Gå till innehåll

Livsmedelsverkets fettskrämda och glutenfyllda kostråd till gravida leder till elände


Erik 2

Recommended Posts

Mot bakgrund av den gångna höstens tidningsartiklar om gravida med övervikt, om barn med celiaki och om schizofreni hos barn till mammor med antikroppar mot gluten under graviditeten undrar jag hur länge Livsmedelverket (SLV) ska få fortsätta att ge råd om kost till gravida (och överhuvudtaget). Gravida är oerhört måna om att följa de rekommendationer som de får och det är inte deras fel att de går upp i vikt eller att deras barn påverkas, de får direkt felaktiga och farliga råd från mödravården och SLV.

 

SLV skriver bla på sin hemsida; ”För att barnet i din mage ska växa och utvecklas behöver du mer näring än annars.  Därför är det bra att äta varierat.  Ät gärna:

 

- 500 g frukt och grönt varje dag, till exempel två portioner grönsaker och tre frukter,

 

- fisk 2–3 gånger i veckan, se fisklistan nedan,

 

- lättmjölk, naturell lättfil eller naturell lättyoghurt, cirka 5 dl per dag,

 

- lättmargarin på smörgåsen och flytande margarin eller olja till matlagning,

 

- kött, kyckling, ägg, bönor, linser eller ärtor varje dag,

 

- potatis, bröd, ris, pasta, bulgur eller liknande varje dag, i första hand fullkornsalternativ.

 

För att få bra balans mellan olika näringsämnen kan du använda tallriksmodellen när du lägger upp på tallriken. Nyckelhålsmärkt mat innehåller mindre och nyttigare fett, mindre socker och salt och mer fibrer än andra livsmedel av samma typ. Frukt, grönsaker, kött och fisk får nyckelhålsmärkas. Magra chark- och mejeriprodukter kan också märkas med nyckelhålet, liksom fiberrikt bröd, flingor och pasta.”

 

Invändningar (referenser på slutet):

 

- Tre frukter per dag är åtminstone två för många. Dagens ”förädlade” frukter innehåller alldeles för mycket socker det mesta i form av fruktos. Fruktos är en för kroppen väldigt svårsmält sockerart och den måste tas om hand av levern som omvandlar den till fett som lagras runt organen bla levern. Läs bla Ann Fernholm (Ett sötare blod) och Robert Lustig (Fat chance), om farorna med fruktos. Dessutom innehåller frukt spår av bekämpningsmedel bla hormonstörande kemikalier.

 

- En halv liter fettbefriade mejeriprodukter är en halv liter för mycket. Ingen bör konsumera lätta mejeriprodukter. Nyttan är begränsad och de är insulinotropa dvs de får bukspottkörteln att utsöndra insulin i mycket högre utsträckning än vad som motiveras av kolhydratinnehållet. Att ha höga insulinnivåer är förenat med en rad problem inte minst vad gäller viktkontroll.

 

- Margarin och oljor;  bör ingen äta. Margarin görs på oljor och framställs genom vedervärdiga industriprocesser. Oljor från växtriket har utan undantag en relation mellan omega 6 och omega 3 som är obra i det att omega 6 dominerar starkt. Människan behöver omega 6 men har inga problem att få det i sig genom kosten i allmänhet, utan att behöva tänka på det, det svåra i vår tid är att få i oss omega 3 i en omfattning som täcker behovet och balanserar upp mängden omega 6 vi får i oss. ”Kvoten mellan AA (omega-6) och EPA (omega-3) är för de flesta alldeles för hög. Den kan optimeras genom tillskott av fiskfetter och neddragning av fröfetter av typ omega-6.” (Prof Göran Petersson, Chalmers.)

 

Det är också ifrågasatt i vilken utsträckning vi kan ta upp och tillgodogöra oss växtbaserad omega 3. Prof Göran Petersson skriver: ”Undvik omega-3 från fröfetter ... Både gnagare och fröätande fåglar kan till skillnad från människan täcka sitt behov av EPA och DHA [omega 3] via metabolism av ALA från frön. Ändå anges ofta totalmängd omega-3 i livsmedel som om människor vore råttor”.

 

Enligt honom är de bästa fetterna fiskfetter och mjölkfetter, om de senare skriver han: ”Mjölkfett från grädde, smör och ost är väl anpassat till däggdjur och människor med ett lågt innehåll av farligt fleromättat fett. .. Mjölkfett har en utmärkt balans mellan mättat och enkelomättat fett med en hög andel korta fettsyror. Innehållet av farligt fleromättat fett ät idealiskt lågt. Till detta kommer de speciella biokemiska skyddseffekterna av CLA.”

 

Oljor är också väldigt känsliga för hantering och oxiderar mycket lätt. Oljor som hettas upp bildar mycket lätt transfettsyror.   Prof Göra Petersson igen: ” Fleromättade fetter reagerar grovt räknat 100 gånger snabbare än mättade och är i motsvarande grad mer biokemiskt riskabla.”   Oljor utsätts för mycket omild behandling när de görs till margarin, stor risk för oxidation. Det finns mycket som pekar på att oxiderad omega 6 är starkt inflammationsdrivande i kroppen. Inflammationsämnen överförs till barnet i magen.   Prof Göran Petersson igen: ”Ett enkelt och effektivt sätt att minska intaget av omega-6 är att välja bort farliga fröfetter och motsvarande margariner. Solrosolja och majsolja men även druvkärnolja och tistelolja består till mer än hälften av omega-6. De mest riskabla margarinerna är Milda och Becel med ett högt innehåll av solrosolja. Även flytande margariner baserade på rapsolja kan vara olämpliga.”

 

Smörgåsar; brödet innehåller oftast gluten vilket är ett stort problem, mer om det nedan, och innehåller i övrigt stärkelse (Amylopektin A) som inte är någonting annat än ihopsatta glukossträngar som kroppen lätt klipper isär så att glukosen kommer loss och blir blodsocker. Blodsocker ger insulin-utsöndring och fettinlagring. Högt blodsocker är förenat med väldigt många problem för kroppen, inte minst inflammation, insulinresistens och fetma. På grund av fytinsyran i spannmål kan vi inte tillgodogöra oss några av de näringsämnen som finns i spannmål, de åker rätt igenom. Brödet i smörgåsen är alltså en helt meningslös och direkt farlig (se om gluten nedan) produkt.  

 

- Bönor, linser, ärtor och liknande produkter är komplicerade att hantera och för magen att smälta. De bör tex ligga i blöt minst 12 timmar och därefter sköljas noggrant innan man tillagar dem för att få bort så mycket av anti-nutrienterna fytinsyra, lektin och enzym-inhibitorer som möjligt och en del stärkelse. Vad gäller stärkelsen i dessa produkter består den av Amylopektin C  som är den mest svårsmälta formen av stärkelse och leder bla till rejäl gasbildning eftersom de osmälta delarna av stärkelsen landar i tjocktarmen där bakterierna festar på dessa och bildar gaser och förhindrar kroppens upptag av energin. Är det inte tillräckligt med ett barn i magen? Limabönor, gröna bönor och gröna ärtor har mindre stärkelse och är lättare att hantera.

 

- Potatis, bröd, ris, pasta, varje dag, särskilt fullkorn. Om vi först tittar på effekten på blodsockret när vi konsumerar dessa produkter så höjder dessa blodsockret mer än till och med socker. Det spelar ingen roll om det är fullkorn eller inte, blodsocker blir det i alla fall och många kolhydrater. Högt blodsocker ger insulinutsöndring, insulin ger fettinlagring, insulin förhindrad fettförbränning, insulin gör hjärnan blind för leptin (som skapar mättnadskänsla), och insulin är ett tillväxthormon. Ingen av dessa effekter kan vara eftersträvansvärd.

 

Värst är ändå att bröd och pasta görs på glutenprodukter som förmodligen är det mest försåtliga gift som människan konsumerar. Att SLV varnar gravida från att äta Östersjöfisk men inte gluten är obegripligt.  Listan på hälsoproblem orsakade av glutenprodukter blir längre för varje dag. Problemen drabbar alla, inte bara de som har celiaki eller anlag för celiaki. Nyligen är det rapporterat att antikroppar mot gluten hos mamman går över till barnet i magen, liksom tidigare att infektions- och inflammationsämnen går över.  En orsak är gliadin som är en del av gluten. Gliadin samverkar med zonulin i tarmen och gör tarmen läckande varpå tarminnehåll kommer ut i blodet. Detta är troligen även grunden till en rad autoimmuna reaktioner.

 

Gliadin ger också upphov till peptider med narkotisk effekt, sk gliadorphin eller gluteomorphin, som är en opioid dvs ett ämne med liknande effekt som morfin. Dessa tar sig ut i blodet. Det finns mycket som talar för att detta kan vara en orsak bakom mental ohälsa i form av ADHD, schizofreni, depression, mfl.

 

Nästa stora problem med glutenprodukter är lektinet agglutenin (på engelska ofta WGA). Lektiner är ämnen som avser att skydda frön från att förstöras, av svamp, röta, bakterier osv, eller att bli nedsmält om någon äter upp det under den tid det ligger och väntar på att gro. Lektinet i glutenprodukter är ett av de kraftfullaste man har dokumenterat. Ett mycket effektivt naturligt bekämpningsmedel.  Det finns en del forskning och mycket tyder på att WGA bla har följande effekter på människan. Underblåser inflammation, skadar immunförsvaret (leder till bla autoimmunitet), skadar nerver, skadar celler, stör genuttryck, stör körtelfunktioner (kan bla imitera insulin – se ovan om insulin), skadar slemhinnan i blodkärlen, stör mag-tarmfunktionen genom att verka frätande på tarmslemhinnan, liknar vissa virus och kan därför orsaka autoimmuna reaktioner.  Gliadin ligger bakom bla den autoimmuna tarmsjukdomen celiaki. 

 

- Nyckelhål – magert. Vi måste få i oss de essentiella fettsyrorna omega 3 och omega 6, se ovan om detta. Kolesterol är också ytterst viktigt. Prof Göran Petersson skriver: ”Kolesterol: Äggula är exceptionellt rik på livsviktigt kolesterol som kan utgöra 4-5 % av äggulans vikt. Kolesterol är så viktigt för blodfetter och membraner att människan normalt kan kompensera lågt intag med födan genom egen biosyntes.” Kroppen producerar bla vitaminer (tex D) och hormoner med kolesterol. Läkaren Natasha Campbell McBride skriver i avsnittet om mat för gravida (Gut and Psychology Syndrome) att fett är enormt viktigt eftersom det balanserar våra könshormoner, att man ska äta enbart animaliskt fett, kokosfett och kallpressad olivolja, att en gravid ska äta mer fett än vanligt eftersom barnet är i stort behov av detta och att den större delen av fettintaget ska vara animaliskt fett.

 

Referenser:

 

Om ökningen av överviktiga gravida:

http://www.dn.se/nyheter/sverige/gravidas-vikt-visar-pa-okad-fetma-i-landet/

Om den katastrofala ökningen av celiaki hos barn:

http://www.dn.se/nyheter/sverige/gluten-gor-fler-sjuka/

Om glutenantikroppar hos mamman och schizofreni hos barnet:

http://ki.se/ki/jsp/polopoly.jsp?d=130&a=143768&l=sv

Om infektionsantikroppar hos mamman och vissa sjukdomar hos barnet:

http://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/22819777

Om inflammation hos mamman och vissa sjukdomar hos barnet:

http://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/11782107

 

Om bekämpningsmedel i frukter:
http://www.svd.se/nyheter/inrikes/hormonstorande-bekampningsmedel-i-svenska-livsmedel_8747238.svd

Om fettbefriade mejeriprodukter och insulin:

http://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/?term=between+glycemic+and+insulinemic+responses+to+regular+and+fermented+milk

Om WGA och celiaki:

http://www.greenmedinfo.com/page/opening-pandoras-bread-box-critical-role-wheat-lectin-human-disease

http://www.thedailybeast.com/articles/2013/12/10/wheat-threatens-all-humans-new-research-shows.html#url=/articles/2013/12/10/wheat-threatens-all-humans-new-research-shows.html

Om opioider:

http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=233&artikel=5303921

Om zonulin och celiaki och läckande tarm:

http://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/18485912

http://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/21248165

Om margariner och oljor och nyckelhål:

http://www.sciencedaily.com/releases/2013/11/131111122105.htm

http://www.dn.se/ekonomi/svenskar-struntar-i-myndighetens-fettrad/?fb_action_ids=10152400209874148&fb_action_types=og.recommends&fb_source=aggregation&fb_aggregation_id=288381481237582

http://publications.lib.chalmers.se/records/fulltext/local_139728.pdf

http://publications.lib.chalmers.se/records/fulltext/172848/local_172848.pdf

Länk till inlägg
Dela på andra webbplatser

Mot bakgrund av den gångna höstens tidningsartiklar om gravida med övervikt, om barn med celiaki och om schizofreni hos barn till mammor med antikroppar mot gluten under graviditeten undrar jag hur länge Livsmedelverket (SLV) ska få fortsätta att ge råd om kost till gravida (och överhuvudtaget). Gravida är oerhört måna om att följa de rekommendationer som de får och det är inte deras fel att de går upp i vikt eller att deras barn påverkas, de får direkt felaktiga och farliga råd från mödravården och SLV.

 

SLV skriver bla på sin hemsida; ”För att barnet i din mage ska växa och utvecklas behöver du mer näring än annars.  Därför är det bra att äta varierat.  Ät gärna:

 

- 500 g frukt och grönt varje dag, till exempel två portioner grönsaker och tre frukter, BRA SKRIVET ,Det är frustrerande att att många i vården tror att de gör rätt som följer dessa kostråd.

 

- fisk 2–3 gånger i veckan, se fisklistan nedan,

 

- lättmjölk, naturell lättfil eller naturell lättyoghurt, cirka 5 dl per dag,

 

- lättmargarin på smörgåsen och flytande margarin eller olja till matlagning,

 

- kött, kyckling, ägg, bönor, linser eller ärtor varje dag,

 

- potatis, bröd, ris, pasta, bulgur eller liknande varje dag, i första hand fullkornsalternativ.

 

För att få bra balans mellan olika näringsämnen kan du använda tallriksmodellen när du lägger upp på tallriken. Nyckelhålsmärkt mat innehåller mindre och nyttigare fett, mindre socker och salt och mer fibrer än andra livsmedel av samma typ. Frukt, grönsaker, kött och fisk får nyckelhålsmärkas. Magra chark- och mejeriprodukter kan också märkas med nyckelhålet, liksom fiberrikt bröd, flingor och pasta.”

 

Invändningar (referenser på slutet):

 

- Tre frukter per dag är åtminstone två för många. Dagens ”förädlade” frukter innehåller alldeles för mycket socker det mesta i form av fruktos. Fruktos är en för kroppen väldigt svårsmält sockerart och den måste tas om hand av levern som omvandlar den till fett som lagras runt organen bla levern. Läs bla Ann Fernholm (Ett sötare blod) och Robert Lustig (Fat chance), om farorna med fruktos. Dessutom innehåller frukt spår av bekämpningsmedel bla hormonstörande kemikalier.

 

- En halv liter fettbefriade mejeriprodukter är en halv liter för mycket. Ingen bör konsumera lätta mejeriprodukter. Nyttan är begränsad och de är insulinotropa dvs de får bukspottkörteln att utsöndra insulin i mycket högre utsträckning än vad som motiveras av kolhydratinnehållet. Att ha höga insulinnivåer är förenat med en rad problem inte minst vad gäller viktkontroll.

 

- Margarin och oljor;  bör ingen äta. Margarin görs på oljor och framställs genom vedervärdiga industriprocesser. Oljor från växtriket har utan undantag en relation mellan omega 6 och omega 3 som är obra i det att omega 6 dominerar starkt. Människan behöver omega 6 men har inga problem att få det i sig genom kosten i allmänhet, utan att behöva tänka på det, det svåra i vår tid är att få i oss omega 3 i en omfattning som täcker behovet och balanserar upp mängden omega 6 vi får i oss. ”Kvoten mellan AA (omega-6) och EPA (omega-3) är för de flesta alldeles för hög. Den kan optimeras genom tillskott av fiskfetter och neddragning av fröfetter av typ omega-6.” (Prof Göran Petersson, Chalmers.)

 

Det är också ifrågasatt i vilken utsträckning vi kan ta upp och tillgodogöra oss växtbaserad omega 3. Prof Göran Petersson skriver: ”Undvik omega-3 från fröfetter ... Både gnagare och fröätande fåglar kan till skillnad från människan täcka sitt behov av EPA och DHA [omega 3] via metabolism av ALA från frön. Ändå anges ofta totalmängd omega-3 i livsmedel som om människor vore råttor”.

 

Enligt honom är de bästa fetterna fiskfetter och mjölkfetter, om de senare skriver han: ”Mjölkfett från grädde, smör och ost är väl anpassat till däggdjur och människor med ett lågt innehåll av farligt fleromättat fett. .. Mjölkfett har en utmärkt balans mellan mättat och enkelomättat fett med en hög andel korta fettsyror. Innehållet av farligt fleromättat fett ät idealiskt lågt. Till detta kommer de speciella biokemiska skyddseffekterna av CLA.”

 

Oljor är också väldigt känsliga för hantering och oxiderar mycket lätt. Oljor som hettas upp bildar mycket lätt transfettsyror.   Prof Göra Petersson igen: ” Fleromättade fetter reagerar grovt räknat 100 gånger snabbare än mättade och är i motsvarande grad mer biokemiskt riskabla.”   Oljor utsätts för mycket omild behandling när de görs till margarin, stor risk för oxidation. Det finns mycket som pekar på att oxiderad omega 6 är starkt inflammationsdrivande i kroppen. Inflammationsämnen överförs till barnet i magen.   Prof Göran Petersson igen: ”Ett enkelt och effektivt sätt att minska intaget av omega-6 är att välja bort farliga fröfetter och motsvarande margariner. Solrosolja och majsolja men även druvkärnolja och tistelolja består till mer än hälften av omega-6. De mest riskabla margarinerna är Milda och Becel med ett högt innehåll av solrosolja. Även flytande margariner baserade på rapsolja kan vara olämpliga.”

 

Smörgåsar; brödet innehåller oftast gluten vilket är ett stort problem, mer om det nedan, och innehåller i övrigt stärkelse (Amylopektin A) som inte är någonting annat än ihopsatta glukossträngar som kroppen lätt klipper isär så att glukosen kommer loss och blir blodsocker. Blodsocker ger insulin-utsöndring och fettinlagring. Högt blodsocker är förenat med väldigt många problem för kroppen, inte minst inflammation, insulinresistens och fetma. På grund av fytinsyran i spannmål kan vi inte tillgodogöra oss några av de näringsämnen som finns i spannmål, de åker rätt igenom. Brödet i smörgåsen är alltså en helt meningslös och direkt farlig (se om gluten nedan) produkt.  

 

- Bönor, linser, ärtor och liknande produkter är komplicerade att hantera och för magen att smälta. De bör tex ligga i blöt minst 12 timmar och därefter sköljas noggrant innan man tillagar dem för att få bort så mycket av anti-nutrienterna fytinsyra, lektin och enzym-inhibitorer som möjligt och en del stärkelse. Vad gäller stärkelsen i dessa produkter består den av Amylopektin C  som är den mest svårsmälta formen av stärkelse och leder bla till rejäl gasbildning eftersom de osmälta delarna av stärkelsen landar i tjocktarmen där bakterierna festar på dessa och bildar gaser och förhindrar kroppens upptag av energin. Är det inte tillräckligt med ett barn i magen? Limabönor, gröna bönor och gröna ärtor har mindre stärkelse och är lättare att hantera.

 

- Potatis, bröd, ris, pasta, varje dag, särskilt fullkorn. Om vi först tittar på effekten på blodsockret när vi konsumerar dessa produkter så höjder dessa blodsockret mer än till och med socker. Det spelar ingen roll om det är fullkorn eller inte, blodsocker blir det i alla fall och många kolhydrater. Högt blodsocker ger insulinutsöndring, insulin ger fettinlagring, insulin förhindrad fettförbränning, insulin gör hjärnan blind för leptin (som skapar mättnadskänsla), och insulin är ett tillväxthormon. Ingen av dessa effekter kan vara eftersträvansvärd.

 

Värst är ändå att bröd och pasta görs på glutenprodukter som förmodligen är det mest försåtliga gift som människan konsumerar. Att SLV varnar gravida från att äta Östersjöfisk men inte gluten är obegripligt.  Listan på hälsoproblem orsakade av glutenprodukter blir längre för varje dag. Problemen drabbar alla, inte bara de som har celiaki eller anlag för celiaki. Nyligen är det rapporterat att antikroppar mot gluten hos mamman går över till barnet i magen, liksom tidigare att infektions- och inflammationsämnen går över.  En orsak är gliadin som är en del av gluten. Gliadin samverkar med zonulin i tarmen och gör tarmen läckande varpå tarminnehåll kommer ut i blodet. Detta är troligen även grunden till en rad autoimmuna reaktioner.

 

Gliadin ger också upphov till peptider med narkotisk effekt, sk gliadorphin eller gluteomorphin, som är en opioid dvs ett ämne med liknande effekt som morfin. Dessa tar sig ut i blodet. Det finns mycket som talar för att detta kan vara en orsak bakom mental ohälsa i form av ADHD, schizofreni, depression, mfl.

 

Nästa stora problem med glutenprodukter är lektinet agglutenin (på engelska ofta WGA). Lektiner är ämnen som avser att skydda frön från att förstöras, av svamp, röta, bakterier osv, eller att bli nedsmält om någon äter upp det under den tid det ligger och väntar på att gro. Lektinet i glutenprodukter är ett av de kraftfullaste man har dokumenterat. Ett mycket effektivt naturligt bekämpningsmedel.  Det finns en del forskning och mycket tyder på att WGA bla har följande effekter på människan. Underblåser inflammation, skadar immunförsvaret (leder till bla autoimmunitet), skadar nerver, skadar celler, stör genuttryck, stör körtelfunktioner (kan bla imitera insulin – se ovan om insulin), skadar slemhinnan i blodkärlen, stör mag-tarmfunktionen genom att verka frätande på tarmslemhinnan, liknar vissa virus och kan därför orsaka autoimmuna reaktioner.  Gliadin ligger bakom bla den autoimmuna tarmsjukdomen celiaki. 

 

- Nyckelhål – magert. Vi måste få i oss de essentiella fettsyrorna omega 3 och omega 6, se ovan om detta. Kolesterol är också ytterst viktigt. Prof Göran Petersson skriver: ”Kolesterol: Äggula är exceptionellt rik på livsviktigt kolesterol som kan utgöra 4-5 % av äggulans vikt. Kolesterol är så viktigt för blodfetter och membraner att människan normalt kan kompensera lågt intag med födan genom egen biosyntes.” Kroppen producerar bla vitaminer (tex D) och hormoner med kolesterol. Läkaren Natasha Campbell McBride skriver i avsnittet om mat för gravida (Gut and Psychology Syndrome) att fett är enormt viktigt eftersom det balanserar våra könshormoner, att man ska äta enbart animaliskt fett, kokosfett och kallpressad olivolja, att en gravid ska äta mer fett än vanligt eftersom barnet är i stort behov av detta och att den större delen av fettintaget ska vara animaliskt fett.

 

Referenser:

 

Om ökningen av överviktiga gravida:

http://www.dn.se/nyheter/sverige/gravidas-vikt-visar-pa-okad-fetma-i-landet/

Om den katastrofala ökningen av celiaki hos barn:

http://www.dn.se/nyheter/sverige/gluten-gor-fler-sjuka/

Om glutenantikroppar hos mamman och schizofreni hos barnet:

http://ki.se/ki/jsp/polopoly.jsp?d=130&a=143768&l=sv

Om infektionsantikroppar hos mamman och vissa sjukdomar hos barnet:

http://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/22819777

Om inflammation hos mamman och vissa sjukdomar hos barnet:

http://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/11782107

 

Om bekämpningsmedel i frukter:http://www.svd.se/nyheter/inrikes/hormonstorande-bekampningsmedel-i-svenska-livsmedel_8747238.svd

Om fettbefriade mejeriprodukter och insulin:

http://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/?term=between+glycemic+and+insulinemic+responses+to+regular+and+fermented+milk

Om WGA och celiaki:

http://www.greenmedinfo.com/page/opening-pandoras-bread-box-critical-role-wheat-lectin-human-disease

http://www.thedailybeast.com/articles/2013/12/10/wheat-threatens-all-humans-new-research-shows.html#url=/articles/2013/12/10/wheat-threatens-all-humans-new-research-shows.html

Om opioider:

http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=233&artikel=5303921

Om zonulin och celiaki och läckande tarm:

http://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/18485912

http://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/21248165

Om margariner och oljor och nyckelhål:

http://www.sciencedaily.com/releases/2013/11/131111122105.htm

http://www.dn.se/ekonomi/svenskar-struntar-i-myndighetens-fettrad/?fb_action_ids=10152400209874148&fb_action_types=og.recommends&fb_source=aggregation&fb_aggregation_id=288381481237582

http://publications.lib.chalmers.se/records/fulltext/local_139728.pdf

http://publications.lib.chalmers.se/records/fulltext/172848/local_172848.pdf

Länk till inlägg
Dela på andra webbplatser

Gravid före LCHF: åtta månaders närmast helvetisk pina (utom dom allra första veckorna då jag knappt ens visste om att jag var gravid).

Gravid på LCHF: i stort sett välmående hela tiden och resultatet ett litet superbarn :)

 

Erfarenheten baserad på 8 graviditeter som resulterat i fyra barn. 6 graviditeter och 3 barn före LCHF, 2 graviditeter och 1 barn efter LCHF. (Missfallet på LCHF var en ofostrig graviditet som bara har med slumpen att göra, upptäcktes vecka 11. Ändå är hormonproduktionen och måendet som i en vanlig graviditet).

 

Så jag tror fullt och fast att LCHF är rätt för gravida.

 

Det enda som LCHF inte kunnat rå på är att jag tyvärr drabbats av graviditetsdepression. Både före och efter LCHF. Jag är tydligen väldigt hormonkänslig. Men som tur var depressionerna inte av värsta slaget ändå.

Länk till inlägg
Dela på andra webbplatser

Som på beställning:

 

Susanne Bejerot, psykiater, leg psykoterapeut och docent vid Karolinska Institutet skriver idag i SVD Under Strecket, kulturdelen sid 8 och 9 om att "Allt fler får diagnosen adhd och autism. Nu visar neurobiologisk forskning att flera psykiska sjukdomar kan bero på en koppling mellan ett stört immunsystem och hjärnans utveckling."

 

"Vår glutenrika kost leder till magtarmproblem hos känsliga individer. Ungefär vart fjärde barn med autismspektrumtillstånd har en tarmvägg med ökad genomsläpplighet och vid både schizofreni och autismspektrumtillstånd är nivåerna av antikroppar mot gluten förhöjda."

Länk till inlägg
Dela på andra webbplatser

Arkiverat

Detta ämne är nu arkiverat och det går inte längre svara i det.

×
×
  • Skapa nytt...