Gå till innehåll

Gamla kokböcker, före fettskräcken


Recommended Posts

Hej,

 

Har ni tips på bra kokböcker från förr med gammeldags recept på kött, fisk, fågel, inälvor, med mera. Riktig mat.

Gärna mer eller mindre välkända böcker som kan finnas att få tag på (tipsa gärna om var, om ni vet).

Jag tänker på böcker som är minst 50 år gamla eller så. Jag vill lära mig att laga inälvsmat, men var får man tag på det?

Skaldeman skriver om njurtalg och ister, men det kanske är överkurs, eller?
Jag vet ingenting om sådan mat (bara att det är gott och nyttigt) och jag har ingen att fråga heller. Skriv gärna ner era recept (detaljerat om ni vill, i form av spisvärme, sätt att skära, etc.) ni som sysslar med sådant - (inälvor och riktigt gammeldags recept som är LCHF).

  • Gilla 1
Länk till inlägg
Dela på andra webbplatser

Här kan man söka böcker på antikvariat i Norden: http://www.antikvariat.net/get/search.cgi?post

Man får direktkontakt med det antikvariat som har titeln man letar efter och handlar på deras villkor. Har funkat fint för mig att få tag på böcker som är slut hos förlagen.

  • Gilla 1
Länk till inlägg
Dela på andra webbplatser

1. Tore Wretmans "Svensk husmanskost" (1967, finns i nytryck) är ju en klassiker om du inte redan har den. Tex: lungmos och griljerade grisknorrar....

 

2. Emma Nygren - "Husmoderns kokbok" (min från 1920) Tex ett leverkalops och tysk leverkorv

 

Inga av dem direkt fyllda med inälvsmat men väl så inspirerande.

  • Gilla 1
Länk till inlägg
Dela på andra webbplatser

OK, scribd.com verkar fungera. Har ni avnjutit inledningen till "Sockerdieten"? Det är ren LCHF-poesi:

 

"En sträng sockerdiet erbjuder en del svårigheter, då det gäller att med tillåtna födoämnen åstadkomma omväxling av maträtter, vilka ej för mycket skilja sig från den vanliga kosten. Vid denna diet går all strävan ut på att genom val av lämpliga råvaror och genom tillagningen göra kosten så fri från kolhydrat som möjligt, men däremot rik på fett. Den mängd äggviteämnen [protein], som får serveras bestämmes vanligen av läkaren och serveras då i form av viss mängd kött, fisk och ägg."

  • Gilla 1
Länk till inlägg
Dela på andra webbplatser

Kolla på t ex bokborsen.se efter Kajsa Wargs kokbok! Den är gammal!!!

Sen.. finns en engelsk författare som skrev  boken Självhushållning (saymore (tror jag)) där står mycket roligt och nyttigt ifall samhället skulle kollapsa!! ;o)

Länk till inlägg
Dela på andra webbplatser

Tycker inte att det verkar vara så stor skillnad egentligen om jag kollar i mormors Hemmets kokbok från 1922, mer än att i den används en hel del späck i vissa sammanhang.

 

Annars kan jag rekommendera Hirams kokbok från ca 1960. Hon skriver så roligt! Och jag älskar hennes recept när hon skriver sånt som "Ta en slösaktigt stor klick smör".

 

För övrigt gör man ju som man vill. Jag har nog aldrig mätt mängden matfett jag steker i, man häver ju i så mycket man tycker behövs.

 

En annan favorit är Bonniers stora kokbok från 1960. Även den från 80-talet är rätt OK. Den senaste upplagan kan man tända i spisen med, fullständigt värdelös i mitt tycke.

Länk till inlägg
Dela på andra webbplatser
  • 2 weeks later...

Tycker inte att det verkar vara så stor skillnad egentligen om jag kollar i mormors Hemmets kokbok från 1922, mer än att i den används en hel del späck i vissa sammanhang.

 

Annars kan jag rekommendera Hirams kokbok från ca 1960. Hon skriver så roligt! Och jag älskar hennes recept när hon skriver sånt som "Ta en slösaktigt stor klick smör".

 

För övrigt gör man ju som man vill. Jag har nog aldrig mätt mängden matfett jag steker i, man häver ju i så mycket man tycker behövs.

 

En annan favorit är Bonniers stora kokbok från 1960. Även den från 80-talet är rätt OK. Den senaste upplagan kan man tända i spisen med, fullständigt värdelös i mitt tycke.

Jag har också Hemmets kokbok från 1903 upplaga 1952 P.A Norstedt & Söner förlag Pris 13 kr. 50 öre

Det vi i alla tider fnissat åt är Receptet för Lungmos, börjar så här:

 

12 personer

Hjärtslag av kalv el. får :D

(Nu får man ju inte hjärtslag av lungmos utan det innehåller hjärta och lungor )

Här i boken används späck, det finns recept på Kokt tunga, Oxtunga med tomat och svamp, stekt gödkalvlever, lever stekt i skivor,  mald leverbiff, korvkaka, stekt kalvhjärta, stuvad kalvhjärta, makaronirand med njurstuvning, lungmos, pölsa, blodpudding.

 

Alla recept är från början ex pölsa.

"Till pölsa användes med fördel buljongkött eller sådant kött, som putsats vid slakten, eller andra enklare bitar av oxkött. Även hjärtslag :D  användes ofta. Det kokta köttet skäres i bitar och males. Spadet silas" osv

Länk till inlägg
Dela på andra webbplatser

Ister, det är ju den stora fettranden på t.ex osaltat fläsk. Min mormor sparade alltid sånt i en burk för att steka med sen eller ha på smörgås.

Heter inte det talg? Av värme blir det ister?

Länk till inlägg
Dela på andra webbplatser

Nytt försök med att ladda upp detta fantastiska kapitel om diabeteskost anno 1925. Får se om det funkar bättre nu.

 

http://www.scribd.com/doc/196652680/Sockerdiet-1925

 

Det är ju inte givet att samma kost är bra för både typ 1 och typ 2 diabetiker. När började man använda insulinsprutor för typ 1 diabetiker?

Länk till inlägg
Dela på andra webbplatser

@ Tanten

 

Hur länge kan man ha ister i en burk då? Framme eller i kyl? Bara att lägga i pannan och så smälter det?

 

Jag fattar inte att så mycket gammal kunskap om matlagning (före den storskaliga industrin, typ) kunnat så gå förlorad i hela samhället... :o

När/varför slutade vi i Sverige bry oss om vad vi äter?

Länk till inlägg
Dela på andra webbplatser

@ Tanten

 

Hur länge kan man ha ister i en burk då? Framme eller i kyl? Bara att lägga i pannan och så smälter det?

 

Jag fattar inte att så mycket gammal kunskap om matlagning (före den storskaliga industrin, typ) kunnat så gå förlorad i hela samhället... :o

När/varför slutade vi i Sverige bry oss om vad vi äter?

Mormor hade en glasburk med lock som bara stod där på bänken, kanske hon dukade bort den och ställde isf  burken i skafferiet. Om man ställer den i kylskåpet så blir den stenhård. God att ha på macka. Min mamma och hennes syskon bråkade alltid om att få äta den knapriga svålen på julskinkan! Det var ju lyx. De brukar sätta in den i ugnen en stund till för att bli knaprig. Det som droppar ner används till dopp i gryta. ( Man spädde ut spadet med vatten och sedan doppade ner bröd, gärna lite torrt mjukt bröd, fiskade upp och åt.) Det man inte blandar ut kan sparas som ister. Om du provar att steka ngt fett fläsk utan att bränna på för hårt och låter pannan stå och svalna så har du ister där, det alldeles vita! Mormor kunde hälla bort det som var under den där vita skorpan. Hon gjorde ett litet hål vid kanten och hällde av. Resten hamnade i burken. Både min mormor/farmor och mamma diskade plastpåsar och återanvände. Sen blev det såå ute att göra det. Man skulle köpa nytt för det var renare!?

Jag som är född mitten på 50-talet tycker väl att det var senare 70 som vi på allvar började slit och släng.

  • Gilla 1
Länk till inlägg
Dela på andra webbplatser

@ Tanten

 

Hur länge kan man ha ister i en burk då? Framme eller i kyl? Bara att lägga i pannan och så smälter det?

 

Jag fattar inte att så mycket gammal kunskap om matlagning (före den storskaliga industrin, typ) kunnat så gå förlorad i hela samhället... :o

När/varför slutade vi i Sverige bry oss om vad vi äter?

Jag har för mig jag sett mormor steka fett! Dvs en fettbit får smälta i stekpannan. Hon använde det till allt möjligt. När det är härsket så är det inget gott. Ibland är det salt så smaka av innan du avgör vad du ska ha det till, enbart stekpanna i grytor eller annat.

Jag tro den mesta kunskap försvann när kvinnorna skulle arbeta utanför hemmet. Då blev det lättare att köpa färdigt än ställa sig med långkok. Det finns baksidor på alla mynt

Länk till inlägg
Dela på andra webbplatser

Det slog mig just. Jag tror att Margarinet kom och gjorde att det inte blev poppis att spara istret  som man kunde köpa i affären också.

Så var det nog, Margarinet kom.

Men mormor fortsatte med sitt smör och ister. Hon var smal :)

Min mor och jag är lite rundare om man säger så ;)

  • Gilla 1
Länk till inlägg
Dela på andra webbplatser

Det är ju inte givet att samma kost är bra för både typ 1 och typ 2 diabetiker. När började man använda insulinsprutor för typ 1 diabetiker?

 

1921 upptäcktes insulinet, men när det började användas i större format vet jag inte. Vet dock att människor långt in på 30-40-talet ordinerades kostbehandling med grönsaker. Inte så vanligt annars i de här trakterna att man odlade speciella grönsaker, men min dotters farfarsfar gjorde det, mot sin diabetes.

 

1923 fanns tydligen insulinet att tillgå i Sverige, åtminstone i de större städerna.

  • Gilla 1
Länk till inlägg
Dela på andra webbplatser

1921 upptäcktes insulinet, men när det började användas i större format vet jag inte. Vet dock att människor långt in på 30-40-talet ordinerades kostbehandling med grönsaker. Inte så vanligt annars i de här trakterna att man odlade speciella grönsaker, men min dotters farfarsfar gjorde det, mot sin diabetes.

 

1923 fanns tydligen insulinet att tillgå i Sverige, åtminstone i de större städerna.

 

Tack för upplysningarna! Då kan man ju tänka sig att boken Per w hänvisar till vänder sig till typ 1 diabetiker. Det fanns nog inte heller så många med diabetes typ 2 på 20-talet. Var det typ 1 diabetes som din farsfarsfar hade?

Länk till inlägg
Dela på andra webbplatser

Tack för upplysningarna! Då kan man ju tänka sig att boken Per w hänvisar till vänder sig till typ 1 diabetiker. Det fanns nog inte heller så många med diabetes typ 2 på 20-talet. Var det typ 1 diabetes som din farsfarsfar hade?

nja, typ-1 dör ganska snart utan insulin, även på lågkolhydratkost, så jag skulle tro att det var typ 2, om man alls ska specifiera nån typ. Visst fanns det diabetes typ 2 även på 1920-talet! Ävn om det kanske inte var alls lika vanligt som idag.

Länk till inlägg
Dela på andra webbplatser

nja, typ-1 dör ganska snart utan insulin, även på lågkolhydratkost, så jag skulle tro att det var typ 2, om man alls ska specifiera nån typ. Visst fanns det diabetes typ 2 även på 1920-talet! Ävn om det kanske inte var alls lika vanligt som idag.

 

Men jag har för mig att jag läst att fettdiet var det enda man hade att ta till innan det fanns insulin att tillgå. Fast det låter ju rimligt som du skriver att man hade svårt att överleva då men jag har inte forskat djupare i det.

 

När det gäller typ 2 så kan man ju backa förloppet om det inte gått för långt, speciellt om man väger mycket så man kan gå ner i vikt.

Länk till inlägg
Dela på andra webbplatser

Man noterade redan på den tiden att det fanns olika typer av sockersjuka, de som klarade sig bra på fettdieten och de svårare fallen som bara levde ett tag trots väldigt strikt diet. De svårare fallen var troligen typ 1: orna utan egen insulinproduktion.

  • Gilla 2
Länk till inlägg
Dela på andra webbplatser

Rekommenderar varmt finländska Eva Mannerheim Sparres klassiska

(från 1935) glada njutningsrika "Kokbok för finsmakare och vanliga hungriga" utkommen i ständigt nya upplagor, senast 1995 på finländska Otava förlag. Andra upplagor säljs på oslagbara Bokbörsen

(www.bokborsen.se)

Eva Mannerheim Sparre delade sin passion för gastronomi med sin finsmakare till bror,

marskalken Gustaf Mannerheim. Hans favoritsoppor från det förrevolutionära ryska köket är förstås med i boken som annars är fast grundad i svensk-finsk husmanskost. Men framför allt är hon en uppmärksam  gastronomisk upptäcktsresande.

 

Hon är gäst  i Europas guldkantade salonger och återvänder med recepten men det har fler gjort före henne. Det verkligt annorlunda med Eva Mannerheim Sparre  - också med internationella kokboksmått - skapas av besöken i det USA som då var lika  okänt som månen för tidens gastronomer inklusive

amerikanerna själva. Hon ser vad ingen anser finns: en amerikansk gastronomi och bevisen är recepten.

 

Eva Mannerheim Sparre finns  dessvärre inte på engelska. Det gör att hon  aldrig fått erkännande för sitt synliggörande av de amerikanska receptens raffinerade medvetenhet.

Medges att hon är gäst endast hos välbeställda amerikaner på östkusten. Men än sen. Också där trodde man sig underlägsen Europa. 

 

Hon och hennes man bodde på Djurgården i Stockholm. Halvfabrikat var otänkbart i köket. Det knusslades aldrig med smör och grädde. Kött är härligt fett och inget  får förfaras. Buljong kokas från grunden tre dagar i veckan inpräntar hon hos barnbarnen som tillägnas boken.

Innan boken skrevs hade hon vunnit rader av recepttävlingar i tidens svenska veckopress. Ingen kokboksförfattare har debuterat med säkrare handlag.

Däremot vägrade hon livet ut att  fotograferas  i köket.  

En grevinna poserar endast vid sitt skrivbord.

  • Gilla 3
Länk till inlägg
Dela på andra webbplatser

Kul tråd! Mannerheim sparres bok ska jag försöka få fatt på, lät intressant! Dagens grevinnor har förfallit, min dito granne har inga sånna idéer för sig :) Förra ägarinnan till gården ansåg att äldre kvinnor inte skulle fotograferas alls eftersom de var bedagade!

 

Vår kokbok här jag lite äldre upplagor av, med instruktioner och recept på inälvsmat, grisfötter mm. De används flitigt för bra grundrecept. Bra info om konservering och annat med, när de skrevs var frys ingen självklarhet. Zetterströms kokbok från 1905 är också en hel del matnyttigt, inklusive styckscheman, i. Rådgivare för hus och hem från slutet av 1800 talet har jag med, mycket kul inte bara om matlagning utan mängder med andra hushållstips. Bullens kokbok från 1930 talet gillar jag också. Mamma har en kokbok från det hon gick på hushållsskola på 60 talet som också är mycket om grunderna och hur man tar vara på råvarorna. Jag samlar lite halvt på gamla kokböcker, köper när jag kommer över något kul.

  • Gilla 2
Länk till inlägg
Dela på andra webbplatser
  • 4 months later...

Hej,

Den jag verkligen kan rekommendera dig är Den Stora Franska Kokboken ( L'art Culinaire Francais Niloé Flammarion). Finns på Bokbörsen.se

 

Kökmästarna som skrev den är dem stora namn på 50 talets.

 

I den hittar du många inälvsmat recept ( och mycket goda, fransmän vet hur man hanterar inälvor).

 

En fantastisk bok som jag använder själv ( svenska upplagan är från 70 talets)

 

Bästa hälsningar!

  • Gilla 1
Länk till inlägg
Dela på andra webbplatser

Join the conversation

You can post now and register later. If you have an account, sign in now to post with your account.
Note: Your post will require moderator approval before it will be visible.

Gäst
Svara i detta ämne...

×   Du har klistrat in innehåll med formatering.   Ta bort formatering

  Only 75 emoji are allowed.

×   Din länk har automatiskt bäddats in.   Visa som länk istället

×   Your previous content has been restored.   Clear editor

×   You cannot paste images directly. Upload or insert images from URL.

×
×
  • Skapa nytt...