Jump to content

Höstlov hos farmor (obs! innehåller gnäll)


Malin303
 Share

Recommended Posts

Malin, jag är glad faktiskt, att mina barn hann bli vuxna innan jag begrep vidden av hur dålig vår " normalkost" är!

Jag tror inte jag hade klarat att lämna barnen i ditt ställe! Utan jag hade tagit diskussionen, krävt att de avstått från godis och chips(utom max en kväll) föreskrivit frukostalternativ och tagit med smör och Ghee .......

Och kanske gjort alla ledsna och fått barnen att missta kontakten med sina farföräldrar!!!

Avundas dig inte! Tror definitivt att du gör rätt när du ligger lågt....känner starkt för alla er föräldrar med små barn hemma!

hoppas paradigmskiftet skyndar på även i folkdjupen......

  • Like 2
Link to comment
Share on other sites

Tack Lotte för dina sympatiska rader :)

Om det bara gällde att ryta till, ja jag kan ryta med de bästa. Om det vore så enkelt..

Chips, godis och chokladflingor varje dag, det hade jag tvärnekat till om jag hade känt till det. Det fick jag veta i efterhand av sonen. Men allt det andra joxet är ständigt pågående..

En vettig diskussion kan jag också ta. En av svågrarna lider svårt av tvärsäker besserwissersjuka. En av hans tvärsäkra påståenden gick ut på att LCHF är bra om man vill gå ner i vikt snabbt, men efter sex månader vänder det och då går man upp i vikt igen.. Jamen dra ballen i gruset, så roligt har jag inte haft i upprätt ställning på många år! :D

  • Like 2
Link to comment
Share on other sites

 

 

 

Jag försöker att ligga lågt med mina åsikter, men eftersom jag själv vägrar äta skiten så blir det diskussioner. Jag har nu inget emot att diskutera, problemet är att jag når inte fram, hon blir bara ledsen. Och tror att jag har ihjäl mig och min familj på kuppen!

 

Och den modige kan ju gissa hur barnen mår efter fem dagar på denna diet.. Ja, dessutom är det ju fest varje dag, så det har blivit chokladflingor(!) till frukost, läsk till maten, bullar och kakor mellan målen och godis och chips varje kväll.

 

 

 

Bland de svåraste läxorna en kärleksfull människa har att lära sig är att hålla reda vem som äger vilka känslor. Om svärmor blir ledsen (jag läser känslomässig utpressning och stor brist på respekt) är det hon som behöver äga och ta ansvar för de känslorna, inte du Malin303  Lära sig hantera dem så att hon slutar att vara ledsen. För det finns inget att vara ledsen för  <_< !

 

På ditt inlägg verkar det inte som att ni förbjuder farmor och farfar att bjuda på något och att barnen får uppleva avsteg från sin vanliga kost, utan jag uppfattar det som att du efterfrågar moderation. Det är ett rimligt förhållningssätt som den äldre generationen behöver respektera. På samma sätt som vi inte skall curla och dulta för mycket med barnen finns det häller inga skäl att göra det med farmorsgenerationen.

 

Själv är jag 52 (känner mig inte "äldre") och skulle rent teoretiskt kunna bli mormor. Ge mig ett sakskäl till att jag inte skulle respektera min dotters olika önskemål och varför i hela världen skulle jag bli oförmögen att ta till mig dessa önskemål bara för att  jag med tiden kanske blir både 62 och 72 år?

  • Like 5
Link to comment
Share on other sites

Och det är klart att farmor och farfar måste få skämma bort sina barnbarn, visa den där underbara kärleken som är en verklig tillgång för varje barn.

Men! Varför måste det vara fest varenda dag? Till varenda måltid? MELLAN varenda måltid? Där måltiderna för övrigt består av snabba kolhydrater och undermåligt fett?

 

 

Jag har ungefär tvärtom emot dej... jag hälsade på mitt barnbarn i Belgien i oktober. Det var russin nästan varje dag, så fort ungen pep det minsta, och mackor, mackor, mackor ("nyttiga" hembakta med russin i). Min dotter är uppfödd som fettskrämd fullkornsfanatiker (fast fullkornsmackor existerar väl inte i det där landet), så den här ungen äter väl förmodligen bättre än andra stackars ungar på det där dagiset. Familjeläkaren har varit mycket upprörd över att pojken inte får chokladkräm på mackorna istället för ost och salami :-P

Och den dagen pappa tog frukostansvaret var det sötad yoghurt med chokladflingor!! (Det har han själv varje dag -  vid 30 års ålder!)

När vi var ute och fikade beställde hon en stor ettersöt pannkaka till pojken. Jag hade rätt roligt när han valde att äta upp hennes jätteportion av (för ovanlighetens skull osötade) grädde i stället.

Link to comment
Share on other sites

Bland de svåraste läxorna en kärleksfull människa har att lära sig är att hålla reda vem som äger vilka känslor. Om svärmor blir ledsen (jag läser känslomässig utpressning och stor brist på respekt) är det hon som behöver äga och ta ansvar för de känslorna, inte du Malin303  Lära sig hantera dem så att hon slutar att vara ledsen. För det finns inget att vara ledsen för  <_< !

 

På ditt inlägg verkar det inte som att ni förbjuder farmor och farfar att bjuda på något och att barnen får uppleva avsteg från sin vanliga kost, utan jag uppfattar det som att du efterfrågar moderation. Det är ett rimligt förhållningssätt som den äldre generationen behöver respektera. På samma sätt som vi inte skall curla och dulta för mycket med barnen finns det häller inga skäl att göra det med farmorsgenerationen.

 

Själv är jag 52 (känner mig inte "äldre") och skulle rent teoretiskt kunna bli mormor. Ge mig ett sakskäl till att jag inte skulle respektera min dotters olika önskemål och varför i hela världen skulle jag bli oförmögen att ta till mig dessa önskemål bara för att  jag med tiden kanske blir både 62 och 72 år?

Mycket tankeväckande skrivet Fundersam. Vem äger känslorna? Det kanske vi egentligen ska fundera oftare på, inte bara i svärmorsfall :)

  • Like 2
Link to comment
Share on other sites

Bland de svåraste läxorna en kärleksfull människa har att lära sig är att hålla reda vem som äger vilka känslor. Om svärmor blir ledsen (jag läser känslomässig utpressning och stor brist på respekt) är det hon som behöver äga och ta ansvar för de känslorna, inte du Malin303  Lära sig hantera dem så att hon slutar att vara ledsen. För det finns inget att vara ledsen för  <_< !

 

 

Håller med Syster om att detta är tänkvärt.. Jag har inte riktigt sett det så förut.

Antagligen för att jag har sett henne köra känslomässig utpressning i andra sammanhang (framför allt när det gäller att pracka på oss grejer vi inte vill ha - fundera ut psykologin bakom detta, den som kan!) och upplever att hon i det här sammanhanget är ledsen på riktigt..

Icke desto mindre är det HENNES känslor.

Jag måste också äga mina känslor. Till exempel oron för svärmor och svärfar - med sin "normalkost" håller de på att äta sig ner i graven. För att inte tala om benskörhet, tanten håller nog inte ihop om hon halkar till exempel. Och min frustration över att de INTE LYSSNAR, om man inte är dietist på sjukhuset förstås.

Och så vidare..

Nästa gång barnen ska dit "oövervakat" blir i början på December. Jag måste nog fundera ut en strategi innan dess.

  • Like 1
Link to comment
Share on other sites

När jag läser detta inser jag att jag måste vara ganska lyckligt lottad. Ingen i min omgivning hånar mig för att jag följer LCHF-principer och ingen försöker hindra det. Till och med mina föräldrar (över 80) är intresserade och vill egentligen själva testa det, men får inte till det riktigt. De kan inte lära om och tycker nog att det inte är lönt, så sent i livet.

Ingen av mina släktingar och ingen av mina kollegor eller vänner har kommenterat på något dumt sätt. Vissa visar ett försiktigt intresse.

 

Vad gäller din strategi, Malin, kan det vara möjligt att prata med barnen i förväg och påminna dem om hur ont i magen de fick förra gången? Förklara att det inte bara är ont i magen för stunden, utan att det skadar kroppen på lång sikt också. Men de kan avstå. Förklara vad som är farligt. Få dem att inte vilja ha det. Men det förutsätter ju att de är mogna för det. Skicka med egna kakor och sätt upp ett max antal godistillfällen (och då med godis som du skickat med, kanske hemgjort LCHF-vänligt).

  • Like 2
Link to comment
Share on other sites

Mycket tankeväckande skrivet Fundersam. Vem äger känslorna? Det kanske vi egentligen ska fundera oftare på, inte bara i svärmorsfall :)

Absolut upplever jag att det är så  <_<. Jag har fått träna mycket, har kommit långt men skall inte förnekas att jag får träna mera, av och till...

  • Like 1
Link to comment
Share on other sites

Håller med Syster om att detta är tänkvärt.. Jag har inte riktigt sett det så förut.

Antagligen för att jag har sett henne köra känslomässig utpressning i andra sammanhang (framför allt när det gäller att pracka på oss grejer vi inte vill ha - fundera ut psykologin bakom detta, den som kan!) och upplever att hon i det här sammanhanget är ledsen på riktigt..

Icke desto mindre är det HENNES känslor.

Jag måste också äga mina känslor. Till exempel oron för svärmor och svärfar - med sin "normalkost" håller de på att äta sig ner i graven. För att inte tala om benskörhet, tanten håller nog inte ihop om hon halkar till exempel. Och min frustration över att de INTE LYSSNAR, om man inte är dietist på sjukhuset förstås.

Och så vidare..

Nästa gång barnen ska dit "oövervakat" blir i början på December. Jag måste nog fundera ut en strategi innan dess.

Återkom gärna med din strategi och hur det går, en inte helt lätt uppgift du står inför.

 

Om svärmor blir ledsen på riktigt (inte bara ett sårat ego) skulle det kunna vara hjälpsamt om du och din man var tydligare med vilka saker ni önskar er? Ibland vill man ju så gärna få ge något och att få glädja dem man älskar, även om det kan blir fel. 

Link to comment
Share on other sites

Tack för era synpunkter. Det är så otroligt värdefullt att få andra vinklar än sina egna, det är så lätt att bli insnöad..

 

Min strategi får bli att först och främst tala med barnen, påminna dem om att man inte MÅSTE äta bara för att det ställs fram på bordet. Sen är de ändå barn, jag tror inte de kommer tacka nej om det serveras chokladflingor eller chips. Och jag vill inte skuldbelägga dem för det heller, så jag kommer inte försöka förbjuda dem. Ska även påminna åttaårige sonen om magontet, och tipsa om vad han ska be att få att äta istället.

 

Del två får bli att tala med svärmor igen, och föreslå att de kan festa med måtta och inte varje dag.. Ska påminna även henne om sonens magont, för det vet jag att hon hade lite dåligt samvete över (sila mygg och svälja kameler, jag vet!).

 

Del tre, som jag har gjort förut men missade sist, blir att ta med mat till barnen. Helfet A-fil och mjölk, bregott och grädde. Smör till matlagning är ingen idè eftersom det är farmor som lagar mat, och där är det margarin för hela slanten..

 

Del fyra är för mig själv.. Ta ett djupt andetag och påminna mig själv om att barnen inte far illa av detta, och kanske de rentav lär sig nåt. Och att förhållandet till farmor och farfar är så otroligt mycket mer än "bara" kost. Det är ren kärlek, ännu mer värdefull eftersom mormor är borta och morfar bor mer än hundra mil från oss.

  • Like 5
Link to comment
Share on other sites

googla fram en bra och lättförståelig beskrivning av hur margarin tillverkas och vad det egentligen är (finns ju rätt mkt) skriv ut och be henne läsa på och fråga om hon fortfarande tror att det är bättre än riktigt smör, alternativt kan de ju välja olivolja ist om smör nu är så farligt :)

  • Like 1
Link to comment
Share on other sites

tack :)

Har försökt med att ge diverse läsvärda böcker och artiklar till svärmor. Inte bara om margarin, utan LCHF-litteratur i allmänhet som jag tycker är lätt att ta till sig.

Med absolut noll resultat :(

Det beror inte på att hon är korkad, men hon förmår inte göra den mentala U-sväng som krävs om man är villig att till sig budskapet.

Jag kan förstå varför hon inte kan det. Dels ett helt liv som fettskrämd. Dels hjärtsjukdom i familjen, med följden att hjälpsamma dietister skrämmer ännu mer samtidigt som de hyllar tallriksmodell och margarin.. Dels har vi nog tyvärr hamnat i ett läge där allt jag tycker om kost måste vara fel, eftersom det är jag som säger det. Och det är mitt eget fel. Om jag hade varit diplomatisk istället för påstridig..

jaja, som vanligt är det skitenkelt att vara efterklok ;)

  • Like 1
Link to comment
Share on other sites

Jag kan förstå henne också. Jag har levt som fettskrämd och kunnat "allt" om bra mat i över 30 år... Lagat fantastiska middagar på lättmjölk och 0,5% creme fraiche som jag varit stolt över. (Min diabetessjuka svärmor lärde mej knepet att en nypa socker i såsen gjorde att den smakade som grädde :-P). 

Ingen av min fars syskon, vare sej kvinnor eller män, upplevde sin 60-årsdag pga hjärtfel... själv är jag 57 nu, så snacka om genetisk belastning :-D

Jag hade jättesvårt med smaken i början... att lära om sej från viktväktarcremefraiche till smör var svårt. Jag trodde att jag skulle sakna potatis mest, men det jag kan ha våta drömmar om är nybakt rågbröd... När jag planerar in nåt avsteg är det första prio faktiskt. Jag verkligen saknar allt bakande. LCHF-varianterna är inte ens värda namnet. Då är jag hellre utan bröd och tar en valnöt till. Den smakar också lite så där grovt.

Maken saknar frukt, så det är hans första prio när det ska fuskas.

 

Man måste välja sina strider... Bestäm vad som är det viktigaste. Förmodligen ingen skitmat varje dag? Sen om de vill "vara snälla" och ösa på med socker, så är det begränsat till enstaka tillfällen. Då har farmor vunnit på poäng och borde väl vara intresserad av att lyssna på dina önskemål. Det är nog förmodligen lönlöst att försöka frälsa dem... Men du skyddar dina barn i alla fall.

  • Like 1
Link to comment
Share on other sites

Detta forum är fantastiskt och fullkomligt livsnödvändigt! Tror ni alla håller med mig!

Att få läsa vad ni alla skriver och känna igen sina egna strider/frustreringar/tillkortakommande!!!

Älskar er alla och tusen tack för allt stöd, glada skratt och igenkännande jag får uppleva här!

❤❤❤

  • Like 3
Link to comment
Share on other sites

Join the conversation

You can post now and register later. If you have an account, sign in now to post with your account.
Note: Your post will require moderator approval before it will be visible.

Guest
Reply to this topic...

×   Pasted as rich text.   Paste as plain text instead

  Only 75 emoji are allowed.

×   Your link has been automatically embedded.   Display as a link instead

×   Your previous content has been restored.   Clear editor

×   You cannot paste images directly. Upload or insert images from URL.

 Share

×
×
  • Create New...