Jump to content

Bekämpa barndiabetes, vad kan vi göra?


patrix
 Share

Recommended Posts

Såg precis ett inslag på TV4 som tog upp den dramatiska ökning av diabetes bland unga som skett de senaste åren.

 

I inslaget ställde man sig frågande till vad som gör att ungdomsdiabetes ökar så kraftigt. Mamman, som ironiskt nog forskade om diabetes, spekulerade om komjölk, d-vitaminbrist eller kanske något okänt virus.

 

Men vad är det som hänt de senaste decennierna med vår kost? Jo lättprodukterna och fettskräcken har sakta men säkert ökat. Så till den grad att det nu är normen att våra barn ska serveras skit i form av margarin, lättmjölk m.m. istället för riktig mat i skolorna.

 

Men kan vi vara säkra på att det är den vita läsken (lättmjölken), välling, bröd, pasta och andra kolhyrdatstinna produkter som fått ersätta det naturliga fettet som är orskaken till denna diabetesexplosion?

 
Vi kanske inte kan det, men det förefaller mycket mycket sannolikt...
 
D-vitamin och insulin är hormoner. Kroppen behöver fett för att kunna bilda dessa hormoner.
 
Jag tror att den undernäring många barn utsätts för idag genom att berövas naturligt fett skadar deras utveckling allvarligt och diabetes är en konsekvens av detta.
 

Jag växlar mellan att försöka distansiera mig från min samtid och den galenskap som pågår, till att bli jävligt upprörd och vilja göra något.

 
Och nu gäller det faktiskt våra barn, och att de ska slippa dras med en livslång sjukdom.
 

Vad kan vi göra?

  • Like 2
Link to comment
Share on other sites

Jag kan tala om vad JAG gör. Prata med alla bekanta. Läs på, ha ordentligt med kött på benen (kunskap). Ställ frågor till de som vet mer. Var aktiv på forum och bloggar och i diskussioner. Ge ett bra intryck, med en lugn, behärskad samtalston, och ett gott språkbruk. Skriv insändare, skriv debattartiklar, skriv brev till journalister och till redaktörer, till rektorer och kostchefer och andra ansvariga, till politiker. Synliggör problemet (ohälsan och kosten, inte minst) där det finns men inte syns. Jag har skrivit ett LCHF-manifest (knappa 10 sidor) om vad LCHF är, hur det fungerar, vad man ska äta och inte, och förslag på recept/middagar/frukostar. Detta har jag delat/mailat ut till de som är intresserade av LCHF, kost, hälsa, diabetes, eller viktnedgång. Säg ifrån när något är fel, om det så är sagt, skrivet eller uttalat på annat sätt. Kritisera på ett vettigt, sakligt, artigt sätt det som är fel och de som gör fel. Svara på frågor som andra ställer och håll i gång diskussionen. Starta nya intressanta diskussioner om bloggar, artiklar, erfarenheter, nyheter, tv-program, videoföreläsningar på YT, böcker, rubbet.

  • Like 2
Link to comment
Share on other sites

Helt rätt det du gör Sigurdur.

 

Problemet jag har är väl att jag läst på såpass mycket att jag har en tydlig bild av hur det hänger ihop, men är helt enkelt för förbannad över den insikten för att kunna förmedla den på ett lugnt och sakligt sätt.

 

Läkemedelsindustrin har sakta men säkert makat oss in i den här absurda situationen genom att manipulera och finansiera "rätt". Syftet har varit att sälja läkemedel.

 

Resultatet:

Diabetes - Kan förebyggas och behandlas med LCHF men medicineras

Hjärtkärsjukdom, högt blodtryck, övervikt m.m. - Samma sak.

 

Rejäla studier som visar effekten av kolhydratreducerad kost kommer aldrig att finansieras och om det mot förmodan skulle ske kommer big pharma att aktivt motarbeta och diskreditera.

 

Statiner, blodtrycksmedicin och insulin är kassakorna hos läkmedelsbolagen idag och man ska inte underskatta deras syniskhet vad det gäller att försvara den marknaden.

 

Visst är bollen i rullning och en förändring kommer väl till stånd så småningom men det känns så tragiskt att under tiden ska ett antal barn få diabetes, kanske i onödan, pga av att deras föräldrar i bästa välmening och i enlighet med rådande rekommendationer föder upp dom på välling, lättmjölk och margarin

  • Like 2
Link to comment
Share on other sites

Helt rätt det du gör Sigurdur.

 

Problemet jag har är väl att jag läst på såpass mycket att jag har en tydlig bild av hur det hänger ihop, men är helt enkelt för förbannad över den insikten för att kunna förmedla den på ett lugnt och sakligt sätt.

 

Tell me about it... Vi får vädra vår ilska här, där "de" inte ser! :) Kanske ska vi starta en "ARGA TRÅDEN" där vi skriver vårt hjärtas ärliga mening...

:angry:  :angry: :angry:   :angry:  :angry: (finns det ingen argare smiley?!)

Dessutom, tänk på att "de" blir ganska arga de också ibland, och då tycker jag att det är lättare att behålla lugnet. Många diabetiker t ex blir väldigt arga när saken kommer på tal. Om man själv reagerar lugnt så tappar den andre tråden lite grann, när denne brusat upp och inte får den reaktion som den förväntat sig (att JAG ska bli arg jag också).

 

Sedan så kan ju ingen göra allt, men alla kan göra något, även det som är aldrig så lite räknas. Att säga vad man tycker och vet ger folk en tankeställare. Man sår ett frö. När man ser att det får effekt så går det lättare och lättare! Jag brukar skoja och säga att jag står i mitt hörn av fasaden och knackar och hackar, och ibland lossnar det en stor bit, och ibland blir det en stor spricka som sticker iväg... Det är roligt att se att det man gör har betydelse, för det har det. Doc skriver i sin bok; "en människa kan inte förändra världen, men en miljon människor kan". Jag håller inte riktigt med - även den lilla människan kan påverka väldigt mycket, från sitt eget lilla hörn!

 

Visst är det en fasansfull utveckling vi har sett, och mycket tråkigheter och elände (ohälsa m.m.) följer i spåren, men vi får ta det goda med det onda (eller hur säger man?). Vi gräsrötter blir smartare, mer bildade, och friskare tack vare den här rörelsen, och vårt engagemang förändrar världen. Det låter pretentiöst så det förslår, men - det är sant! Kanske får vi på sikt en mycket mer ifrågasättande och smartare, inte bara friskare, befolkning. LCHF-rörelsen kan vara början på flera riktigt bra saker tror jag.

  • Like 1
Link to comment
Share on other sites

Ja, vad ska man göra. Jag kände mig gråtfärdig i dag i matsalen. Damerna diskuterade kalorier och hur de hellre skulle äta en tallrik cornflakes till kvällen än laga riktig mat. Ni vet, färre kalorier i flingorna. Samtidigt skar de bort den synliga fettranden på köttet vi fick. Ni vet inte hur många lunchtimmar jag har lyssnat på diskussioner om kalorier och krämpor och frustration över kilona som vägrar ge med sig trots ännu ett tokryck i gymmet med personlig tränare och flera joggingturer i veckan. Samma damer som "unnar" sig läsk ibland, äter flera frukter varje dag (för de vet vi ju att det är det nyttigaste som finns), hellre tar en macka till istället för den där feta äckliga såsen och sen av någon outgrundlig anledning har såå svårt att låta bli att äta bulle, tårta, choklad eller något annat snask frampå eftermiddagen. 

 

De vet ju hur jag blev frisk och smal; med att äta en massa äckligt och farligt fett. Jag antar att de väntar på att jag ska falla död ner i hjärtsnörp för de vet ju att jag gör fel. Det här är intelligenta kvinnor som är intresserade av hälsa och vikt så de läser på, tyvärr bara i gammelmedia: dagstidningar, damtidningar och träningsartiklar och där står det ju att man ska småäta hela tiden, mest kolhydrater, och att fett bör undvikas men om man nu måste äta lite fett ska det vara industriframställt (olika underliga växtoljor). En del av dem har barn och bland dem finns den vanliga pletoran av bekymmer med koncentrationssvårigheter, störighet och olydighet. Spattiga ungar som, enligt in egen erfarenhet, helt enkelt skulle bli mycket lugnare om de bara fick den mat de behöver och förtjänar men tyvärr inte får eftersom föräldrarna har blivit grundlurade.  :angry: Jag vet ju själv hur lindrigt rolig JAG var på den gamla onda tiden när jag "åt nyttigt". Frukost med Müsli och sen var den dagen förstörd med blodsockerkarusell och humörsvängningar. Hade jag varit fem år hade jag också skrikit, slängt bilar i väggen och lagt mig ner på golvet i affären för att försöka tvinga fram ett inköp av godis!

 

Jag kan liksom komma dragande med vilken information som helst, hur väl underbyggt som helst. Jag har inte en chans mot deras utbildade läkare, dietister och tränare som ju är "yrkesmän inom området". Att jag sen har snöat in på nutrition och plöjer igenom vetenskapliga rapporter för nöjes skull sen ett par år tillbaks och antagligen kan mer än läkaren, dietisten och tränaren sammanlagt hjälper inte.  :wacko:

  • Like 7
Link to comment
Share on other sites

Jag kan liksom komma dragande med vilken information som helst, hur väl underbyggt som helst. Jag har inte en chans mot deras utbildade läkare, dietister och tränare som ju är "yrkesmän inom området". Att jag sen har snöat in på nutrition och plöjer igenom vetenskapliga rapporter för nöjes skull sen ett par år tillbaks och antagligen kan mer än läkaren, dietisten och tränaren sammanlagt hjälper inte.  :wacko:

Vad har folk att förlora egentligen?

Vad skulle hända om de provade en annan kost i en månad?

Har de funderat på hur människans kost såg ut före lightprodukterna?

Om de verkligen är så intelligenta och bildade, varför är de inte intresserade av en spännande, högaktuell diskussion?

Varför är de inte nyfikna på vad den andra sidan (som också består av läkare, professorer och högintelligenta välutbildade människor) har att säga?

Har de funderat på varför det är en så stor kontrovers i detta ämne?

Har de lyssnat på den andra sidans tunga argument, och vad säger de om dem?

 

De här frågorna gäller såklart inte bara dina bekanta, Tuva, men jag brukar köra med det här snacket när det kommer på tal. När, inte om, någon blir arg, så välkomnar jag dem tillbaka till diskussionen när de är mer pålästa, för jag brukar kunna prata omkull dem, hehe.

Om någon sa så (som ovan, till mig), så skulle jag välkomna utmaningen, för jag brukar stå pall. Sällan, men ibland, så ger jag upp och erkänner mig outsmarted och omkullpratad. Väldigt, väldigt, väldigt, väldigt sällan, när vissa grejer har diskuterats. LCHF var en sådan grej.

Man SKA vara kritisk och ifrågasättande, inom rimliga gränser. Att bara käfta emot utan att tänka eller lyssna på vad den andre säger är INTE att vara kritisk och ifrågasättande.

Link to comment
Share on other sites

Vad har folk att förlora egentligen?

Vad skulle hända om de provade en annan kost i en månad?

Har de funderat på hur människans kost såg ut före lightprodukterna?

Om de verkligen är så intelligenta och bildade, varför är de inte intresserade av en spännande, högaktuell diskussion?

Varför är de inte nyfikna på vad den andra sidan (som också består av läkare, professorer och högintelligenta välutbildade människor) har att säga?

Har de funderat på varför det är en så stor kontrovers i detta ämne?

Har de lyssnat på den andra sidans tunga argument, och vad säger de om dem?

 

De här frågorna gäller såklart inte bara dina bekanta, Tuva, men jag brukar köra med det här snacket när det kommer på tal. När, inte om, någon blir arg, så välkomnar jag dem tillbaka till diskussionen när de är mer pålästa, för jag brukar kunna prata omkull dem, hehe.

Om någon sa så (som ovan, till mig), så skulle jag välkomna utmaningen, för jag brukar stå pall. Sällan, men ibland, så ger jag upp och erkänner mig outsmarted och omkullpratad. Väldigt, väldigt, väldigt, väldigt sällan, när vissa grejer har diskuterats. LCHF var en sådan grej.

Man SKA vara kritisk och ifrågasättande, inom rimliga gränser. Att bara käfta emot utan att tänka eller lyssna på vad den andre säger är INTE att vara kritisk och ifrågasättande.

Jag anser mig själv vara tämligen intelligent. Dessutom nyfiken och beredd att ifrågasätta auktoriteter. ÄNDÅ satt jag själv fast i tallriksmodellsträsket tills jag i ren desperation bestämde mig för att prova LCHF för snart tre år sen. Jag mådde så dåligt: konstanta vinterdepressioner, 30 kg övervikt, värk i knäna och nyligen hade mina fingerleder börjat värka, alltid, alltid trött, alltid, alltid godissugen, alltid, alltid full av självhat och självförakt för men egen svaghet. Jag kunde inte misslyckas MER än jag redan gjort.

För jag hade ju läst artiklar i 20 år och lyssnat på de som visste. Visst hade jag hört talas om Atkins men come on! Fett blir man ju fet av och dessutom är det FARLIGT! Knasbollar. Jag avskrev dem på samma sätt jag har avskrivit Nutrilettbantning, ananasdieter, magstympning och fettsugning: knäppa och farliga åtgärder.

 

Gudskelov vänder vinden nu. Det märks att även i mainstream media.

 

Jag fortsätter vara viktstabil och frisk till allas stora förvåning  ;)  och mumsar stillsamt i mig mitt kött, min sallad och min salladsdressing. På frågan "men är det inte väldigt kaloririkt?" svarar jag att jag inte vet och inte bryr mig. När de försöker avfärda det med att jag "tränar så mycket" svarar jag att ett par zumbapass i veckan, om än svettiga och andfådda, och lite lyftande av tyngder knappast gör nån större skillnad utan är mer att betrakta som uppfyllande av grundbehovet av motion. Det är alldeles tillräckligt för att vara irriterande och jag vill inte bli betraktad som en gapig paria på jobbet.  :P

  • Like 3
Link to comment
Share on other sites

Jag anser mig själv vara tämligen intelligent. Dessutom nyfiken och beredd att ifrågasätta auktoriteter. ÄNDÅ satt jag själv fast i tallriksmodellsträsket tills jag i ren desperation bestämde mig för att prova LCHF för snart tre år sen. Jag mådde så dåligt: konstanta vinterdepressioner, 30 kg övervikt, värk i knäna och nyligen hade mina fingerleder börjat värka, alltid, alltid trött, alltid, alltid godissugen, alltid, alltid full av självhat och självförakt för men egen svaghet. Jag kunde inte misslyckas MER än jag redan gjort.

 

 

och jag vill inte bli betraktad som en gapig paria på jobbet.  :P

Jag skriver under på det mesta av det förra! Intelligens betyder att man kan avfärda det som låter helt vansinnigt (LCHF)... tills någon (helst 1000 st) smarting förklarar vad det är frågan om på ett begripligt sätt. Men jag provade inte LCHF i ren desperation. Jag tänkte; "Vad i hela friden kan de där dårarna ha för argument för att påstå att fett är nyttigt? Att fett gör att man bli smal?" Jag avfärdade snacket som idioti flera gånger, sedan funderade jag över kontroversen, och sedan så kände jag att jag måste titta närmare på det här, så jag läste på. Det tog fem år innan jag vågade prova LCHF. Min åsikt är att för mig så är LCHF helt vattentätt. Det är det bästa jag kan äta.

 

Vad gäller det senare så skiter jag fullständigt i hur folk betraktar mig...  :P Snarare upplever jag en nyfunnen respekt bland mina bekanta, för de märker att det jag säger inte är taget ur luften. Jag säger ofta något i stil med "det kan du läsa i vilket läkarlexikon som helst", eller "det kan den som har internet i bakfickan kolla med en gång". ;)

Link to comment
Share on other sites

Jag å min sida trodde det faktiskt fanns forskning som stödde lågfettråden och att det som främst gällde var regelbunden motion och att vara lite hungrig hela tiden. Jag visste att jag ofta åt mig för mätt. Och jag visste att jag inte orkade vara hungrig värst länge. Dessutom överåt jag kex och liknande då och då. Inte varje dag, inte ens varje vecka. Men i perioder kunde det vara ofta. Jag visste inte hur farligt socker var. Jag trodde det bara var tomma kalorier. Lite för gott, kanske. Och dåligt för tänderna förstås. Jag var stolt när jag klarade byta margarin mot 9%-smältost. Och försökte få min pappa att hänga på. Medvurst var värsta tänkbara pålägget, 1% skinka var mycket bättre. Trodde jag. Till maten (personalmatsalens digra lunch) tog jag alltid två, men ibland tre, brödskivor. Visst var det lite mycket bröd. Men inget jag direkt reagerade på. Det skulle vara mjukt bröd till varje måltid. Så hade vi alltid ätit i mitt barndomshem. Mycket smörgås. Och gröt eller mysli till morgonmål.

 

En gång kring 2003 hörde jag om Atkins. Jag trodde nog det kanske funkade. Men att det var en quick fix precis som alla andra kortsiktiga dieter. Jag var biokemist redan då. Men bara inne på medicinutveckling och liknande. Jag var inte alls intresserad av metabolism. Virusterapi var mitt intresse. Knappt jag kom ihåg hur vanligt socker var uppbyggt. Sånt brydde jag mig inte om då.

 

Sen några år senare läste jag en arg insändare i tidningen om att vi lurats äta fettsnålt och att kolesterolets farlighet var en myt. Idiot, tänkte jag. Det finns all slags folktro.

 

Nu är jag påläst. Nu lever jag i en helt annan kunskapsvärld. Men den gamla världen finns kvar där ute. Och många andra lever i den.

  • Like 2
Link to comment
Share on other sites

Såg precis ett inslag på TV4 som tog upp den dramatiska ökning av diabetes bland unga som skett de senaste åren.

 

I inslaget ställde man sig frågande till vad som gör att ungdomsdiabetes ökar så kraftigt. Mamman, som ironiskt nog forskade om diabetes, spekulerade om komjölk, d-vitaminbrist eller kanske något okänt virus.

 

Men vad är det som hänt de senaste decennierna med vår kost? Jo lättprodukterna och fettskräcken har sakta men säkert ökat. Så till den grad att det nu är normen att våra barn ska serveras skit i form av margarin, lättmjölk m.m. istället för riktig mat i skolorna.

 

Men kan vi vara säkra på att det är den vita läsken (lättmjölken), välling, bröd, pasta och andra kolhyrdatstinna produkter som fått ersätta det naturliga fettet som är orskaken till denna diabetesexplosion?

 
Vi kanske inte kan det, men det förefaller mycket mycket sannolikt...
 
D-vitamin och insulin är hormoner. Kroppen behöver fett för att kunna bilda dessa hormoner.
 
Jag tror att den undernäring många barn utsätts för idag genom att berövas naturligt fett skadar deras utveckling allvarligt och diabetes är en konsekvens av detta.
 

Jag växlar mellan att försöka distansiera mig från min samtid och den galenskap som pågår, till att bli jävligt upprörd och vilja göra något.

 
Och nu gäller det faktiskt våra barn, och att de ska slippa dras med en livslång sjukdom.
 

Vad kan vi göra?

 

Spekulera kan man ju alltid men har några belägg för att din teori stämmer?

Link to comment
Share on other sites

Join the conversation

You can post now and register later. If you have an account, sign in now to post with your account.
Note: Your post will require moderator approval before it will be visible.

Guest
Reply to this topic...

×   Pasted as rich text.   Paste as plain text instead

  Only 75 emoji are allowed.

×   Your link has been automatically embedded.   Display as a link instead

×   Your previous content has been restored.   Clear editor

×   You cannot paste images directly. Upload or insert images from URL.

 Share

×
×
  • Create New...