Att bemöta kritiker

[JohannaRose]

Hej hej!

 

Jag har hållt på med LCHF i ca en månad nu och stortrivs med det! Mår bara bättre och bättre av att leva med detta, men... det finns ett litet men. Hur ska man hantera alla som kommer med sina kommentarer?

"Jag kan inte äta LCHF för att jag har blodpropp och hjärtsjukdom i släkten."
"Jag tror inte att man ska neka sig själv att äta någonting."
"Hur kan du stå ut med att inte äta någonting sött till kaffet?"

"Man kan inte må bra av att äta så mycket fett, det blir som en chock för kroppen och gallan."

 

Och listan fortsätter i all oändlighet. Personligen så är jag ganska lätt påverkad av andras, kanske inte direkta åsikter, men deras bild av mig. Jag vet inte riktigt hur jag ska bemöta detta.
Samtidigt som jag inte vill pracka på någon annan vad de ska äta och inte äta så är det svårt att stå emot impulsen att "försvara" sig.

 

Någon annan som har varit med om någonting liknande?

Några tips?

//JohannaRose


PS. Julbord med jobbet på fredag. Pratade med restaurangen och de skulle se till att det fanns alternativ för mig också! Det är bra service! DS

[stoscha]

Om det är buffe är julbord jättelätt att hitta mat

Jag äter som jag gör pga hjärtsjukdom både själv och i släkten. Mina värden är lika bra med kosten som med tung medicinering. Om nån börjar kritisera min kosthållning konstaterar jag bara att det är bra för mej och de får göra som de vill.

Jag förfasar mej ju inte över deras sockerknarkande till kaffet så det finns ingen anledning att de ska lägga sej i hur jag äter

[Tommy Runesson]

Jag har så pass bra egna erfarenheter så det "dödar" ganska ofta diskussionen ganska snabbt. Jag brukar dock aldrig fördöma vad andra äter, bara försvara det jag äter och om någon frågar "om man får äta det här" så svarar jag alltid att man får äta precis vad man vill... Men man får tänka på "konsekvenserna". 

 

Om man inte förstår hur man kan vara utan något sött till kaffet bör man nog fundera på sitt eget sätt att äta snarare än ditt... :-)

 

I de svåra fallen så delar jag alltid med mig av en bok (Matrevolutionen) och mitt visitkort... :-)

[Tazzi]

Hållt mej till lchf 16 månader -
Blir fortfarande ifrågasatt -
Mest av mina kock kollegor vid stormöten -
Många rent av hånar en - för ens kostval -
andra säger inget men deras blickar talar -
De som blir nyfikna frågar varför - får svaret numera svaret -  jag mår bra av detta .. börjat med detta senaste månaden -
Min IBS borta - å hade jag vetat detta för 20 år sen hade jag hoppat på de direkt -
Men avskyr bli ifrågasatt --
Just varför . ..
inte jag någonsin frågat - varför tar du kakan till kaffet ?
de bara så jävla självklart man ska snaska socker ... i tid å o-tid -
Själv ska jag inte gå på någe av de 2 julborden via jobbet jag inbjuden till -

Tilltalar mej inte - *
Men heller aldrig varit mycke för tradionellt firande - överhuvetaget  
Glad nära å kära - å vänner accepterar att jag tackar nej till deras bakverk å annat -
Däremot när jag bjuder äter de med stor aptit - utan tacka nej till något -
Ja möjligtvis grädd-skvätten i kaffet  

[Kjell Granelli]

Att mättat fett och kolesterol skulle bidra till hjärt-kärlsjukdom är och förblir tydligen en obevisad hypotes. Ny forskning liksom gammal kunskap från före sjuttiotalet visar att det är en kost rik på raffinerade kolhydrater som ligger bakom.

Efter en tid med LCHF brukar man inte längre vara sugen på något sött till kaffet, så det problemet liksom försvinner...

[Totto]

Jag säger bara att jag har lite problem med blodsockret, så jag ska undvika - ja vad det nu gäller. Brukar funka.

[Syster]

Och jag säger som det är, att jag får ont i mina leder och en mycket surmulen mage om jag äter kolhydrater, brukar också funka

[JohannaRose]

Någonting som ska bli intressant när jag väl gått ganska länge på LCHF (snarare levt än gått, men i alla fall), det är att se om min ledgångs reumatism blir bättre.
Är det någonting som händer, då får folk gärna tro att jag äter en massa fett och säkert kommer bli sjuk.... att bli kvitt den smärtan hade varit guld!

Jag antar att jag har lite svårt för folk som anser att LCHF och andra dieter är som en sekt. Har ett par sådana också, som tror att man blir hjärntvättad.

Men efter en månad har jag gått ner ca 4 kg. Och jag har mer energi än jag hade innan. Det känns bra helt enkelt!

[GOB]

Hej hej!

 

Jag har hållt på med LCHF i ca en månad nu och stortrivs med det! Mår bara bättre och bättre av att leva med detta, men... det finns ett litet men. Hur ska man hantera alla som kommer med sina kommentarer?

 

"Jag kan inte äta LCHF för att jag har blodpropp och hjärtsjukdom i släkten."

"Jag tror inte att man ska neka sig själv att äta någonting."

"Hur kan du stå ut med att inte äta någonting sött till kaffet?"

"Man kan inte må bra av att äta så mycket fett, det blir som en chock för kroppen och gallan."

 

Och listan fortsätter i all oändlighet. Personligen så är jag ganska lätt påverkad av andras, kanske inte direkta åsikter, men deras bild av mig. Jag vet inte riktigt hur jag ska bemöta detta.

Samtidigt som jag inte vill pracka på någon annan vad de ska äta och inte äta så är det svårt att stå emot impulsen att "försvara" sig.

 

Någon annan som har varit med om någonting liknande?

Några tips?

 

//JohannaRose

 

 

PS. Julbord med jobbet på fredag. Pratade med restaurangen och de skulle se till att det fanns alternativ för mig också! Det är bra service! DS

 

 

 

Vi mots nog alla av ifragasattande i borjan, nar vi radikalt lagger om var kost. Nar folk ser resultatet brukar ifragasattandet overga i fragor, Vad far man ata? Ar det svart att vanja sej vid smor osv. Bara peka pa hur bra du mar och hur manga undersokningar som visar hut mycket NYTTIGARE LCHF ar an kolhydratkost. Lar dej sa mycket du kan sa du kan ge vederhaftiga svar. Lycka till.

[Honung]

Det är jobbigast i början med allas kommentarer. Jag hade ett stort behov av att läsa på själv, så att jag förstod vad som är vetenskap eller gamla myter av allt som som folk påstår.

 

När man har ätit lchf i några år är det få som ifrågasätter längre av ens bekanta. Och ju längre tiden går, desto bättre har åtminstone jag mått, så jag bryr mig inte vad folk säger. I början kände jag att jag behövde förklara mig, nu skiter jag i vad folk tycker... Min hälsa är viktigare.

[kostrådgiverskan]

Hmm. Jag har nog aldrig känt mig ifrågasatt. Däremot  fick jag många nyfikna blickar  på mina matlådor när jag jobbade inom industrin. På pizzakvällarna hade jag med eget gott och många frågade om vi kunde byta,hehe.Jag har kanske haft tur eller så har jag nog bara skrattat åt dumma kommentarer. 

Men det är konstigt att folk fortfarande ojar sig över redig mat. Fast de som är mest hänsynslösa i sina kommentarer kanske är dom som är mest nyfikna egentligen. 

Ingen bryr sig om de som vräker i sig läsk, hamburgare, godis mm. Det är konstigt.

Fast jag kan också tycka att det är jädrans fräckt att vräka ur sig en massa kommentarer.

När de ser dina hälsovinster kanske de ger sig och vill veta mer om LCHF:

Lycka till och blir de för dryga så hoppar du in här på forum och hämtar inspiration

[copecca]

Jag har egentligen inga egna erfarenheter direkt för att behöva försvara min kost, har väl fattig social liv efter att sjukpensionerades, men inom egen familj så har ju alla sett resultat. Medicin och symtomfri diabetiker som tappat också vikt i en massa, 23kilo idag.. så det blir mest nyfikna diskussioner vad som är bra. Mina barn äter inte lchf utan helt "ohälsosamt" men jag lägger mig inte i det för de som vuxna kan bestämma själva. Lika lite lägger jag mig i vad andra ska äta. Tror att ärlighet varar längst om någon skulle fråga mig och jag har inga som helst orsak varken försvara mitt sätt att äta eller hitta orsaker.. mår bra av det helt enkelt skulle jag säga.

[Kaja]

Prata inte så mycket om LCHF om du inte vill ha kritik. Ät det du vill utan kommentarer.

Om det ändå blir kommentarer så säger du bara att du mår bättre av att avstå från  fikabröd/pasta/potatis etc. Att du slipper paltkoma och blodsockersvängningar och att du känner dig piggare när du äter mindre kolhydrater. Det brukar inte vara så stort problem.

 

Det kan vara värre att behöva försvara ett större fettintag. Men oftast när man äter ute tar man inte mer fett än någon annan. Jag lägger klicken smör på köttbiten, medan kompisen lägger den på mackan.

 

 

Jag får sällan kommentarer. Det är ingen som kommenterar att min tallrik är full stärkelsfattiga grönsaker och kött med sås. Ingen brukar heller kommentera att jag avstår från fikabröd. Och jag gör heller inget väsen av det.

 

Ta den lugnt. Just nu när du är ny med LCHF tänker du jättemycket på det. Du tänker på vad du äter och vad andra äter. Och det hjärnan tänker på pratar munnen om. Andra tänker nog inte alls lika mycket som du på vad som ligger på din tallrik, om du inte väljer att kommentera det eller förklara på något sätt.

[Malin303]

Efter två år, drygt, har det lugnat sig med kommentarer, folk har vant sig. Det kommer ditt "folk" också att göra

Jag märkte att om jag svarade på det de frågade om och inte började veckla in mig i massa tankegångar så gick det bra.

Om nån konstaterar att de inte klarar sig utan sött till kaffet (min svägerska) så sa jag bara jaha, men det är inga problem för mig. Men jag missunnar ingen att njuta av sin kaka!

Om nån frågade hur jag klarade att äta så mycket fett svarade jag bara att det går hur fint som helst, det är bröd jag mår dåligt av..

Och så vidare!

Mitt fortsatta problem är min svärmor som är genuint orolig för min och min familjs hälsa, men det har jag gnölat nog över i andra trådar..

Samt en väninna, som med en dåres envishet hävdar att alla kan äta allt, men i måttliga mängder. Och så måste man träna..

Jaja, det hade inte med det här att göra.

 

Ta till dig de positiva kommentarer du får, svara på de ärliga frågor du får, skit i resten

Lycka till!

[LottaJ]

Hej hej!

 

Jag har hållt på med LCHF i ca en månad nu och stortrivs med det! Mår bara bättre och bättre av att leva med detta, men... det finns ett litet men. Hur ska man hantera alla som kommer med sina kommentarer?

 

"Jag kan inte äta LCHF för att jag har blodpropp och hjärtsjukdom i släkten."

"Jag tror inte att man ska neka sig själv att äta någonting."

"Hur kan du stå ut med att inte äta någonting sött till kaffet?"

"Man kan inte må bra av att äta så mycket fett, det blir som en chock för kroppen och gallan."

 

Och listan fortsätter i all oändlighet. Personligen så är jag ganska lätt påverkad av andras, kanske inte direkta åsikter, men deras bild av mig. Jag vet inte riktigt hur jag ska bemöta detta.

Samtidigt som jag inte vill pracka på någon annan vad de ska äta och inte äta så är det svårt att stå emot impulsen att "försvara" sig.

 

Någon annan som har varit med om någonting liknande?

Några tips?

 

//JohannaRose

 

 

PS. Julbord med jobbet på fredag. Pratade med restaurangen och de skulle se till att det fanns alternativ för mig också! Det är bra service! DS

 

Om du säger att du är överkänslig för spannmål (inte gluten, utan spannmål, då inkluderas alla sorters mjöl, ris med mera) samt att du har lite problem med blodsockret och därför undviker socker så långt det går brukar folk lugna sig. För man ber ju inte en kattallergiker klappa en katt??? Nej, då är folk så noga med att städa och slänga ut katten innan man kommer. Så det brukar funka för mig, att säga att jag är överkänslig. Om de undrar "hur då överkänslig" så radar jag upp att jag får dålig mage, dålig hy, eksem och sover dåligt om jag äter spannmål (sant). 

Jag undviker i det längsta att "försvara" mitt kostval.... Tyvärr.

Lycka till!

[JohannaRose]

Jag antar att jag måste välja vad jag ska ta åt mig av.
Trots allt så finns det många som är positiva åt min förrändring då det ger resultat, inte bara i form av viktminskning utan också i hur pigg jag är etc.
 

Just så här i början är det antagligen precis som många här säger, att jag själv tänker på det så mycket att jag gärna pratar om det. Men redan igår så började jag med att säga att jag mår bra av att äta så här, för det gör jag. Bara det faktum att jag inte småäter är en väldigt stor del.

 

Men jag ska ta och läsa på och se till att ha mer information att komma med.
Tycker bara det är synd att det är så många som tror att detta skulle vara någonting dåligt för kroppen. Jag har aldrig mått så bra som jag gör nu!

Tack för alla kommentarer och allt stöd!
Det behövdes! :-)

[Tjoran]

Jag bemöter dom i en mörk gränd efter diskussionen har tagit slut.

 

Haha nejdå. Men jag säger att det fungerar för mig, och att jag inte tänker falla i deras fälla av egen osäkerhet. Många tar ju upp det för att dom själva är okunniga och vill dölja sin okunnighet med en inbillad kunskap.

 

Som en bekant i skolan jag gick i, "man behöver kolhydrater" sa han medan han stoppade i sig kexchoklad och drack coca cola, samtidigt medan han tyckte det var farligt att jag åt fett

[Effie]

Ja, det är inte lätt..jag brukar fråga på olika fora efter argument, men brukar inte få några svar på det. Jag drar ju inte igång några diskussioner om kosten, för folk får äta vad de vill för mig, bara jag får äta som jag vill (och det är ju inte alltid lika lätt, så konstigt som jag äter    ). Men jag får ju höra ibland, om lchf-sekten, och finns det några icke-LCHF-auktoriteter som stödjer det jag tycker, för LCHF-auktoriteter är ju inte trovärdiga för de är ju med i sekten. Puh! Det kan handla om salt, eller gluten, eller juice...

[Lemonpie]

Någonting som ska bli intressant när jag väl gått ganska länge på LCHF (snarare levt än gått, men i alla fall), det är att se om min ledgångs reumatism blir bättre.

Är det någonting som händer, då får folk gärna tro att jag äter en massa fett och säkert kommer bli sjuk.... att bli kvitt den smärtan hade varit guld!

 

Jag antar att jag har lite svårt för folk som anser att LCHF och andra dieter är som en sekt. Har ett par sådana också, som tror att man blir hjärntvättad.

 

Men efter en månad har jag gått ner ca 4 kg. Och jag har mer energi än jag hade innan. Det känns bra helt enkelt!

LCHF är ingen diet, det är ett sätt att leva om du frågar mig. Har börjat plugga till att bli kostrådgivare och min första bok som jag läser handlar om socker. Och då menar jag alla typer av socker och beroende. Bara en sådan enkel sak som om du dricker 2 burkar med läsk så minskar effektiviteten på de vita blodkropparna med 94% i upp till fem timmar!!, Det i sin tur innebär att om du utsätts för ett elakt virus eller liknande så har du inte mycket chans att stå emot. 

Folk är så hjärntvättade och tror blint på vad alla instanser talar om för dom är bra eller dåligt. Nästan så att folk är rädda för att själva ta reda på fakta. Tyvärr är det också de som blir sjuka.

 

Att ha fakta att slänga fram är det bästa vapnet du kan ha mot alla som av olika anledningar försöker trycka ner dina val. Oftast är de bara avundsjuka för att du klarar av att göra något de aldrig skulle göra, tex att förändra din livskvalitet till det bättre. Vill de inte lyssna till fakta så är det bara att rycka på dina axlar och säga till dem att du mår bra av att äta så här och du gör dina val och de gör sina. Vi får väl se vem som håller sig friskast i längden.

 

Stå på dig Johanna! Känn aldrig att du behöver försvara ditt sätt att leva. Det är helt och hållet din ensak!

[Sigurdur]

1. "Jag kan inte äta LCHF för att jag har blodpropp och hjärtsjukdom i släkten."

2, "Jag tror inte att man ska neka sig själv att äta någonting."

3. "Hur kan du stå ut med att inte äta någonting sött till kaffet?"

4. "Man kan inte må bra av att äta så mycket fett, det blir som en chock för kroppen och gallan."

 

Take the highroad. Var saklig och vänlig tillbaka. Förminska inte dig själv i diskussionerna. Säg; "om du är intresserad av en seriös diskussion så, gärna!"

Så här skulle jag ha svarat, och jag har nog svarat:

 

1. De som du känner som har dessa problem, fick de besvären för att de åt LCHF? Svaret brukar bli nej. Om svaret skulle bli ja, fråga snällt varför personen tar för givet att det berodde på LCHF-kost. Vet de inte hur invecklad kroppens system är? Det är inte från A till B. Det är från A till B till C till D till E, o.s.v.

2. Varför inte? Invänta svar. Kontra eventuellt med kommentar om de som "inte nekar sig någonting" (Coca-cola, chips, godis, you name it) så till den grad att de faktiskt fått hälsoproblem som kan hänföras till kosten (det metabola syndromet med allt vad det innebär, Doc skriver om detta). Det är inte bra att "äta allt". Många livsmedel är mer eller mindre ohälsosamma. Det där "någonting" är ofta hårt processad, onaturlig "mat". Om det är något man ska neka sig så är det väl det, snarare än naturlig mat?

3. Jag har inget sötsug. Jag vill inte ha. Jag kanske tar något en annan gång. Det är inte hälsosamt för mig. Jag undviker socker. Jag har övervikt/diabetes i familjen. Jag vill inte förstöra middagsaptiten. Jag är fortfarande mätt sedan lunch. Jag har högt blodsocker/insulin. Och så vidare.

4. Jag mår bra. Jättemånga andra mår också mycket bra, bättre än tidigare, kolla in den här bloggen/boken/forumet etc. Se vad många som fått hälsoförbättringar vad gäller vikt, diabetes, kolesterol, blodtryck, PCOS, IBS, med mera. Gallan mår bra av fett, då flödar gallan och håller rent i systemet. Med för lite fett i kosten så kan gallflödet avstanna, vilket ökar risken för gallsten. Läs gärna på själv som jag gjort och återkom sen till diskussionen.

 

Det bästa är helt enkelt att vara vänlig tillbaka, och påläst. Visa att vi LCHF-are är smarta, engagerade och hälsomedvetna!

[Fredrik Kornberg]

Jag vågade inte stå för vad jag åt i början och undvek därför de situationerna .Men allteftersom jag blev mer övertygad om att detta ju är mycket näringsrikare kost så började jag också stå för min mat. Numer är denna ångest ett minne blott och vet du vad senast igår så träffade jag en kollega som jag inte ser så ofta, han berättade att han ätit som han sa inga kolhydrater från bröd ris eller pasta i tre månader nu och gått ner över tio kilo från 89-72 (det syntes mycket) .Han hade problem med sin mage som är helt borta nu. Så nu är vi minst tre seriösa lowcarb are på jobbet.