Jump to content

Gratis onlinekurs i permakultur/odling


bullen344
 Share

Recommended Posts

Jag har ofta stött på ordet permakultur men inte riktigt greppat vad det innebär.

Det är nog ett sätt att odla mat på ett sätt som är "hållbart" i den meningen att jorden inte utarmas utan kan användas "permanent". Fördelen skulle väl vara att man tänker sig att kommande generationer inte får problem pga vad vi gjort utan tvärtom kan fortsätta på den inslagna vägen.

Här en länk http://www.permakultur.se/index.php?lang=sv

  • Like 1
Link to comment
Share on other sites

Det är nog ett sätt att odla mat på ett sätt som är "hållbart" i den meningen att jorden inte utarmas utan kan användas "permanent". Fördelen skulle väl vara att man tänker sig att kommande generationer inte får problem pga vad vi gjort utan tvärtom kan fortsätta på den inslagna vägen.

Här en länk http://www.permakultur.se/index.php?lang=sv

 

Tack Kjell! Det var ett mycket mer omfattande begrepp än jag förstått tidigare. Man kan ju undra hur ordet skulle förklaras i en ordlista.

 

Först trodde jag att det betydde att man odlade långt norrut där det var kallt en stor del av året. Kanske kopplade hjärnan till permafrost.

 

Sedan trodde jag att det betydde att man odlade kontinuerligt genom rätt växtföljd och tillförsel av organiskt material.

 

Länken visar dock att det omfattar mycket mer än odling. Jag förstår ju vad jag läser i länken men det känns fortfarande en smula svårt att greppa.

  • Like 2
Link to comment
Share on other sites

Odling är alltid intressant, inte minst med tanke på att mina odlingar i lilla radhustäppan bara får en massa svarta bladlöss... Så det kan absolut vara läsvärt. Föreläsningar är jobbiga, föredrar text eftersom barnen ofta påkallar uppmärksamhet och det är lättare att ta paus ifrån och ändå hänga med, men jag lägger dem på minnet om jag får tid/ork nån gång.  :)

Link to comment
Share on other sites

Jag har ofta stött på ordet permakultur men inte riktigt greppat vad det innebär.

Ja det är ju ett ganska omfattande begrepp. Men kort och gott kan man säga att det är ett sätt att odla där man inte plöjer jorden. Plöjning exponerar jorden för erosion och är inte normalt i naturen. En annan effekt är att det organiska materialet exponeras för för stora syremängder när man plöjer, vilket innebär att de förmultnar snabbare. Att tillföra organiskt material till jorden är viktigt inom permakultur. Man använder ofta någon form av täckmassa för att skydda den underläggande jorden, t ex träflisor.

 

Permakultur innebär också att man odlar i ett slags ordnat kaos, och försöker efterlikna naturens ekosystem. Dvs man använder inga bekämpningsmedel utan försöker få balans mellan "skadedjur" och predatorer. Vanligt är exempelvis att man har höns eller ankor som går runt och gödslar jorden medan de äter upp insekter.

 

En annan viktig del är att försöka "hålla kvar" näringsämnen och energi och uppnå ett mer eller mindre slutet system.

 

Enligt förespråkarna ska permakultur också vara mindre arbetssamt när man väl fått det i rullning.

  • Like 2
Link to comment
Share on other sites

Odling är alltid intressant, inte minst med tanke på att mina odlingar i lilla radhustäppan bara får en massa svarta bladlöss... Så det kan absolut vara läsvärt. Föreläsningar är jobbiga, föredrar text eftersom barnen ofta påkallar uppmärksamhet och det är lättare att ta paus ifrån och ändå hänga med, men jag lägger dem på minnet om jag får tid/ork nån gång.  :)

Spreja med såpvatten ensprejflaska ca 1 l vatten 0,5 dl såpa spreja ett par ggr per dag

Link to comment
Share on other sites

Odling är alltid intressant, inte minst med tanke på att mina odlingar i lilla radhustäppan bara får en massa svarta bladlöss... Så det kan absolut vara läsvärt. Föreläsningar är jobbiga, föredrar text eftersom barnen ofta påkallar uppmärksamhet och det är lättare att ta paus ifrån och ändå hänga med, men jag lägger dem på minnet om jag får tid/ork nån gång.  :)

 

Löss kan bero på att jorden är för torr. Den gamle trädgårdsmästaren som höll till där jag växte upp sa att "torka gör att sockerhalten i bladen stiger och då kommer lössen som ett brev på posten".

 

Mer kompost i jorden och täcka eller vattna så jorden hålls fuktig kanske skulle kunna hjälpa. Vilka grönsaker är det du får löss på?

Link to comment
Share on other sites

Jag har provat såpvatten och nyckelpigor och klämma de för hand men i lilla radhustäppan trivs ohyran. Jag tror det har med klimatet att göra (höga staket med konstiga vindvirvlar) i kombination med taskig jordmån. Dill och körsbärsträdet har svarta löss. Plommonträdet gröna. Krusbäret äts upp av stekellarver, gräslöken har också nåt som äter på den. Flyttar snart och hoppas att en luftigare omgivning och annan jord ger en bättre grund för köksträdgården!

Link to comment
Share on other sites

Jag har provat såpvatten och nyckelpigor och klämma de för hand men i lilla radhustäppan trivs ohyran. Jag tror det har med klimatet att göra (höga staket med konstiga vindvirvlar) i kombination med taskig jordmån. Dill och körsbärsträdet har svarta löss. Plommonträdet gröna. Krusbäret äts upp av stekellarver, gräslöken har också nåt som äter på den. Flyttar snart och hoppas att en luftigare omgivning och annan jord ger en bättre grund för köksträdgården!

 

Vad tror du om det jag skrev? Dill är f öv känslig för torka och har man fin dill så gäller det att skörda den innan den får löss. Dill är ju lite kinkig över huvud taget så en jord med mycket kompost är nog bäst att odla dillen i.

  • Like 1
Link to comment
Share on other sites

Jag har provat såpvatten och nyckelpigor och klämma de för hand men i lilla radhustäppan trivs ohyran. Jag tror det har med klimatet att göra (höga staket med konstiga vindvirvlar) i kombination med taskig jordmån. Dill och körsbärsträdet har svarta löss. Plommonträdet gröna. Krusbäret äts upp av stekellarver, gräslöken har också nåt som äter på den. Flyttar snart och hoppas att en luftigare omgivning och annan jord ger en bättre grund för köksträdgården!

 

Hur ser det ut med fågellivet? Fåglar äter gärna bladlöss, larver och andra småinsekter, men det gäller att småfåglarna kan häcka i trädgårdens absoluta närhet. 

Fåglar gillar fågelholkar, fågelbad, fågelmatning, bomaterial som de kan bädda med (gammalt torrt gräs, fårull), buskar som de kan gömma sig i.

Rovinsekter som t ex tvestjärtar äter gärna småinsekter som bladlöss. Rovinsekter bygger gärna bon i högar av gammalt gojs, som grenar och löv. Ytkompostera gärna i rabatterna/landen (ytkompostering kallas även täckodling). Då hålls även fukten kvar bättre i jorden, jorden får en luftigare struktur, samt blir näringsrikare.

 

Ett insektshotell kanske kunde vara något?

InsektshotallDSC_8637.jpg

  • Like 2
Link to comment
Share on other sites

Det blir ju ingen mer odlingssäsong i lilla radhustäppan men det ska bli spännande att se om den stora trädgården kan ge ett bättre resultat. Jag ska vara noga med att hitta rätt placering för trädgårdslandet då där står en stor björk som skuggar en del av tomten men eftersom det är en sluttningstomt och det sannolikt blir sankt om björken tas ner så gäller det att välja plats med omsorg. Sitter nu och bläddrar av och till i Lena Israelssons "Handbok för Köksträdgården" (blir ju jättesugen på en Potager!) och surfar på nätet hur man vinterförvarar frukt (äpplen till barnen) och vitkål, morötter och annat som borde kunna ha det bra i matkällaren. Har en väldigt bra trädgårdsbok från The American Hortonom Society (tror jag de heter) men många tips kring att anlägga trädgård men jag behöver väl knappast läsa avsnittet om ökenträdgården... ;)

  • Like 1
Link to comment
Share on other sites

Det blir ju ingen mer odlingssäsong i lilla radhustäppan men det ska bli spännande att se om den stora trädgården kan ge ett bättre resultat. Jag ska vara noga med att hitta rätt placering för trädgårdslandet då där står en stor björk som skuggar en del av tomten men eftersom det är en sluttningstomt och det sannolikt blir sankt om björken tas ner så gäller det att välja plats med omsorg. Sitter nu och bläddrar av och till i Lena Israelssons "Handbok för Köksträdgården" (blir ju jättesugen på en Potager!) och surfar på nätet hur man vinterförvarar frukt (äpplen till barnen) och vitkål, morötter och annat som borde kunna ha det bra i matkällaren. Har en väldigt bra trädgårdsbok från The American Hortonom Society (tror jag de heter) men många tips kring att anlägga trädgård men jag behöver väl knappast läsa avsnittet om ökenträdgården... ;)

 

När det gäller äpplen så är det väldigt viktigt att dom förvaras öppet. Så fort man stänger in dom så blir dom dåliga ganska fort. Jag plockade Katja i början av september och satte en blastback med höga kanter i botten av kylskåpet och dom ser lika fina ut fortfarande. För att äpplena skall hålla sig extra bra är det också bra att plocka dom innan dom blivit väldigt mogna.

  • Like 2
Link to comment
Share on other sites

Join the conversation

You can post now and register later. If you have an account, sign in now to post with your account.
Note: Your post will require moderator approval before it will be visible.

Guest
Reply to this topic...

×   Pasted as rich text.   Paste as plain text instead

  Only 75 emoji are allowed.

×   Your link has been automatically embedded.   Display as a link instead

×   Your previous content has been restored.   Clear editor

×   You cannot paste images directly. Upload or insert images from URL.

 Share

×
×
  • Create New...