×
  • Create New...