Recommended Posts

Göran Isacsson skriver idag på Brännpunkt i SVD om deprimerade unga och självmord och hävdar att bristfällig medicinering är problemet.

 

Enligt flera författare, nu senast neurologen David Perlmutter, boken Grain Brain, utkommen i september, beror ökningen av depression, adhd och schizofreni, mfl, på de förändringar som åstadkommits genom framtagande av mer och mer högavkastande spannmål innehållandes gluten som skett de senaste 50 åren. För kort tid sedan rapporterade pressen om stor ökning av antalet fall av celiaki, glutenutlöst tarmsjukdom, det finns ett samband. Enligt svensk forskning från KI, 2012, löper barn till mammor med glutenintolerans starkt förhöjd risk att senare i livet utveckla schizofreni, ännu ett samband. http://psychiatryonline.org/data/Journals/AJP/23626/appi.ajp.2012.11081197.pdf

 

Dessa patienter ska inte behandlas inom psykiatrin och få psykofarmaka det förvärrar bara deras tillstånd. De ska gå på glutenfri diet. Bland många problem med gluten är ett att det är exorfint, dvs opioider produceras i kroppen och dessa ger narkotisk effekt, liknande morfin. Man kan testa genom att ge morfinblockerande Naloxone, om det ger resultat är patienten påverkad av gluten/gliadinet i gluten.

 

En annan som skriver om detta är kardiologen William Davis, boken Brödberoende. Den finns på svenska.

  • Gilla 7

Dela detta inlägg


Länk till inlägg
Dela på andra webbplatser

Det är definitiv värt att testa innan man sätter in medicin med stora biverkningar. Det är lite synd att vi inte har cyrex testerna här.

  • Gilla 3

Dela detta inlägg


Länk till inlägg
Dela på andra webbplatser

Jag tycker INTE att man i såna här forum ska uttala sig för lättvindigt om psykisk ohälsa, dess orsaker och hur man botar den. Många, många människor blir hjälpta av psykiatrin och psykofarmaka. Om du som läser den här tråden har ångest, är deprimerad (i ordets medicinska betydelse) eller lider av annan psykisk ohälsa: Var inte rädd att kontakta psykiatrin! Var inte rädd att medicinera! Se möjligen en omläggning av kosten som ett komplement till mer adekvat behandling!!!

  • Gilla 3

Dela detta inlägg


Länk till inlägg
Dela på andra webbplatser

Det intressanta är att inom psykvården kollar det inte för fem öre om man har brist på D-vitamin, magnesium eller andra brister i näring. Inte en enda gång har man ställt den frågan till mig på 13 år sedan jag bröt ihop. Jag vägrade medicinering från första början och krävde terapeut istället. Något som neurospecialister senare ansåg var mycket tursamt och gynnande när de väl konstaterar att utmattningssyndrom är inte en depression, samt att SSRI inte går så väl ihop med OCPD och ADD. Jag tror personligen att psykodynamisk terapi för OCPD och LCHF och Glutenfri kost för ADD:n är vägen att gå. För det jag har mest problem med nu idag, i över två år på LCHF är panikångesten och orken, ADD:n känner jag är lugntare - utan tvekan. Frågan är dock om det är ADD, eller om det varit gluten och kosten hela tiden ihop med det andra som resulterat i samma problematik. Det ska bli jädrigt intressant i framtiden om det plötsligt vänder en dag. Jag hoppas verkligen det, för OCPD är utan tvekan den jävligaste personlighetsstörningen av dem alla och den enbart räcker till så att säga... Att man är väldigt intelligent enligt folk runtom hjälper lixom inte med dessa funktionshindren över en hela tiden. :(

  • Gilla 5

Dela detta inlägg


Länk till inlägg
Dela på andra webbplatser

Jättefint att en del blir hjälpta av kostomläggning! Men avråd för guds skull inte människor från att ta mediciner de behöver för att fungera!! Att DU och andra individer blivit hjälpta av lchf för psykiska åkommor är INTE bevis för att alla andra blir det. Att tro att gluten orsakar depressioner ser jag som närmast barnsligt! Till slut: Jämför inte benzo-preparat med ssri eller litium! Man måste kunna skilja på får och getter i det här fallet!!!

Dela detta inlägg


Länk till inlägg
Dela på andra webbplatser

Personligen tar jag aldrig råd av folk som använder utropstecken för att höja validiteten i sina påståenden.

  • Gilla 3

Dela detta inlägg


Länk till inlägg
Dela på andra webbplatser

Jättefint att en del blir hjälpta av kostomläggning! Men avråd för guds skull inte människor från att ta mediciner de behöver för att fungera!! Att DU och andra individer blivit hjälpta av lchf för psykiska åkommor är INTE bevis för att alla andra blir det. Att tro att gluten orsakar depressioner ser jag som närmast barnsligt! Till slut: Jämför inte benzo-preparat med ssri eller litium! Man måste kunna skilja på får och getter i det här fallet!!!

 

Jag gjorde aldrig en jämförelse mellan Benzo, ssri & litium. Det är milsvida skillnader. Har provat alla tre, liksom det mesta annat inom psykofarmaka. Erfarenheten är inte bara från mig själv utan som sagt samtliga jag träffat på inom psykiatrin som gjort kostomläggning vs medicinerats. Visst kan man få tillfällig hjälp av medicin, men när vi pratar biverkningar så finns det nästan inget som har så mycket livsförstörande biverkningar som alla dessa mediciner.

 

För tre år sedan fick min pappa en depression, jag grät när de satte in bla Benzo. Han blev en total zombie, och mamma såg det som att hennes livspartner var förlorad, som det verkade för gott. Nu har jag har med min egen erfarenhet och min mammas envishet lyckats få hjälp så han har kunnat sluta medicinera och istället äta bättre. Idag mår pappa bra, har t.o.m börjat resa igen. Detta från att bara gå upp och skyffla i sig maten på några minuter och resten av tiden ligga i sängen i nästan två år. Kan tilläggas att han är 77 år, så vi trodde graven var det som väntade.

 

Medicinen är ingen bot, det är ett sätt att ta bort symptomen, i dessa fall till kostnad av ett mer eller mindre förstört liv. Leta reda på orsakerna, hjälp människorna med terapi och förbise för guds skull inte personens livsstil, inklusive kost.

  • Gilla 4

Dela detta inlägg


Länk till inlägg
Dela på andra webbplatser

Jag kan känna igen mig i detta du skriver. Jag är väldigt kolhydratkänslig om jag kommenterar och tycker det är för mycke med mellan 30-40 gr kolhydrater ie n maträtt kan jag ochså känna mig påhoppad. Lycka till och stå på dig.

Dela detta inlägg


Länk till inlägg
Dela på andra webbplatser

Tack Caspar för att du delar med dig din historia, det är otroligt viktigt och den borde spridas brett. Jag har nu tack vare dig fått nytt material att lägga fram för dom som behandlar än släkting med schizofrenidiagnos.

 

Depression, ADD, ADHD, schizofreni mfl är alla grenar på samma träd.

 

Må gott.

  • Gilla 2

Dela detta inlägg


Länk till inlägg
Dela på andra webbplatser

Det finns ingen psykofarmaka som gör en människa frisk. Däremot kan dessa mediciner tas när akut läge uppstår. De som vill tillfriskna från psykisk ohälsa, bör trappa ned på medicineringen, och hitta alternativa lösningar.

 

Alltför många människor fortsätter medicinera, klamrar sig fast vid sargen, och vågar inte trappa ned trots att de inte upplever hälsoförbättringar. Det ligger inte heller i medicinföretagens intresse att de som använder deras produkter tillfrisknar.

  • Gilla 3

Dela detta inlägg


Länk till inlägg
Dela på andra webbplatser

Det finns ingen psykofarmaka som gör en människa frisk. Däremot kan dessa mediciner tas när akut läge uppstår. De som vill tillfriskna från psykisk ohälsa, bör trappa ned på medicineringen, och hitta alternativa lösningar.

 

Det du skriver är fel. Jag tror att du vet det innerst inne, för du har skrivit många bra och smarta inlägg tidigare. Vad vill du ha sagt - egentligen?

Vad menar du egentligen med psykisk ohälsa? Att någon känner sig "lite nere"? Vet du ens hur till exempel SSRI-preparat och benzodiazepiner fungerar? Ingen tar dessa mediciner för skojs skull, lika lite som en diabetiker injicerar för att det är kul att sticka sig själv. Insulininjektioner gör ingen frisk heller. Ska en diabetiker injicera endast när "akut läge" uppstår? Eller hitta en "alternativ lösning"?

 

Inte kan du väl anse att en person som lider av svår schizofreni, depression eller panikångest, och som blir hjälpt av sina mediciner (oavsett kost) skulle sluta ta sina mediciner om denne då blev sämre? Samtalsterapi och kostomläggning räcker tyvärr inte - för väldigt många människor. Oavsett sjukdom; psykisk, fysisk, hormonell.

  • Gilla 2

Dela detta inlägg


Länk till inlägg
Dela på andra webbplatser

Tack Sigurdur för dina välformulerade och empatiska inlägg! Det här är en  tråd som jag hoppas att människor läser med stor urskillning! Det kan vara skillnad mellan liv och död för vissa människor om de slutar ta sin psykofarmaka. Det är viktigt att komma ihåg!!! (Tre utropstecken!!!) B)

  • Gilla 1

Dela detta inlägg


Länk till inlägg
Dela på andra webbplatser

Mitt intryck är att man skriver ut preparat mot depression alltför lätt idag. När jag fick min MS diagnos var det efter 2-3 år med svår depression och sömnlöshet. Efter min diagnos var jag tvungen att göra radikala förändringar i livsstil och mådde 2-3 månader senare mycket bättre. Men de läkare jag träffade var väldigt ivriga på att skriva ut mediciner för depression, även om jag nu mådde ganska ok. Lite förvånande.

  • Gilla 2

Dela detta inlägg


Länk till inlägg
Dela på andra webbplatser

Mitt intryck är att man skriver ut preparat mot depression alltför lätt idag. 

 

Men de läkare jag träffade var väldigt ivriga på att skriva ut mediciner för depression, även om jag nu mådde ganska ok. Lite förvånande.

Så kan det vara med olika typer av mediciner, t ex preventivmedel. En del läkare är lite väl "generösa" andra är lite väl "snåla". Antibiotika och värktabletter t ex är läkemedel som kan vara "svårare" att få utskrivet. Det beror nog på vilken läkare man har (tyvärr).

  • Gilla 1

Dela detta inlägg


Länk till inlägg
Dela på andra webbplatser

Tack Sigurdur för dina välformulerade och empatiska inlägg! Det här är en  tråd som jag hoppas att människor läser med stor urskillning! Det kan vara skillnad mellan liv och död för vissa människor om de slutar ta sin psykofarmaka. Det är viktigt att komma ihåg!!! (Tre utropstecken!!!) B)

Det som stör mig är den mer eller mindre genomskinliga attityden mot människor med psykiska besvär (som inte alla, men vissa har); att man inte ska medicinera, man ska inte prova olika vägar, utan man ska helst bara "skärpa till sig". Till och med vissa anhöriga till människor med psykisk sjukdom pratar om andra sjukdomar (diabetes, cancer) som "riktiga sjukdomar", vilket antyder att psykiska sjukdomar inte behöver tas på samma allvar, eller behandlas med lika utförlig vård.

En fördom som inte bara är seglivad, utan som också kan vara farlig. Tråkigt.

  • Gilla 3

Dela detta inlägg


Länk till inlägg
Dela på andra webbplatser

Det du skriver är fel. Jag tror att du vet det innerst inne, för du har skrivit många bra och smarta inlägg tidigare. Vad vill du ha sagt - egentligen?

Vad menar du egentligen med psykisk ohälsa? Att någon känner sig "lite nere"? Vet du ens hur till exempel SSRI-preparat och benzodiazepiner fungerar? Ingen tar dessa mediciner för skojs skull, lika lite som en diabetiker injicerar för att det är kul att sticka sig själv. Insulininjektioner gör ingen frisk heller. Ska en diabetiker injicera endast när "akut läge" uppstår? Eller hitta en "alternativ lösning"?

 

 

Visst ska en diabetiker(2) försöka hitta en "alternativ lösning", nämligen LCHF. Det har jag och många andra diabetiker(2) gjort och behöver inte längre medicinering.

  • Gilla 3

Dela detta inlägg


Länk till inlägg
Dela på andra webbplatser

Visst ska en diabetiker(2) försöka hitta en "alternativ lösning", nämligen LCHF. Det har jag och många andra diabetiker(2) gjort och behöver inte längre medicinering.

Tack, jag vet. I min närmsta familj har vi haft åtta diabetiker. Bara en av dem var typ 2. De andra är/var alltså typ 1. Dessa måste fortfarande, även på lågkolhydratkost, injicera för att ha ett så kallat basinsulin. Det vet du säkert också om.

  • Gilla 1

Dela detta inlägg


Länk till inlägg
Dela på andra webbplatser

Tack, jag vet. I min närmsta familj har vi haft åtta diabetiker. Bara en av dem var typ 2. De andra är/var alltså typ 1. Dessa måste fortfarande, även på lågkolhydratkost, injicera för att ha ett så kallat basinsulin. Det vet du säkert också om.

Många diabetes typ 1 kan minska sitt insulin när de går över till LCHF-kost.

  • Gilla 1

Dela detta inlägg


Länk till inlägg
Dela på andra webbplatser

Många diabetes typ 1 kan minska sitt insulin när de går över till LCHF-kost.

Oh, ja. Men alla kan inte minska inte ner till noll.

Finns det någon typ 1:a som gjort det?

Dela detta inlägg


Länk till inlägg
Dela på andra webbplatser

Tyckte detta var intressant att föra diskussion om,  eftersom ju mer forskningen studerar hur vi påverkas av kosten desto mer lär vi oss. Liksom hur kosten förändrats, inte bara med ökad mängd tillsatser och soocker, utan även hur produkter som frukt, mjöl (sädeslag) etc förändrats (förädlats, förbättrats?) till viss del i ett ganska kort tidsperspektiv. Det sorgliga är att ganska små resurser läggs på denna forksning.

  • Gilla 1

Dela detta inlägg


Länk till inlägg
Dela på andra webbplatser

Så kan det vara med olika typer av mediciner, t ex preventivmedel. En del läkare är lite väl "generösa" andra är lite väl "snåla". Antibiotika och värktabletter t ex är läkemedel som kan vara "svårare" att få utskrivet. Det beror nog på vilken läkare man har (tyvärr).

 

Med mycket egen erfarenhet av psykiatrin måste jag nog säga att detta är ett område där medicin föreskrivs extremt lättvindigt. Självklart kan det i vissa fall behövas medicin och i en del vara helt livsavgörande. Jag har dock aldrig mött någon medpatient som blivit bättre av medicin. Har fått höra tusen ggr själv att jag ska "rycka upp mig" och liknande. Man tar det sällan som riktiga sjukdomar. Hur många ggr har jag inte önskat att jag haft ett brutet ben, eller cancer rent av (jo, så svart har jag varit).

 

Det stora problemet med all denna medicin är att den liksom många andra mediciner maskerar det verkliga problemet och då går det inte att arbeta med de underliggande orsakerna, oavsett om det är näringsbrist av något slag, ett trauma som ligger bakom eller något annat. Det går inte att jobba med någon som är starkt medicinerad, tyvärr tar vården slut där.

 

Självklart skall man inte mixtra allt för mycket med sina mediciner utan att få stöd i den processen. Det finns hjälp att få även om det kan behövas kämpas en hel del för att få den hjälpen och när man mår skit är man inte stark nog att göra det själv.

  • Gilla 4

Dela detta inlägg


Länk till inlägg
Dela på andra webbplatser

Jag blev först förvånad över reaktionerna på mina rader, tills jag upptäckte att två ord föll bort när jag gjorde vissa omskrivningar innan det skickades.

 

Så här skulle det ha sett ut, med fet stil på det som föll bort:

 

Det finns ingen psykofarmaka som gör en människa frisk. Däremot kan dessa mediciner tas när akut läge uppstår. De som vill och kan tillfriskna från psykisk ohälsa, bör trappa ned på medicineringen, och hitta alternativa lösningar.

 

Alltför många människor fortsätter medicinera, klamrar sig fast vid sargen, och vågar inte trappa ned trots att de inte upplever hälsoförbättringar. Det ligger inte heller i medicinföretagens intresse att de som använder deras produkter tillfrisknar.

  • Gilla 2

Dela detta inlägg


Länk till inlägg
Dela på andra webbplatser

Med el utan medicin .. Huvesaken är väl * gemene person man el kvinna /
får ett fungerande liv med så bra välmående som möjligt -
en depression är nog inte den andra lik - å allas våra kroppar / hjärnor är väl olika eftersom vi är unika :) 
Däremot har nog alla upplevt depression - sen om detta är p.g.av utomvarande faktorer eller inombords -
de som händer runt - man samlar på sej problem , jobbigheter i en kappsäck knyter igen .. till slut spricker den i sömmarna  - 
sa min kurator jag gick hos sa ... för 10 år sen -
Samtal med henne under en längre period hjälpte mej - Tackade nej till medicin ..
Men jag är jag och visste var mina problem å sorger  bottnade ...
Sen så klart man hamnat där igen - men lärt mej känna igen när de går utför ..

Men ändå så är det lika jobbigt när man ä där å allt bara ä nattsvart ...
*** som någon skrev *** här **** mången gång man hört --- Men ryck upp dej
Tja ... inte alltid lätt ..
Tror säkert medicin är jättebra i vissa fall ...
men snacka med någon *utbildad* där man over and over kan älta detta ellände man har inombords..
Framförallt ... BORT MED SKÄMS-STÄMPELN  på må dåligt psykiskt ...
Vi alla bara människor - med kropp å själ - hjärta å sinne -

 

Dela detta inlägg


Länk till inlägg
Dela på andra webbplatser

Oh, ja. Men alla kan inte minska inte ner till noll.

Finns det någon typ 1:a som gjort det?

 

Det kan de inte göra nej, men de kan undvika att utveckla metabolt syndrom och till och med typ-2 problematik ovanpå typ-1 diabetes genom att äta LCHF. LCHF håller mycket stabilare blodsocker för en typ-1 än på kolhydratrik kost även om de får tillföra små mängder insulin.

  • Gilla 5

Dela detta inlägg


Länk till inlägg
Dela på andra webbplatser

Efter gårdagens artikel i SVD om unga och depression ( http://www.svd.se/nyheter/inrikes/allt-fler-unga-far-psykvard_8739840.svd )skrev jag till regeringens samordnare, Anders Printz, som följer.

 

 

Hej Anders,

 

Jag läste om ditt arbete för samordning av insatser mot psykisk ohälsa i SVD idag. Artikeln handlar bla om 90-talisterna. Jag är själv far till en 90-talist och är väldigt intresserad av hälsa i allmänhet och mental hälsa i synnerhet och är som medborgare väldigt oroad över dagens ohälsa, det lidande den medför, kostnader som samhället drabbas av och den förlust av konkurrenskraft det innebär att många blir satta ur spel pga ohälsa.

 

Jag skriver till dig för att jag tycker att det finns en viktig aspekt, enligt mig den viktigaste, som inte verkar finnas med i diskussionen överhuvudtaget, i vart fall inte i Sverige. I bla USA är diskussionen annorlunda. Jag är rädd för att den förklaringsmodell som diskussionen utanför Sverige handlar om anses för ”banal” och inte erbjuder den som tar upp den någon prestige. Det är förmodligen mycket mer prestigefyllt att arbeta med genetik, nya mediciner och KBT. Bland annat baserat på det jag tar upp nedan tror jag att en mycket stor del av den psykiska ohälsan vi ser idag har en ”banal” förklaring och är möjlig att komma till rätt med, med enkla medel. För att göra det måste man dock flytta ut frågeställningen från psykiatrin, en mycket stor del av den psykiska ohälsan handlar inte om mental sjukdom, den handlar om yttre faktorer.

 

Enligt en rapport från Karolinska Institutet finns det ett troligt genetiskt samband mellan ADHD, schizofreni och bi-polär sjukdom. Man kan säga att det är grenar på samma träd. En gemensam genetisk predisposition skulle alltså kunna ligga bakom dessa olika diagnoser som utlöses av någon omständighet. http://ki.se/ki/jsp/polopoly.jsp?d=130&a=164481&l=en&newsdep=130

 

Enligt en annan rapport från Karolinska och Johns Hopkins drabbas barn till mödrar som hade antikroppar mot gluten i blodet under graviditeten i mycket högre grad av schizofreni senare i livet, upp till 25 år senare.

http://ki.se/ki/jsp/polopoly.jsp?a=143768&d=2637&l=en&newsdep=2637

http://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/22535227

 

Enligt dagens nyheter den 8 oktober drabbas fler och fler barn i Sverige av celiaki och andra besvär av gluten. Sjukvården förstår inte varför.

http://www.dn.se/nyheter/sverige/gluten-gor-fler-sjuka/

 

2012 gavs boken WheatBelly skriven av kardiologen William Davis ut i USA, den översattes till svenska under namnet Brödberoende. Kapitel 4 och 11 i den boken handlar om hjärnan och hur den påverkas av glutenprodukter. Glutenprodukter skapar bla exorfiner som är opioida peptider, dvs ett ämne med narkotisk effekt, liknande opium/morfin. Den mentala påverkan som sådana ämnen har är lång och mycket varierad, man kan tex läsa i FASS om morfinpreparat för att få en uppfattning. Författaren har gått igenom de flesta av de forskningsrapporter som finns i ämnet och de finns refererade.

 

I september i år gavs boken Grain Brain av neurologen och nutritionisten David Perlmutter ut i USA. Han beskriver hur hjärnan påverkas av inflammation i kroppen och i hjärnan och hur inflammation uppstår, den vanligaste orsaken är inflammation i tarmen pga glutenprodukter (som både har frätande och tarmöppnandeämnen). Inflammation i en del av kroppen kan leda till inflammation i andra delar. Gliadinet i gluten orsakar tillsammans med zonulin att tarmen blir genomsläpplig, dvs tarminnehåll kommer ut i blodbanan, bland dessa de opioida peptiderna från nedbrytningen av gluten som därigenom kan ta sig till hjärnan och där åstadkomma morfinlika effekter bla depression. Inflammationen orsakar också att en mycket stor mängd ämnen frigörs som också påverkar hjärnan. Författaren har gått igenom stora mängder forskning som också finns refererad.

 

Det finns en utbredd missuppfattning att glutenintolerans endast existerar i formen av tarmsjukdomen celiaki och därför inte förtjänar någon vidare uppmärksamhet eftersom den är ett marginellt problem som bara drabbar 1% av befolkningen. Enligt nya uppskattningar kan uppemot 30% lida av celiaki (Dr. Aristo Vojdani). Ett problem har varit bristfälliga testmetoder, det är en tyst sjukdom, man behöver inte ha några kännbara problem med magen överhuvudtaget. Nya testmetoder har börjat komma fram, tyvärr inte tillgängliga i Sverige ännu (tex Cyrex Array 3 och 4). Det har forskats mycket på patienter med celiaki och mental hälsa och det finns tydliga samband. Modern forskning visar att celiaki bara är en av alla diagnoser som i grunden handlar om glutenintolerans.

 

Att det finns ett samband mellan mental ohälsa och glutenprodukter har man känt till sedan 1960-talet åtminstone, tack vare amerikanen F.C. Dohans forskning. Hans forskning har bekräftats och förts vidare av annan forskning. Att glutenprodukter ger upphov till opioida peptider har varit känt sedan i vart fall 1979.

http://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/372181

Trots detta hör man aldrig talas om att någon får ”dietiska råd” av sin psykiatriker. Istället förefaller det som om utgångspunkten är att vi ska äta allt som går att äta och om det är något vi blir sjuk av ska vi ta medicin mot symptomen eller läggas in för vård. Ett exempel är artikeln om celiakiproblemet i Sverige där läkarna säger att de inte vet vad de ska göra. För mig är det uppenbart vad de ska göra, de ska gå ut med en rekommendation att undvika glutenprodukter eftersom det finns ett klart samband mellan dessa och ett stort antal sjukdomar.

 

Jag hoppas att du tänker ta upp den här tråden som en av delarna i ditt viktiga arbete, tyvärr tror jag som sagt att du kommer att stöta på en hel del motstånd. Om jag på något sätt kan vara behjälplig får du gärna kontakta mig via email eller telefon.

 

Med vänlig hälsning

  • Gilla 6

Dela detta inlägg


Länk till inlägg
Dela på andra webbplatser

Idag svarade Anders Printz och jag måste säga att jag inte riktigt förstår budskapet:

 

"Hej och tack för ditt intressanta brev. Jag utgår ju i mina analyser från befintlig forskning. Den pekar på vissa möjliga huvudorsaker när det gäller ökad psykisk ohälsa men kunskapen är otillräcklig. Sannolikt är det ett antal och samverkande faktorer. Den typen av orsakssamband som du pekar på identifieras och eventuellt bekräftas nog bäst genom grundforskning. Att den får tillräckliga resurser är prioriterad fråga för regeringen.
Anders Printz"

Dela detta inlägg


Länk till inlägg
Dela på andra webbplatser

I dag kan vi läsa om vår stora och "onödiga" konsumtion av antidepressiva i DN. OECD har tagit upp frågan.

 

 
"OECD ser flera förklaringar till den växande konsumtionen. Det som oroar är att fler personer med lättare depressioner nu får medicin.

– Vi vet att medicinerna fungerar för personer allvarliga eller måttliga depressioner. Den kraftiga ökningen i de flesta länder visar dessa grupper nu får läkemedel. Det är en god nyhet, säger Mark van Ommeren, vid WHO:s avdelning för psykisk hälsa, till The Guardian.

– Den dåliga nyheten är att är många som inte behöver antidepressiv medicin ändå får den utskriven. Läkare måste lära sig att sätta en korrekt diagnos, så alla de som bara har en lättare nedstämdhet inte får medicin utskriven, fortsätter han."

Dela detta inlägg


Länk till inlägg
Dela på andra webbplatser

SVD har skrivit om depression under veckan som gick, och fortsätter med tema självmord denna veckan.

 

I förra veckan skrev Maria Carling att det "curlande" av barn som vi föräldrar till 90-talisterna hängivit oss åt och de osäkra tiderna, arbetslöshet, bostadsbrist, etc, är orsak till den ökande psykiska ohälsan bland våra unga. 

 

http://www.svd.se/nyheter/inrikes/curlandets-baksida-psykisk-ohalsa_8756452.svd

Dela detta inlägg


Länk till inlägg
Dela på andra webbplatser

Susanne Bejerot, psykiater, leg psykoterapeut och docent vid Karolinska Institutet skriver idag i SVD Under Strecket, kulturdelen sid 8 och 9 om att "Allt fler får diagnosen adhd och autism. Nu visar neurobiologisk forskning att flera psykiska sjukdomar kan bero på en koppling mellan ett stört immunsystem och hjärnans utveckling."

 

"Vår glutenrika kost leder till magtarmproblem hos känsliga individer. Ungefär vart fjärde barn med autismspektrumtillstånd har en tarmvägg med ökad genomsläpplighet och vid både schizofreni och autismspektrumtillstånd är nivåerna av antikroppar mot gluten förhöjda."

Dela detta inlägg


Länk till inlägg
Dela på andra webbplatser

Join the conversation

You can post now and register later. If you have an account, sign in now to post with your account.
Note: Your post will require moderator approval before it will be visible.

Gäst
Svara i detta ämne...

×   Du har klistrat in innehåll med formatering.   Ta bort formatering

  Only 75 emoji are allowed.

×   Din länk har automatiskt bäddats in.   Visa som länk istället

×   Your previous content has been restored.   Clear editor

×   You cannot paste images directly. Upload or insert images from URL.