Carl August Arge Posted November 14, 2013 Share Posted November 14, 2013 Kanske någon kan udreda detta för mig. Jag är diabetiker T2, tar inga mediciner och äter strickt LCHF. Har gjort så i ca. 10 månader, men har dock haft ett par tre återfall. När jag äter strikt har jag ganska goda BS siffror. Och specielt om jag endast äter när jag är hungrig är BS perfekt....det blir faktisk periodisk-fasta-liknande hos mig, fast det är egentligen inte en direkt avsikt. När jag äter oftare....frukost, lunsj, middag + kanske ett par ostbitar eller nötter till mellanmål....då ser jag direkt at BS blir något högre og trögare att gå ner till rätt nivå. Så den läxan är ju klar: jag bör äta strikt (ju mindre kh....dess klart bättre med BS). Och gå äfter hungerkänslan och inte följa tradition eller klockan. Jag har ett mycktet tydligt "grynings-fenomen": oftast dygnets högsta BS när jag vaknar fastande (ofta 7,5-8) och då har jag också dygnets lägsta ketonvärde (under 0,5). Lite senare - efter lite motion - har jag typisk BS 6,5 och keton 0,8 eller högre) Ingen fråga om dette. Fast mönster som jag anser att jag förstår. Men sen: de dagar då jag äter "till tiderna" kan jag ofta måla rätt högt BS mellan måltiderna (7,5 - 8) och samtidig ha fint ketonvärde (1,5 till 3 eller högre) Detta är då min fråga: hur bör jag se på detta sista: relativt högt BS och samtidig högt keton? Vad är då på gång i denna förunderligt konstiga organismen som är jag?? Är det mon något jag bör oroa mig över? Tacksam om någon kan svara 1 Quote Link to comment Share on other sites More sharing options...
Zepp Posted November 14, 2013 Share Posted November 14, 2013 Du är som sagt diabetiker.. typ2 vilket betyder att din förmåga att utsöndra lämpliga doser insulin inte är till fylles! Insulin håller blodsockret i schack, likaså ketonkropps produktionen. Insulin styr ketonkroppsproduktion genom att öka eller minska på lipolysen och/eller ökad inlagring av fettsyror genom att aktivera lipaser i fettväven. Quote Link to comment Share on other sites More sharing options...
dufva Posted November 14, 2013 Share Posted November 14, 2013 Gryningsfenomenet är i allmänhet inget att fästa sig vid Det är bara kroppen som höjer blodsockret för att du ska vakna till Höjningen är ju även som du skriver relativt begränsad i tid Det viktiga är nog att koncentrera sig på att leva så man får ett så bra HBA1c värde (långtidssockret) som möjligt Att äta färre måltider (periodisk fasta) som du redan är inne på är en bra metod för att största delen av dygnet ha så låga socker och insulinvärden som möjligt 2 Quote Link to comment Share on other sites More sharing options...
Mats Lindberg Posted November 14, 2013 Share Posted November 14, 2013 Ett BS under 8 efter måltid är helt okej, riktlinjerna för diabetiker ligger där någonstans. Vettigt att fortsätta hålla koll och, om det i framtiden visar sig behövas, överväga metformin eller injicerat långtidsinsulin. Du ska inte svälta för att undvika medicinering, insulin är inget gift. 1 Quote Link to comment Share on other sites More sharing options...
dufva Posted November 14, 2013 Share Posted November 14, 2013 @Mats Lindberg "insulin är inget gift." Höga insulinvärden är det som knuffar typ-2 diabetiker allt längre ner på det sluttande planet av sjukdom (naturalförloppet) Högt insulin genererar värre insulinresistens Det har man sett när man i studier behandlat diabetiker "agressivt" med SU-preparat eller insulin för att hålla deras blodsocker spikrakt I dessa studier hade man givetvis förväntat sig mindre insulinresistens och mindre sjukdom (hjärthändelser) Vad man till sin förvåning upptäckte var att dessa patienter trots fina blodsockervärden blev allt sjukare.. Bara dom som behandlades med metformin förbättrade sin hälsa (Metformin sänker blodsockret men höjer inte insulinet) Det tycker jag är tydliga indikationer på att typ-2 diabetiker bör vara observanta även på sina insulinvärden och att i det längsta välja mediciner (och givetvis en kost) som håller insulinet så lågt och jämnt över tid som det bara är möjligt 5 Quote Link to comment Share on other sites More sharing options...
Carl August Arge Posted November 14, 2013 Author Share Posted November 14, 2013 @Mats Lindberg "insulin är inget gift." Höga insulinvärden är det som knuffar typ-2 diabetiker allt längre ner på det sluttande planet av sjukdom (naturalförloppet) Högt insulin genererar värre insulinresistens Det har man sett när man i studier behandlat diabetiker "agressivt" med SU-preparat eller insulin för att hålla deras blodsocker spikrakt I dessa studier hade man givetvis förväntat sig mindre insulinresistens och mindre sjukdom (hjärthändelser) Vad man till sin förvåning upptäckte var att dessa patienter trots fina blodsockervärden blev allt sjukare.. Bara dom som behandlades med metformin förbättrade sin hälsa (Metformin sänker blodsockret men höjer inte insulinet) Det tycker jag är tydliga indikationer på att typ-2 diabetiker bör vara observanta även på sina insulinvärden och att i det längsta välja mediciner (och givetvis en kost) som håller insulinet så lågt och jämnt över tid som det bara är möjligt Tack för svar. Jag får sätta mig med mitt lexikon i kväll för att försöka förstå Zepp (menat positivt - jag uppskattar svaret och beklagar mitt förståelses-nivå) Spec. tack till dufa. Det ar exakt sådan jag fått lara & erfara ang. insulinets roll i sjukdomstillgången. Jag har annars både metformin och långtidsinsulin foreskrevet av min lakare, men anvander det endast om jag har återfallit nån gång - vilket jag avser att kunna lamna helt bak mig. dufa: har du ett link til de studier du referar till? Quote Link to comment Share on other sites More sharing options...
Zepp Posted November 14, 2013 Share Posted November 14, 2013 Översatt till svenska.. du har för dålig insulinutsöndring.. men det visste du redan! Insulin håller både blodsocker och ketos i schack! Om blodsocker stiger ökar insulinutsöndingen.. det är lätt att förstå! När halten ketonkroppar stiger ökar insulinutsöndringen.. och det gör det genom att minska lipolysen som är frigörande av fria fettsyror från fettväven. Lipolys pågår hela tiden.. men om insulinnivån är hög så esterifieras fettsyrorna igen och lagras som triglycerider i fettväven.. mindre mängd fria fettsyror når då levern och det krävs en viss halt för att det skall bli några nämvärda mängder ketonkroppar! Quote Link to comment Share on other sites More sharing options...
Carl August Arge Posted November 14, 2013 Author Share Posted November 14, 2013 Översatt till svenska.. du har för dålig insulinutsöndring.. men det visste du redan! Insulin håller både blodsocker och ketos i schack! Om blodsocker stiger ökar insulinutsöndingen.. det är lätt att förstå! När halten ketonkroppar stiger ökar insulinutsöndringen.. och det gör det genom att minska lipolysen som är frigörande av fria fettsyror från fettväven. Lipolys pågår hela tiden.. men om insulinnivån är hög så esterifieras fettsyrorna igen och lagras som triglycerider i fettväven.. mindre mängd fria fettsyror når då levern och det krävs en viss halt för att det skall bli några nämvärda mängder ketonkroppar! Tackar Zepp....Jag forstår i.a.f. battre nu.....skal meditera vidare och anvanda mitt kara lexikon Jag fick kollat mitt insulin-nivå i våras. Jag hade då normalt værde. Så jag antar att min diabetes handlar mer om resistens æn om insulinbrist......men vist: om jag injicerar xtra insulin då faller BS. Men den konkreta frågan då: ær det OK (= inte nåt konstigt & farligt) nær jag kan ha relativt høg BS (7,5 - 8) och samtidig vara i full ketos (1,5 - 3 eller høgre)? Du har kanske svarat på detta, men jag har liksom inte fattad det Ursækta min dator! I bland vill den bara inte prata svenska! Quote Link to comment Share on other sites More sharing options...
Zepp Posted November 14, 2013 Share Posted November 14, 2013 Mnjae.. det e lite mer komplicerat med diabetes, än hur det fungerar för friska! Finns två saker som sticker ut lite mer än andra och det är 1. Den omedelbara responsen på en kolhydratinnehållande måltid, din kapacitet att utsöndra rätt mängd på kort tid! 2. Inkretinhormoner som skickas från magtarmsystemet och signalerar till bukspottkörteln.. vara redo för här kommer ett lass för dig att hantera.. var beredd! Den första kan vara beroende av den andra eller ett resultat av detta, men även en reducerad förmåga i bukspottkörteln i sig. Man brukar säga att det tar 10-30 år att utveckla diabetes typ 2, då har man gått länge med kroniskt förhöjt insulin, sk hyperinsulinemi. Vad är det då som gör att man skiftar mellan hyperinsulinemi till utveklad diabetes typ2.. jo när man kommer till den gräns när bukspottkörtelns kapacitet överskrids. och det kan ske på flera sätt.. dels det ökade behovet av insulin som ett svar på insulinresistensen.. dels av att hyperinsulinemin i sig leder till fettinlgring i interna organ så att de får en sämre funktion.. mest känt är fettlever eller med ett annat namn NAFLD! Detta sker även i andra organ.. således även i bukspottköteln. Faran med detta som kallas för steatos, dvs överdriven fettinlagring är att det kan gå över i nekros, dvs celldöd.. då fungerar det organet sämre.. har sämre kapacitet! Såå.. ditt medelinsulin säger inte så mycket om hälsotillståndet på din bukspottkörtel.. utan där säger glukosbelastning mera! " För att upptäcka de här patienterna räcker det alltså inte med ett fasteblodsocker. Tvåtimmarsvärdet, efter ett glukostoleranstest eller måltid, säger mer. Patienter med typ 2-diabetes eller med försämrad sockeromsättning har ofta en störning i betacellernas funktion med en nedsättning av det första snabba insulinsvaret. Följden blir att blodsockret skjuter i höjden trots att fasteblodsockret kan vara normalt. - Vi har sett att den första fasen av insulinfrisättning är dämpad både hos diabetiker och de med försämrad glukostolerans jämfört med de infarktpatienter som hade en normal glukosbelastning, säger Anna Norhammar." http://www.diabetolognytt.se/detta_nummer_2_3_2006/artikel14.html "Incretins are a group of gastrointestinal hormones that cause an increase in the amount ofinsulin released from the beta cells of the islets of Langerhans after eating, even before blood glucose levels become elevated. They also slow the rate of absorption of nutrients into the blood stream by reducing gastric emptying and may directly reduce food intake." http://en.wikipedia.org/wiki/Incretin http://ww2.lakartidningen.se/old/content_0508/pdf/545_549.pdf Quote Link to comment Share on other sites More sharing options...
Recommended Posts
Join the conversation
You can post now and register later. If you have an account, sign in now to post with your account.
Note: Your post will require moderator approval before it will be visible.