Jerker

Mätt men sugen - känner du igen dig?

Recommended Posts

Det är väl bara att acceptera att man som sockerist aldrig kommer att bli av med suget. Det är lätt att dras med av alla LCHF:are som säger att deras sug försvinner och tro att man ska uppleva det samma. Men det kommer aldrig att hända. Suget kommer att finnas kvar där hela tiden, man måste bara vara starkare än det, ta makten över sin egen hjärna och sätta dagordningen.

Dela detta inlägg


Länk till inlägg
Dela på andra webbplatser

Endorfiner i all är men jag lanserar här min favoritteori om att det antagligen hos de flesta handlar om Dopamin!

 

Endorfiner är mest hunger/smärt-dämpande.. medans Dopamin handlar om belöningssystemet vilket är till för att förstärka positiva beteenden!

 

Dopamin gör att du mår bra.. hjärnan föredrar snabb energi som socker.. och ger dig en dopaminutsöndring som belöning för att förstärka det beteendet som gynnade hjärnan!

 

"

ANVÄND HJÄRNAN – I STÄLLET FÖR ATT KÖRA HUVUDET I VÄGGEN!

Det räcker inte med att hoppa över varannan kanelbulle. Du måste ställa om hela systemet!

Trött på fantasifulla dieter och falska löften om kilon som rasar? I den här boken sammanfattas det som vetenskapen hittills har kommit fram till när det gäller hållbar viktminskning.

Det här är ingen snabbkur, men vägen till ett lättare och mer hälsosamt liv blir betydligt enklare. Utgångspunkten i boken är att din övervikt inte sitter kring magen eller om baken – utan i hjärnans belöningssystem. Där finns de osynliga krafter som styr dina matvanor och många andra val i vardagslivet.

I ett samhälle där vi har obegränsad tillgång till mat dag och natt, året runt, ställer belöningssystemet till med stora problem. Bäst att passa på medan det finns, verkar reptilhjärnan tänka – trots att det aldrig är långt till en muffins, burgare eller godisbutik. Här finns tips och strategier för hur man samarbetar med belöningssystemet i stället för att kämpa emot det. Det är lättare att banta med än mot hjärnan!"

http://www.hjarnkoll.com/hjarnkoll-pa-vikten

  • Gilla 4

Dela detta inlägg


Länk till inlägg
Dela på andra webbplatser

Endorfiner i all är men jag lanserar här min favoritteori om att det antagligen hos de flesta handlar om Dopamin!

 

Endorfiner är mest hunger/smärt-dämpande.. medans Dopamin handlar om belöningssystemet vilket är till för att förstärka positiva beteenden!

 

Dopamin gör att du mår bra.. hjärnan föredrar snabb energi som socker.. och ger dig en dopaminutsöndring som belöning för att förstärka det beteendet som gynnade hjärnan!

 

"

ANVÄND HJÄRNAN – I STÄLLET FÖR ATT KÖRA HUVUDET I VÄGGEN!

Det räcker inte med att hoppa över varannan kanelbulle. Du måste ställa om hela systemet!

Trött på fantasifulla dieter och falska löften om kilon som rasar? I den här boken sammanfattas det som vetenskapen hittills har kommit fram till när det gäller hållbar viktminskning.

Det här är ingen snabbkur, men vägen till ett lättare och mer hälsosamt liv blir betydligt enklare. Utgångspunkten i boken är att din övervikt inte sitter kring magen eller om baken – utan i hjärnans belöningssystem. Där finns de osynliga krafter som styr dina matvanor och många andra val i vardagslivet.

I ett samhälle där vi har obegränsad tillgång till mat dag och natt, året runt, ställer belöningssystemet till med stora problem. Bäst att passa på medan det finns, verkar reptilhjärnan tänka – trots att det aldrig är långt till en muffins, burgare eller godisbutik. Här finns tips och strategier för hur man samarbetar med belöningssystemet i stället för att kämpa emot det. Det är lättare att banta med än mot hjärnan!"

http://www.hjarnkoll.com/hjarnkoll-pa-vikten

Kul Zepp, att du länkade den boken, måste läsa den, tycker verkligen att Ingvar är en "redig" man. För er som inte kollat in sidan så  det finns en liten kul test att göra på sidan som Zepp länkade till "Hjärnkolltestet", lite kul faktiskt att göra den :) Om man inte har något bättre för sig :)

  • Gilla 2

Dela detta inlägg


Länk till inlägg
Dela på andra webbplatser

Jerker, det går att komma över suget!

Så är det ju att sluta röka! Man får kämpa mot suget i åratal, även om det kommer med allt längre intervaller! Men idag blir jag aldrig röksugen, aldrig någonsin och det hade jag aldrig trott på om någon sagt det till mig något år efter jag slutade röka.

Jag tror att man måste sätta en punkt och aldrig falla. Försök med avslappning och / eller promenader när suget sätter in.

Eftersom vi inte kan leva utan mat blir det antagligen långvarigare än röksuget!?

Och, ge inte upp, det blir bättre och lättare!

  • Gilla 1

Dela detta inlägg


Länk till inlägg
Dela på andra webbplatser

Allt som du skriver om Jerker känner jag igen mig i. När det händer grejer i livet så hjälper inga ostar i världen mot sötsugen. Brist på serotonin kan också ge kraftiga, oövervinnliga sötsug. Anna Hallén skriver om detta. Prata med din läkare om detta är mitt tips. SSRI-preparat ordineras inte främst mot sötsug, men de kan definitivt hjälpa. Många som har den typen av sötsug kopplat till för låga nivåer av serotonin har redan andra problem som beror på serotoninet som också kan avhjälpas - värt att kolla upp!!

 

Brist på serotonin ger för övrigt en, som du beskriver, diffus obehaglig känsla som inte nödvändigtvis "beror" på något som hänt, utan som beror på att serotoninet är för lågt. Det är biokemi, hormoner och signalsubstanserna som styr hur vi mår, och vad vi gör för att må bättre. T ex att moffa godis för att få det att verka som ett uppåttjack, men egentligen smakar det inte, och ibland uteblir effekten, eller tar flera dagar på sig att infinna sig.

  • Gilla 2

Dela detta inlägg


Länk till inlägg
Dela på andra webbplatser

Har inte läst den boken än, men det börjar väl bli dags...

 

Endorfiner i all är men jag lanserar här min favoritteori om att det antagligen hos de flesta handlar om Dopamin!

 

Endorfiner är mest hunger/smärt-dämpande.. medans Dopamin handlar om belöningssystemet vilket är till för att förstärka positiva beteenden!

 

Dopamin gör att du mår bra.. hjärnan föredrar snabb energi som socker.. och ger dig en dopaminutsöndring som belöning för att förstärka det beteendet som gynnade hjärnan!

 

"

ANVÄND HJÄRNAN – I STÄLLET FÖR ATT KÖRA HUVUDET I VÄGGEN!

Det räcker inte med att hoppa över varannan kanelbulle. Du måste ställa om hela systemet!

Trött på fantasifulla dieter och falska löften om kilon som rasar? I den här boken sammanfattas det som vetenskapen hittills har kommit fram till när det gäller hållbar viktminskning.

Det här är ingen snabbkur, men vägen till ett lättare och mer hälsosamt liv blir betydligt enklare. Utgångspunkten i boken är att din övervikt inte sitter kring magen eller om baken – utan i hjärnans belöningssystem. Där finns de osynliga krafter som styr dina matvanor och många andra val i vardagslivet.

I ett samhälle där vi har obegränsad tillgång till mat dag och natt, året runt, ställer belöningssystemet till med stora problem. Bäst att passa på medan det finns, verkar reptilhjärnan tänka – trots att det aldrig är långt till en muffins, burgare eller godisbutik. Här finns tips och strategier för hur man samarbetar med belöningssystemet i stället för att kämpa emot det. Det är lättare att banta med än mot hjärnan!"

http://www.hjarnkoll.com/hjarnkoll-pa-vikten

Dela detta inlägg


Länk till inlägg
Dela på andra webbplatser

Ja, det är väl det som är problemet, att man inte kan undvika mat helt. Därför kan jag tänka mig att det är svårare att komma över ett sockerberoende än ett nikotinberoende.

 

Jerker, det går att komma över suget!
Så är det ju att sluta röka! Man får kämpa mot suget i åratal, även om det kommer med allt längre intervaller! Men idag blir jag aldrig röksugen, aldrig någonsin och det hade jag aldrig trott på om någon sagt det till mig något år efter jag slutade röka.
Jag tror att man måste sätta en punkt och aldrig falla. Försök med avslappning och / eller promenader när suget sätter in.
Eftersom vi inte kan leva utan mat blir det antagligen långvarigare än röksuget!?
Och, ge inte upp, det blir bättre och lättare!

  • Gilla 1

Dela detta inlägg


Länk till inlägg
Dela på andra webbplatser

Detta var nåt nytt! Ska läsa på lite mer om det. Tack!

 

Allt som du skriver om Jerker känner jag igen mig i. När det händer grejer i livet så hjälper inga ostar i världen mot sötsugen. Brist på serotonin kan också ge kraftiga, oövervinnliga sötsug. Anna Hallén skriver om detta. Prata med din läkare om detta är mitt tips. SSRI-preparat ordineras inte främst mot sötsug, men de kan definitivt hjälpa. Många som har den typen av sötsug kopplat till för låga nivåer av serotonin har redan andra problem som beror på serotoninet som också kan avhjälpas - värt att kolla upp!!

 

Brist på serotonin ger för övrigt en, som du beskriver, diffus obehaglig känsla som inte nödvändigtvis "beror" på något som hänt, utan som beror på att serotoninet är för lågt. Det är biokemi, hormoner och signalsubstanserna som styr hur vi mår, och vad vi gör för att må bättre. T ex att moffa godis för att få det att verka som ett uppåttjack, men egentligen smakar det inte, och ibland uteblir effekten, eller tar flera dagar på sig att infinna sig.

  • Gilla 1

Dela detta inlägg


Länk till inlägg
Dela på andra webbplatser

Glöm inte att stämningshöjande medicin ger biverkningar och en risk för att byta ett beroende för ett annat!

Bättre att kämpa på och endast ta tabletter om man verkligen har hamnat i en depression.

  • Gilla 1

Dela detta inlägg


Länk till inlägg
Dela på andra webbplatser

Apropå stress och sug...

 

LCHF har gjort mig mer stresstålig än innan, och därför är min teori om stress inverkan på suget och även andra viktaspekter, att det kanske inte riktigt stämmer med det som görs gällande. Jag hävdar nämligen... utifrån mina egna erfarenheter... att en stressad människa tycker ofta synd om sig själv. Man mår dåligt och man vill gärna belöna sig för att må bättre. Då tar man till det som finns inom armavståndet... maten och speciellt sockret.

 

Man skulle kunna nästan säga att undertecknat missbrukat stress och stresshormoner för att få belöna mig med maten. Jag har alltid pallat för bra mycket stress, men det ledde faktiskt till ett ekorhjul. Jag blev fet på kuppen och höll ångan högt med hjälp av sockerkickar. Sockret blev knark och uppåttjack för mig. Ett beroende som jag lyckades till slut bli avgiftat ifrån.

 

Numera inser jag hur mycket bättre jag mår, än innan och även hur mycket högre min stresströskel har också blivit. Jag behöver inga sockerkickar längre, utan duracellkänslan finns i ådrorna tack vare LCHF. Det får mig äta "mer" LCHF-mat och avstå från sockret. Suget är borta det med, men jag belönar mig fortfarande när jag känner att jag gjort något bra. Jag belönar mig inte för att jag mår dåligt, utan att jag mår bra. Jag belönar mig inte heller med mat, utan med andra saker. Saker som gör mitt liv aningen lyxigare. Förrförra veckan köpte jag t.ex en äkta persisk matta att  ha på golvet framför sängen på "uppstigningssidan". Varje morgon som jag ställer mina barfota fötter på den nya mjuka och varma mattan, känner jag hur livet leker.

  • Gilla 2

Dela detta inlägg


Länk till inlägg
Dela på andra webbplatser

Serotonin var en intressant tanke - men det sitter väldigt långt inne, att jag skulle gå till läkaren och be att få sådan medicin.

Läste häromdagen på en av bloggarna kostdoktorn länkar till om naturliga sätt att öka serotonin och dopamin. Jag har inte testat, så jag vet inte om det funkar. Någon som gjort det?

http://www.highfatfitness.net/lider-du-av-hostdepression/

Dela detta inlägg


Länk till inlägg
Dela på andra webbplatser

Serotonin var en intressant tanke - men det sitter väldigt långt inne, att jag skulle gå till läkaren och be att få sådan medicin.påverkar ju annn medicin

Läste häromdagen på en av bloggarna kostdoktorn länkar till om naturliga sätt att öka serotonin och dopamin. Jag har inte testat, så jag vet inte om det funkar. Någon som gjort det?

http://www.highfatfitness.net/lider-du-av-hostdepression/

Johannesört har jag testat, men det påverkar ju annan medicin, så man måste kolla noga om man kan äta det. Men det som verkligen hjälpt mot min SAD är rejäla doser D-vitamin. Nu för tiden är jag som en normal människa även på hösten. Förr om åren slocknade solen 1/9 och jag såg inget annat än gråskalor ända fram emot slutet av februari.

  • Gilla 3

Dela detta inlägg


Länk till inlägg
Dela på andra webbplatser

Jag har lite svårt att känna av sug eller hunger.Man ska ju äta när man är hungrig och igår kring 21tiden.O 1400 ca, så åt jag en tallrik mat som jag blev mätt av trodde det skulle hålla sej hela kvällen men inte det.
Men när man är hungrig ska man ju äta och så länge det är mat så är det väl ok.

Dela detta inlägg


Länk till inlägg
Dela på andra webbplatser

Både fel och rätt det kan vara törst eller att du bara är sugen på något om du blev hungrig efter en sådan stor måltid så kanske det var för lite fett.

  • Gilla 1

Dela detta inlägg


Länk till inlägg
Dela på andra webbplatser

Sex låter som den roligaste idén. Kör på den.

eller nått tråkigare....

 

Sätt dig ner o tänk på sockersuget när det kommer. Vart sitter det o hur känns det. Låt det finnas men låt det va stilla..ta sen ett glas vatten. Tänk sen efter....tänker du fortfarande på sött. Eller har du bytt tankar. När man försöker tillåta en tanke är det lätt att annat kommer I vägen. ..lite baklängespsykologi...du kanske lixom började fundera på annat istället. ..o beröm dig o ge dig cred varje gång du "lyckas" motstå. Shit det kanske funkar. Du kan ha en egen slogan när det funkar.summa sumarum låt dig coacha dig själv o va kaxigt nöjd o stolt över dig själv för det lilla.

 

God luck

  • Gilla 2

Dela detta inlägg


Länk till inlägg
Dela på andra webbplatser

Känner också igen mig, tyvärr har jag nog inte så mycket förslag.

Jag har dock bestämt mig för att inte äta godis (gäller ej 70% choklad). 5,5 år sen jag åt sist, provade då tre bitar efter ett halvårs uppehåll och kände direkt att det inte funkade, börjar jag äta kan jag inte sluta förrän det är slut.

Jag har egentligen Samma problem med 70% choklad och det är väl det jag missbrukar nu (eller finncrisp med smör). Det går dock inte trycka i sig lika mycket av, så lite bättre är det väl även om det inte är bra.

Lycka till!

 

Och nu lite ironi:

"Kul" tråd om ett tungt ämne, annars kan man ibland på detta forum tro att alla enbart äter Gräsbetat kött med kokosfett, givetvis helt mejerifritt?

Dela detta inlägg


Länk till inlägg
Dela på andra webbplatser

Jag har lite svårt att känna av sug eller hunger.Man ska ju äta när man är hungrig och igår kring 21tiden.O 1400 ca, så åt jag en tallrik mat som jag blev mätt av trodde det skulle hålla sej hela kvällen men inte det.

Men när man är hungrig ska man ju äta och så länge det är mat så är det väl ok.

 

Ja.. rätt gjort.. dvs att banta är ju en sak dvs kalorirestriktion.. hoppar man på det direkt utan några månaders omställning till fettdrift så lär man få stå ut med ett och annat kurr i magen.

 

Efter tre månader så vet du bättre hur din kropp fungerar och börjar få in lite matrutiner, dels portionstorlekar och vilka klockslag som är lagom att äta.

 

När du sen gått ner 10 kilo så har kroppen förändrats, så då är det dags igen för nya portinstorlekar... osv, osv 20 Kg osv!

Dela detta inlägg


Länk till inlägg
Dela på andra webbplatser

Socker är definitivt en drog, och vissa (många) människor faller hårt för den och fastnar i ett beroende. Och som med många beroenden så skapar själva akten en form av välbehag och lugn. Även när man "avgiftat" kroppen från själva drogen så kommer man fortfarande att vilja genomföra akten för man minns den där känslan av välbehag. Samma som med folk som har slutat röka, vissa vill bara hålla något mellan fingrarna. Även efter att kroppen inte kräver det längre. Tanken på drogen och hur den fick en att känna i stunden är så stark. Det gav oss tröst. Men man glömmer ofta hur det kändes efter att trösten avtagit. Hur kände man sig efter att man proppat i sig den där godispåsen? Oftast inte bara att man skäms och blir nedstämd men kroppen mår faktiskt skit. Jag fick ofta huvudvärk efteråt/ont i magen.. aldrig kul att besöka toaletten då. Inte bara vikten men insidan av kroppen och ens mentala hälsa lider, i många fall sociala livet också. Man måste helt "enkelt" bryta tankemönstret. Det är inte enkelt. Men nästa gång man tänker på eller ser godis så ska man istället för att tänka på trygghet och välmående tänka på det som kommer precis efter. Försöka ge drogen en annan känsla. Den riktiga känslan som är negativ och den som faktiskt håller längre, ibland resten av ens liv.

 

Jag såg en tavla i affären där det stod "Don't give up what you want the most because of what you want right now." Det var så sant. Jag köpte den och hängde den på väggen. För allt jag ville var att må bra, ha en bekväm kroppsvikt och kunna leva mitt liv fri från alla konstanta sockersugs anfall. Men för att jag ville ha en kaka nu så förstördes det jag egentligen vill i längden. Det är inte värt det.

  • Gilla 2

Dela detta inlägg


Länk till inlägg
Dela på andra webbplatser

Allt som du skriver om Jerker känner jag igen mig i. När det händer grejer i livet så hjälper inga ostar i världen mot sötsugen. Brist på serotonin kan också ge kraftiga, oövervinnliga sötsug. Anna Hallén skriver om detta. Prata med din läkare om detta är mitt tips. SSRI-preparat ordineras inte främst mot sötsug, men de kan definitivt hjälpa. Många som har den typen av sötsug kopplat till för låga nivåer av serotonin har redan andra problem som beror på serotoninet som också kan avhjälpas - värt att kolla upp!!

 

Brist på serotonin ger för övrigt en, som du beskriver, diffus obehaglig känsla som inte nödvändigtvis "beror" på något som hänt, utan som beror på att serotoninet är för lågt. Det är biokemi, hormoner och signalsubstanserna som styr hur vi mår, och vad vi gör för att må bättre. T ex att moffa godis för att få det att verka som ett uppåttjack, men egentligen smakar det inte, och ibland uteblir effekten, eller tar flera dagar på sig att infinna sig.

Det var det sämsta rådet jag någonsin läst! Jag åt SSRI i nåt år och åt mer än någonsin, jag kunde inte sluta, åt oavbrutet och satt helt apatisk och tittade  ut genon fönstret, visst, jag mådde väl "lagom" men jag mådde varken bra eller dåligt, jag var fast i nån slags limbo där jag var konstant sugen på att äta ALLT och bara sitta och glo. Helt sjukt! Dessutom fick jag ryggvärk och muskelspänningar nästan omedelbart som avtog först flera år efter jag slutat! Att SSRI inte är förbjudna är helt sjukt!

Dela detta inlägg


Länk till inlägg
Dela på andra webbplatser

Join the conversation

You can post now and register later. If you have an account, sign in now to post with your account.
Note: Your post will require moderator approval before it will be visible.

Gäst
Svara i detta ämne...

×   Du har klistrat in innehåll med formatering.   Ta bort formatering

  Only 75 emoji are allowed.

×   Din länk har automatiskt bäddats in.   Visa som länk istället

×   Your previous content has been restored.   Clear editor

×   You cannot paste images directly. Upload or insert images from URL.