Jump to content

Lågfett - var går gränsen?


MKJ
 Share

Recommended Posts

Jag tror inte att problemet egentligen ligger där. Problemet med lågfett är att det lätt blir för mycket omega 6 rika livsmedel, light produkter med massa tillsattser. Articifiella substitut för de äkta varorna .Det är där grunden till ohälsan finns tror jag.

Problemet är att man nästan måste vara näringsfysiolog/kostexpert om man ska kunna gå in i en affär, snirkla sig igenom E-nummer och socker korridorena och komma ut med bra varor.

Det är inte helt lätt. Jag tror också att det lätt blir för näringsfattigt för många.

  • Like 2
Link to comment
Share on other sites

Instämmer med Fredrik Kornberg. Det är nog alla tillsatser som finns i lightprodukterna som är bovarna i dramat.

 

Som exempel: En bekant till mig sov över ett par nätter, och hade köpt med sig Verum "hälsoyoghurt". Den har 0,5% fett, och man har tillfört bl a socker, modifierad majsstärkelse och förtjockningsmedel för att nämna några.

 

Jag ser det som min omtänksamma skyldighet att informera min vän om vad Verumdrycken innehåller, innan jag ser till att hantera "hälsoyoghurten" som farligt gods, vid transport från mitt annars så giftbefriade kök...

  • Like 1
Link to comment
Share on other sites

Jag vill också veta om det finns någon definierad gräns för "lågfettkost". Om lågkolhydratkost definieras som under 100g/dag, LCHF under 50g/dag så borde det finnas någon riktlinje för lågfett också.

MKJ, vet du hur bag-in-box-påsen är ur förpackningssynpunkt? Inte för att jag dricker SÅ stora mängder men i en diskussion om ftalater mm från plastfilm kom frågan upp och jag har aldrig hört något om detta.

Link to comment
Share on other sites

Jag vill också veta om det finns någon definierad gräns för "lågfettkost". Om lågkolhydratkost definieras som under 100g/dag, LCHF under 50g/dag så borde det finnas någon riktlinje för lågfett också.

MKJ, vet du hur bag-in-box-påsen är ur förpackningssynpunkt? Inte för att jag dricker SÅ stora mängder men i en diskussion om ftalater mm från plastfilm kom frågan upp och jag har aldrig hört något om detta.

 

Jag har aldrig sett en sådan men är det en förpackning för bland annat viner?

 

Med tanke på återvinning så brukar det ofta finnas en beteckning någonstans som talar om vad det är för plast.

 

När det gäller mjukgörare så löses dom framför allt ut i kontakt med feta livsmedel.

 

Sura saker som vin kan lösa ut andra ämnen men det beror ju på vad som finns i plasten. När det gäller sura saker så är det viktigt att inte använda stengods eller liknande där glasyren kan innehålla bly och kadmium. Dom som säljs idag borde vara kontrollerade men äldre muggar och kärl kan innehålla dessa tungmetaller.

  • Like 1
Link to comment
Share on other sites

Altså, lågfettkost är en sak, lightprodukter med tillsatser är något annat.. matsubstitut är något tredje!

 

Vill du ha en gräns för fett så kan du ta SLVs definition dvs 30E% fett som max!

 

Men ingen jäkel kan äta enligt den definitionen, vilket de så föredömligt visar i SNÖ från 2004.. innebär bland annat flera smörgåsar om dagen utan något fett på!

 

Vad folk har ätit sig sjuka på är främst sk matsubstitut.. ser nästan ut som mat, smakar nästan som mat iomed olika smaktillsatser!

 

"De senaste 50 åren har antalet överviktiga danska barn tiodubblats. 80 procent av utgifterna för hälsovård går till livsstilssjukdomar och fetma. Medellivslängden är i en del danska bostadsområden tio år kortare än i andra. Ungefär likadan är situationen i Sverige.

Det är barn och unga ur underklassen som i ökande utsträckning utvecklar fetma. En del småbarn är så felnärda att de troligen inte kommer att överleva sina föräldrar.

Vi är vad vi äter. Underklassen sätter i sig sådant som tidigare generationers husmödrar aldrig skulle kalla mat: vitt bröd, läsk och andra söta drycker, vanebildande snacks och skräpmat som vissa livsmedelsgiganter lurat konsumenterna att tro är billig mat."

 

http://www.sydsvenskan.se/opinion/aktuella-fragor/underklassens-barn-ater-ihjal-sig-utan-att-vi-bryr-oss/

  • Like 2
Link to comment
Share on other sites

Jaa.. SLV är väl främsta proponenten i samanhanget så då blir 30E% en bra gräns  att sträva efter vid lågfettkost!

 

Men.. jag tror det handlar mer om en psykologisk inställning.. dvs att försöka undvika fett och då i stället ta till en massa substitut!

  • Like 1
Link to comment
Share on other sites

Jaa.. SLV är väl främsta proponenten i samanhanget så då blir 30E% en bra gräns  att sträva efter vid lågfettkost!

 

Men.. jag tror det handlar mer om en psykologisk inställning.. dvs att försöka undvika fett och då i stället ta till en massa substitut!

 

Så din uppfattning är att fettsnålheten i sig inte är dåligt för hälsan?

Link to comment
Share on other sites

Jag testade en gång att skriva ner ett möjligt matintag för en dag (bara för att få en känsla för just fetthalten), och jag tyckte jag lade det ganska fettsnålt:

  • gröt med mellanmjölk
  • ett ägg
  • 150 g magraste köttfärsen jag hittade (10%),
  • 150 g lax;
  • 500 g frukt&grönt, (äpple, tomat, broccoli, blomkål)
  • 200 g potatis,
  • 100 g bröd,
  • några ostskivor (magra),
  • några skinkskivor.

Ingen sås, inget extra fett någonstans, inget smör till grönsakerna, inget smör på brödet.

Jag fick ihop det till 1400 kcal, ca, och över 30% fett. För att få ner det under 30% fick jag byta köttfärsen mot kycklingfilé och laxen mot torsk.

Bara för att ge lite perspektiv på vad 30% fett är. Knappast "ganska generöst med fett" som jag så ofta sett i diskussioner.

  • Like 7
Link to comment
Share on other sites

Är det inte också belagt att fettsnålt är farligt? Dom fick ju avbryta en stor koststudie just därför att de som fick en fettsnål kost drabbades av hjärtbesvär i för stor omsträckning. Eller missförstod jag det?

 

Var det unga friska personer som ingick i studien eller sådana som redan fått hälsoproblem?

Link to comment
Share on other sites

Joo.. fettsnålt i sig och som utgångspunkt är dåligt per se.. då det inte handlar om varesig näringslära, biokemi, smakupplevelse eller god mat/riktig mat!

 

Min mat ligger nog under gränsen för fettsnål var nu gränsen för det ligger någonstans. Är det då skadligt för mig och hur hög procent bör jag komma upp i för att det vara ok?

 

Visserligen skriver Livsmedelsverket också att för lite fett inte är bra men jag minns inte om dom angav en lägsta gräns.

Link to comment
Share on other sites

Inte så länge du äter bra mat!

 

Och som Effie visar så är det himla svårt att ens komma ner till SLVs råd om 30E% ens om man anstränger sig!

 

Altså problemet är att man blir tvungen att ta till matsubstitut eller annat för att äta fettsnålt!

Link to comment
Share on other sites

Inte så länge du äter bra mat!

 

Och som Effie visar så är det himla svårt att ens komma ner till SLVs råd om 30E% ens om man anstränger sig!

 

Altså problemet är att man blir tvungen att ta till matsubstitut eller annat för att äta fettsnålt!

 

Periodvis har jag nog varit nere i 10 energiprocent men jag har inte mätt. Äter man inte mjölkprodukter, stekt mat, sås, dressing eller stuvningar så blir det inte mycket fett.

Link to comment
Share on other sites

Problemet med att äta lågfett är att man blir tvungen att ta till drakoniska metoder.. som samtidigt innebär att man äter för lite kalorier och för lite näring!

 

I så fall behöver ju inte en frisk människa ta till lågkolhydratkost för hälsans skull. Då räcker det att utesluta tomma kalorier som min mamma kallade skräpmat.

Link to comment
Share on other sites

Så din uppfattning är att fettsnålheten i sig inte är dåligt för hälsan?

Mitt svar skulle vara att det går alldeles utmärkt att äta en utomordentligt hälsosam kost på t.ex. 30E% fett. Tricket är att man ska äta riktig mat, dvs välj ur den palett av födoämnen som vår biologiska art är anpassad till. Kött, fisk, skaldjur, fågel, ägg, grönsaker, rotfrukter, frukt, bär, nötter. Det finns många exempel på "naturfolk" som ätit mycket hög kh% men mått utmärkt generation efter generation.

I Sverige anno 2013 är det däremot väldigt ovanligt.

Link to comment
Share on other sites

Så du tror inte jag får i mig för lite fett om jag ligger på 10 energiprocent?

Fem av de 229 studerade "naturfolkspopulationerna" i denna studien http://ajcn.nutrition.org/content/71/3/682.long fick 22E% från kh, det var den lägsta siffran. Så länge du får i dig behovet av fleromättade fettsyror så är det svårt tänka sig att just 10E% skulle vara farligt, när 22E% uppenbarligen är synnerligen hälsosamt uthålligt genom generationer.

Link to comment
Share on other sites

Fem av de 229 studerade "naturfolkspopulationerna" i denna studien http://ajcn.nutrition.org/content/71/3/682.long fick 22E% från kh, det var den lägsta siffran. Så länge du får i dig behovet av fleromättade fettsyror så är det svårt tänka sig att just 10E% skulle vara farligt, när 22E% uppenbarligen är synnerligen hälsosamt uthålligt genom generationer.

 Det var 10 energiprocent från fett jag menade.

Link to comment
Share on other sites

Blir väl mest sallad, bröd, spannmål, fettfritt kött i så fall?

 

Och ja då tror jag att du äter en undermålig kost!

 

Jag äter ganska lite spannmål. Det blir mycket morötter och andra grönsaker och så här års en hel del frukt och bär. Baljväxter äter jag också mycket av. Förutom kött blir det fisk och räkor. Quinoa och råris äter jag också. En del kanske räknar det som spannmål.

Link to comment
Share on other sites

Jag tror att nutritionsvetenskapen kommer att komma fram till, till slut, att macronutrientförhållandet i sig är tämligen ointressant. Åtminstone hoppas jag det. 

 

Finmalt mjöl är skit. Krossat spannmål är bättre. Många har problem med spannmål och bör det därför vara en av de första ingreppen när någon kommer till farbror/tant dokton att utesluta spannmål ur kosten. Mänsklighetens historia visar att spannmålsätandet visserligen gjorde att vi kunde bli fler men det var till priset av karies, artros, mindre hjärnor, kortare kroppar o.s.v. Att folk inte kolarvippen på ett år eller tio innebär inte att det är nyttigt.  ;)

 

Frukt är bra mat. Så länge den äts och inte dricks. Juice är ett okynne, bara mängder av fruktos utan fibrerna. 

 

Kött är finfin mat så länge den kommer från hyggligt glada djur. Sjuka antibiotikafyllda not so much.

 

Ät fett där det finns naturligt. Måste det till en fabrik för att utvinna fettet; låt bli det.

 

Med kvalitet som nyckel kan människodjuret, uppenbarligen, trivas och frodas på lite vilka fördelningar som helst, ju. Det är när man slutar äta mat och börjar äta macronutrienter som det skiter sig, verkar det som.  :ph34r:

Men å andra sidan är vinstmarginalen mycket mindre med riktig mat och den lämpar sig inte heller för att styras och ägas av gigantiska konglomerat. De kommer slåss till sista blodsdroppen mot den kunskapen.

  • Like 1
Link to comment
Share on other sites

Jag tror att nutritionsvetenskapen kommer att komma fram till, till slut, att macronutrientförhållandet i sig är tämligen ointressant. Åtminstone hoppas jag det. 

 

Finmalt mjöl är skit. Krossat spannmål är bättre. Många har problem med spannmål och bör det därför vara en av de första ingreppen när någon kommer till farbror/tant dokton att utesluta spannmål ur kosten. Mänsklighetens historia visar att spannmålsätandet visserligen gjorde att vi kunde bli fler men det var till priset av karies, artros, mindre hjärnor, kortare kroppar o.s.v. Att folk inte kolarvippen på ett år eller tio innebär inte att det är nyttigt.  ;)

 

Frukt är bra mat. Så länge den äts och inte dricks. Juice är ett okynne, bara mängder av fruktos utan fibrerna. 

 

Kött är finfin mat så länge den kommer från hyggligt glada djur. Sjuka antibiotikafyllda not so much.

 

Ät fett där det finns naturligt. Måste det till en fabrik för att utvinna fettet; låt bli det.

 

Med kvalitet som nyckel kan människodjuret, uppenbarligen, trivas och frodas på lite vilka fördelningar som helst, ju. Det är när man slutar äta mat och börjar äta macronutrienter som det skiter sig, verkar det som.  :ph34r:

Men å andra sidan är vinstmarginalen mycket mindre med riktig mat och den lämpar sig inte heller för att styras och ägas av gigantiska konglomerat. De kommer slåss till sista blodsdroppen mot den kunskapen.

 

Jag läste för något år sedan på Livsmedelsverket sida att det nya var att det inte var hur mycket fett man åt som var betydelsefullt utan vilken typ av fett. Det är ju en liten eftergift till fettets fördel men dom håller fast vid att mättat fett inte skall vara merparten. Den gäller förstås fortfarande blandkost. Om det är ok att äta mest mättat fett i en LCHF-kost är ju en annan sak. Vad som sedan skall klassas som LCHF är i och för sig inte solklart om man läser inläggen i detta forum.

Link to comment
Share on other sites

Jag läste för något år sedan på Livsmedelsverket sida att det nya var att det inte var hur mycket fett man åt som var betydelsefullt utan vilken typ av fett. Det är ju en liten eftergift till fettets fördel men dom håller fast vid att mättat fett inte skall vara merparten. Den gäller förstås fortfarande blandkost. Om det är ok att äta mest mättat fett i en LCHF-kost är ju en annan sak. Vad som sedan skall klassas som LCHF är i och för sig inte solklart om man läser inläggen i detta forum.

 

http://livinlavidalowcarb.com/blog/what-is-a-low-carb-diet-researchers-have-now-defined-it/6648

Allt under 130 gr om dan är low carb.

Allt under 50 gr är att betrakta som ketogen kost (men det är litw individuellt hur långt ner man behöver gå för att hamna i ketos, under 20 gr verkar vara bullet proof)

 

Själv äter jag numer liberalt. Nån frukt ibland, bär ibland, rotfrukter när jag känner för det, hummus ibland o.s.v. Har hitintills inte lyckats komma över 130 gr om dan. För dem som utesluter spannmål och socker är det svårt att komma upp i höga doser kolhydrater och något måste man ju äta, då blir det att fylla på med fett. Det behövs ju inte hyvla smör med osthyvel för att få upp andelen fett i bra och mättande nivåer.  :P Ett kokt ägg, smör till stekning, en skvätt olja på salladen och blandfärs och saken är biff.

 

SLV håller på och fjantar med mättat fett fortfarande. Någon borde visa dem WHO:s stora genomgång av 22.000 studier som inte lyckades bevisa mättat fetts farlighet.  ;) Att vår kropp skulle lagra nödproviant i form av ett dödligt farligt fett är ju så ologiskt att det inte är sant.

  • Like 2
Link to comment
Share on other sites

http://livinlavidalowcarb.com/blog/what-is-a-low-carb-diet-researchers-have-now-defined-it/6648

Allt under 130 gr om dan är low carb.

Allt under 50 gr är att betrakta som ketogen kost (men det är litw individuellt hur långt ner man behöver gå för att hamna i ketos, under 20 gr verkar vara bullet proof)

 

Själv äter jag numer liberalt. Nån frukt ibland, bär ibland, rotfrukter när jag känner för det, hummus ibland o.s.v. Har hitintills inte lyckats komma över 130 gr om dan. För dem som utesluter spannmål och socker är det svårt att komma upp i höga doser kolhydrater och något måste man ju äta, då blir det att fylla på med fett. Det behövs ju inte hyvla smör med osthyvel för att få upp andelen fett i bra och mättande nivåer.  :P Ett kokt ägg, smör till stekning, en skvätt olja på salladen och blandfärs och saken är biff.

 

SLV håller på och fjantar med mättat fett fortfarande. Någon borde visa dem WHO:s stora genomgång av 22.000 studier som inte lyckades bevisa mättat fetts farlighet.  ;) Att vår kropp skulle lagra nödproviant i form av ett dödligt farligt fett är ju så ologiskt att det inte är sant.

 

Men att ange det i gram blir ju lite konstigt eftersom människor har så olika energibehov. 130 gram kolhydrater per dag blir ju helt olika energiprocent på en person som förbrukar 1800 kcal och en person som förbrukar 3000 kcal.

 

Vi lagrar väl fettet i den form vi åt? Äter du fleromättat fett så lagras det väl som sådant också?

 

Argumenten mot mättat fett handlar ju om att det ger tätare cellmembran och att det är mer trögt att frigöra från fettcellerna för förbränning.

 

Paulun skriver också att mättat fett sänker insulinkänsligheten och att omättat och fleromättat höjer den.

 

Det är alltså inte mina argument. Jag har ingen bestämt uppfattning i frågan.

Link to comment
Share on other sites

Men att ange det i gram blir ju lite konstigt eftersom människor har så olika energibehov. 130 gram kolhydrater per dag blir ju helt olika energiprocent på en person som förbrukar 1800 kcal och en person som förbrukar 3000 kcal.

 

Vi lagrar väl fettet i den form vi åt? Äter du fleromättat fett så lagras det väl som sådant också?

 

Argumenten mot mättat fett handlar ju om att det ger tätare cellmembran och att det är mer trögt att frigöra från fettcellerna för förbränning.

 

Paulun skriver också att mättat fett sänker insulinkänsligheten och att omättat och fleromättat höjer den.

 

Det är alltså inte mina argument. Jag har ingen bestämt uppfattning i frågan.

Ah, nej. Vi lagrar allt vårt fett i form av animaliskt fett. Som alla andra djur. :) Och animaliskt fett är mer mättat än växtfetter.

 

Grammen bygger på det här:

Low-carb ketogenic diet (LCKD): less than 50g carbs and 10% calories daily

Low-carb diet (LCD): 50-130g carbs daily and between 10-26% of calories

Moderate-carb diet (MCD): 130-225g carbs daily and between 26-45% of calories

D.v.s. 2.000 kcal om dan. 
Link to comment
Share on other sites

 

Ah, nej. Vi lagrar allt vårt fett i form av animaliskt fett. Som alla andra djur. :) Och animaliskt fett är mer mättat än växtfetter.

 

Grammen bygger på det här:

Low-carb ketogenic diet (LCKD): less than 50g carbs and 10% calories daily

Low-carb diet (LCD): 50-130g carbs daily and between 10-26% of calories

Moderate-carb diet (MCD): 130-225g carbs daily and between 26-45% of calories

D.v.s. 2.000 kcal om dan. 

 

 

Är du verkligen säker på att fleromättat fett först omvandlas till mättat innan det lagras?

 

När det anges gram kolhydrater så har jag inte sett att det relateras till energiförbrukningen. Det kan ju finns många som inte har koll på det utan bara går på antalet gram.

Link to comment
Share on other sites

Altså fettet är animaliskt så fort du lagrat det, dvs det vi kallar för fett är triglycerider eller som andra nämner det triacylglycerol.. dvs tre fettsyror och en glukosmolekyl.

 

Sen så.. det är ingen skillnad mellan de enskilda fettsyrorna.. de är bara fettsyror och det animaliska fettet byggdes av de molekyler det djuret åt, vilket kan ha varit animaliskt eller vegetabiliskt ursprung!

 

Vi består till stora delar av palmitinsyra, dvs palmolja!  :o

 

Så triglyceriden kan bestå utav tre helt olika fettsyror, men det e lite skillnad på hur olika fetter hanteras i kroppen, tex de essentiella O3 och O6, de går till eikosanoidsystemet och för övrigt till specefika ställen där de behövs tex hjärna och nervcellers myel.. och så använder kroppen först fleromättade fetter som energi, medans prio är att lagra de längre mer stabila.

 

Det är kutym inom näringslära att utgå från 2000 kcal.. eller så skriver man E%!

  • Like 2
Link to comment
Share on other sites

Altså fettet är animaliskt så fort du lagrat det, dvs det vi kallar för fett är triglycerider eller som andra nämner det triacylglycerol.. dvs tre fettsyror och en glukosmolekyl.

 

Sen så.. det är ingen skillnad mellan de enskilda fettsyrorna.. de är bara fettsyror och det animaliska fettet byggdes av de molekyler det djuret åt, vilket kan ha varit animaliskt eller vegetabiliskt ursprung!

 

Vi består till stora delar av palmitinsyra, dvs palmolja!  :o

 

Så triglyceriden kan bestå utav tre helt olika fettsyror, men det e lite skillnad på hur olika fetter hanteras i kroppen, tex de essentiella O3 och O6, de går till eikosanoidsystemet och för övrigt till specefika ställen där de behövs tex hjärna och nervcellers myel.. och så använder kroppen först fleromättade fetter som energi, medans prio är att lagra de längre mer stabila.

 

Det är kutym inom näringslära att utgå från 2000 kcal.. eller så skriver man E%!

 

Det du skriver innebär väl då att fettsyrorna lagras utan att omvandlas, dvs säga äter du omättat fett så bildar fettsyrorna i det fettet triglycerider som består av dessa fettsyror?

 

Det andra du skriver att fleromättade fetter i första hand används som energi istället för att lagras kan ju vara en orsak till att man tål dom bättre om man äter blandkost. Har för mig att jag läste någonstans att energiomsättningen ökar om det ingår sådana fetter i måltiden och det är ju i linje med det du säger.

Link to comment
Share on other sites

Kroppen gör annat än att lagra fett, tex så består alla våra celler av fett.. dvs främst fosfolipider!

 

Ja kroppen bränner av sådant den inte vill ha för mycket av tex glukos och fleromättade fetter.

 

Energiomsättningen ökar ännumera om du vräker i dig socker.. det e heller inget att sträva efter.

 

"The findings suggest that T3 regulates insulin level in the circulation after glucose ingestion and the increase in serum T3 levels after glucose ingestion is necessary for the glucose removal from the circulation in humans."

 

http://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/3516161

 

"While our Paleolithic ancestors subsisted on a very low carbohydrate/high protein diet, the agricultural revolution about 10,000 years ago brought about a significant increase in dietary carbohydrate. These nutritional changes have increased T3 levels significantly. Higher T3 levels are associated with an enhanced T3 production and an increased iodine requirement. The higher iodine requirement exceeds the availability of iodine from environmental sources in many regions of the world, resulting in the development of IDD."

 

http://www.medical-hypotheses.com/article/S0306-9877(04)00169-0/abstract

 

Hög ämnesomsättning kan oxå vara ett symptom på Insulinresistens!

 

" Furthermore the T3/rT3-ratio was lower in men compared to women (p for the within-subject effect=0.046) both in the insulin sensitive and the insulin resistant subjects. Here we show that the T3/rT3-ratio, which is supposed to reflect the tissue thyroid hormone metabolism, is significantly increased in insulin resistant subjects. This further supports a link between thyroid function and IR."

 

http://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/21104580

Link to comment
Share on other sites

Kroppen gör annat än att lagra fett, tex så består alla våra celler av fett.. dvs främst lipoproteiner!

 

Ja kroppen bränner av sådant den inte vill ha för mycket av tex glukos och fleromättade fetter.

 

Energiomsättningen ökar ännumera om du vräker i dig socker.. det e heller inget att sträva efter.

 

"The findings suggest that T3 regulates insulin level in the circulation after glucose ingestion and the increase in serum T3 levels after glucose ingestion is necessary for the glucose removal from the circulation in humans."

 

http://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/3516161

 

"While our Paleolithic ancestors subsisted on a very low carbohydrate/high protein diet, the agricultural revolution about 10,000 years ago brought about a significant increase in dietary carbohydrate. These nutritional changes have increased T3 levels significantly. Higher T3 levels are associated with an enhanced T3 production and an increased iodine requirement. The higher iodine requirement exceeds the availability of iodine from environmental sources in many regions of the world, resulting in the development of IDD."

 

http://www.medical-hypotheses.com/article/S0306-9877(04)00169-0/abstract

 

Hög ämnesomsättning kan oxå vara ett symptom på Insulinresistens!

 

" Furthermore the T3/rT3-ratio was lower in men compared to women (p for the within-subject effect=0.046) both in the insulin sensitive and the insulin resistant subjects. Here we show that the T3/rT3-ratio, which is supposed to reflect the tissue thyroid hormone metabolism, is significantly increased in insulin resistant subjects. This further supports a link between thyroid function and IR."

 

http://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/21104580

 

Ja det är intressant men ingår fetterna som dom är i triglyceridmolekylen eller omvandlas dom till mättat fett?

 

Vad jag förstår av det du skrev så omvandlas dom inte dvs vi får olika fettsyror i våra fettceller beroende på vilken typ av fett vi äter.

Link to comment
Share on other sites

De omvandlas i lipogenes, litta olika för olika fettsyror har jag för mig, dvs de bryts först ner och sätts sen ihop till det kroppen behöver.

 

http://sv.wikipedia.org/wiki/Fettsyrasyntes

 

Hur mycket detta sker har jag däremot ingen aning om.

 

Men det skulle inte förvåna mig om det gör så hela tiden.. för så sker med glycerolet, cellerna bildar nytt av glukos fasten det finns glycerol tillgängligt, utan glycerolet skickas till levern där det bryts ner till glukos igen.

Link to comment
Share on other sites

Hur som haver. Oavsett hur mycket växtolja vi äter så inte blir det till växtolja i kroppen.  :)

 

Fett lagras ju som triglycerider som Zepp säger. Alltså 3 fettsyror tillsammans. Det är ju inte samma fettsyrasammansättning i växter som i animalier.

 

Oavsett vad om man kallar dom färdiga triglyceriderna för animaliskt fett i oss människor så är det väl inte samma fettsyror som lagras oavsett vilket fett man äter?

 

Jag skall kolla imorgon och se om jag har någon bok där det finns beskrivet.

Link to comment
Share on other sites

Funderade på det där med hur fettsyror lagras i kroppen och sökte på rapsgris för att se vad som stod om det.

 

"Rapsgrisen är en unik innovation från Scan. Köttet från rapsgrisen är märkbart saftigare, mörare och mer smakrikt än vanligt griskött; tack vare en bättre fettbalans med högre andel nyttiga, omättade fetter som Omega 3. Sidan är den detalj som påverkas mest av rapsoljan. Baconet blir därför extra saftigt och mört."

 

Här påstår dom alltså att en gris som fått rapsolja i fodret får en större andel omättade fetter i fettet.

Link to comment
Share on other sites

Fråga dem i vilken form.. grisar kan omvandla Linolsyra till EPA och DHA, har jag för mig och då är det bra!

 

Man ger tex höns linfrön så får äggen högre halt EPA och DHA!

 

Men.. jag skulle ta det där med rapsgris med en nypa salt, troligtvis handlar det mer om att de lyckats hitta en avsättning för avfall vid rapsoljetillverkning?

 

Dvs det behöver altså inte innebära något mervärde för konsumenten.. men kan man ta ut ett högre pris med hjälp av marknadsföring så kan man!

Link to comment
Share on other sites

Funderade på det där med hur fettsyror lagras i kroppen och sökte på rapsgris för att se vad som stod om det.

 

"Rapsgrisen är en unik innovation från Scan. Köttet från rapsgrisen är märkbart saftigare, mörare och mer smakrikt än vanligt griskött; tack vare en bättre fettbalans med högre andel nyttiga, omättade fetter som Omega 3. Sidan är den detalj som påverkas mest av rapsoljan. Baconet blir därför extra saftigt och mört."

 

Här påstår dom alltså att en gris som fått rapsolja i fodret får en större andel omättade fetter i fettet.

Här fann jag faktiskt en studie där de givit getter linfröolja (innehåller mycket ALA), och deras kroppsfett fick mer n-3 fleromättade fettsyror http://www.hindawi.com/journals/bmri/2013/194625/. I så fall gäller det kanske också grisar som får rapsolja, som ju också innehåller en hel del ALA.

Link to comment
Share on other sites

Här fann jag faktiskt en studie där de givit getter linfröolja (innehåller mycket ALA), och deras kroppsfett fick mer n-3 fleromättade fettsyror http://www.hindawi.com/journals/bmri/2013/194625/. I så fall gäller det kanske också grisar som får rapsolja, som ju också innehåller en hel del ALA.

 

Frågan är då hur det är med människor.

 

Får vår fettväv och våra cellmembran en annan fettsyrasammansättning om vi äter mycket växtfett?

Link to comment
Share on other sites

Här fann jag faktiskt en studie där de givit getter linfröolja (innehåller mycket ALA), och deras kroppsfett fick mer n-3 fleromättade fettsyror http://www.hindawi.com/journals/bmri/2013/194625/. I så fall gäller det kanske också grisar som får rapsolja, som ju också innehåller en hel del ALA.

 

Jag har läst (kommer inte ihåg var) att fettfördelningen i grisar (tex omega3/omega6) är mer påverkad av kosten är fetfördelning hos idisslare som tex kor.

Link to comment
Share on other sites

Jag har läst (kommer inte ihåg var) att fettfördelningen i grisar (tex omega3/omega6) är mer påverkad av kosten är fetfördelning hos idisslare som tex kor.

Förmodligen för att gräsbetare omvandlar dietära kolhydrater (alltså i gräset!) till fett med hjälp av bakterier i tarmen. Det paradoxala är att gräsbetare därigenom i praktiken tillgodoser kanske 50-70% av sitt energibehov av fett, fast de äter gräs...

Link to comment
Share on other sites

Frågan är då hur det är med människor.

 

Får vår fettväv och våra cellmembran en annan fettsyrasammansättning om vi äter mycket växtfett?

Jag sökte efter svaret på det men inte funnit något säkert. Men jag tror att vilka fettsyror vi äter påverkar vilka som lagras eller används på annat sätt, t.ex. i cellväggar.

Link to comment
Share on other sites

Förmodligen för att gräsbetare omvandlar dietära kolhydrater (alltså i gräset!) till fett med hjälp av bakterier i tarmen. Det paradoxala är att gräsbetare därigenom i praktiken tillgodoser kanske 50-70% av sitt energibehov av fett, fast de äter gräs...

 

Jag tror jag läste det på paleomoms hemsida men är inte säker. Så kommersiellt griskött innehåller enligt detta i regel mer omega 6 än nötkött.

  • Like 1
Link to comment
Share on other sites

Join the conversation

You can post now and register later. If you have an account, sign in now to post with your account.
Note: Your post will require moderator approval before it will be visible.

Guest
Reply to this topic...

×   Pasted as rich text.   Paste as plain text instead

  Only 75 emoji are allowed.

×   Your link has been automatically embedded.   Display as a link instead

×   Your previous content has been restored.   Clear editor

×   You cannot paste images directly. Upload or insert images from URL.

 Share

×
×
  • Create New...