Jump to content

Samband mellan fett och minskad insulinkänslighet


anton04
 Share

Recommended Posts

Jag har många hänvisningar till att ett stort fettintag leder till minskad insulinkänslighet.

 

Detta har jag även fått bekräftat av min läkare.

 

Varför ignorerar LCHF-rörelsen detta faktum ?

 

Den enda kommentaren jag sett från LCHF-håll är "funktionell insulinresistens".

 

Varför är insulinresistens helt plötsligt oväsentligt ?

Link to comment
Share on other sites

Ett stort fettintag leder till en tillfällig insulinresistens som fyller ett fysiologiskt syfte. Det är inget som ignoreras.

 

En funktionell (tillfällig) insulinresistens skiljer sig åt från en kronisk insulinresistens. Dags för dig att läsa på lite, tror jag.   ;)

  • Like 2
Link to comment
Share on other sites

Men om man ständigt lever på fett blir den väl allt annat än tillfällig ?

 

Om inslinresistensen är ständigt närvarande är det väl skadligt oavsett vad det beror på ?

 

Anton, man får se insulinresistensen i ett sammanhang. Om man äter väldigt lite kolhydrater så är en eventuell tillfällig insulinresistens inte alls särskilt oroande.

 

Om man däremot äter mycket fett och mycket kolhydrater samtidigt blir det mer problematiskt – och det är så de flesta äter. Bullar, kakor, McDonalds, pizza, pasta med feta såser och annan "vanlig" mat. 

  • Like 3
Link to comment
Share on other sites

Men om man ständigt lever på fett blir den väl allt annat än tillfällig ?

 

Om inslinresistensen är ständigt närvarande är det väl skadligt oavsett vad det beror på ?

Det är en sund och naturlig reaktion av kroppen när det gäller att hantera olika bränslen.. allt annat vore sjukligt.

 

Insulinrestens handlar om GLUT4, de används inte lika flitigt vid högre fettintag och man samtidigt drar ner på kolhydraterna.

 

Det är oxå en reglering för att musklerna inte skall använda för mycket av det sparsamma glukoset.

 

Näe kroppens normala reglering är inte skadlig.

  • Like 3
Link to comment
Share on other sites

Jag är typ 1-diabetiker och anledningen till att jag slutade (förutom att jag vill undvika djurprodukter) är att det var fullständigt omöjligt att hålla blodsockret på en rimlig nivå utan att ständigt ta extra insulin.

 

Nu äter jag måttligt med fett och långsamma kolhydrater, regleringen av blodsockret fungerar mycket bättre.

Link to comment
Share on other sites

Anton, man får se insulinresistensen i ett sammanhang. Om man äter väldigt lite kolhydrater så är en eventuell tillfällig insulinresistens inte alls särskilt oroande.

 

Om man däremot äter mycket fett och mycket kolhydrater samtidigt blir det mer problematiskt – och det är så de flesta äter. Bullar, kakor, McDonalds, pizza, pasta med feta såser och annan "vanlig" mat. 

 

Precis, men att fett är ett problem när man äter vanlig blandkost det är många här som inte håller med om. Paulun skrev för många år sedan att mättat fett sänker insulinkänsligheten medan fleromättat och enkelomättat höjer densamma. Livsmedelsverket kanske inte har så fel trots allt.

Link to comment
Share on other sites

MKJ, det är precis detta jag är inne på.

 

Har du någon länk till mer information om Pauluns uttalanden ?

 

Nej, han har tagit bort det mesta av det man kunde läsa gratis på nätet. Men hans böcker finns ofta billigt i second hand butiker numera. GI är ju inte inne längre. Du kan nog lätt hitta info om det på nätet ändå om du söker lite.

 

(Hyllorna formligen svämmar över av viktväktarnas kokböcker också och en massa annat om vikt och hälsa. Nu är LCHF som gäller fast jag hittade en pocketutgåva av Matrevolutionen också.)

Link to comment
Share on other sites

Vad heter boken ? Går den köpa på nätet ?

 

Jag lägger gärna lite pengar på mer kunskap :)

 

Det är gamla böcker och jag minns inte säkert i vilka det står men du kan prova med biblioteket. Blodsockerblues var nog den han slog igenom med hos den breda allmänheten.

Link to comment
Share on other sites

Det är lika stor skillnad på funktionell insulinresistens och verklig insulinresistens som det är mellan typ 1 och 2 diabetes eller mellan ketos och ketoacidos :)

 

Det kan vid första anblick verka same-same men sätter man sig in i det hela är det förstås milsvidd skillnad.

 

Kroppen strävar alltid efter att vara i homeostas (balans) och justerar därför bla med att reglera insulinresistensen hur mycket glukos som ska finnas i blodet

 

Öka på kolhydratmängden och vips avvecklar kroppen den metoden till reglering

Vi bör vara tacksamma över hur effektiv vår kropp är att balansera alla system till de situationer den ställs inför och inte tro att allt som sker under skinnet är tecken på sjukdom

  • Like 5
Link to comment
Share on other sites

Jag är typ 1-diabetiker och anledningen till att jag slutade (förutom att jag vill undvika djurprodukter) är att det var fullständigt omöjligt att hålla blodsockret på en rimlig nivå utan att ständigt ta extra insulin.

 

Nu äter jag måttligt med fett och långsamma kolhydrater, regleringen av blodsockret fungerar mycket bättre.

Jag är typ 2-diabetiker. Förr åt jag mycket kolhydrater och lite fett. Då fick jag diabetes. De cirka 19 första åren av min diabetestid åt jag enligt de officiella råden, alltså mycket kolhydrater och lite fett. Då fick jag hela tiden allt sämre blodsockervärden. Jag blev tvungen att ta alltmer läkemedel men trots det steg blodsockervärdena mer och mer. För ett par år sedan började jag med LCHF. Jag äter mycket smör och mejeriprodukter och mycket lite kolhydrater. Mina sockervärden blir allt bättre och bättre och jag har helt slutat med läkemedel. Många andra typ 2-diabetiker här på forumet kan berätta om liknande erfarenheter. 

Om mättat fett ger ökad insulinresistens så skulle väl inte mina sockervärden bli lägre och lägre, eller hur?

Link to comment
Share on other sites

Om mättat fett ger ökad insulinresistens så skulle väl inte mina sockervärden bli lägre och lägre, eller hur?

 

Mättat fett ger ju en tillfällig insulinresistens, det är rena rama fakta. Att dina blodsockervärden sjunker är däremot ett bevis på att denna insulinresistens inte är skadlig om man snålar med kolhydraterna.   :)

Link to comment
Share on other sites

Hallå...den här teorin om den tillfälliga insulinresistensen...som skulle kunna uppstå vid LCHF kost...bygger den på anekdotiska berättelser av personer som gjort glukosbelastningstest...eller finns det forskning som studerat detta och då också konstaterat hur länge den varar vid byte till icke-LCHF kost?

 

...fenomenet skulle ju annars teoretiskt sätt bero på helt andra saker...t ex att insulinsvaret vid kolhydratkonsumtion är nedreglerat när man äter äter LCHF...och att det tar ett tag innan det ställer in sig igen...effekten skulle väl vara densamma...men det skulle knappast kunna kallas insulinresistens...

  • Like 1
Link to comment
Share on other sites

Hallå...den här teorin om den tillfälliga insulinresistensen...som skulle kunna uppstå vid LCHF kost...bygger den på anekdotiska berättelser av personer som gjort glukosbelastningstest...eller finns det forskning som studerat detta och då också konstaterat hur länge den varar vid byte till icke-LCHF kost?

Det finns forskning som visar att mättat fett ger mer insulinresistens än omättat fett. Det är tester på normalkostare efter en måltid med både fett och kolhydrater.

http://ajcn.nutrition.org/content/88/3/638.short

 

Jag har skrivit ett inlägg som berör det lite

http://www.ursprungsliv.nu/2013/09/att-mala-in-sig-i-ett-horn/

  • Like 1
Link to comment
Share on other sites

Intressant...jag orkade bara läsa conclusion...där stod det inget vad som händer om man återgår till "normalkost"...fanns det också med i studien?

 

 

Det finns forskning som visar att mättat fett ger mer insulinresistens än omättat fett. Det är tester på normalkostare efter en måltid med både fett och kolhydrater.

http://ajcn.nutrition.org/content/88/3/638.short

 

Jag har skrivit ett inlägg som berör det lite

http://www.ursprungsliv.nu/2013/09/att-mala-in-sig-i-ett-horn/

  • Like 1
Link to comment
Share on other sites

Det finns forskning som visar att mättat fett ger mer insulinresistens än omättat fett. Det är tester på normalkostare efter en måltid med både fett och kolhydrater.

http://ajcn.nutrition.org/content/88/3/638.short

 

Jag har skrivit ett inlägg som berör det lite

http://www.ursprungsliv.nu/2013/09/att-mala-in-sig-i-ett-horn/

Bra blogginlägg. Jag håller med i det mesta förutom att diabetiker nödvändigtvis inte behöver äta en kolhydratreducerad diet. De ska givetvis hålla sig borta från allt sötsliskigt raffinerat skräp, men mycket tyder på att man förbättrar sin insulinresistens genom att inkludera långsamma kolhydrater i dieten. Detta har bevisats genom kliniska studier, t ex denna.

 

För att förstå resultatet av studien som länkades ovan kan man titta på denna video:

http://www.youtube.com/watch?v=_42LfH8veEU

Link to comment
Share on other sites

Intressant...jag orkade bara läsa conclusion...där stod det inget vad som händer om man återgår till "normalkost"...fanns det också med i studien?

Här finns en annan studie som visar att man får högre glukosnivåer efter glukostoleranstest när man ätit lågkolhydratkost i tre dagar:

http://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/22669333

 

Det går väl förstås tillbaka, men jag brukar ju tycka att man inte ska ge sina barn LCHF varje måltid på helgerna om de äter kolhydratmat i skolan, att de kan få mer blodsockersvängningar på måndagen åtminstone då.

Link to comment
Share on other sites

Bra blogginlägg. Jag håller med i det mesta förutom att diabetiker nödvändigtvis inte behöver äta en kolhydratreducerad diet. De ska givetvis hålla sig borta från allt sötsliskigt raffinerat skräp, men mycket tyder på att man förbättrar sin insulinresistens genom att inkludera långsamma kolhydrater i dieten. Detta har bevisats genom kliniska studier, t ex denna.

 

För att förstå resultatet av studien som länkades ovan kan man titta på denna video:

http://www.youtube.com/watch?v=_42LfH8veEU

Du missar hela poängen...om man äter lite kolhydrater så är insulinkänslighet i grund och botten ointressant  (även om det rent vetenskapligt är intressant)...det som är intressant är om man återgår till att äta kolhydrater om det skulle inträffat någon icke-reversibel förändring...

 

...bevisen rörande nyttan för diabetiker att äta kolhydratreducerad kost (speciellt typ 2) är överväldigande. Läs gärna Ann fernholms bok.

  • Like 4
Link to comment
Share on other sites

Du missar hela poängen...om man äter lite kolhydrater så är insulinkänslighet i grund och botten ointressant  (även om det rent vetenskapligt är intressant)...det som är intressant är om man återgår till att äta kolhydrater om det skulle inträffat någon icke-reversibel förändring...

 

...bevisen rörande nyttan för diabetiker att äta kolhydratreducerad kost (speciellt typ 2) är överväldigande. Läs gärna Ann fernholms bok.

 

Det som skulle kunna ta tid att få att gå tillbaka är om det stämmer att cellemembranen blir mindre genomsläppliga om man ätit mättat fett en längre tid. Det lär ta ca 7 år innan allt fett i kroppen är utbytt. Om cellmembranen blir mindre genomsläppliga borde insulinkänsligheten sjunka.

Link to comment
Share on other sites

Det som skulle kunna ta tid att få att gå tillbaka är om det stämmer att cellemembranen blir mindre genomsläppliga om man ätit mättat fett en längre tid. Det lär ta ca 7 år innan allt fett i kroppen är utbytt. Om cellmembranen blir mindre genomsläppliga borde insulinkänsligheten sjunka.

Vad jag förstått är detta inte så mycket en fråga om kroppsfett, utan det som verkar problematiskt är de så kallade "intramyocellular lipids", dvs mikroskopiska fettdroppar inne i muskelcellerna som bildas när man äter mycket fett. Dessa rensas/används upp av cellens metabolism inom några dagar, så länge du slutar tillföra så mycket fett i kosten.

Link to comment
Share on other sites

Det som skulle kunna ta tid att få att gå tillbaka är om det stämmer att cellemembranen blir mindre genomsläppliga om man ätit mättat fett en längre tid. Det lär ta ca 7 år innan allt fett i kroppen är utbytt. Om cellmembranen blir mindre genomsläppliga borde insulinkänsligheten sjunka.

 

 

Vad jag förstått är detta inte så mycket en fråga om kroppsfett, utan det som verkar problematiskt är de så kallade "intramyocellular lipids", dvs mikroskopiska fettdroppar inne i muskelcellerna som bildas när man äter mycket fett. Dessa rensas/används upp av cellens metabolism inom några dagar, så länge du slutar tillföra så mycket fett i kosten.

 

Det är nog lite svårt att resonera sig fram till om det finns icke-reversibla effekter...det borde finnas forsking som visar på det ena eller det andra...det här borde vara förhållandevis enkelt att undersöka...

Link to comment
Share on other sites

Jag är typ 2-diabetiker. Förr åt jag mycket kolhydrater och lite fett. Då fick jag diabetes. De cirka 19 första åren av min diabetestid åt jag enligt de officiella råden, alltså mycket kolhydrater och lite fett. Då fick jag hela tiden allt sämre blodsockervärden. Jag blev tvungen att ta alltmer läkemedel men trots det steg blodsockervärdena mer och mer. För ett par år sedan började jag med LCHF. Jag äter mycket smör och mejeriprodukter och mycket lite kolhydrater. Mina sockervärden blir allt bättre och bättre och jag har helt slutat med läkemedel. Många andra typ 2-diabetiker här på forumet kan berätta om liknande erfarenheter. 

Om mättat fett ger ökad insulinresistens så skulle väl inte mina sockervärden bli lägre och lägre, eller hur?

Link to comment
Share on other sites

Bra blogginlägg. Jag håller med i det mesta förutom att diabetiker nödvändigtvis inte behöver äta en kolhydratreducerad diet. De ska givetvis hålla sig borta från allt sötsliskigt raffinerat skräp, men mycket tyder på att man förbättrar sin insulinresistens genom att inkludera långsamma kolhydrater i dieten. Detta har bevisats genom kliniska studier, t ex denna.

 

För att förstå resultatet av studien som länkades ovan kan man titta på denna video:

http://www.youtube.com/watch?v=_42LfH8veEU

Jag ser kolhydratreduktion som symptomlindring. Det beror ju på hur sjuk man hunnit bli hur pass mycket kolhydrater man kan tåla igen. Problemet med onödigt strikt LCHF är att man kanske klarar ännu mindre än man annars skulle göra. Det finns ju också bra studier på paleokost med mycket frukt där diabetiker fått bättre insulinkänslighet och verkligen blivit friskare. Det viktigaste är som du säger att ta bort skräpet, sedan finns det nog många vägar som fungerar. Kolhydratrestriktion (inte nödvändigtvis LCHF) kan vara en god akut hjälp, tror jag.

  • Like 2
Link to comment
Share on other sites

Jag är typ 2-diabetiker. Förr åt jag mycket kolhydrater och lite fett. Då fick jag diabetes. De cirka 19 första åren av min diabetestid åt jag enligt de officiella råden, alltså mycket kolhydrater och lite fett. Då fick jag hela tiden allt sämre blodsockervärden. Jag blev tvungen att ta alltmer läkemedel men trots det steg blodsockervärdena mer och mer. För ett par år sedan började jag med LCHF. Jag äter mycket smör och mejeriprodukter och mycket lite kolhydrater. Mina sockervärden blir allt bättre och bättre och jag har helt slutat med läkemedel. Många andra typ 2-diabetiker här på forumet kan berätta om liknande erfarenheter. 

Om mättat fett ger ökad insulinresistens så skulle väl inte mina sockervärden bli lägre och lägre, eller hur?

Dina sockervärden blir ju lägre för att du inte äter kolhydrater. Insulinresistensen kan ju ändå ha ökat. Men om du har gått ner i vikt så har du säkert fått bättre insulinkänslighet ändå, så den här mer tillfälliga effekten av fett i kosten har inte lika stor betydelse. Hittar man något som funkar bra så ska man fortsätta med det såklart, men man ska vara medveten om att kosten kan ha lite effekter som gör att man tål kolhydraterna sämre än man skulle gjort annars. Om man fortfarande har problem med blodsockret när man närmar sig noll i kolhydrater kan man fundera på om det finns andra vägar. Det är inte så ofta som extremfallet är det bästa.

Link to comment
Share on other sites

Vad jag förstått är detta inte så mycket en fråga om kroppsfett, utan det som verkar problematiskt är de så kallade "intramyocellular lipids", dvs mikroskopiska fettdroppar inne i muskelcellerna som bildas när man äter mycket fett. Dessa rensas/används upp av cellens metabolism inom några dagar, så länge du slutar tillföra så mycket fett i kosten.

 

Det var inte det jag menade utan fettet i själva cellmembranen i hela kroppen.

 

Formen på fettsyran påverkar kroppen

Formen på fettsyran gör att den får olika effekt i kroppen. Fleromättade, krokiga, fettsyror tar till exempel stor plats i cellmembranet vilket gör membranet lucker. Det gör att ämnen lättare kan passera in och ut i cellen.

http://www.slv.se/sv/grupp1/Mat-och-naring/Vad-innehaller-maten/Fett/Fakta-om-fett/

Link to comment
Share on other sites

Dina sockervärden blir ju lägre för att du inte äter kolhydrater. Insulinresistensen kan ju ändå ha ökat. Men om du har gått ner i vikt så har du säkert fått bättre insulinkänslighet ändå, så den här mer tillfälliga effekten av fett i kosten har inte lika stor betydelse. Hittar man något som funkar bra så ska man fortsätta med det såklart, men man ska vara medveten om att kosten kan ha lite effekter som gör att man tål kolhydraterna sämre än man skulle gjort annars. Om man fortfarande har problem med blodsockret när man närmar sig noll i kolhydrater kan man fundera på om det finns andra vägar. Det är inte så ofta som extremfallet är det bästa.

Men vid samma mängd (ungefär) kolhydrater i kosten så minskar alltså sockervärdena även fortsättningsvis. Det tyder på att insulinkänsligheten ökar, fast jag äter stora mängder mättat fett. Under de första 19 åren när jag hade diabetes åt mycket lite fett och mest omättat och mer kolhydrater. Det ledde till att blodsockret blev högre och högre och att alltså insulinkänsligheten minskade.

Link to comment
Share on other sites

Men vid samma mängd (ungefär) kolhydrater i kosten så minskar alltså sockervärdena även fortsättningsvis. Det tyder på att insulinkänsligheten ökar, fast jag äter stora mängder mättat fett. Under de första 19 åren när jag hade diabetes åt mycket lite fett och mest omättat och mer kolhydrater. Det ledde till att blodsockret blev högre och högre och att alltså insulinkänsligheten minskade.

Då är det ju bara att gratulera till något som funkar bra såklart! Du får bättre insulinkänslighet, kanske har du gått ned i vikt, eller inflammation har minskat. Stress och fysisk aktivitet har ju också stor inverkan här. Så länge du mår bättre finns det ju ingen anledning att ändra på något. Det är när det inte funkar som jag kanske tycker att man bör kunna titta på alternativ och inte enögt stirra bara på antal gram kolhydrater.

Link to comment
Share on other sites

Hallå...den här teorin om den tillfälliga insulinresistensen...som skulle kunna uppstå vid LCHF kost...bygger den på anekdotiska berättelser av personer som gjort glukosbelastningstest...eller finns det forskning som studerat detta och då också konstaterat hur länge den varar vid byte till icke-LCHF kost?

 

...fenomenet skulle ju annars teoretiskt sätt bero på helt andra saker...t ex att insulinsvaret vid kolhydratkonsumtion är nedreglerat när man äter äter LCHF...och att det tar ett tag innan det ställer in sig igen...effekten skulle väl vara densamma...men det skulle knappast kunna kallas insulinresistens...

Insulinresistens handlar främst om GLUT4.. dvs de insulinkänsliga glukostransportkanalerna i främst muskelceller.

 

Och du har alldrig fler än vad du behöver.. äter du mindre kolhydrater får du färre.. kroppen gör inget i onödan!

 

Finns flera mekanismer som reglerar antalet GLUT4 och deras allokering till cellmembranet.. tex om cellen redan är full så dras de in.

Fett och glukos konkurerar om plats i cellen.. äter du mer fett får det plats mindre glukos.. färre GLUT4 allokeras.

Har du kronisk förhöjda blodsockernivåer dras de oxå in.. för att inte fylla cellen mer än vad den klarar av.. dessutom behövs det färre ju högre insulin du har.

Det är det här sista som är ett sjukligt tillstånd.. karaktäriseras av kroniskt högt blodsocker och högt insulin.

 

Finns enkla botemedel.. dra drastiskt ner på kolhydraterna.. alternativt ut och spring två timmar om dagen sju dagar i veckan!

  • Like 2
Link to comment
Share on other sites

Det som skulle kunna ta tid att få att gå tillbaka är om det stämmer att cellemembranen blir mindre genomsläppliga om man ätit mättat fett en längre tid. Det lär ta ca 7 år innan allt fett i kroppen är utbytt. Om cellmembranen blir mindre genomsläppliga borde insulinkänsligheten sjunka.

Det stämmer inte.. för fettsammansättningen i cellmebranen styrs främst av generna i cellens liposyntes!

 

Det där med att fettsamansättning förändras handlar om kallblodiga djur.. de reglerar sammansättningen beroende på temperatur.. vi håller samma temperatur!

 

Det som kan ställa till det är främst industriellt transfett.. kroppen tror att det är vanligt fett och använder det i membranet.. till cellens nackdel.

  • Like 3
Link to comment
Share on other sites

Det stämmer inte.. för fettsammansättningen i cellmebranen styrs främst av generna i cellens liposyntes!

 

Det där med att fettsamansättning förändras handlar om kallblodiga djur.. de reglerar sammansättningen beroende på temperatur.. vi håller samma temperatur!

 

Det som kan ställa till det är främst industriellt transfett.. kroppen tror att det är vanligt fett och använder det i membranet.. till cellens nackdel.

 

Effects of Long-Chain, Saturated Fatty Acids on Membrane Microviscosity and

Adrenocorticotropin Responsiveness of Human Adrenocortical Cells In Vitro

http://www.ncbi.nlm.nih.gov/pmc/articles/PMC442491/pdf/jcinvest00097-0191.pdf

Link to comment
Share on other sites

Jag ser kolhydratreduktion som symptomlindring. Det beror ju på hur sjuk man hunnit bli hur pass mycket kolhydrater man kan tåla igen. Problemet med onödigt strikt LCHF är att man kanske klarar ännu mindre än man annars skulle göra. Det finns ju också bra studier på paleokost med mycket frukt där diabetiker fått bättre insulinkänslighet och verkligen blivit friskare. Det viktigaste är som du säger att ta bort skräpet, sedan finns det nog många vägar som fungerar. Kolhydratrestriktion (inte nödvändigtvis LCHF) kan vara en god akut hjälp, tror jag.

 

Vilka studier refererar du till? Jag har fått lära mig att det frãmst är fruktosen jag, som diabetiker T2, skall se upp med.

Link to comment
Share on other sites

Effects of Long-Chain, Saturated Fatty Acids on Membrane Microviscosity and

Adrenocorticotropin Responsiveness of Human Adrenocortical Cells In Vitro

http://www.ncbi.nlm.nih.gov/pmc/articles/PMC442491/pdf/jcinvest00097-0191.pdf

Vet inte riktigt vad du vill visa med den referensen.. där står att du inte skall lägga dina nervceller i en petriskål och utsätta dem för kemikalier och hormoner.. för då kan du förändra genuttrycket i liposyntesen!

  • Like 1
Link to comment
Share on other sites

Vet inte riktigt vad du vill visa med den referensen.. där står att du inte skall lägga dina nervceller i en petriskål och utsätta dem för kemikalier och hormoner.. för då kan du förändra genuttrycket i liposyntesen!

 

Membrane fluidity can be affected by a number of factors.[1] One way to increase membrane fluidity is to heat up the membrane. Lipids acquire thermal energy when they are heated up; energetic lipids move around more, arranging and rearranging randomly, making the membrane more fluid. At low temperatures, the lipids are laterally ordered and organized in the membrane, and the lipid chains are mostly in the all-trans configuration and pack well together. The composition of a membrane can also affect its fluidity. The membrane phospholipids incorporate fatty acids of varying length and saturation. Lipids with shorter chains are less stiff and less viscous because they are more susceptible to changes in kinetic energy due to their smaller molecular size and they have less surface area to undergo stabilizing van der Waals interactions with neighboring hydrophobic chains. Lipid chains with double bonds are more fluid than lipids that are saturated with hydrogen and thus have only single bonds. On the molecular level, unsaturated double bonds make it harder for the lipids to pack together by putting kinks into the otherwise straightened hydrocarbon chain. Membranes made with such lipids have lower melting points: less thermal energy is required to achieve the same level of fluidity as membranes made with lipids with saturated chains.[1]

 

http://en.wikipedia.org/wiki/Membrane_fluidity

 

Jag är som sagt dålig på engelska så jag fattar inte allt men jag har sett på flera ställen att mättat fett gör cellmembranen mindre genomsläppliga. Jag antar att det då omfattar alla kroppens celler men det vet jag inte.

Link to comment
Share on other sites

Jag ser kolhydratreduktion som symptomlindring. Det beror ju på hur sjuk man hunnit bli hur pass mycket kolhydrater man kan tåla igen. Problemet med onödigt strikt LCHF är att man kanske klarar ännu mindre än man annars skulle göra. Det finns ju också bra studier på paleokost med mycket frukt där diabetiker fått bättre insulinkänslighet och verkligen blivit friskare. Det viktigaste är som du säger att ta bort skräpet, sedan finns det nog många vägar som fungerar. Kolhydratrestriktion (inte nödvändigtvis LCHF) kan vara en god akut hjälp, tror jag.

Jag förmodar att "mycket frukt" inte innebär typ 15 om dagen, för då kan man närma sig en toxisk nivå där följden kan bli fettlever. Men jag håller med om att paleolitisk kost med hög kh% är förenlig med utmärkt hälsa, däribland normal insulinkänslighet. Många nyligen levande "naturfolk" har ju studerats där detta konstaterats, t.ex. Staffan Lindebergs Kitava-studie där de åt mycket (odlad) rotfrukt, men också mycket mättat fett i form av kokosnötter.

  • Like 3
Link to comment
Share on other sites

Jag förmodar att "mycket frukt" inte innebär typ 15 om dagen, för då kan man närma sig en toxisk nivå där följden kan bli fettlever. Men jag håller med om att paleolitisk kost med hög kh% är förenlig med utmärkt hälsa, däribland normal insulinkänslighet. Många nyligen levande "naturfolk" har ju studerats där detta konstaterats, t.ex. Staffan Lindebergs Kitava-studie där de åt mycket (odlad) rotfrukt, men också mycket mättat fett i form av kokosnötter.

Ja, för friska människor. Men det gäller inte för diabetiker.

Link to comment
Share on other sites

Membrane fluidity can be affected by a number of factors.[1] One way to increase membrane fluidity is to heat up the membrane. Lipids acquire thermal energy when they are heated up; energetic lipids move around more, arranging and rearranging randomly, making the membrane more fluid. At low temperatures, the lipids are laterally ordered and organized in the membrane, and the lipid chains are mostly in the all-trans configuration and pack well together. The composition of a membrane can also affect its fluidity. The membrane phospholipids incorporate fatty acids of varying length and saturation. Lipids with shorter chains are less stiff and less viscous because they are more susceptible to changes in kinetic energy due to their smaller molecular size and they have less surface area to undergo stabilizing van der Waals interactions with neighboring hydrophobic chains. Lipid chains with double bonds are more fluid than lipids that are saturated with hydrogen and thus have only single bonds. On the molecular level, unsaturated double bonds make it harder for the lipids to pack together by putting kinks into the otherwise straightened hydrocarbon chain. Membranes made with such lipids have lower melting points: less thermal energy is required to achieve the same level of fluidity as membranes made with lipids with saturated chains.[1]

 

http://en.wikipedia.org/wiki/Membrane_fluidity

 

Jag är som sagt dålig på engelska så jag fattar inte allt men jag har sett på flera ställen att mättat fett gör cellmembranen mindre genomsläppliga. Jag antar att det då omfattar alla kroppens celler men det vet jag inte.

Du vet.. eller det kanske du inte gör.. vi har samma temperatur.. vi är inte växelvarma.. tvärt om.. vi reglerar temperaturen så att den är konstant.

 

Det är därför som vi inte kan leva i fel klimat.. så vi tar tekniken till hjälp i kalla klimat så tar vi på oss kläder.. i varma klimat svettas vi kopiöst och så länge vi får tillräckligt med vatten och salt så överlever vi.

 

Får vi fel temperatur så blir vi sjuka.. på grund av att vi inte kan förändra sammansättningen på cellernas membran.. den är genetiskt bestämd och det krävs åtskilligt med kemikalier och hormoner för att förändra genuttrycket.

 

Växelvarma djur har inte den regleringen utan förändrar sammansättningen i cellmembranen.. inom vissa genetiskt bestämda intervall.

 

Det är tillomed som så att kroppen själv syntetiserar rätt fettsyror om behovet uppstår.. av glukos eller andra fettsyror.

  • Like 5
Link to comment
Share on other sites

Vad jag förstått är detta inte så mycket en fråga om kroppsfett, utan det som verkar problematiskt är de så kallade "intramyocellular lipids", dvs mikroskopiska fettdroppar inne i muskelcellerna som bildas när man äter mycket fett. Dessa rensas/används upp av cellens metabolism inom några dagar, så länge du slutar tillföra så mycket fett i kosten.

 

Fallet du pratar om handlar om när man äter mycket kolhydrater och mycket fett samtidigt. Under ketos konverteras fettsyror till ketoner omfattande och fettinlagring i i muskelcellerna frigörs hela tiden och används. Det är ett bra kontrollerat kretslopp.

Det du inte verkar förstå trots att jag själv och flera andra påtalat för dig tidigare, är att metabolismen hos en individ i ketogent tillstånd har hela tiden en upprensning av fettsyror. Det är primära energikällan. Inlagringen är nästan obefintlig om än minimal på sin höjd. Därför kan man äta förhållandevis rätt mycket fett under LCHF och fortfarande går ner i inlagrad fettmassa. Användsningen av triglycerider är så omfattande att när man tar blodprov på en under LCHF ligger de lugnt under 1.0, ofta 0.5 i Triglycerider, varvid deras ketonvärden är mellan 1.5 - 4. Mitt var 3 förra onsdagen :) Perfekt skulle man kunna säga.

 

 

  • Like 3
Link to comment
Share on other sites

Jag förmodar att "mycket frukt" inte innebär typ 15 om dagen, för då kan man närma sig en toxisk nivå där följden kan bli fettlever. Men jag håller med om att paleolitisk kost med hög kh% är förenlig med utmärkt hälsa, däribland normal insulinkänslighet. Många nyligen levande "naturfolk" har ju studerats där detta konstaterats, t.ex. Staffan Lindebergs Kitava-studie där de åt mycket (odlad) rotfrukt, men också mycket mättat fett i form av kokosnötter.

 

Nä, jag menar mer än normal västerländsk kost. I studien jag länkade till som gett bra resultat på diabetiker var snittet 450 g frukt per dag.

 

I teorin skulle man kanske kunna få fettlever av en massa frukt, men jag har inte hört om några sådana fall ändå. Så i praktiken tror jag inte att man behöver bekymra sig om för mycket frukt. Men, 15 om dagen skulle göra mig mätt, och då skulle det kanske inte finnas plats för allt som jag behöver i kosten. Plus att många har lite problem med fruktosmalabsorption och då mår man nog rätt risigt med för mycket frukt, åtminstone de frukter som har övervikt fruktos.

Link to comment
Share on other sites

Nä, jag menar mer än normal västerländsk kost. I studien jag länkade till som gett bra resultat på diabetiker var snittet 450 g frukt per dag.

 

I teorin skulle man kanske kunna få fettlever av en massa frukt, men jag har inte hört om några sådana fall ändå. Så i praktiken tror jag inte att man behöver bekymra sig om för mycket frukt. Men, 15 om dagen skulle göra mig mätt, och då skulle det kanske inte finnas plats för allt som jag behöver i kosten. Plus att många har lite problem med fruktosmalabsorption och då mår man nog rätt risigt med för mycket frukt, åtminstone de frukter som har övervikt fruktos.

Jo det blir nog lite väl teoretiskt att spekulera kring fettlever orsakad av frukt, det håller jag med om  :)

450 g är i alla fall ingen fara.

Link to comment
Share on other sites

Join the conversation

You can post now and register later. If you have an account, sign in now to post with your account.
Note: Your post will require moderator approval before it will be visible.

Guest
Reply to this topic...

×   Pasted as rich text.   Paste as plain text instead

  Only 75 emoji are allowed.

×   Your link has been automatically embedded.   Display as a link instead

×   Your previous content has been restored.   Clear editor

×   You cannot paste images directly. Upload or insert images from URL.

 Share

×
×
  • Create New...