Tankar efter 15 veckor med LCHF

[MacSune]

Bara konstaterar.. Jag mår bra! Mina värden är bra! Intitialt på lågkolydratskosten tyckte jag viktminskningen gick långsamt, men jag har förlikat mig med att tappa ca 0,7kg/v, vilket är KANON! 

 

Jag inser att vi ständigt blir lurade av alla "quickfix" varianter. Ett exempel är väl Bigest Looser där man gjort tv-underhållning av en osund metod.. Typ rasa 5 kg/v genom att stå på crosstrainern 5 tim/dag och äta salladsblad. 

 

Jag menar inte att det är FEL, bara att det är orimligt att klara det själv när vardagen infunnit sig. Effekten blir att många som dras med övervikt tycker att tappa 0,5 kg/v eller 1 kg v är dålig. Det är DET jag opponerar mig mot. För mig tog det sammanlagt 30 år att nå min "all time high" vikt, Då MÅSTE man låta det få ta lite tid att tappa dessa kgs. 

 

Idag nådde jag mitt första delmål på resan tillbaka mot normalvikt. -10,8 kg sedan starten 21 juli! Inte en enda dag har jag varit grinig, less eller "kämpat" mot hunger eller sockersug. Jag ska ta död på en ”fet" missuppfattning gällande LCHF för den okunnige som inte vet.. Nej, man värker inte i sig fett, för det går inte. Man orkar helt enkelt inte. Jag läste ett exempel nånstans som sa att om jag skulle gömma en jätteklump smör i kakao, havregryn och socker, DÅ skulle det kanske gå. Antar att du är med på den..

 

Jag fick frågan av en närstående nyligen om jag inte saknar nåt. Mitt svar var att i det stora hela när det gäller mat, faktiskt inte. Jag kan äta allt jag mår bra av och alltid gillat, visst potatis gillar jag men avstår ifrån. Men det gör inget. För vinsten överstiger ”lyckan med potatis” överlägset.. Om jag kliver utanför själva maten och tittat på tex snacks, godis odyl finns det saker jag saknar, men med en STOR skillnad mot tidigare. Jag har alltid varit ”torsk” på Ahlgrens bilar. Dom kan jag sakna ibland.

 

Men om jag saknar något i skallen kan jag tänka på det i 30 sek och sedan glömma bort det efter att tankarna glidit iväg åt annat håll. Hade det däremot varit kroppens sug efter socker och kicken av det hade det varit ett begär som slutat med att jag dragit en påse bilar på 15 minuter. Det gjorde jag säkert 1-2 ggr i veckan som minst. men sedan den 21 juli, inte en enda bil. Tro mig, jag har inte kämpat för att avstå. Jag har helt enkelt inte haft suget.

 

Någon vecka efter att jag skakat hand med LCHF fick jag en "big pack” bilar av samma anhörige som undrade om jag saknade nåt. Då visste inte han om att jag "skrivit på" för LCHF. Den förpackningen ligger högst upp i vårt skafferi som ett litet minne.

 

Sedan har jag insett en sak, jag har egentligen bara en enda gång i mitt liv (och då nästan) gått i mål med en viktminskning. Den gången för ca 15-17 år sedan med hjälp av viktväktarna och i början på vår relation med min fru. Hon lagade storkok till oss och jag tog det jag skulle ha i frysen och åt bara det. Jag nådde som sagt nästa fram. Den gången startade jag på ca 105 kg och tappade ner till ca 85 kr, dvs 20 kg. Men sedan gick jag långsamt upp/upp/upp igen. Visst, jag har sedan dess ”variantat” mig med all sköns prylar, Nutrilett, Xtravagansa, VV igen osv osv..men alltid släppt det efter 3-4 veckor. Varför? Jo för alla ”varianter” är inget annat än genvägar som INTE funkar. Jo kanske du säger, men tänk efter.. varför läser du detta inlägg nu? Antagligen för att du precis som jag tappade det och halkade tillbaka uppåt på vågen.  Jag ska göra en liknelse;

 

I riktiga livet och sportsammanhang finns det regler, följer man dom inte eller fuskar så straffar det sig. Detta är precis samma sak..

 

Tänk dig att du ställer upp i en terränglöpartävling och genar genom skogen, vad händer? Jo du blir diskad.. Att ta genvägar är ungefär som att springa genvägen och ha en tunn gummisnodd fastbunden i ryggen, man orkar ett tag, men tillslut dras man tillbaka eller så brister den och det gör jäkligt ont.

Det var därför jag aldrig pallade genvägarna. Det var för stora uppoffringar helt enkelt.

 

Sedan så som i mitt fall, dök LCHF upp. Jag rynkade på näsan åt det i 10 år så som dom flesta okunniga på området. Men det är ju inte så konstigt, jag är ju uppvuxen i "Lätt&Lagom-gennerationen” där fettskräcken stod främst i rummet. Redan som 7-8 åring fick man salvliknande ”Lätt&Lagom” på bordet. Men vet du vad? Det var ju då som liten kille och senare tonåring som man med lätthet kunde dricka 1 liter lättmjölk och dra 10 mackor med Lätt&Lagom efter plugget varje dag.. klart man blev en trind kille då. Jag är övertygad om att hade det varit röd mjölk och bregott eller smör hde jag ätit/druckit hälften. Det är ju hur naturligt som helt? 

 

Vad det handlar om är att lättprodukter och socker och uteblivet fett gör att man kan trycka i såg abnorma mängder utan tillfredställelse så som extrema mängde kolhydrater bland annat.

 

Jag ska runda av detta maratoninlägg och sluta där jag började..

Jag har sedan den 21 juli (alltså på 15 veckor) tappat 10,8 kg. Jag har vägt mig och noterat resultatet totalt 20 ggr sedan starten. Av dom 20 gånger har jag gått upp eller stått still 7 gånger. Dvs 33%.

 

Dvs 7 gånger har jag känt tvivel och besvikelse på 15 veckor. Det är ungefär varannan vecka. Vad vill jag komma med detta? Jo, HA TÅLAMOD.. förstå att detta är en lång resa. Stressa inte. Framför allt, se inte en platå eller uppgång som ett misslyckande.. tvärt om.. bocka av dom gångerna och tänk på dom som nödvändiga för att totalt sett kunna gå ner.

 

För trots allt, kroppen är inte en statisk maskin, kroppen är en kropp och kroppar är inte statiska i sina reaktioner.

 

Kram världen!

 

MacSune

[Fredrik Kornberg]

En grej kan ju vara att ha vågen i sommarstugan eller liknande så man inte springer och väger sig varje dag, det blir ju lätt så annars.

[MacSune]

Bra idé Fredrik!

 

Gillar man siffror och "kvitton"så som jag gör är det kul att checka status nån gång i veckan allafall. 

 

Men jag tror att det blir mindre och mindre intressant att kolla vågen. Men det är väl med tiden då man verkligen fattar att man är på G att hitta tillbaka till "livet" igen.

Jag har ju "bara" 15 veckor bakom mig och vill väl ha kvitto på att man gör rätt. Annars är mina kläder och skärpet väldigt bra på att skvallra hur det går. Skärpet är nog den ärligaste ägodelen jag har.

 

MacSune

[stroker49]

Mac Sune: Fantastiskt. Jag har precis samma erfarenheter, det stämmer precis. Jag hade inte så mycket övervikt, för mig tog det nästan 3 år att tappa ca 10 kg. Det gör drygt 60 gram i veckan, men tre kilo om året så blir det bra till slut. Och det är hållbart och innebär ingen späkning.

 

Visst, Biggest Looser och V.V funkar. Men dessa svältmetoder suger och när man inte står ut längre så går man upp igen.

Det vore kul att träffa BIggest Looser.deltagarna efter 1-2 år och se hur det går. Eller ta dem som blir utslagna och sätta dem på lågkolhydratkost, då skulle man få skillnad. Skillnad som håller!

[Caspar.]

Mac Sune: Fantastiskt. Jag har precis samma erfarenheter, det stämmer precis. Jag hade inte så mycket övervikt, för mig tog det nästan 3 år att tappa ca 10 kg. Det gör drygt 60 gram i veckan, men tre kilo om året så blir det bra till slut. Och det är hållbart och innebär ingen späkning.

 

Visst, Biggest Looser och V.V funkar. Men dessa svältmetoder suger och när man inte står ut längre så går man upp igen.

Det vore kul att träffa BIggest Looser.deltagarna efter 1-2 år och se hur det går. Eller ta dem som blir utslagna och sätta dem på lågkolhydratkost, då skulle man få skillnad. Skillnad som håller!

 

Förra årets vinnare, Ralph, satt i publiken på årets Bigest Looser final. Han hade som ni säkert vet tappat halva sin vikt under tävlingen. Ett år senare var han rejält kraftig. Killen som vann första året hade dock fortsatt med träning och såg efter något år ut att vara i ännu bättre form när han deltog i ett program år två. Med andra ord, orkar du fortsätta träna såpass hårt och hålla igen på maten så håller du dig smal, tror dock inte många klarar det år efter år. 

 

Frågan är bara varför man ska plåga sig med hunger dag ut och dag in när man kan nå samma resultat eller bättre med riktig mat.

 

Ett stort grattis till MacSune. Låter som om du hittat hem, och inte faller tillbaka i sockerträsket. Vikten når du nog med tiden.

[LottaJ]

Väldigt bra inlägg Mac Sune.

Det är ju så, det är SÅ mycket lättare att hålla sig till sin kosthållning med LCHF än med t ex VV. Och det är ju det som är avgörande? 

Antingen går du ned med VV (eller annan kosthållning), och klarar du av att hålla dig till den och inte fuska, ja, då är allt bra.

Men för många av oss som provat, inser att det är så otroligt svårt att låta bli att fuska på VV och "äta lite av allt".

Med LCHF så finns nästan inga "fuska" - tankar. Man äter gott hela tiden.

[stoscha]

Härligt!! Jo det är ju livsstil och inte quickfix vi pratar om.

Hur går det för fru MacSune? Sen vi "pratades vid" sist har jag bara tagit 0,5 kg (alltså totalt 5,5 kg sedan i juli), men 10 cm på midjan! Så vågen är verkligen inte allt! Var "tvungen" att shoppa helt ny garderob nu på semestern :-)

[Anders A]

Kanon, MacSune 

 

Ler igenkännande i det mesta du skriver. Framförallt om det där med tålamod. Detta är något som är viktigt att förmedla till alla nybörjare, att det kan ta sin lilla tid! Jag själv gick väl ner i snitt strax under ett halvt kilo i veckan, och framför allt minskade midjemåttet konstant också. Du kan se min minskning i ett inlägg jag skrev på ett-årsdagen. Men det var inget som helst problem för mig. Jag hade inte bråttom. Och framför allt - inga problem med sötsug, hunger eller liknande!

 

Har också fått diverse godispåsar från bekanta som inte känt till mina nya restriktioner, men dessa har jag direkt förpassat till soporna utan minsta känsla av saknad