Jump to content

Bönor och teorin om antinutrienter (nya rön)


bullen344
 Share

Recommended Posts

Teorin om att bönor skulle kunna leda till försvagat skelett har cirkulerat under de senaste decennierna. Den vetenskapliga förklaringen är att bönor, fröer, nötter och spannmål innehåller fytinsyra (engelska phytate) som ska hämma upptaget av olika mineraler som behövs för skelettets uppbyggnad.

 

Dessa teorier bygger på en rad studier som gjordes runt mitten av 1900-talet, där man utförde djurförsök på hundvalpar och råttor. Båda dessa studier visade att fytinsyra försvagade skelettet. I råttstudien gav man exempelvis motsvarande 10 limpor bröd per dag, och huruvida bönor är en lämplig mat för hundvalpar låter jag vara osagt! ;)

 

Denna "kunskap" har mer eller mindre varit otestad på människor, fram tills för några år sedan när bland annat denna studien presenterades.

 

Phytate (myo-inositol hexaphosphate) and risk factors for osteoporosis.

Bone mineral density increased with increasing phytate consumption. Multivariate linear regression analysis indicated that body weight and low phytate consumption were the risk factors with greatest influence on bone mineral density. Phytate consumption had a protective effect against osteoporosis, suggesting that low phytate consumption should be considered an osteoporosis risk factor.

http://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/19053869

 

Jag rekommenderar att ni tittar på videon nedan, innan ni ger er in i diskussionen. Den är 3-4 minuter lång och lägger fram ännu mer material än jag presenterat i tråden.

 

Phytates for the Prevention of Osteoporosis

http://www.youtube.com/watch?v=Bmg9kLe3tQI#t=123

 

 

Jag har i tidigare trådar postat flertalet studier som ger en överväldigande samlad bild av att vi bör öka vår konsumtion av baljväxter.

 

Är det inte dags att LCHF/paleo-världen återutbildar sig kring detta ämne, och faktiskt sätter sig in i vad vetenskapen säger om baljväxter?!

 

Link to comment
Share on other sites

Få se nu... Det här är alltså en epidemiologisk studie där deltagarna själva rapporterat sina kostvanor och bendensiteten kollades på olika skelettdelar i de olika grupperna. Här verkade man också koncentrera sig på fullkorn snarare än baljväxter.

 

Man kan föreställa sig att de som äter fullkorn och baljväxter är mer hälsomedvetna och säkert tränar mer – fullkorn och baljväxter betraktas ju allmänt som nyttigt – vilket är bra för skelettet och hela kroppen.

  • Like 3
Link to comment
Share on other sites

Studier inom området visar inkonsekventa resultat

De som visar positiv effekt är oftast asiatiska studier där sojan som konsumeras mest består av traditionellt beredda produkter där fytinsyrorna kan brytas ner effektivt genom jäsning och fermentering

 

Sen måste man även fråga sig vad dom som inte åt traditionell soja stoppade i munnen?

Kanske åt dom ännu sämre eller tom svalt?

 

En del sojaprodukter i väst berikas ju även med tillsatta mineraler (säkert mycket för att man vill motverka negativa effekter man är väl medvetna om)

 

Är det då sojans förtjänst eller trots sojan dessa studier kan visa på positiv mineralbalans?

 

 

För mig handlar det om ren logik och kemi i slutändan

Ämnen som gör att mineraler inte kan tas upp av kroppen kan aldrig medföra starkare benhälsa i långa loppet

  • Like 5
Link to comment
Share on other sites

Få se nu... Det här är alltså en epidemiologisk studie där deltagarna själva rapporterat sina kostvanor och bendensiteten kollades på olika skelettdelar i de olika grupperna. Här verkade man också koncentrera sig på fullkorn snarare än baljväxter.

 

Man kan föreställa sig att de som äter fullkorn och baljväxter är mer hälsomedvetna och säkert tränar mer – fullkorn och baljväxter betraktas ju allmänt som nyttigt – vilket är bra för skelettet och hela kroppen.

Det kan givetvis stämma att de som äter mer fullkorn tränar mer. Men detta behöver ju heller inte vara självklart. Som du säkert såg i videon finns ju även andra studier som visar att fytinsyra kan agera på samma sätt som mediciner mot benskörhet.

 

 

1. Även om människor under lång tid ätit kokta baljväxter i mindre mängd (finns faktiskt belägg även från Neandertalare) så står det klart att detta aldrig har utgjort någon stor del av kosten. Radioisotopanalyser av kväve visar att proteiner från animalier dominerat starkt.

 

2. Inga andra primater äter baljväxter i annat än obetydlig omfattning (typ några späda skott). Inte ens den nästan helvegetariska gorillan, inte scimpansen, inte bonobon, inte orangutangen. Inte någon annan primat inkluderat gamla världens apor, nya världens apor, halvapor som lemurer och spökdjur. Varför skulle då vi behöva äta baljväxter i stor mängd?

Är inte detta vad man brukar kalla "appeal to nature fallacy"?!

 

För det första vet man inte riktigt hur ration mellan animalier och växter var, samt att den sannolikt varierade kraftigt mellan olika regioner. Seriösa antropologer är väldigt ödmjuka med sådana där dogmatiska uttalanden, eftersom man helt enkelt inte kan säga säkert utifrån data som finns. Du vet lika bra som jag att benrester och stenverktyg klarar tidens tand bättre än organiskt material.

 

 

Bara för att ett födoämne är "främmande" för en art behöver inte detta betyda att det är skadligt. Snarare kan motsatsen ibland råda. Det finns exempel på djurarter som har "emigrerat" och börjat äta något helt annorlunda, och frodats. Varför skulle inte detta gälla för oss människor också?

 

Jag säger inte att vi MÅSTE äta baljväxter för att överleva, men det mesta tyder på att de passar in ganska bra i en modern människas önskan att undvika kroniska sjukdomar.

 

I alla dessa trådar där bönor diskuterats har fortfarande ingen kunnat producera högkvalitativt material som hävdar att baljväxter skulle ha större negativa konsekvenser än positiva. Det enda jag sett är blogginlägg från paleo-bloggare och dylikt. Detta håller inte måttet!

 

 

Det är ingen som tvingar er att äta baljväxter, men lowcarb-rörelsen måste sluta sprida information om att de skulle vara hälsovådliga.

Link to comment
Share on other sites

När jag ser utryck som "Multivariate linear regression analysis indicated..." osäkrar jag min revolver. Då vet man att det enbart handlar om värdelösa observationsstudier som aldrig kan bevisa orsak och verkan samt att statistiken utsatts för tortyr i form av linjär regressionsanalys för att få den att erkänna det forskarna bakom studien ville.

 

Den 3-4 minuter långa videon bekräftar bilden. Den är rörig med massa abstract från studier som snabbt passerar förbi men som jag förstår omfattade den enda interventionsstudien som gjorts på människa 3 (tre) personer. Resten är värdelösa observationsstudier.

 

Min inställning är följande. Det är för de flesta inte något problem att äta baljväxter i mindre mängd och även i LCHF så används ibland t ex harricot verts eller en mindre mängd gröna ärtor i vissa recept. Men argumenten för att vi skulle öka vår konsumtion av baljväxter finns helt enkelt inte. Det vi med stor säkerhet kan säga är följande:

 

1. Även om människor under lång tid ätit kokta baljväxter i mindre mängd (finns faktiskt belägg även från Neandertalare) så står det klart att detta aldrig har utgjort någon stor del av kosten. Radioisotopanalyser av kväve visar att proteiner från animalier dominerat starkt.

 

2. Inga andra primater äter baljväxter i annat än obetydlig omfattning (typ några späda skott). Inte ens den nästan helvegetariska gorillan, inte scimpansen, inte bonobon, inte orangutangen. Inte någon annan primat inkluderat gamla världens apor, nya världens apor, halvapor som lemurer och spökdjur. Varför skulle då vi behöva äta baljväxter i stor mängd?

 

Det finns ju områden i världen där baljväxter är stapelföda och inte är dom väl sjukare där?

Link to comment
Share on other sites

Det kan givetvis stämma att de som äter mer fullkorn tränar mer. Men detta behöver ju heller inte vara självklart. Som du säkert såg i videon finns ju även andra studier som visar att fytinsyra kan agera på samma sätt som mediciner mot benskörhet.

 

 

Är inte detta vad man brukar kalla "appeal to nature fallacy"?!

 

För det första vet man inte riktigt hur ration mellan animalier och växter var, samt att den sannolikt varierade kraftigt mellan olika regioner. Seriösa antropologer är väldigt ödmjuka med sådana där dogmatiska uttalanden, eftersom man helt enkelt inte kan säga säkert utifrån data som finns. Du vet lika bra som jag att benrester och stenverktyg klarar tidens tand bättre än organiskt material.

 

 

Bara för att ett födoämne är "främmande" för en art behöver inte detta betyda att det är skadligt. Snarare kan motsatsen ibland råda. Det finns exempel på djurarter som har "emigrerat" och börjat äta något helt annorlunda, och frodats. Varför skulle inte detta gälla för oss människor också?

 

Jag säger inte att vi MÅSTE äta baljväxter för att överleva, men det mesta tyder på att de passar in ganska bra i en modern människas önskan att undvika kroniska sjukdomar.

 

I alla dessa trådar där bönor diskuterats har fortfarande ingen kunnat producera högkvalitativt material som hävdar att baljväxter skulle ha större negativa konsekvenser än positiva. Det enda jag sett är blogginlägg från paleo-bloggare och dylikt. Detta håller inte måttet!

 

 

Det är ingen som tvingar er att äta baljväxter, men lowcarb-rörelsen måste sluta sprida information om att de skulle vara hälsovådliga.

Nu kanske det här är lite OT, men i och med att jag är väldigt djur och naturintresserad så skulle det vara intressant att få veta vilka djur som avses som har emigrerat och börjat äta något helt annorlunda, och vad de då äter istället  :)

  • Like 2
Link to comment
Share on other sites

Nu kanske det här är lite OT, men i och med att jag är väldigt djur och naturintresserad så skulle det vara intressant att få veta vilka djur som avses som har emigrerat och börjat äta något helt annorlunda, och vad de då äter istället  :)

Detta är oerhört komplext, men jag menar Mikael rätt när han skriver att bara för något inte funnits under vår evolution behöver det inte vara skadligt. Exempel som jag kommer att tänka på när det gäller människor är kokosnötter, för vad jag vet fanns det inga kokospalmer i Afrika under vår evolution där, men det hindrar ju inte kokosfett från att vara nyttigt.

I grund och botten avgörs vad som är "nyttigt" av hur det påverkar överlevnad och reproduktion, dvs det som kallas "fitness" inom evolutionsbiologi. När vi började med jordbruk för cirka 10.000 år sedan, exploderade intag av spannmål, legymer och mejeriprodukter. En rad nya sjukdomar började uppträda, och människornas hälsa blev tydligt sämre jämfört med tidigare jägar-samlar-generationer på samma lokationer. Samtidigt så innebar den nya kosten och sättet att leva en tydligt boost för fitness - eftersom befolkningen sedan dess ökar markant.

Så i termer av "fitness-nyttigt" så kan man argumentera för både spannmål, legymer, omega-6, socker, ja vad man vill nästan - men när man ska söka efter vad som uppenbarligen är sammantaget bäst för en biologisk organism så bör man söka i det evolutionära förflutna efter en artegen kost, samt tillåta avsteg (ex. kokos) endast efter noggrant övervägande.

  • Like 1
Link to comment
Share on other sites

Detta är oerhört komplext, men jag menar Mikael rätt när han skriver att bara för något inte funnits under vår evolution behöver det inte vara skadligt. Exempel som jag kommer att tänka på när det gäller människor är kokosnötter, för vad jag vet fanns det inga kokospalmer i Afrika under vår evolution där, men det hindrar ju inte kokosfett från att vara nyttigt.

I grund och botten avgörs vad som är "nyttigt" av hur det påverkar överlevnad och reproduktion, dvs det som kallas "fitness" inom evolutionsbiologi. När vi började med jordbruk för cirka 10.000 år sedan, exploderade intag av spannmål, legymer och mejeriprodukter. En rad nya sjukdomar började uppträda, och människornas hälsa blev tydligt sämre jämfört med tidigare jägar-samlar-generationer på samma lokationer. Samtidigt så innebar den nya kosten och sättet att leva en tydligt boost för fitness - eftersom befolkningen sedan dess ökar markant.

Så i termer av "fitness-nyttigt" så kan man argumentera för både spannmål, legymer, omega-6, socker, ja vad man vill nästan - men när man ska söka efter vad som uppenbarligen är sammantaget bäst för en biologisk organism så bör man söka i det evolutionära förflutna efter en artegen kost, samt tillåta avsteg (ex. kokos) endast efter noggrant övervägande.

Bra exempel där med kokosnötterna. Det finns garanterat hundratals andra exempel på liknande födoämnen.

 

Jag tycker dock att du har en allt för förenklad beskrivning av vad som hände när jordbruket inträdde. Det stämmer säkert att människorna blev mindre i storlek och att en rad sjukdomar uppstod.

 

Angående att vi blev kortare kan delvis förklaras med att det inte längre var en biologisk fördel att vara storvuxen. Jägar/samlarfolk levde i en våldsam värld där "fitness" innebär att vara stor och stark. När civilisationer bildades fanns inte längre samma behov att vara storvuxen och "kriga" för sin överlevnad. Snarare tvärtom kan gälla, att småväxta hade lättare att klara sig eftersom de kunde klara sig på mindre mat.

 

Angående nya sjukdomar så har detta mestadels att göra med att vi bosatte oss närmare varandra, och inte längre förflyttade oss. Domesticeringen av djur ledde också till att en rad s.k. "zoonotic infections" började spridas från djur till människa.

 

I början av jordbrukseran hade man heller inte kunskapen att kombinera grödor för att få i sig all näring man behöver. Det säger sig självt att en person inte kommer att frodas om man lever på ett fåtal stapelvaror. Människan har mest sannolikt under hela sin evolution ätit hundratals olika växtarter.

 

Förmodligen led också många av svält, eftersom man inte hade byggt upp något globalt backupsystem med spannmålslager som vi har idag. Blev det missväxt ett år så fick man förmodligen svälta.

 

Sen inte att förneka att det kan ha krävts en viss tid av adaption till ökat intag av spannmål. Men att säga att alla problem beror på att man började äta mer spannmål är en kraftig förenkling.

 

Sen finns det också teorier om att jordbruket är äldre än 10 000 år. Jag tänker att dom även tidigare borde ha gjort kopplingen mellan att plantera frön och mat när det börjar växa en massa grödor på platsen dom använder för att tömma sin tarm! ;)

Eller vad tror ni?

Link to comment
Share on other sites

Teorin om att bönor skulle kunna leda till försvagat skelett har cirkulerat under de senaste decennierna. Den vetenskapliga förklaringen är att bönor, fröer, nötter och spannmål innehåller fytinsyra (engelska phytate) som ska hämma upptaget av olika mineraler som behövs för skelettets uppbyggnad.

 

Dessa teorier bygger på en rad studier som gjordes runt mitten av 1900-talet, där man utförde djurförsök på hundvalpar och råttor. Båda dessa studier visade att fytinsyra försvagade skelettet. I råttstudien gav man exempelvis motsvarande 10 limpor bröd per dag, och huruvida bönor är en lämplig mat för hundvalpar låter jag vara osagt! ;)

 

Denna "kunskap" har mer eller mindre varit otestad på människor, fram tills för några år sedan när bland annat denna studien presenterades.

 

 

Jag rekommenderar att ni tittar på videon nedan, innan ni ger er in i diskussionen. Den är 3-4 minuter lång och lägger fram ännu mer material än jag presenterat i tråden.

 

Phytates for the Prevention of Osteoporosis

http://www.youtube.com/watch?v=Bmg9kLe3tQI#t=123

 

 

Jag har i tidigare trådar postat flertalet studier som ger en överväldigande samlad bild av att vi bör öka vår konsumtion av baljväxter.

 

Är det inte dags att LCHF/paleo-världen återutbildar sig kring detta ämne, och faktiskt sätter sig in i vad vetenskapen säger om baljväxter?!

Många baljväxter innehåller alltför mycket kolhydrater. Vita och bruna bönor t ex innehåller 39,5 gr kolh per 100 gr vikt. Vi som måste hålla en ganska strikt LCHF-diet av hälsoskäl måste vara väldigt försiktiga med baljväxter oavsett hur hälsosamt det i övrigt är.

Link to comment
Share on other sites

 

 

Jag rekommenderar att ni tittar på videon nedan, innan ni ger er in i diskussionen. Den är 3-4 minuter lång och lägger fram ännu mer material än jag presenterat i tråden.

 

Phytates for the Prevention of Osteoporosis

http://www.youtube.com/watch?v=Bmg9kLe3tQI#t=123

 

 

 

 

MD Michael Greger som lagt ut denna och andra videos på YouTube anser också att man ska minska saltintaget och att kokosolja ska ha "rödljus". Det får i alla fall mig att backa.

Link to comment
Share on other sites

Bra exempel där med kokosnötterna. Det finns garanterat hundratals andra exempel på liknande födoämnen.

 

Jag tycker dock att du har en allt för förenklad beskrivning av vad som hände när jordbruket inträdde. Det stämmer säkert att människorna blev mindre i storlek och att en rad sjukdomar uppstod.

 

Angående att vi blev kortare kan delvis förklaras med att det inte längre var en biologisk fördel att vara storvuxen. Jägar/samlarfolk levde i en våldsam värld där "fitness" innebär att vara stor och stark. När civilisationer bildades fanns inte längre samma behov att vara storvuxen och "kriga" för sin överlevnad. Snarare tvärtom kan gälla, att småväxta hade lättare att klara sig eftersom de kunde klara sig på mindre mat.

 

Angående nya sjukdomar så har detta mestadels att göra med att vi bosatte oss närmare varandra, och inte längre förflyttade oss. Domesticeringen av djur ledde också till att en rad s.k. "zoonotic infections" började spridas från djur till människa.

 

I början av jordbrukseran hade man heller inte kunskapen att kombinera grödor för att få i sig all näring man behöver. Det säger sig självt att en person inte kommer att frodas om man lever på ett fåtal stapelvaror. Människan har mest sannolikt under hela sin evolution ätit hundratals olika växtarter.

 

Förmodligen led också många av svält, eftersom man inte hade byggt upp något globalt backupsystem med spannmålslager som vi har idag. Blev det missväxt ett år så fick man förmodligen svälta.

 

Sen inte att förneka att det kan ha krävts en viss tid av adaption till ökat intag av spannmål. Men att säga att alla problem beror på att man började äta mer spannmål är en kraftig förenkling.

 

Sen finns det också teorier om att jordbruket är äldre än 10 000 år. Jag tänker att dom även tidigare borde ha gjort kopplingen mellan att plantera frön och mat när det börjar växa en massa grödor på platsen dom använder för att tömma sin tarm! ;)

Eller vad tror ni?

Bilden av vad som hände är inte svartvit, det håller jag med om. Minskningen i längd bör dock ha varit en effekt av kosten, eftersom ett eventuellt selektionstryck mot gener för kortare längd inte kan slå igenom på ett fåtal generationer. Dessutom är vi nu i många länder "tillbaka" till ursprunglig längd.

Många smittsamma sjukdomar beror inte direkt på kosten, utan som du säger på att gruppstorleken blev större samt att vi fick sjukdomar från våra nya husdjur.

Det är säkert också riktigt att domesticeringen av både växter och djur varade under många generationer och smög sig på våra förfäder.

Viss anpassning till jordbrukskost har som du säger skett inom många populationer, t.ex. förbättrad stärkelspjälkning samt laktaspersistens.

Sedan är det ju beroende på ens perspektiv om man vill beskriva det som hände i och med jordbruket som "bra" eller "dåligt" - fler människor får liv, men tidigare okända sjukdomar grasserar. Det är upp till var och en att värdera detta.

  • Like 1
Link to comment
Share on other sites

MD Michael Greger som lagt ut denna och andra videos på YouTube anser också att man ska minska saltintaget och att kokosolja ska ha "rödljus". Det får i alla fall mig att backa.

 

 

 

SVAR:

Äter man den kh-rika vegankost som han förespråkar är det nog smart att hålla ner intag av salt och fett. En kost rik på spannmål o legymer gör det svårare att utsöndra salter, så de tenderar att samlas i kroppen och man binder onödig vätska med risk för högt blodtryck. Och om man kompletterar med mycket fett så kan det lagras i kroppen av det myckna insulin som kan bli följden av den kh-rika kosten.

  • Like 1
Link to comment
Share on other sites

 

 

 

Jag rekommenderar att ni tittar på videon nedan, innan ni ger er in i diskussionen. Den är 3-4 minuter lång och lägger fram ännu mer material än jag presenterat i tråden.

 

Phytates for the Prevention of Osteoporosis

http://www.youtube.com/watch?v=Bmg9kLe3tQI#t=123

 

 

MD Michael Greger som lagt ut denna och andra videos på YouTube anser också att man ska minska saltintaget och att kokosolja ska ha "rödljus". Det får i alla fall mig att backa.

 

Det jag gillar med Dr. Gregers videor är att han inte påstår saker som inte finns på print i en forskningsstudie. Visst, han har såklart ett "selektions-bias" i vilka studier han väljer att revidera. Han är ju en av de tongivande förespråkarna av en "växtbaserad" kost.

 

Men fördelen är att du enkelt kan pausa videon och gå och söka upp studierna han går igenom. Jag tittar väldigt ofta på hans videos och kollar upp studierna själv ifall jag vill undersöka saken djupare.

Link to comment
Share on other sites

Det jag gillar med Dr. Gregers videor är att han inte påstår saker som inte finns på print i en forskningsstudie. Visst, han har såklart ett "selektions-bias" i vilka studier han väljer att revidera. Han är ju en av de tongivande förespråkarna av en "växtbaserad" kost.

 

Men fördelen är att du enkelt kan pausa videon och gå och söka upp studierna han går igenom. Jag tittar väldigt ofta på hans videos och kollar upp studierna själv ifall jag vill undersöka saken djupare.

 

Att saker finns på pränt är inte en kvalitetsgaranti. Observationsstudier kan t.ex. inte bevisa orsakssamband. 

Link to comment
Share on other sites

Michael Edebro, de studier som du hänvisar till är fullständigt värdelösa observationsstudier. Du får tycka och tro och äta vad du vill men några hållbara vetenskapliga belägg för att baljväxter är så specifikt nyttiga att vi bör öka vår konsumtion av dem har du inte. De borde inte vara särskilt svårt att göra bra studier - randomisera hälften av de boende på ett äldreboende till en kost med mycket baljväxter och andra hälften till en kost med lite eller inga baljväxter så kan vi inom loppet av några år se vad som händer med benskörhet, hjärt- och kärlsjukdom, cancer med mera. Kom tillbaka då.

  • Like 3
Link to comment
Share on other sites

Michael Edebro, de studier som du hänvisar till är fullständigt värdelösa observationsstudier. Du får tycka och tro och äta vad du vill men några hållbara vetenskapliga belägg för att baljväxter är så specifikt nyttiga att vi bör öka vår konsumtion av dem har du inte. De borde inte vara särskilt svårt att göra bra studier - randomisera hälften av de boende på ett äldreboende till en kost med mycket baljväxter och andra hälften till en kost med lite eller inga baljväxter så kan vi inom loppet av några år se vad som händer med benskörhet, hjärt- och kärlsjukdom, cancer med mera. Kom tillbaka då.

 

Riktigt så enkelt är det ju inte att få fram om baljväxter är positiva i kosthållningen eller inte. Vad hade du tänkt att grupperna skulle äta mer?

 

När det gäller observationer av stora befolkningsgrupper så borde det ge mer att jämföra en befolkning som äter en kost där baljväxter basföda med en befolkning där baljväxter inte igår. Att bara byta ut ett livsmedel under några månader kan inte självklart ge ett säkrare svar än en observationsstudie. Man behöver se till helheten under lång tid och när det gäller att testa på människor i ett äldreboende så har ju dom oftast redan fått hälsoproblem som kommer att påverka resultatet.

 

Alla håller inte med om att observationsstudier är utan värde

http://ltarkiv.lakartidningen.se/2008/temp/pda35786.pdf

Link to comment
Share on other sites

Alla håller inte med om att observationsstudier är utan värde

http://ltarkiv.lakartidningen.se/2008/temp/pda35786.pdf

 

Det finns säkert undantag, men problemet är ju att mängder av observationsstudier faktiskt är mer eller mindre värdelösa. Det finns gott om exempel på observationsstudier som visar på samvariationer snarare än orsak och verkan. 

Link to comment
Share on other sites

Michael Edebro, de studier som du hänvisar till är fullständigt värdelösa observationsstudier. Du får tycka och tro och äta vad du vill men några hållbara vetenskapliga belägg för att baljväxter är så specifikt nyttiga att vi bör öka vår konsumtion av dem har du inte. De borde inte vara särskilt svårt att göra bra studier - randomisera hälften av de boende på ett äldreboende till en kost med mycket baljväxter och andra hälften till en kost med lite eller inga baljväxter så kan vi inom loppet av några år se vad som händer med benskörhet, hjärt- och kärlsjukdom, cancer med mera. Kom tillbaka då.

Här har vi exempelvis en metaanalys på RCTs om bönkonsumtion och dess kolesterolsänkande effekt:

Non-soy legume consumption lowers cholesterol levels: a meta-analysis of randomized controlled trials.

Studies evaluating the effect of legume consumption on cholesterol have focused on soybeans, however non-soy legumes, such as a variety of beans, peas, and some seeds, are commonly consumed in Western countries. We conducted a meta-analysis of randomized controlled trials evaluating the effects of non-soy legume consumption on blood lipids.

Conclusion:

These results indicate that a diet rich in legumes other than soy decreases total and LDL cholesterol.

http://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/19939654

 

 

 

Men du anser säkert att högt kolesterol är något positivt, så denna studien accepteras väl inte heller?! ;P

 

Finns fler RCT:er att sålla igenom, men jag orkar helt ärligt inte sammanfatta dem bara för att övertyga dig. Som sagt, du behöver inte äta bönor. Men innerst inne tror jag även du inser att det finns starka skäl att tro att bönor kan vara bra ur ett folkhälsoperspektiv. När det kommer till kost och hälsa får man ibland nöja sig med "det näst bästa", som i detta fallet är observationsstudier.

 

Läs artikeln som MKJ postade. Den hade en bra och realistisk syn på livsstilsforskning.

Link to comment
Share on other sites

Här har vi exempelvis en metaanalys på RCTs om bönkonsumtion och dess kolesterolsänkande effekt:

 

 

Men du anser säkert att högt kolesterol är något positivt, så denna studien accepteras väl inte heller?! ;P

Är du säker på att kolesterolsänkningen från legymer är nyttig? Är det inte så att legymer innehåller växtsteroler som får kroppen att dra ner sin egen kolesterolproduktion samtidigt som växtsterolerna är oanvändbara?

  • Like 4
Link to comment
Share on other sites

Kom tillbaka då.

En av studierna som refererades i NutritionFacts.org-klippet var ju denna:

 

Protective effect of myo-inositol hexaphosphate (phytate) on bone mass loss in postmenopausal women.

 

Individuals with low InsP6 levels had significantly greater bone mass loss in the lumbar spine (3.08 ± 0.65 % vs. 0.43 ± 0.55 %) than did those with high phytate levels. Moreover, a significantly greater percentage of women with low than with high InsP6 levels showed more than 2 % of bone mass loss in the lumbar spine (55.6 vs. 20.7 %). The 10-year fracture probability was also significantly higher in the low-phytate group compared to the high-phytate group, both in hip (0.37 ± 0.06 % vs 0.18 ± 0.04 %) and major osteoporotic fracture (2.45 ± 0.24 % vs 1.83 ± 0.11 %).

 

It can be concluded that high urinary phytate concentrations are correlated with reduced bone mass loss in lumbar spine over 12 months and with reduced 10-year probability of hip and major osteoporotic fracture, indicating that increased phytate consumption can prevent development of osteoporosis.

http://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/22614760

 

 

Här mätte man alltså urinen på 157 kvinnor som alla hade gått igenom klimakteriet. Det visade sig att ökade nivåer av fytinsyra i urinen korrelerade med minskad benskörhet.

Link to comment
Share on other sites

Näe.. jag tror inte baljväxer per se är dödliga gifter som skall undvikas till varje pris.. inte ens soya!

 

Men.. som oftast så hamnar man i tro och fastlåsta positioner.. lite roligt är det att Per W som oftast brukar protestera när vi andra hävdar att man skall skippa rotfrukter är lika övertgad om att vi skall undvika baljväxter.. men det tror jag inte han är i realiteten!? 

 

Altså.. sen framförs olika argument om vad vi åt på stenåldern.. och vidare om huruvida något från jordbruket är mänsklig föda!

 

Baljväxter är inte gifter per se, det är en del av vår kost varesig vi vill eller ej.. tyvär är de flesta något höga vad gäller kolhydrater för att ingå i någon större omfattning i en LCHFkost.. men de som inte äter animalier är nog tvungna att lita en hel del på dessa för sitt essentiella aminosyra behov.

 

Sen så.. det man lätt glömmer är att många ursprungsbefolkningar åt en del balväxter.. men de visste oxå hur man skulle tillagaga/förbereda dessa för att undvika nackdelarna.. tex blötläggning och jäsning!

 

Vad man främst skall göra skillnad på är just sådant sk veggiejunkfood.. som inte är bättre än vanlig junkfood.. ofta soyabaserat.. utan tradionell beredning.. och om bönor kan ingå i en LCHF diet!

 

Problemet med baljväxter kokar som vanligt ner till huruvida man har tillgång till riktiga råvaror, vet hur man bereder dessa och hur illa det är med ens egen metabolism.. hypotyreos, insulinresistens, hyperinsulinemi, näringsbrist osv!

 

Och nej.. jag tror inte ett ögonblick på att soya är frälsningen från världssvälten eller att det är ett undergörande livsmedel tvärt om, men ät gärna Temphe och andra fermenterade produkter.. om du orkar laga till dessa.. och självklart så som det tradionellt har ätits!

 

DON'T GO OVERBOARD WITH SOY

 

If my mail is any indication, soy food products are becoming very popular in the US. And why wouldn't they? Soy contains the full complement of amino acids, can be made to fit with a low fat diet, and, as we all know, Japanese women who eat a lot of soy have less breast cancer than women in the U.S. Some proponents stretch the connection to credit soy with the renowned Japanese longevity advantage. Such claims, however, are grossly simplistic and probably misleading.

 

http://www.johnleemd.com/store/soy.html

  • Like 1
Link to comment
Share on other sites

"Att man ätit odlade bönor redan för 8.000 år sedan vet man, eftersom 12-13 mm långa bönor hittades vid utgrävningarna i grottan Cuitarrero i Peru. Något yngre är de 6.000 år gamla fynden från Tehuacan-dalen i centrala Mexico, och lika gamla fröer har man hittat i Argentina."

http://www.fobo.se/kunskap/vaxtodling/gronsaker/baljvaxter/odlabonor.shtml

Link to comment
Share on other sites

Jag kan rekommendera att odla egna brytbönor. Dom smakar otroligt mycket godare än dom frysta man kan köpa. Dvs om man kokar dom färska. Bönor är extremt lättodlade om det bara inte är för kallt.

 

Jag har dock ofta gjort misstaget att plantera alla samtidigt och då fått så mycket på en gång så det har varit svårt att hinna med och skörda.

 

Ett år blev det så mycket så jag två år senare hittade en stor bärkasse full som jag hade glömt bort i botten på frysen.

Link to comment
Share on other sites

Mikael Edsbro, det intressanta är om en kost påverkar hjärtsjukdom inte om den påverkar ett labbvärde som totalkolesterol vilket har ett närmast obefintligt samband med incidens av hjärtsjukdom. Läs Kostdoktorns kolesterolskola samt Ann Fernholms historiska exposé av varför man beslutade att använda totalkolestrol som måttstock trots att man redan på 1950-talet visste att det var ett svagt mått.

 

Åtskilliga medicinska preparat har testats som visat sig sänka både total- och LDL-kolesterol utan att ge någon eller till och med negativ effekt på hjärtsjukdom och dödlighet. Att bönor sänker totalkolestrol och LDL bevisar således ingenting.

 

MKJ, du måste läsa på lite grundläggande vetenskapsteori bl a för att förstå konceptet med kontrollerade, randomicerade studier (RCT) och varför dessa är guldstandard för vetenskapliga studier på kostområdet samt varför ditt förslag - s k ekologiska studier som tittat på olika befolkningsgrupper - anses ha allra lägst bevisvärde. Observationsstudier kan aldrig bevisa orsakssamband. Statistiska samvariationer är inte samma sak som orsakssamband. Tusentals faktorer kan samvariera utan att ha något med varandra att göra. En bra illustration är denna fullt seriösa observationsstudie där de hittar statistiska samband mellan hjärtsjukdom och hur ofta män rakar sig:

http://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/12543623

  • Like 3
Link to comment
Share on other sites

Mikael Edsbro, det intressanta är om en kost påverkar hjärtsjukdom inte om den påverkar ett labbvärde som totalkolesterol vilket har ett närmast obefintligt samband med incidens av hjärtsjukdom. Läs Kostdoktorns kolesterolskola samt Ann Fernholms historiska exposé av varför man beslutade att använda totalkolestrol som måttstock trots att man redan på 1950-talet visste att det var ett svagt mått.

 

Åtskilliga medicinska preparat har testats som visat sig sänka både total- och LDL-kolesterol utan att ge någon eller till och med negativ effekt på hjärtsjukdom och dödlighet. Att bönor sänker totalkolestrol och LDL bevisar således ingenting.

 

MKJ, du måste läsa på lite grundläggande vetenskapsteori bl a för att förstå konceptet med kontrollerade, randomicerade studier (RCT) och varför dessa är guldstandard för vetenskapliga studier på kostområdet samt varför ditt förslag - s k ekologiska studier som tittat på olika befolkningsgrupper - anses ha allra lägst bevisvärde. Observationsstudier kan aldrig bevisa orsakssamband. Statistiska samvariationer är inte samma sak som orsakssamband. Tusentals faktorer kan samvariera utan att ha något med varandra att göra. En bra illustration är denna fullt seriösa observationsstudie där de hittar statistiska samband mellan hjärtsjukdom och hur ofta män rakar sig:

http://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/12543623

Kolesterol är ju dock fortfarande en av de viktigaste markörerna för CVD. Håller man totalkolesterol under 150 mg/dl är risken att råka ut för CVD rejält minimerad. Anledningen varför folk med "normalt" kolesterol fortfarande får CVD är eftersom nivåerna är satta för högt. Ju närmare 70 mg/dl man befinner sig desto mindre risk.

Cleveland Clinic är en av de världsledande CVD-klinikerna, och de rekommenderar följande:

http://my.clevelandclinic.org/heart/prevention/cholesterol/cholesterolguidelines9_01.aspx

 

Vad har du att säga om den andra studien jag postade (där man mätte fytinsyra i urinen och mätte skelettdensitet) på äldre kvinnor)? Om det vore sant att en diet högre i fytinsyra leder till osteoporos är ju resultatet i den studien väldigt anmärkningsvärt.

Link to comment
Share on other sites

Jag tror också att många överdrivit farorna med bönor i paleosfären. Det finns ju både ursprungsbefolkningar som äter mycket baljväxter, och arkeologiska bevis för att det ätits historiskt.

 

Stephan Guyenet skrev ju nyligen ett bra inlägg om det:

http://wholehealthsource.blogspot.com/2013/11/beans-lentils-and-paleo-diet.html

 

Vad gäller lektiner och det faktum att de inte tycks vara ett problem när man tillagat bönorna kan man ju lyssna på Mat Lalondes underbara sågning av ovetenskaplighet i paleosammanhang på AHS

 

Hela är sevärt, men han pratar om lektiner minut 31-37.

 

En del har ju problem med FODMAPs, och det pratar han ju om efter minut 40. Han tycker tydligen att de kan vara ett problem, men det åt man ju massor på stenåldern, så jag vet inte... För en del idag (bla mig) är det ju ett problem. Eller att man inte tål dem är väl ett symptom på något annat problem egentligen, tror jag.

 

Mina tankar om galaktaner här:

http://www.ursprungsliv.nu/2013/02/serie-om-fodmaps-del-4-galaktaner/

Link to comment
Share on other sites

Vad har du att säga om den andra studien jag postade (där man mätte fytinsyra i urinen och mätte skelettdensitet) på äldre kvinnor)? Om det vore sant att en diet högre i fytinsyra leder till osteoporos är ju resultatet i den studien väldigt anmärkningsvärt.

 

OK, få se nu ... Vissa äldre kvinnor hade högre halter fytinsyra i urinen och högre bendensitet. Det är en samvariation. Men vad beror den på?

 

Var skillnaden mellan grupperna endast och allenast det faktum att de åt mer eller mindre av matvaror som innehöll fytinsyror? Kan andra faktorer ha spelat in, t.ex. kosten i övrigt, graden av fysisk aktivitet, socialgrupp, rökning, alkoholkonsumtion, allmänt hälsotillstånd, eventuell medicinering?

 

Problemet med observationsstudier är att de övertolkas som bevis. I själva verket är observationsstudier i första hand hypotesgrundande. De hypoteserna bör man sedan försöka falsifiera i studier. Kan hypoteserna inte falsifieras får man betrakta dem som sannolika tills vidare. 

Link to comment
Share on other sites

OK, få se nu ... Vissa äldre kvinnor hade högre halter fytinsyra i urinen och högre bendensitet. Det är en samvariation. Men vad beror den på?

 

Var skillnaden mellan grupperna endast och allenast det faktum att de åt mer eller mindre av matvaror som innehöll fytinsyror? Kan andra faktorer ha spelat in, t.ex. kosten i övrigt, graden av fysisk aktivitet, socialgrupp, rökning, alkoholkonsumtion, allmänt hälsotillstånd, eventuell medicinering?

 

Problemet med observationsstudier är att de övertolkas som bevis. I själva verket är observationsstudier i första hand hypotesgrundande. De hypoteserna bör man sedan försöka falsifiera i studier. Kan hypoteserna inte falsifieras får man betrakta dem som sannolika tills vidare. 

Absolut, det finns många okända faktorer som kan spela in. Men om nu ett högre intag av fytinrik föda var såpass skadligt, så borde det ju finnas antydningar av detta i resultaten?!

Även om man inte behöver säga att den högre bendensiteten beror på större intag av fytinsyra, så borde man iaf kunna konstatera att det inte är speciellt problematiskt att äta en diet hög i fytinsyra.

 

 

 

Jag tror också att många överdrivit farorna med bönor i paleosfären. Det finns ju både ursprungsbefolkningar som äter mycket baljväxter, och arkeologiska bevis för att det ätits historiskt.

 

Stephan Guyenet skrev ju nyligen ett bra inlägg om det:

http://wholehealthsource.blogspot.com/2013/11/beans-lentils-and-paleo-diet.html

 

Vad gäller lektiner och det faktum att de inte tycks vara ett problem när man tillagat bönorna kan man ju lyssna på Mat Lalondes underbara sågning av ovetenskaplighet i paleosammanhang på AHS

 

Matt Lalonde har huvudet på skaft. Denna borde alla se!

 

Intressant artikel också av Guyenet. Nedanstående uttalande resonerar iaf med mig. Det visar att han är kapabel att tänka själv, och inte bara repeterar paleovärldens mantran.

To be clear, I would eat beans and lentils even if they weren't part of ancestral hunter-gatherer diets, because they're inexpensive, nutritious, I like the taste, and they were safely consumed by many traditional agricultural populations probably including my own ancestors.

 

Link to comment
Share on other sites

Mikael Edsbro, det intressanta är om en kost påverkar hjärtsjukdom inte om den påverkar ett labbvärde som totalkolesterol vilket har ett närmast obefintligt samband med incidens av hjärtsjukdom. Läs Kostdoktorns kolesterolskola samt Ann Fernholms historiska exposé av varför man beslutade att använda totalkolestrol som måttstock trots att man redan på 1950-talet visste att det var ett svagt mått.

 

Åtskilliga medicinska preparat har testats som visat sig sänka både total- och LDL-kolesterol utan att ge någon eller till och med negativ effekt på hjärtsjukdom och dödlighet. Att bönor sänker totalkolestrol och LDL bevisar således ingenting.

 

MKJ, du måste läsa på lite grundläggande vetenskapsteori bl a för att förstå konceptet med kontrollerade, randomicerade studier (RCT) och varför dessa är guldstandard för vetenskapliga studier på kostområdet samt varför ditt förslag - s k ekologiska studier som tittat på olika befolkningsgrupper - anses ha allra lägst bevisvärde. Observationsstudier kan aldrig bevisa orsakssamband. Statistiska samvariationer är inte samma sak som orsakssamband. Tusentals faktorer kan samvariera utan att ha något med varandra att göra. En bra illustration är denna fullt seriösa observationsstudie där de hittar statistiska samband mellan hjärtsjukdom och hur ofta män rakar sig:

http://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/12543623

 

Så du menar att dom som skrev artikeln jag länkade till inte har läst grundläggande vetenskapsteori?

 

Dom som jobbar med observationsstudier borde väl också ha läst grundläggande vetenskapsteori för den delen.

 

När det gäller fettet så spelar det ju heller ingen roll om man plockar fram en randomiserad studie. LCHF-nördarna hittar ju alltid fel på dom också.

 

Själv försöker jag hålla mig neutral och titta på allt med nyfikenhet och intresse.

Link to comment
Share on other sites

Kolesterol är ju dock fortfarande en av de viktigaste markörerna för CVD. Håller man totalkolesterol under 150 mg/dl är risken att råka ut för CVD rejält minimerad. Anledningen varför folk med "normalt" kolesterol fortfarande får CVD är eftersom nivåerna är satta för högt. Ju närmare 70 mg/dl man befinner sig desto mindre risk.

Cleveland Clinic är en av de världsledande CVD-klinikerna, och de rekommenderar följande:

http://my.clevelandclinic.org/heart/prevention/cholesterol/cholesterolguidelines9_01.aspx

 

Vad har du att säga om den andra studien jag postade (där man mätte fytinsyra i urinen och mätte skelettdensitet) på äldre kvinnor)? Om det vore sant att en diet högre i fytinsyra leder till osteoporos är ju resultatet i den studien väldigt anmärkningsvärt.

Personer med för lågt kolesterol har ökad risk att drabbas av hjärt-kärlsjukdom. De verkar dessutom klara sig sämre efter en infarkt t ex, än personer med högre kolesterol. Att mäta totalkolesterol har länge varit känt som i princip helt värdelöst. Du får ju fantisera fritt, jag tänker inte försöka övertyga dig om något annat, men övriga som läser här förtjänar att veta hur det verkligen ligger till med den saken.

  • Like 2
Link to comment
Share on other sites

Så du menar att dom som skrev artikeln jag länkade till inte har läst grundläggande vetenskapsteori?

 

Dom som jobbar med observationsstudier borde väl också ha läst grundläggande vetenskapsteori för den delen.

 

När det gäller fettet så spelar det ju heller ingen roll om man plockar fram en randomiserad studie. LCHF-nördarna hittar ju alltid fel på dom också.

 

Själv försöker jag hålla mig neutral och titta på allt med nyfikenhet och intresse.

Jag har inte läst artikeln jag länkade till, så om jag är helt ute och cyklar är det bara att säga till. Det jag ville säga var att alla vetenskapsmän/kvinnor vet (eller borde veta... författaren av The China study verkar ha missat en del i utbildningen) att observationsstudier inte har något särskilt högt bevisvärde. Det betyder inte att de är helt värdelösa. Det de kan användas till är att skapa hypoteser som man sedan kan kontrollera mer noga i andra typer av studier.

  • Like 1
Link to comment
Share on other sites

Jag har inte läst artikeln jag länkade till, så om jag är helt ute och cyklar är det bara att säga till. Det jag ville säga var att alla vetenskapsmän/kvinnor vet (eller borde veta... författaren av The China study verkar ha missat en del i utbildningen) att observationsstudier inte har något särskilt högt bevisvärde. Det betyder inte att de är helt värdelösa. Det de kan användas till är att skapa hypoteser som man sedan kan kontrollera mer noga i andra typer av studier.

 

Många avfärdar ju observationsstudier som värdelösa samtidigt som dom har orimligt hög tilltro till randomiserade koststudier. I artikeln jag länkade till ger dom en mer nyanserad bild.

 

Här är ett annat exempel

 

De randomiserade experimentets ohotade roll inom empirisk forskning bör ifrågasättas. De flesta randomiserade studier är behäftade med samma problem som observationsstudier, och experimentsituationen i sig kan skapa problem som gör beslutsunderlaget sämre än vid en väl genomförd observationsstudie. För en bättre politik och praktik krävs inte i första hand fler experiment utan en förbättrad och fördjupad metodologisk kunskap.

http://www.lakartidningen.se/Opinion/Debatt/2013/07/Hojd-metodkunskap-viktigare-an-experiment/

Link to comment
Share on other sites

De randomiserade experimentets ohotade roll inom empirisk forskning bör ifrågasättas. De flesta randomiserade studier är behäftade med samma problem som observationsstudier, och experimentsituationen i sig kan skapa problem som gör beslutsunderlaget sämre än vid en väl genomförd observationsstudie. För en bättre politik och praktik krävs inte i första hand fler experiment utan en förbättrad och fördjupad metodologisk kunskap.

http://www.lakartidningen.se/Opinion/Debatt/2013/07/Hojd-metodkunskap-viktigare-an-experiment/

 

 Jag läser det här mer som att även de randomiserade experimenten är behäftade med problem och sätter man upp sina experiment på fel sätt, även om de är randomiserade, så kan de tom vara sämre än bra genomförda observationsstudier. Så dåliga randomiserade studier kan vara sämre än bra observationsstudier. Det motsäger väl inte det många här säger, att observationsstudier är bra som ett första steg för den tes man vill bevisa men att dom inte är ett bevis i sig.

  • Like 5
Link to comment
Share on other sites

Mathieu Lalonde är en intressant kille. Jag hittade en video på Youtube där han talar om näringstäthet i maten. Jag upplever inte att han dissar bönor men han menar att deras näringsvärde är överskattat inom vissa kretsar eftersom de siffror vi får oss till livs gäller för den råa maten och den är inte ätbar för oss människor.

 

Han gör följande sammanfattning i videoen och nu hoppas jag det blir rätt. Näringslära är inte så lätt på engelska  :P:

 

Tillgängliga data visar att en kosthållning runt kött, grönsaker, frukt, nötter och frön är näringstätt och kan lätt förse oss med det vi behöver ur näringssynpunkt om vi äter det i lämpliga mängder. Påminner en hel del om min naturliga LCHF-kost  ;)

 

Animalisk mat kom högt i rankingen även om näringsämnen som essentiella fettsyror, essentiella aminosyror, vitamin B och en del essentiella mineraler inte kom med i undersökningen, då hade den hamnat än högre.  

 

Han invänder mot bönor och säd på det sättet att deras näringstäthet ofta anges i icke tillagat skick men då är de oätliga för oss människor. 

 

Egen slutsats: Skulle bönor bli en stapelvara i mitt hushåll? Nej det är inte aktuellt. Kan de ingå som en del med ojämna mellanrum? Absolut, en Chili con Carne smakar bäst med bönor och hemmas hos mig klarar vi av ökningen av kolhydraterna om det inte sker för ofta. Men jag vill inte tryckas på denna "röra och klägg" av bönor som diverse veganer och vegetarianer vill servera på mig med köttfri måndag. 

 

Tycker kanske att den största förtjänsten med Lalondes föreläsning, för mig, är att förutom makronutrientfördelningen också tar sig en funderare över näringstätheten i det vi äter. Det gäller nog att sprida ut den på många olika mat- och råvaror.

 

Videon hittas här och summeringarna kommer ca 40:40 http://www.youtube.com/watch?v=HwbY12qZcF4

  • Like 5
Link to comment
Share on other sites

Mathieu Lalonde är en intressant kille. Jag hittade en video på Youtube där han talar om näringstäthet i maten. Jag upplever inte att han dissar bönor men han menar att deras näringsvärde är överskattat inom vissa kretsar eftersom de siffror vi får oss till livs gäller för den råa maten och den är inte ätbar för oss människor.

 

Animalisk mat kom högt i rankingen även om näringsämnen som essentiella fettsyror, essentiella aminosyror, vitamin B och en del essentiella mineraler inte kom med i undersökningen, då hade den hamnat än högre.  

 

Han invänder mot bönor och säd på det sättet att deras näringstäthet ofta anges i icke tillagat skick men då är de oätliga för oss människor. 

 

Egen slutsats: Skulle bönor bli en stapelvara i mitt hushåll? Nej det är inte aktuellt. Kan de ingå som en del med ojämna mellanrum? Absolut, en Chili con Carne smakar bäst med bönor och hemmas hos mig klarar vi av ökningen av kolhydraterna om det inte sker för ofta. Men jag vill inte tryckas på denna "röra och klägg" av bönor som diverse veganer och vegetarianer vill servera på mig med köttfri måndag. 

 

Tycker kanske att den största förtjänsten med Lalondes föreläsning, för mig, är att förutom makronutrientfördelningen också tar sig en funderare över näringstätheten i det vi äter. Det gäller nog att sprida ut den på många olika mat- och råvaror.

 

Videon hittas här och summeringarna kommer ca 40:40 http://www.youtube.com/watch?v=HwbY12qZcF4

Jag vet inte vilka kretsar som bönor framställs som ngn slags "superfood". Jag har aldrig fått den bilden iaf. Givetvis är inte bönor lika näringstäta som vissa animaliska produkter.

Dock innehåller bönor en rad fördelaktiga grejor som mineraler, antioxidanter, fibrer och fullvärdigt protein. När man väger samman detta med att de är fria från (eller väldigt låga i) kolesterol, HCA, endotoxiner, samt att de är billiga och energisnåla, så drar många forskare slutsatsen att bönor är en rätt bra mat.

 

Kom ihåg också att folk i andra delar av världen lever på (enligt våra mått mätt) relativt enformiga dieter. Kenyaners diet består exempelvis av ca 23% av en rätt som endast består av majsmjöl och vatten. Och dessa människor skulle nog utklassa de flesta västerlänningar i en rad hälsomarkörer.

 

När det kommer till näringslära är inte alltid mer = bättre. Det finns även problem som är kopplade till för stort intag av vissa näringsämnen, t ex stort intag av hem-järn som misstänks orsaka en rad hälsoproblem.

Link to comment
Share on other sites

 

Dock innehåller bönor en rad fördelaktiga grejor som mineraler, antioxidanter, fibrer och fullvärdigt protein. När man väger samman detta med att de är fria från (eller väldigt låga i) kolesterol, HCA, endotoxiner, samt att de är billiga och energisnåla, så drar många forskare slutsatsen att bönor är en rätt bra mat.

 

Varför anser du att det är en fördel att bönor innehåller litet eller ingen kolesterol? Inte ens SLV avråder väl från konsumtion av kolesterol längre?

  • Like 4
Link to comment
Share on other sites

Varför anser du att det är en fördel att bönor innehåller litet eller ingen kolesterol? Inte ens SLV avråder väl från konsumtion av kolesterol längre?

Det är inte jag som anser att det är en fördel att bönor saknar kolesterol. Men förmodligen har de som etablerat kostrekommendationerna ansett att vi får i oss för mycket kolesterol via kosten, och rekommenderar därför att man äter mer födoämnen som är befriade från kolesterol. Diskussionen om huruvida kolesterol är bra eller dåligt tänker jag inte ge mig in på i denna tråd, men de officiella rekommendationerna är ju att man ska dra ner på kolesterol. Jag tvivlar på att de ansvariga bakom rekommendationerna räknar med att befolkningen slutar äta kolesterol över en natt.

 

 

Frågan är om det är så billiga per "näringsvärde" så att säga, speciellt när det gäller protein (jag har ingen aning)? Det billigaste ur detta perspektiv borde väl vara lever, annan inälvsmat och benbuljong.  :P

Bönor innehåller ju ungefär samma mängd protein per viktenhet som kött.

Svarta bönor = 21,6g protein/100g

Köttfärs, gräsbetat = 19,4g protein/100g

Detta enligt cronometer.com.

 

Då får man ju räkna in att bönorna sväller en aning, och köttet torkas ut vid tillagning. Men skillnaden är ändå relativt liten. Ta en titt på bönhyllan nästa gång du är i affären, och jämför priserna. Extremt billigt är det om man köper torkade och kokar själv.

 

 

Angående energieffektivitet/klimatpåverkan. Hur man än vrider och vänder på siffrorna går det nog inte att komma ifrån att bönor och linser är en av de födoämnen med minst klimatpåverkan. Även om bönor bara var ett fragment så näringsrika som kött så skulle det ändå gå extrema mängder innan man är uppe i samma CO2-utsläpp.

 

Här ser ni en illustration över olika födoämnens "carbon footprint". Om du granskar litteraturen med ett öppet sinne (dvs utanför paleo-bloggosfären) kommer du att se dessa mönster om och om igen. Det handlar inte om åsikter, utan helt enkelt om aritmetik.

 

carbon-footprint-of-food-600x800.jpg

 

http://www.ewg.org/meateatersguide/at-a-glance-brochure/

Link to comment
Share on other sites

Här står också kokta vita bönor ca 8 gr protein/100 gr. 

 

http://www.fineli.fi/food.php?foodid=395〈=sv

 

Sen är de väl ett 10-tal aminosyror som är essentiella och som vi behöver få i oss via kosten. Innehåller bönor alla dom? Och i vilken kvantitet? Dvs hur effektiva är det på att ge oss de essentiella aminosyrorna?

Link to comment
Share on other sites

Okej, det här var intressant. Jag googlade aminosyror och flera av dem känner jag igen som viktiga för att läka tarmen och för att få mitochondrierna att fungera, hjärnhälsan... Brist på essentiella aminosyror är ju definitivt inget man vill riskera om man är allvarligt sjuk.

Link to comment
Share on other sites

Här står också kokta vita bönor ca 8 gr protein/100 gr. 

 

http://www.fineli.fi/food.php?foodid=395〈=sv

 

Sen är de väl ett 10-tal aminosyror som är essentiella och som vi behöver få i oss via kosten. Innehåller bönor alla dom? Och i vilken kvantitet? Dvs hur effektiva är det på att ge oss de essentiella aminosyrorna?

De åtta aminosyror som är essentiella för vuxna är fenylalanin, isoelucin, leucin, lysin, metionin, treonin, tryptofan, samt valin. Dessa behöver man få i sig i vissa bestämda proportioner. När proportionerna är rätt kallas proteinet för fullvärdigt.

Man kan kombinera bönor med spannmål (t ex ris) för att få fullvärdigt (veganskt) protein . Baljväxter innehåller lite mindre av aminosyran metionin och spannmål innehåller lite mindre av lysin.

 

Veganer verkar generellt sett inte ha proteinbrist.

Link to comment
Share on other sites

Veganer verkar generellt sett inte ha proteinbrist.

 

Det jag läser är att de brukar ha problem med lysin och treonin? Samt att man behöver kombinera flera sorters bönor för att få i sig alla essentiella aminosyror... Och att för lite av en essentiell aminosyra kan påverka produktionen av de icke essentiella. Och även B-vitaminerna? Men jag bara skummade lite snabbt. Det låter däremot inte som en näringstät kost.

Link to comment
Share on other sites

Det jag läser är att de brukar ha problem med lysin och treonin? Och att för lite av en essentiell aminosyra kan påverka produktionen av de icke essentiella. Och även B-vitaminerna? Men jag bara skummade lite snabbt.

 Ja det finns ju rätt många s.k. "trash"-veganer som mest lever på bröd, godis och kakor. De får nog brist på diverse.

  • Like 2
Link to comment
Share on other sites

Join the conversation

You can post now and register later. If you have an account, sign in now to post with your account.
Note: Your post will require moderator approval before it will be visible.

Guest
Reply to this topic...

×   Pasted as rich text.   Paste as plain text instead

  Only 75 emoji are allowed.

×   Your link has been automatically embedded.   Display as a link instead

×   Your previous content has been restored.   Clear editor

×   You cannot paste images directly. Upload or insert images from URL.

 Share

×
×
  • Create New...