Varför började du med LCHF?

[Leopold Roos]

Tänkte kolla hur det kom sig att du började med LCHF?

Tror nog inte det är många här som bara vill prova utan har nån större orsak som vill gå ner i vikt, klara sig bättre med diabetes, få en bättre mage, osv.

Denna fråga kom upp för typ ett halvår sedan minst, men tyckte det var dags att köra den igen.
Har jag missat ett alternativ så säg gärna till. Tyvärr kan man bara ha 20 olika frågor just nu.

Blir det många som röstar tror jag säkert vi kan komma med som ett blogginlägg.

[Lotte]

Tänkte kolla hur det kom sig att du började med LCHF?

Tror nog inte det är många här som bara vill prova utan har nån större orsak som vill gå ner i vikt, klara sig bättre med diabetes, få en bättre mage, osv.

Denna fråga kom upp för typ ett halvår sedan minst, men tyckte det var dags att köra den igen.

Har jag missat ett alternativ så säg gärna till. Tyvärr kan man bara ha 20 olika frågor just nu.

Blir det många som röstar tror jag säkert vi kan komma med som ett blogginlägg.

För min hälsas skull, i framtiden.

För att må så bra som möjligt hela livet!

[Y62]

Hängde på min dåvarande fru som ville testa GI. I "rivstartfasen" ingick nästan inga kolhydrater. Efter nån svajig dag mådde jag otroligt bra och när man skulle trappa upp kolhydraterna tänkte vi "varför då?". Sen läste vi Annika Dahlqvist och gick aldrig tillbaka. Det är ca 7 år sedan och för resten av livet!

[Tommy Runesson]

Jag svarade stor viktnedgång men jag "sökte" inte efter någon bantningsmetod. När jag väl hittade till SSS så blev "testet" att gå ner i vikt. Så då fick det bli det svaret...

[copecca]

Det var av en slump egentligen att jag just började med lchf. Jag fick d2 på våren 2001 och då började med insulinsprutor från 8enhet per måltid plus för natten en annan.. 2008 hade behovet av mer insulin vuxit till nivån att skalan på pennan skulle inte räcka till mer om man inte tog en penna till.. något råd av läkaren fick jag inte bara skak av huvud. Det fick mig att vakna upp och jag började läsa och studera på internet om det fanns annat man kunde göra. Obs. Att jag då levde som tex. Diabetesföreningen och dietister rådde, talriksmodellen och att "du kan unna dig bara du tar mer insulin.." liv.

Till slut hittade jag till Annikas sida och började fundera att testa, januari 2009 tog jag steget ut med stöd av mina barn att det kunde ju inte bli värre heller längre.. sen började jag läsa även docs blogg och den vägen är det ... ..

[A F - ursprungsliv.nu]

Jag började för att se om jag kunde få bättre immunförsvar och vara mindre sjuk. Slutade efter några år när nackdelarna övervägde fördelarna.

[Effie]

Julen 2006 bestämde jag mig för att än en gång ta tag i min vikt, och hittade "GI i praktiken" i bokhyllan. Titeln lät trevlig, tyckte jag, men blev chockad över inledningsfasen. Men den skulle ju bara vara fyra veckor, sedan kunde jag ju återgå till bröd och potatis.

LCHF hade jag aldrig hört talas om (det hette väl inte ens så). Men jag hade nog hört talas om Annika. Att man skulle må bra av att äta så här hade jag heller aldrig hört talas om; jag var ju fullständigt övertygad om att fettsnålt, fiber, fullkorn och frukt var rätt väg till att må bra (och funkar det inte med lite, så får man försöka med mer  ). Jag mådde ju inte särskilt dåligt, heller. Trött, ovig, lite ont ibland, magen lite krånglig, men inget allvarligt. 

Det tog några veckor, så hade jag hittat kolhydrater.ifokus, och började märka att jag mådde bättre, helt oväntat. Och inte behövde jag återgå till bröd och potatis; världsbilden raserad..   

10 kg gick jag ner första året, sedan har det gått lite upp och ner, men jag har inte givit upp; jag ska hitta min väg och följa den envetet.

[Jeanette H-H]

Det var vikten. Då visste jag inte att lchf också skulle råda bot på så många andra småkrämpor. Som tex ett onaturligt behov av en extra timme sömn per natt. Nu vet jag att det var ett ofriskt behov som berodde på för stor konsumtion av kolhydrater och kanske för liten fettkonsumtion.

 

Inte heller visste jag att jag hade smutsiga tänder eller att min hud var torr och sprucken i onödan. Och inte visste jag att jag fes mera än vad som var "friskt". Och så trodde jag man aldrig piggnar till om det blivit sovit lite för lite. Dessutom trodde jag att det var naturligt för mig att få väldigt lågt hemoglobinvärde vid graviditeter. Och jag trodde överdrivet graviditetsillamående och värk i rygg och nacke var min lott.

 

Först när allt det här och mer därtill plötsligt ändrades till det bättre eller försvann fattade jag att kosten gav mig ny hälsa.

[stoscha]

51 år gammal 2007 hade jag så grav kärlkramp så jag kunde inte gå ett kvarter ens en gång utan väldiga smärtor i bröstet. Fick stent juni 2008 och knaprade statiner, betablockerare, urindrivande, nitroglycerin, ACE-hämmare (heter det väl?), blodförtunnande... you name it.. Jag stoppade i mej 11 piller om dan och mådde rent ut sagt skit. Statinerna tålde jag verkligen inte så jag fick byta till nya sorter flera gånger och till slut börja med Ezetrol i stället. 

Jag fick gå en kostkurs på överviktsenheten med Becel, baljväxter och havregrynsgröt som höjdare för att hålla kolesterolet nere. Mina värden var nästan löjligt höga.

Om man räknar med BMI 27 (vill inte gå längre ner) hade jag c:a 20 kg övervikt och gick ner 5 av dessa på denna kost. 

 

Jag kom i kontakt med LCHF genom syrran som anammade kosten främst pga viktnedgång. I jul är det 3 år sedan jag själv började med LCHF. Jag har inte tappat ett gram i vikt, men blivit en storlek smalare. Jag har kunnat sluta med all medicin utom betablockerare och blodförtunnande (har bara Trombyl).

I somras började jag med periodísk fasta i kombination med hyfsat strikt LCHF och efter 1 månad hade jag likadana kolesterolvärden som jag haft på tung medicinering av statiner. Nu har jag kört pf +LCHF i ett halvår och gått ner 6 kg och 11 cm i midjan på detta halvår. I fredags tog jag nytt blodprov, så vi får väl snart se vad kost + fasta givit.

Jag kan fortfarande inte springa utan att få obehag, men jag är stark som en häst och har ett mycket jämnare humör till makens belåtenhet.

[Syro]

Som många andra hade jag samlat på mig en massa övervikt under årens lopp. Väl fördelade över kroppen syntes det aldrig att jag var så överviktig som jag var.

Inte upplevde jag att jag mådde speciellt dåligt heller trots ödem, högre blodtryck, humörsvängningar, begynnande missfärgningar på fötterna, ont i ryggen samt riktig godisråtta osv.

Vändningen kom när en arbetskamrat provade Lchf. Jag var starkt skeptisk och det tog nog 3-4 veckor innan jag provade. Före dess läste jag Sten Sture Skaldemans bok. Nu har det gått 1 år och 3 månader och jag har gått ner ca 20 kg, mår bättre fysiskt än på många år.

Har 10-15 kg kvar som sitter lite hårdare men jag har full förtröstan att jag ska hitta rätt nivå utan att ta till fakir. Vill gärna ha mina grönsaker kvar på tallriken...

[Gladan]

Jag började pga vikten och säger som Effie och Jeanette H-H, jag visste inte hur man kunde må och upptäckte det efterhand.... vikten däremot, det händer det ingenting med.

Jag snubblade på K-E Litsfeldts bok "LCHF på 14 dagar" på bokrean och tänkte: varför inte?? Två veckor kan man ju prova....

Sen dess har jag läst massvis annat och kanske blivit lite klokare.....

[Fnutt]

Jag valde mellan övrigt och allergi, men landade till slut på övrigt eftersom jag vid LCHF-starten inte visste att jag hade allergiska besvär.

 

Jag började med LCHF för att helt enkelt se om det kunde få mig att må bättre, för sämre kunde jag omöjligt må. Jag befann mig i en accelererande nedåtgående spiral när jag bara blev mer och mer kraft- och orkeslös, trött, vätskesvullen, förkylningar, munsår, finnar, galopperande synförsämringar mm. Vid juletid förra året noterade jag en ytterligare försämring i samband med julens knäck och fikabröd, och funderade på om det var kolhydrater som orsakade mina bekymmer. Bestämde mig därför för att testa motsatsen till en kolhydratrik kost, och landade därmed i LCHF-land. Sedan dess befinner jag mig i en ständig uppåtgående spiral

 

Så här i efterhand har jag förstått att det i första hand var gluten som ställde till det för mig, äter jag något som innehåller gluten så återkommer alla bekymmer inom någon timme. Däremot kan jag faktiskt äta kolhydrater i andra former utan att bli sjuk, men varför liksom? Jag nöjer mig med att äta grönsaker som ger mycket näring i förhållande till kolhydratsinnehåll.

[Malin303]

Vikten!

Efter att ha ammat färdigt mitt sista barn vägde jag in mig på 90 jämnt, det är BMI 33 för mig.

Tidigare, mellan diverse graviditeter, hade jag provat viktväktare, tallriksmodell och träning samt skumma pulverdieter. Gått ner i vikt, visst, men mått skit! Och alltid upp igen.

Den här gången blev jag tipsad av en god vän, senare min personlige LCHF-guru, om LCHF. Först tyckte jag det lät fullkomligt vansinnigt, men efter att ha läst Skaldemans första bok tyckte jag att det var värt att testa.

Tja, det var drygt två år och 22,7 kg sedan

[Tuva]

Började för viktnedgång. När jag hade gått ner 20 kilo insåg jag att jag aldrig kommer vilja sluta så jag fortsätter för min hälsas skull. 

[Eric]

Få en stor viktnedgång >20kg

Trött på att vara fet helt enkelt!
 

[Tazzi]

För få bukt med min I.B.S ...
Straxt efter börjat med denna kost - gå på föredrag via gymmet - med Jonas -
Då vart man inte mindre inspirerad *
De givit gott utslag - numera sällan bekymmer med magen - i de få fall kan ja i såfall relatera till överdoserat rå lök el torkad chili !
Dessutom - en gång i tiia socker beroende - så kosten passar ypperligt
och tappade 10 kilo - men de var bara den andra orsaken till jag valde just testa detta ..
Nu jag fast ... trivs med Må bra!!
 

[Limp]

Jag fick domen av företagshälsovården att jag hade utöver mjäll samt högt blodtryck, troligen även diabetes typ 2 och behövde söka experthjälp. Idag har jag varken mjäll eller högt blodtryck och är helt symptomfri beträffande diabetes. Detta har jag lågkolhydratkost att tacka för. På köpet gick jag ner 60 kg och lever ett helt annat friskare liv idag.   

[Kjell Granelli]

Jag började med paleo januari 2012 eftersom jag genom studier i evolutionsbiologi på fritiden sedan 2009 lärt mig att det finns något som kallas artegen kost. Helt oväntat började jag gå ner i vikt. Läste vidare för att förstå varför, vilket ledde till LCHF för att maxa effekten. Gick ner 15 kg och mår prima.

[StinasKompis]

Jag började för att min man ville testa det mot sina IBS-besvär. Läste på en massa, och började förstå att jag inte längre behöver vara rädd för fett. Har visserligen inte varit totalt fettskrämd, inte ätit lightprodukter utan alltid ätit riktigt smör och fettkanten på kött, men ändå hållt igen på fettet betydligt mer än vad min kropp har önskat. Jag tyckte inte jag hade några hälsoproblem innan, hade gått ner 12 kg med Viktklubb (kaloriräkning) och motionerade ett par gånger i veckan, men med lågkolhydratkost slipper jag vara en "skalman", känner mig gladare och lugnare, sover bättre, slipper gaser, rapningar och utspänd mage, tycker jag har lättare att koncentrera mig och att komma ihåg saker, och jag ÄLSKAR maten! Håller vikten hyfsat stabil, men har noterat en viss uppgång, inte nåt större problem än, men jag vill ju inte växa ur mina kläder igen, så för tillfället så håller jag koll på intaget med en kaloriapp (Lifesum, fd ShapeUp).

[StinasKompis]

PS. Min man slapp sina IBS-besvär efter ett par dagar! Väldigt skönt! De har kommit tillbaka någon enstaka dag, men det är STOOOR skillnad mot förr.

Som bonus har han gått ner flera kg sen i somras, vet inte riktigt hur mycket, 6-8 kg kanske, men det syns rejält, gubbmagen har lämnat plats för en slank och ungdomlig midja.

[Lua]

Jag hade jojobantat i hela mitt liv och hade sockerproblem (köpa choklad, 3 för 10 kr, äta i bilen, kasta ut papprena genom fönstret, för det som ingen ser har ju aldrig hänt ) och en kompis hade blivit smal och sund med LCHF. Jag läste runt lite och provade. Det är snart sju år sedan!

[frkGeek]

Jag saknar valet " fri ifrån ätstörningar", jag anser mig inte tillhöra beroende av socker och stärkelse utan jag hade en utalad diagnos bullemi med anorektiska inslag/ortoroxi. Sen jag börjat med LCHF så är jag av med dom besvären, kroppen min har fortfarande inte nått min normalvikt men nu å har jag nästan två helt friska år utan något större återfall. Det lilla jag gått förbi min väg, är naturliga hormonella pms avarter, som jag också snart hoppas bli av med

[AnnikaE]

Jag hade kämpat mot övervikt i hela mitt vuxna liv och till och med genomgått en gastric bypass utan att lyckas i längden. Lågkolhydratkost och promenader fick mig att tappa 66kg på lite drygt ett år. Och nu har jag hållit vikten i 9 månader utan problem. Så glad att äntligen ha hittat nåt som funkar!

[Hjopek]

Mars 2010:

 

Kände mig trött. tränade för Göteborgsvarvet, 21 km löpning, sprang 11km den 19:de, gick till vårdcentralen den 22:de och sa att

jag kände mig något trött och att jag trodde jag fått diabetes...

 

Nejdå, sa doktorn (eftersom jag var så mager) du har ingen diabetes, sedan sa han inte så mycket mer. 

 

Den underbara sköterskan sa efteråt att vi kan ju kolla sockret i fingret med en sticka, och det var ju runt 22...så gick jag hem och sedan drog vi till Akuten som kollade

mitt blodsocker, först med en akutmätare, tyvärr blev inget värde eftersom mätaren ej visade över 28...

 

Det verkar som man inte ska springa om man har högt blodsocker så jag verkar ha en j-vla tur här i livet!

 

Diagnosticerad som Typ 1, undervikt. HbA1c = 12% enligt gamla, medelglykos 22. 

 

Juli 2010:  

 

Började med LCHF efter att ha letat runt på nätet efter ytterligare information  om diabetes,

utöver den information. producerad av läkemedelsindustrin, som delas ut av sjukvården till alla som fått diagnosen...

Hittade kostdoktorn.se, läste mer och lärde mig.

Slopade måltidsinsulin.

 

aug 2011:   Slopade basinsulin, efter att begärt testning av egen insulinproduktion (C-peptid) som visade OK.

OBS inget som kollas rutinmässigt av sjukvården...

 

febr 2013:  Förklarad diabetesfri av hälsovården, ej längre kontakt med diabetesvården.

 

Samtliga värden normala, mår bättre än som ung...

men tyvärr också fått six pack och väldefinierade samt större muskler utan att träna men jag hoppas att jag överlever...

[Susanne]

Jag började för att jag hoppades på att DETTA skulle hjälpa mig tappa min ca 45 kg:s övervikt i motsats till alla andra metoder jag testat genom åren.
På köpet fick jag diverse "biverkningar" som energi till max, slopad migrän, utebliven diabetes 2 (som var på "g"), normal mage utan ständiga kramper och diarréer etc.

[Johanna07]

Saknar val om autoimmun sjukdom. Och jag följer en mjölkfri/spannmålsfri LCHF.

[pannaanna]

För vikten! Prövade halvhjärtat för ca tre år sedan och gick ner några kilo. Började i januari/februari med att läsa ALLT jag kom över och förberedde mig för att lyckas. Har nu "gått ner" 28 cm i midjemått. Dessutom sover jag nu fantastiskt bra! Sover gott och vaknar alltid utvilad. Bättre ork, mer energi, aldrig förkyld, osv

Det är så här jag vill må och leva!!

[Bob]

Vägde 140 kg och var rätt trött på detta...

[Leopold Roos]

Många fler får gärna vara med och rösta. Vi kommer att lägga till några forumdelar framöver och de mest röstade bitarna här kommer ha en del inverkan på det beslutet.

[Missme]

För att jag genom LCHF insett vad som är bra för människan att äta, och vad vi inte alls är anpassade för. Dessutom vet jag att om man äter artriktig mat så minimeras alla risker för ohälsa i framtiden!

[Vittvrak]

Tre huvudanledningar.

Hoppades slippa långdragna förkylningar.

Gå ner ca 10kg.

Har en dotter på 10 år som är lite kraftig. Hon äter som de andra i familjen men om hon kommer på att hon vill gå ner några kilo vill jag att det blir lchf.

 

Den sista punkten funkar nog bäst, lchf är ett ständigt samtalsämne hemma, mest i positiva ordalag och en hel del gliringar förstås, bara kul.

 

Om förkylningarna skulle ge sig skulle vikten komma också, går sakta ner när jag kan träna. Tyvärr avbryts träningsperioderna av retsamma förkylningar med lätt led- och ryggvärk, inga problem att jobba och stör inte övrig fritid så farligt men träna känns helt fel.

 

Det som får mig att fortsätta är framförallt att marginalen till tofflorna ökar stadigt när jag pinkar, trots att jag bara är 45 hade jag accepterat en sviktande stråle som en åldersåkomma. När jag inte är förkyld känns det som något bra pågår. Men det kan komma en sur trolltråd om förkylningar snart.

[copecca]

Mycket härliga och mycket imponerande historier att läsa. läste i en annan tråd om nåns ide att kopiera tråden till sina anhöriga för att bevisa att  detta fungerar..

Jag tycker att det är detta tråd man borde kopiera och skriva ut till sina närmaste som julläsning ..  

[sfvensson]

För att jag var så förbannat trött på att komma i en sån brutal paltkoma efter varenda lunch/middag.

Har käkat LCHF nu i en och en halv vecka och jag är pigg som en mört efter lunch, jobbet och på kvällarna.

 

Sen ska man väl inte sticka under stol med att man visst har råd med att loosa några pannor runt buken.

[LCHF-pedagogen]

Jag är en väldigt hälsointresserad hälsopedagog som läst bloggar om LCHF dagligen i flera år. Jag har ätit lågkolhydratskost i ca 1,5 år, men mer åt paleohållet. Nu har jag dock ätit LCHF en tid och trivs väldigt bra med det. Dock håller jag mig inte så mätt som alla andra verkar göra. Visst står jag mig längre än förut, men att äta 1-2 gånger per dag är omöjligt.

 

Svaret på frågan är att jag är övertygad om att LCHF är ett bra val för hälsan. Jag behöver inte gå ner i vikt, men väljer det ändå och det tycker jag att fler borde göra, både över-, under- och normalviktiga. Varför inte välja att njuta av livets verkliga goda?

[Lovis]

Har bantat de senaste 20 åren. Har provat ALLT, verkligen allt. Har också haft en lite störd kroppsbild där jag inte riktigt haft uppfattning om hur stor/liten jag varit. Idag väger jag 84 kg, BMI 32. Övervikt javisst! Men kände mig lika tjock när jag för 10 år sen vägde 63Kg.

Har påbörjat en livsstilsförändring med LCHF flera gånger. Har inga andra problem än övervikt så jag har tyvärr sett det som ett sätt att gå ner i vikt, endast. Och att hålla vikten efter. Det har gått bra. Har gått ner en 10 kg varje gång. Tyvärr kommer dom ganska snabbt tillbaka då jag inte orkat hålla mig kvar.

Har nu förstått att jag antagligen har ett sockerberoende som ställer till det. Så i denna omröstning valde jag alternativet annat: bli av med sockerberoende och gå ner i vikt, båda för alltid!

 

Jag är nu 40+ och är frisk men jag har ju förstått hur lätt det är att faktiskt bli riktigt sjuk p g a fel kost och det får bara inte hända. Så nu ska jag, med hjälp av er, hålla mig på LCHF banan och leva riktigt länge

[MariaF]

För att se om jag kunde bli av med muskelvärk (hittar inte det alternativet). Kunde inte bära ner min (då) 1-åring för trappan utan luta rumpan mot räcket som stöd. Blir jag lika gammal som min mormor hade jag då inte levt halva mitt liv, skulle det bara gå utför nu? Hade länge insett att det skulle bli lättare att bli vegetarian än lågkolhydratare men... Hittade tre saker att testa: Mindre rött kött, mer omega-3 och mindre kolhydrater. Ville se om mitt kolhydratknarkande kunde kommas åt i samma veva så jag började med de två sista sakerna. Där står jag än, bortsett från vissa bakslag (som genast märks på hyn, magens omfång och muskeltröttheten).

[MalinB]

Fibromyalgin drev mig att försöka. Förbättringar i IBS:en, allergin, depressionen, orken.... etc etc etc OCH VÄRKEN fick mig att stanna!! :-) Idag finns inget val! Tack och lov för trasiga kroppar!!

[Anna-Lena]

Först och främst var det 35 kg's övervikt, som bara blev mer och mer efter varje jojobantning. Sen var jag i jobbig livssituation efter en separation. Det i kombination med heltidsjobb och en väldigt aktiv fritid, hade gjort min mathållning och matlagningsstruktur katastrofal.

 

Då snubblade jag över en Expressenpocket med LCHF-recept, när jag skulle köpa en kopp kaffe. Tja, jag skulle åka tåg, och det skulle vara trevligt att ha något att läsa. Recepten såg trevliga ut, reglerna var inte alltför krångliga. Jag grunnade någon vecka, innan jag började köra. Jag gick nog, då, "all in", ingen gradvis övergång.

 

Från början var det viktminskning och struktur som var syftet. Fast jag trodde nog inte riktigt att LCHF var något för mig, jag trodde att jag var immun, vad gällde viktminskning vid 52 års ålder. De positiva "bieffekterna", som mindre frekvent huvudvärk, mindre bullrig mage, mindre värk i leder, hade jag inte tanke på.

 

Dessutom blev det en vändning i mitt humör. Jag fick något att fokusera på, LCHF är intressant och spännande. Matlagningen blev lättsam och det ständiga godis- och kolhydratssuget försvann.

 

Man kan säga att jag fick glädjechock på glädjechock.