Popular Post Ligi Posted January 9, 2014 Popular Post Share Posted January 9, 2014 Även om lågkolhydratkost handlar om en livsstil så är det för mig också ett verktyg i min kamp mot fetma. Jag önskar att det inte skulle handla om antal kilo jag går ner men just nu gör det det. Hela min ohälsa, både den fysiska och psykiska, handlar om allt fett jag släpar runt på och för mig är det väldigt viktigt att gå ner i vikt. Det är främst där mitt fokus ligger just nu. Min historia lite kort (om det nu går att hålla det kort): Efter gymnasiet har jag stadigt gått upp i vikt för att år 2000 ca gått över bmi-gränsen för fetma Jag har under många år lyckats hålla mig runt strecket vid 100 kg men hösten 2012 blev jag sjuk (höll på att bli utbränd) och på några månader hade jag lagt på mig 18 kg. Ytterligare några månader senare hade jag ätit upp mig 7 kg till och som mest har jag vägt 125 kg. Ofattbart! Idag väger jag 121 kg och min kropp tar så otroligt mycket stryk och jag har ont i knän, vrister, rygg m.m LCHF kom jag i kontakt med första gången 2009. En kollega hade läst en artikel i en kvällstidning och visade mig den. Just då hade jag börjat prova på GI och beslöt mig för att prova en vecka med LCHF men fick så fruktansvärt ont i gallan att jag inte vågade fortsätta. Lyssnade då fortfarande på dem som skrek om det farliga med fett och tänkte att det var lite för fantatiskt för min smak (jag har ändrat uppfattning nu! ). Våren 2010 höll jag på med GI med rätt så bra resultat men hade ätardag varje lördag när jag kunde frossa i allt det jag saknade under veckorna. Så kom sommaren och allt rann ut i sanden. Kilona jag gått ner kom tillbaka och jag gav väl upp där och då och tänkte att jag får leva med att vara fet resten av mitt liv. Sommaren 2012 köpte min man Matrevolutionen och vi båda blev helt övertygade om att lågkolhydratkost är den rätta vägen. Jag började med LCHF hösten 2012 men så blev jag sjuk (som jag skrev om här ovan) och då gjorde jag så som jag gjort hela livet. Jag använde sockret till att trösta mig själv. Under vintern och våren 2013 var det så mycket som hänt i mitt liv så jag fortsatte att tröstäta. Hösten 2013 började jag igen med LCHF och jag har lyckats gå ner i vikt men jag har även gått upp och det har spårat ur ett flertal gånger så jag kan inte säga att jag har lyckats speciellt bra. Det behövs bara ett lite snedsteg så är det kört. Mitt allra största problem är mina tankar, framför allt mina tankar om mig själv. Efter att har mislyckats så många gånger under alla dess år så tror jag inte speciellt mycket på mig själv. Min självkänsla är i botten och jag tycker inte om mig själv alls. Skämms så fruktansvärt mycket över hur jag ser ut och känner mig så misslyckad. Många gånger ger jag upp i förväg för jag förväntar mig att misslyckas. Om jag inte har lyckats förut, varför skulle jag lyckas nu. Jag har fått för mig att jag behöver ha en ätardag för att klara mig, jag måste få mitt godis och min chipspåse även fast jag får hemskt ont i magen efter att jag ätit det. Men allt det där sitter bara i mitt huvud och jag har svårt att hitta strategier för att få bort det. Den 3 januari började jag igen med LCHF och hela min kropp skriker att detta är så bra för mig! Min mage gör inget väsen av sig och mitt sötsug är helt och hållet borta. Nu är det bara tankarna jag måste brottas med och jag änkte använda mig av denna dagbok för att förhoppningsvis lyckas en gång för alla. Låt livet börja! 9 Quote Link to comment Share on other sites More sharing options...
ɐuuɐ Posted January 9, 2014 Share Posted January 9, 2014 Go Ligi! Glöm inte att ta en selfie "före" som du kan jämföra med lite senare. Tar emot, jag vet, men du får väl gömma bilden någonstans så länge. 1 Quote Link to comment Share on other sites More sharing options...
margaretha Posted January 9, 2014 Share Posted January 9, 2014 Välkommenhit och lycka till 1 Quote Link to comment Share on other sites More sharing options...
Kjell Granelli Posted January 9, 2014 Share Posted January 9, 2014 Lycka till! Quote Link to comment Share on other sites More sharing options...
Ligi Posted January 9, 2014 Author Share Posted January 9, 2014 Go Ligi! Glöm inte att ta en selfie "före" som du kan jämföra med lite senare. Tar emot, jag vet, men du får väl gömma bilden någonstans så länge. Ja det är jobbigt med kort på mig men jag ska ta oredntliga kort så jag kan jämföra längre fram och se hur långt jag kommit. Välkommenhit och lycka till Tack! 1 Quote Link to comment Share on other sites More sharing options...
Ligi Posted January 9, 2014 Author Share Posted January 9, 2014 Lycka till! Tack! Quote Link to comment Share on other sites More sharing options...
kareng Posted January 9, 2014 Share Posted January 9, 2014 Jag tycker du ska läsa Mys blogg: http://lchfingenjoren.se/ - från "pärm till pärm". Hon skriver mycket om hur man ska tänka för att lyckas, hur man motar bort sockertroll etc. Ett par inlägg har handlat om att ordet misslyckas inte borde finns. Börja med att läs inläggen nedan! http://lchfingenjoren.se/2014/january/misslyckas-1.html http://lchfingenjoren.se/2014/january/misslyckas-2.html Du kommer fixa det här! 4 Quote Link to comment Share on other sites More sharing options...
Ligi Posted January 9, 2014 Author Share Posted January 9, 2014 Jag tycker du ska läsa Mys blogg: http://lchfingenjoren.se/ - från "pärm till pärm". Hon skriver mycket om hur man ska tänka för att lyckas, hur man motar bort sockertroll etc. Ett par inlägg har handlat om att ordet misslyckas inte borde finns. Börja med att läs inläggen nedan! http://lchfingenjoren.se/2014/january/misslyckas-1.html http://lchfingenjoren.se/2014/january/misslyckas-2.html Du kommer fixa det här! Jag har läst lite i hennes blogg tidigare. Jag antar att det är en process att ändra ens tankebanor och att jag måste börja intala mig bra saker istället för dåliga. 1 Quote Link to comment Share on other sites More sharing options...
stoscha Posted January 9, 2014 Share Posted January 9, 2014 Du har startat jättebra som kommit hit! Här är vi massor med folk som trillat av banan både en och två gånger, men ruskat på oss och gått vidare. Du ska veta Ligi att hela livet är precis som en dans på rosor. Rätt som det är kommer en himla massa törnen, men sen du har kommit förbi dem har du allt underbart att glädjas åt när du slickar dina sår. Karengs råd är jättebra. Den tjejen har en massa verktyg för att bygga upp självkänslan och kan allt om att slira till och resa sej upp igen. Jag har själv nosat på den berömda väggen två gånger, så jag vet hur lätt det är att tappa förtroendet för sej själv. Nu går vi mot ljusare tider och när du blivit av med några kilon kan du ut och titta på allt som spirar. Det finns bevis på att natur gör under för nedstämdhet. Dessutom... Äter du D-vitamin? De flesta svenskar har D-vitaminbrist, och det är också för många (särskilt för mej själv) en fantastisk humörhöjare. Quote Link to comment Share on other sites More sharing options...
Sigurdur Posted January 9, 2014 Share Posted January 9, 2014 Du kommer att lyckas den här gången eftersom du är medveten och söker efter stöd, tips och kunskap! Och sådant finns det här! Passa på att ställa frågor om allt som hör till här i forumet, här är vi många med erfarenheter liknande de du själv har. Anteckna gärna vad du äter om dagarna, det ger en bra översikt svart på vitt hur man lever och hur man mår, vad som fungerar mer eller mindre bra för just dig! Go for it - you´ll make it! Quote Link to comment Share on other sites More sharing options...
Ligi Posted January 9, 2014 Author Share Posted January 9, 2014 Du har startat jättebra som kommit hit! Här är vi massor med folk som trillat av banan både en och två gånger, men ruskat på oss och gått vidare. Du ska veta Ligi att hela livet är precis som en dans på rosor. Rätt som det är kommer en himla massa törnen, men sen du har kommit förbi dem har du allt underbart att glädjas åt när du slickar dina sår. Karengs råd är jättebra. Den tjejen har en massa verktyg för att bygga upp självkänslan och kan allt om att slira till och resa sej upp igen. Jag har själv nosat på den berömda väggen två gånger, så jag vet hur lätt det är att tappa förtroendet för sej själv. Nu går vi mot ljusare tider och när du blivit av med några kilon kan du ut och titta på allt som spirar. Det finns bevis på att natur gör under för nedstämdhet. Dessutom... Äter du D-vitamin? De flesta svenskar har D-vitaminbrist, och det är också för många (särskilt för mej själv) en fantastisk humörhöjare. Jag äter D-vitamin och jag känner stor skillnad mot hur det brukar vara på vintern. Jag ser fram emot våren och ljuset. Bästa tiden på året! Det känns bra att vara här! Först var jag lite rädd, tänkte att vem vill läsa om ointressanta mig (det var ju det där med självkänslan och självförtroendet) men tänkte att jag får satsa lite. Du kommer att lyckas den här gången eftersom du är medveten och söker efter stöd, tips och kunskap! Och sådant finns det här! Passa på att ställa frågor om allt som hör till här i forumet, här är vi många med erfarenheter liknande de du själv har. Anteckna gärna vad du äter om dagarna, det ger en bra översikt svart på vitt hur man lever och hur man mår, vad som fungerar mer eller mindre bra för just dig! Go for it - you´ll make it! Jag ska ta hjälp denna gång och inte tänka att ensam är stark. Att kunna fråga andra som har erfarenhet är guld värt 1 Quote Link to comment Share on other sites More sharing options...
emmi Posted January 9, 2014 Share Posted January 9, 2014 Lycka till! Jag tror det måste börja med en insikt om ens problems orsaker och där har du lyckats, sockerberoendet/missbruket. Känner igen mig i det, har också testat och misslyckats och kör nu igen. Det jag gör annorlunda är att liksom du skriva ner, öppna mig och inte blunda för vad mina problem beror på. För mig måste jag ha jobba med att hantera känslor på nya sätt och vardag på nya sätt och fest på nya sätt. För mig ingår socker i allt det och nu måste vanorna brytas. Det kan vara värt att tänka igenom när du brukar trilla dit och bestämma dig för vad du gör då. Quote Link to comment Share on other sites More sharing options...
helena.e Posted January 9, 2014 Share Posted January 9, 2014 Hej Ligi! Jag har precis som du vid årsskiftet startat min nya livsstil med LCHF! Ännu har jag inte stött på några hinder eller tappat fotfästet men det kommer jag säkerligen att göra! Förhoppningsvis finns det stöd här för oss och bara att läsa din historia och först att det finns fler än jag som kämpar för en viktnedgång med LCHF är enormt peppande ! Stort lycka till till dig på din resa! 2 Quote Link to comment Share on other sites More sharing options...
Ligi Posted January 9, 2014 Author Share Posted January 9, 2014 Lycka till! Jag tror det måste börja med en insikt om ens problems orsaker och där har du lyckats, sockerberoendet/missbruket. Känner igen mig i det, har också testat och misslyckats och kör nu igen. Det jag gör annorlunda är att liksom du skriva ner, öppna mig och inte blunda för vad mina problem beror på. För mig måste jag ha jobba med att hantera känslor på nya sätt och vardag på nya sätt och fest på nya sätt. För mig ingår socker i allt det och nu måste vanorna brytas. Det kan vara värt att tänka igenom när du brukar trilla dit och bestämma dig för vad du gör då. Även fast jag är helt anonym här så är det ändå jobbigt att öppna sig helt men jag har tänkt att jag ska göra det denna gång. Inga fler hemligheter! Jag måste också lära mig hantera många saker på nytt sätt men det måste gå på något sätt. Hej Ligi! Jag har precis som du vid årsskiftet startat min nya livsstil med LCHF! Ännu har jag inte stött på några hinder eller tappat fotfästet men det kommer jag säkerligen att göra! Förhoppningsvis finns det stöd här för oss och bara att läsa din historia och först att det finns fler än jag som kämpar för en viktnedgång med LCHF är enormt peppande ! Stort lycka till till dig på din resa! Lycka till på din resa också! Jag tror det finns mycket stöd här och mycket kunskap. Och att vi är fler i samma situation gör ju också att man kan hitta stöd i varandra. 3 Quote Link to comment Share on other sites More sharing options...
stoscha Posted January 9, 2014 Share Posted January 9, 2014 Jag tror att det finns ett stort värde i att formulera sej och sätta ord på de bekymmer och funderingar man har. Sen kan jag förstå att man inte vill tala om allt vitt och brett, men då kan man kanske sätta ord på det mer privat i så fall. Det viktigaste är att man inte ljuger för sej själv utan verkligen vinnlägger sej om att se sej själv sådan som man är, så man kan glädjas åt sina styrkor och jobba med sina svagheter. Det är så man blir starkare och kommer framåt 4 Quote Link to comment Share on other sites More sharing options...
beproud Posted January 9, 2014 Share Posted January 9, 2014 Hej Ligi Jag känner igen mig i vad du skrev,,, tyvärr det är inte bara du som lider med det... Tänk dig att jag har börjat och testat och mådde så bra av LCHF sen oktober men ändå kan jag inte fortsätta... Min man som började efter mig nov, gått bättre för honom , har redan förlorat 6 kilo och 9 runt midjan, jag blir så avundsjuk på honom , det var jag som förklarat allt och uppmuntrat honom och stödjer honom ju men tänker samtidigt han förtjänar det han har kämpat och inte gett upp som jag gör hela tiden ..... hoppas det går bättre för dig och mig denna gång, du kan börja skriva din dagbok här kanske så någon kan ha nytta av det ( jag typ ) hhhhh Quote Link to comment Share on other sites More sharing options...
Helene63 Posted January 10, 2014 Share Posted January 10, 2014 Välkommen LIgi!!! Du fixar det här! Som du själv skriver: låt livet börja!! Jag håller alla tummar!! Quote Link to comment Share on other sites More sharing options...
Ligi Posted January 10, 2014 Author Share Posted January 10, 2014 Hej Ligi Jag känner igen mig i vad du skrev,,, tyvärr det är inte bara du som lider med det... Tänk dig att jag har börjat och testat och mådde så bra av LCHF sen oktober men ändå kan jag inte fortsätta... Min man som började efter mig nov, gått bättre för honom , har redan förlorat 6 kilo och 9 runt midjan, jag blir så avundsjuk på honom , det var jag som förklarat allt och uppmuntrat honom och stödjer honom ju men tänker samtidigt han förtjänar det han har kämpat och inte gett upp som jag gör hela tiden ..... hoppas det går bättre för dig och mig denna gång, du kan börja skriva din dagbok här kanske så någon kan ha nytta av det ( jag typ ) hhhhh Jag hoppas att du också hittar rätt väg och kan lyckas. Det är bra i alla fall att din man är med på tåget för det är lättare att lyckas när man är två. Välkommen LIgi!!! Du fixar det här! Som du själv skriver: låt livet börja!! Jag håller alla tummar!! Tack! Quote Link to comment Share on other sites More sharing options...
Ligi Posted January 10, 2014 Author Share Posted January 10, 2014 2014-01-10 Kära dagbok, Dagen matintag: Frukost: två ägg och lite majonäs samt 55 g bacon Mellanmål: ett ägg Lunch: en ost- och rädsallad innehållande sallad, räkor, ost, lite gul och röd paprika, ett ägg, crabsticks och rhode island. Mellanmål: en ölkorv Kvällsmat: tacos med kolhydrater. Hårt tacoskal, tacosås och majs samt köttfärs, ost, röd lök och gräddfil. Kvällsmaten var planerad och medvetet valde jag att äta skalet, majsen och såsen. Jag tror det behöver gå ett tag innan jag kan välja bort detta. Vi äter alltid tacos på fredagar och det är svårt att bryta den vanan. Och för mig är hårt skal viktigt vid intag av tacos, det är en viktig del av upplevelsen. Jag kan ännu inte tänka mig något annat. Jag har lite problem rent allmänt med alla dess substitut som finns för olika saker. Jag har t ex väldigt svårt för dessa matmuffins för ordet muffins gör att munnen förbereder sig på en smak och när det kommer en annan så blir det bara helt fel. Saker och ting måste få egna namn och nya smakupplevelser behöver associseras till dessa namn. Förutom tacosen har jag lyckats över förväntan denna kväll. Även fast sötsuget är borta så är det psykiska suget inte borta. Måndag- torsdag är det inte några som helst problem men så fort helgen kommer så är det något i hjärna som kopplas in som säger att man måste ha chips och godis när det blir helg. Idag har jag inte haft så starka känslor angående detta utan har kunnat koppla bort dom rätt så snabbt. Barnen har osthjärtan men jag har inte varit sugen på att smaka. Kanske skulle varit värre om det hade varit mina älsklingschips. Tur att barnen inte tycker om dom så det inte behöver finnas i huset! Jag har varit rökare och lyckats sluta röka men jag tycker detta är mycket svårare. Jag har inte behövt befatta mig med cigaretter sedan mitt rökstopp men maten behöver jag ju stoppa i mig och förhålla mig till flera gånger varje dag, året runt, för alltid. Ibland önskar jag att det fanns ett litet magiskt piller som jag kunde ta en gång om dagen och som ersatte all mat. Jag tror det skulle vara lättare då. Imorgon är det en ny dag. Det är dags att göra en ny matlista för den kommande veckan och jag ska hitta riktigt goda rätter så jag har något att se fram emot. Ha det gott tills vi ses igen! /Ligi p.s Jag vägde mig i morse och har gått ner 2 kg senaste veckan. Jag känner också på min kappa att den sitter lösare för jag är inte lika uppsvälld som jag var för en vecka sedan. Hurra för mig! 4 Quote Link to comment Share on other sites More sharing options...
helena.e Posted January 10, 2014 Share Posted January 10, 2014 2014-01-10 Kära dagbok, Dagen matintag: Frukost: två ägg och lite majonäs samt 55 g bacon Mellanmål: ett ägg Lunch: en ost- och rädsallad innehållande sallad, räkor, ost, lite gul och röd paprika, ett ägg, crabsticks och rhode island. Mellanmål: en ölkorv Kvällsmat: tacos med kolhydrater. Hårt tacoskal, tacosås och majs samt köttfärs, ost, röd lök och gräddfil. Kvällsmaten var planerad och medvetet valde jag att äta skalet, majsen och såsen. Jag tror det behöver gå ett tag innan jag kan välja bort detta. Vi äter alltid tacos på fredagar och det är svårt att bryta den vanan. Och för mig är hårt skal viktigt vid intag av tacos, det är en viktig del av upplevelsen. Jag kan ännu inte tänka mig något annat. Jag har lite problem rent allmänt med alla dess substitut som finns för olika saker. Jag har t ex väldigt svårt för dessa matmuffins för ordet muffins gör att munnen förbereder sig på en smak och när det kommer en annan så blir det bara helt fel. Saker och ting måste få egna namn och nya smakupplevelser behöver associseras till dessa namn. Förutom tacosen har jag lyckats över förväntan denna kväll. Även fast sötsuget är borta så är det psykiska suget inte borta. Måndag- torsdag är det inte några som helst problem men så fort helgen kommer så är det något i hjärna som kopplas in som säger att man måste ha chips och godis när det blir helg. Idag har jag inte haft så starka känslor angående detta utan har kunnat koppla bort dom rätt så snabbt. Barnen har osthjärtan men jag har inte varit sugen på att smaka. Kanske skulle varit värre om det hade varit mina älsklingschips. Tur att barnen inte tycker om dom så det inte behöver finnas i huset! Jag har varit rökare och lyckats sluta röka men jag tycker detta är mycket svårare. Jag har inte behövt befatta mig med cigaretter sedan mitt rökstopp men maten behöver jag ju stoppa i mig och förhålla mig till flera gånger varje dag, året runt, för alltid. Ibland önskar jag att det fanns ett litet magiskt piller som jag kunde ta en gång om dagen och som ersatte all mat. Jag tror det skulle vara lättare då. Imorgon är det en ny dag. Det är dags att göra en ny matlista för den kommande veckan och jag ska hitta riktigt goda rätter så jag har något att se fram emot. Ha det gott tills vi ses igen! /Ligi p.s Jag vägde mig i morse och har gått ner 2 kg senaste veckan. Jag känner också på min kappa att den sitter lösare för jag är inte lika uppsvälld som jag var för en vecka sedan. Hurra för mig! Härligt när man märker att kläderna sitter lösare och vågen tickar nedåt! Har haft massor med kläder som jag senaste halvåret börjat växa ur och älskar känslan av att kunna ha dem igen! Blir en boost för att fortsätta! Jag håller med om att det är svårt att bryta det psykologiska suget! Fortsätt kämpa! Vi klarar ju detta! 1 Quote Link to comment Share on other sites More sharing options...
stoscha Posted January 11, 2014 Share Posted January 11, 2014 Taco är jättabra LCHF mat om nu så småningom kan ersätta skalet med endivesallad. Så kör vi. Majsen var svår att ta bort men det har hjälpt väldigt mycket att jag har läst en massa om odling av majs och Monsanto... Nu blir jag mest illamående när jag ser majs. 1 Quote Link to comment Share on other sites More sharing options...
Jamtlandstjej Posted January 11, 2014 Share Posted January 11, 2014 Ostchips kan också vara en variant att ta till att äta till tacos, knaprigt och gott! Ersätter nachochipsen bra tycker jag. Lycka till! 2 Quote Link to comment Share on other sites More sharing options...
Ligi Posted January 11, 2014 Author Share Posted January 11, 2014 Taco är jättabra LCHF mat om nu så småningom kan ersätta skalet med endivesallad. Så kör vi. Majsen var svår att ta bort men det har hjälpt väldigt mycket att jag har läst en massa om odling av majs och Monsanto... Nu blir jag mest illamående när jag ser majs. Ja kan jag bara få bort majsen och skalet så blir det ju bra. Det går komma lite senare tror jag. Ska försöka göra som du och läsa om odling av majs och se om det kan påverka mig i rätt riktning också Ostchips kan också vara en variant att ta till att äta till tacos, knaprigt och gott! Ersätter nachochipsen bra tycker jag. Lycka till! Jag har provat ostchips men tyckte inte alls om det. Nu kommer jag inte ihåg vilken ost jag använde men jag tyckte det smakade fränt på nåt sätt. Kanske skulle prova med en annan ost nån gång. Quote Link to comment Share on other sites More sharing options...
margaretha Posted January 11, 2014 Share Posted January 11, 2014 Ja kan jag bara få bort majsen och skalet så blir det ju bra. Det går komma lite senare tror jag. Ska försöka göra som du och läsa om odling av majs och se om det kan påverka mig i rätt riktning också Jag har provat ostchips men tyckte inte alls om det. Nu kommer jag inte ihåg vilken ost jag använde men jag tyckte det smakade fränt på nåt sätt. Kanske skulle prova med en annan ost nån gång. Gräddost blir milt och gott. Quote Link to comment Share on other sites More sharing options...
Batcow Posted January 11, 2014 Share Posted January 11, 2014 Blir ostchipsen hårda när du använder gräddost? Ibland när jag gjort ostchips blir de aldrig hårda, utan sega och går inte att använda till tacos. Jag tror det har att göra med vilken ost jag använt, men är inte säker. Quote Link to comment Share on other sites More sharing options...
margaretha Posted January 11, 2014 Share Posted January 11, 2014 Blir ostchipsen hårda när du använder gräddost? Ibland när jag gjort ostchips blir de aldrig hårda, utan sega och går inte att använda till tacos. Jag tror det har att göra med vilken ost jag använt, men är inte säker. Nej dom blir jätte krispiga riv fint på rivjärn eller lägg skivor på oljat bakplåtspapper . 1 Quote Link to comment Share on other sites More sharing options...
Batcow Posted January 11, 2014 Share Posted January 11, 2014 Nej dom blir jätte krispiga riv fint på rivjärn eller lägg skivor på oljat bakplåtspapper . Det ska jag testa, kanske redan i morgon :-) Quote Link to comment Share on other sites More sharing options...
kareng Posted January 11, 2014 Share Posted January 11, 2014 Hej Ligi! Nu kanske jag låter lite hård, men varför är det så viktigt med majs och tacochips? Om du kan bestämma dig för att "unna" dig det, kan du ju bestämma dig för att "unna" dig en bulle nästa gång. Du vet ju vart det slutat , eller hur? Jag tror att du måste bestämma dig för vad du vill en gång för alla. Vet du vad du vill? Visa för dig själv att du kan. Att redan efter någon vecka börja göra "planerade avsteg" verkar inget vidare för framtiden tycker jag. Jag lovar att det går att ha fredagsmys utan bröd och majs. Allt annat, som i alla fall vi har när vi äter taco, är ju helt ok - olika ovanjordsgrönsaker, lök, gräddfil/creme fraiche, riven ost, tomatsalsa. Köttfärskryddningen blandar jag själv för det är så mycket konstigt i den man köper färdig. Frossa istället i det som du tycker är riktigt gott inom LCHF så här i början. Unna dig sådant som inte sätter igång kolhydratssug. Efter ett tag när kroppen kommit i balans är det inte säkert att du behöver unna dig lika mycket längre. Vi på forumet vill ju inte att du är en av dem som bara försvinner en dag och som vi aldrig får veta hur du mår eller hur det går. 1 Quote Link to comment Share on other sites More sharing options...
Y62 Posted January 11, 2014 Share Posted January 11, 2014 Jag äter tacos utan bröd med kniv och gaffel direkt på tallriken. Inga problem 3 Quote Link to comment Share on other sites More sharing options...
Ligi Posted January 11, 2014 Author Share Posted January 11, 2014 Gräddost blir milt och gott. Jag får prova det! Quote Link to comment Share on other sites More sharing options...
Ligi Posted January 11, 2014 Author Share Posted January 11, 2014 Hej Ligi! Nu kanske jag låter lite hård, men varför är det så viktigt med majs och tacochips? Om du kan bestämma dig för att "unna" dig det, kan du ju bestämma dig för att "unna" dig en bulle nästa gång. Du vet ju vart det slutat , eller hur? Jag tror att du måste bestämma dig för vad du vill en gång för alla. Vet du vad du vill? Visa för dig själv att du kan. Att redan efter någon vecka börja göra "planerade avsteg" verkar inget vidare för framtiden tycker jag. Jag lovar att det går att ha fredagsmys utan bröd och majs. Allt annat, som i alla fall vi har när vi äter taco, är ju helt ok - olika ovanjordsgrönsaker, lök, gräddfil/creme fraiche, riven ost, tomatsalsa. Köttfärskryddningen blandar jag själv för det är så mycket konstigt i den man köper färdig. Frossa istället i det som du tycker är riktigt gott inom LCHF så här i början. Unna dig sådant som inte sätter igång kolhydratssug. Efter ett tag när kroppen kommit i balans är det inte säkert att du behöver unna dig lika mycket längre. Vi på forumet vill ju inte att du är en av dem som bara försvinner en dag och som vi aldrig får veta hur du mår eller hur det går. Jag tror att jag är rädd för att ge upp allt innan jag ens börjat om allt för mycket tas bort på en gång. Det är väl därför det var så viktigt med taccoskal och majs. Jag tror inte att jag såg det som att jag unnade mig det utan mer att jag bestämde mig för att äta det (för mig är det en skillnad men jag vet inte hur jag ska förklara det ), Så här i början så är jag fortfarande väldigt beroende av socker och just nu önskar jag ju bara att någon skulle kunna uppfinna ett socker jag kunde äta utan att det är dåligt för min hälsa. Jag vet att jag vill gå ner i vikt, jag måste gå ner i vikt och jag vet också att att jag mår väldigt bra av lågkolhydratskost. Men samtidigt önskar jag verkligen att jag kunde äta godis och chips också. Jag vet att jag inte kan äta godis och chips och jag tänker inte äta godis och chips men jag vill. Jag hoppas att jag någon dag kan sluta tänka att jag missar saker genom att avstå från allt det jag älskar i sockerväg. I alla blogger jag läser så är det så många som har lyckats leva utan socker trots att de verkar varit sockerberoende som mig så jag hoppas att jag också kommer dit någon dag. Just här och nu så har jag inte riktigt konsensus i huvudet. Jag har en liten djävul som sitter på axeln och försöker intala mig om att ett liv utan socker och kolhydrater är ett liv utan glädje (så talar en sann missbrukare). 2 Quote Link to comment Share on other sites More sharing options...
Ligi Posted January 11, 2014 Author Share Posted January 11, 2014 2014-01-11 Kära dagbok, Idag är det lördag och det har tidigare inneburit godis och chips. Suget efter detta har redan börjat någon gång under torsdagskvällen och även fast jag avsatt lördagar till att äta så har jag tjuvstartat på fredagar och ätit upp resterna på söndagar. Jag har inte sett fram emot denna lördag då jag varit rädd för denna dag sedan föregående vecka. Förra helgen åt jag inte heller godis eller chips på lördagen men hela julen var fylld av diverse frosserier så jag var rätt mätt på allt. Nu har det gått en vecka och jag trodde att jag skulle sitta här och gå alla på nerverna men det gör jag inte. Visst kommer tankar på det som brukar vara men jag har faktiskt inte varit sugen. Jag har ätit mina tre måltider och varit nöjd med det. Funderade ett tag på att göra en efterrätt på LCHF-vis eller kanske äta lite mörk choklad men bestämde mig för att avvaktan några veckor så jag inte triggar igång något. Maken och jag har precis avnjutit en middag men baconlindad ost, stekt blomkål och tomatsås och jag är så mätt och nöjd. I kylen ligger brieost om jag skulle bli sugen på något senare. Det har varit en väldigt bra dag och jag är nöjd över mig själv! Bra gjort Ligi! Dagens meny Frukost: ett ägg, lite majonäs och 4 skivor bacon Lunch: sallad med räkor, kräftstjärtar, ost, mozzarella, gruka och rhode island. Kvällsmat: stekt baconlindad ost, stekt blomkål och tomatsås Ha det så gott tills vi ses igen! /Ligi 6 Quote Link to comment Share on other sites More sharing options...
Ligi Posted January 12, 2014 Author Share Posted January 12, 2014 2014-01-12 Kära dagbok, Det känns som jag varit mätt hela dagen. Härlig känsla för om jag är mätt så känner jag mig nöjd och inte sugen på något. Det är så skönt att vara hemma för här blir jag inte hungrig på samma sätt som när jag jobbar. Maken och barnen åt snabbmat men inte jag. Jag gjorde istället otroligt goda oopsiebröd och på dom hade jag på vitlökssmör, crème frachie, räkor, rödlök och svart stenbitsrom. Fantastiskt gott! Smakar som langos och jag älskar langos! Jag är lite otålig med viktnedgången. Vill att det ska gå fort, fort, fort nu i början så jag kommer ner på en vikt där jag orkar ta mig ut och gå. Just nu är det bara så himla jobbigt och alls roligt. Känner mig inte speciellt upplyft efter en promenad utan mer utpumpad. Det är så tröttsamt att jämt flämta efter andan så fort jag gjort något lite mer fysiskt än vanligt. Jag ser fram emot att få bättre kondition! När jag kommer under 115 kg tänker jag att jag ska börjar lite smått att bygga upp min kondition. Det är 4 kg dit... Dagens meny: Frukost: omelett med bacon och champinjoner Lunch: smarriga oopsiebröd med massa gott på Kvällsmat: fläskfilégryta med champinjoner, lök och blomkålsmos. I morgon är det dags att jobba igen. Sista vecka på mitt jobb, på måndag om en vecka börjar ett nytt äventyr! Ha det gott tills vi ses igen! /Ligi 1 Quote Link to comment Share on other sites More sharing options...
Ligi Posted January 14, 2014 Author Share Posted January 14, 2014 2014-01-14 Kära dagbok, Det är tungt nu, väldigt tungt! Min värld består av godis just nu känns det som och jag står där i mitten och har lust att stänga in mig i ett rum där jag är i full kontroll av alla syn- och hörselintryck. Igår pratades det om godis, bakverk och efterrätt hela dagen känns det som. På eftermiddagsfikat satt några kollegor till mig och pratade om fikat som skulle ordnas till veckans team-möte. Glass, maränger, jordnötter och kolasås är tydligen en riktigt höjdare som alla ska få smaka på, alla utom jag då för jag äter ju inte socker. Jag får ordna mitt eget fika. Jag är inte sugen egentligen på sött men när det pratas om det hela, hela, hela tiden så påverkas jag och blir sugen. Och det blir ju inte bättre av att komma och hämta min 6-åring och när jag öppnar hennes ryggsäck för att lägga i kläder så ser jag en godispåse med hennes namn på. Dom hade tydligen haft julgransplundring och alla barnen fick en godispåse av jultomten. Dagen idag har nog inte varit så mycket bättre. Det eviga godispratet har fortsatt och det har gått en stadig ström av kollegor ner till godisaffären som ligger granne med jobbet. På fikat nu i eftermiddag satt dom där och mumsade på sitt godis och jag är så avundsjuk! Jag vill också äta godis och glass. Jag är sugen på godis och glass för det är det jag hör talas om hela dagarna! Jag har idag och igår funderat mycket på vad jag vill egentligen och det jag vill är att må bra. Jag vill gå ner i vikt och jag vill stanna där när jag väl gått ner. Jag vill må bra och tycka om mig själv igen. Jag vill inte äcklas av det jag ser i spegeln. Jag vill inte skämmas för hur jag ser ut och ständigt tänka på vad jag tror att andra personer tycker om mig. Jag ville inte att mina barn ska skämmas för mig eller att deras kompisar ska prata om mig (inget som jag hittills hört har hänt men man vet ju aldrig). Jag vill vara aktiv och hitta på saker med min familj. Jag vill och ork och energi. Jag vill kunna gå upp för en trappa utan att flämta efter luft och jag vill kunna springa till bussen utan att känna att mina lungor håller på att sprängas. Jag vill kunna leva ett liv utan att behöva hindras av min vikt. Jag vill vara lycklig. Jag vill också kunna äta godis, glass, chips, snabbmat och andra onyttigheter ibland. Just nu kan jag inte förstå hur jag ska kunna leva ett liv utan det. Går det att få bort dessa tankar? Det är inte hållbart att jag skulle klara av ett liv utan alla dessa onyttigheter om jag hela tiden går och längtar efter det. Är det något fel på mig som inte bara kan ta mig i kragen och bestämma mig en gång för alla att det får vara nog? Som jag skrev i början så är det tungt nu, väldigt tungt MEN jag har inte fallit för frestelse och ätit något olämpligt. Jag har hållit mig till mina ägg när de andra ätit sitt godis och jag har ätit fantastiskt goda middagar och luncher. Nu gäller det bara att fortsätta! Ha det gott! /Ligi 4 Quote Link to comment Share on other sites More sharing options...
stoscha Posted January 14, 2014 Share Posted January 14, 2014 Vad fantastiskt stark du är! Jättebra jobbat! Det värsta är huvet. Ju längre du klarar av att stå emot desto lättare kommer det att bli. Ska du ha lite smågott som du kan förgylla det hela med när de andra sitter och äcklar sej? Goda oliver? Några små körsbärstomater? Små osttärningar? Bitar av ölkorv? Ekologiska rostade kokosflarn? Etc Det viktiga är att du inser att det här också är godis, även om det inryms i din nya kost, så du ska inte överäta. Men bara känslan av att du också kan fira tillsammans med de andra, men det du firar med är nåt som läker och bygger upp. Deras äckel bara försurar och bryter ner. 4 Quote Link to comment Share on other sites More sharing options...
LottaJ Posted January 14, 2014 Share Posted January 14, 2014 Kämpa på Ligi. Läs Mys blogg och en annan sak, måste du fika och lyssna på allt godis prat? Jag hoppar oftast över fikan på jobbet, det bjuds ofta på godsaker och det vill jag inte äta. Ibland behöver jag förklara mig varför inte jag äter kakan. Ibland får jag höra vad duuuuktig jag är som inte äter osv, osv. Det blir ingen trevlig fika oavsett. Så, nej, jag tar mitt kaffe eller te vid datorn, kanske unnar mig att slösurfa lite, eller får gjort det jag behöver. Så, fundera på om du kan hoppa över fikat. Som ändå inte verkar vara så trevligt. Ett annat tips är att ha lite kokosfett på jobbet, jag tar det i teet på eftermiddagarna om jag blir lite sugen. 4 Quote Link to comment Share on other sites More sharing options...
stoscha Posted January 14, 2014 Share Posted January 14, 2014 Jag har fördelen av att jobba i Stockholm där ingen normalt umgås utan att vara tvingad till det om man inte verkligen har Gemensamma intressen. Dessutom är jag dubbelt så gammal som alla på jobbet så alla räknar med att jag är knäpp på nåt sätt i alla fall eftersom jag aldrig deltar på nån afterwork eller nåt. (jag är i alla fall tillräckligt gammal för att inte tycka baksmälla är värt ens en gratismiddag, och definitivt inte eftersom jag har 2tim hem) 1 Quote Link to comment Share on other sites More sharing options...
helena.e Posted January 14, 2014 Share Posted January 14, 2014 Du är stark som står emot och kämpar skitbra! All eloge till dig! Jag vet att det är svårt att stå emot, speciellt de där chipsen och godisen. Jag har en sambo här hemma som också är chips och godis galen och bara för en timme sedan satt han med en skål chips och moffade i sig i soffan. Jag vart också lite sugen så hämtade en liten skål med hemmagjorda kokoschips och knaprade på. Oftast, för mig i alla fall, så handlar det inte om onyttigheterna i sig. Det handlar om att sitta och tugga på någonting precis som alla andra. Snabbmat är jag lite dåligt insatt i men på nyårsdagen så var man ju bakfull och alla skulle äta pizza, thaimat och kebab. Jag tog en kebabsallad med extra fetaost och massor med kebabsås. HUR gott som helst och helt utan äckliga, sliskiga små pommes! Och jag slapp paltkoman efteråt! En fundering jag har hänger lite ihop med LottaJ här uppe och det är att skippa fikan, och kanske ta en snabb promenad istället. Då känner man sig jäkligt duktig när man kommer tillbaka och ser de andra sitta och moffa godis och driva sina kroppar i fördärvet. Kanske ett alternativ, vad vet jag! Men kämpa på! Du klarar detta och det är bara din hjärna som spökar med dig. Vi klarar detta! Det är bara att kolhydrater och socker finns överallt i vår värld. På arbetsplatser, på dagis och hemma. Det är så accepterat i vårat samhälle. Men vi vet vad det gör emot oss. Så kämpa på! Du är stark! 2 Quote Link to comment Share on other sites More sharing options...
Ligi Posted January 16, 2014 Author Share Posted January 16, 2014 Tack för era kommentarer i tisdags! Jag var inne och läste även fast jag inte orkade svara då. Ibland blir det lite lättare när man får "höra" att man är bra I tisdags var det verkligen fruktansvärt och jag bestämde mig då för att jag skulle äta en massa godis på lördag. Så kom onsdag och allt kändes lite lättare igen, inte samma sug som jag hade dagen innan. Jag gjorde dessutom kesoplättar som jag åt med grädde och lite blåbär och det kändes så där lyxigt att unna sig. Tankarna på att äta godis på lördagen fanns fortfarande kvar då jag på morgonen vägde mig (väger mig varje morgon även fast jag vet att jag inte ska göra det men det är bara på fredagar som jag liksom registrerar resultatet) och vågen visade att jag gått ner 4 hekto. Jag tänkte skitsamma med alltihopa! Ska jag behöva utstå och stå emot sådana begär och sen inte få något för det ens en gång, då spelar det ingen roll att jag äter godis en dag. Men så kom dagen idag och jag vägde mig igen och det måste varit något med min våg igår för nu har jag gått ner. Jag hade inget sug idag och jag ska INTE äta godis på lördag! Fikastunden på jobbet är en viktigt del för mig. Jag jobbar inom ett väldigt psykiskt jobbigt yrke och jag behöver få mina pauser om dagen där jag bara kan sitta och skratta med mina kollegor. Men jag kommer sluta jobba imorgon för att börja studera på måndag så det löser sig i alla fall med fikarasterna. Idag var det fika under vårt gruppmöte som vi har varje vecka och det bjöds på maränger, glass, grädde, såser och jordnötter. Jag köpte några små castello miniostar och var så nöjd med det! Mina kollegor undrade om jag verkligen inte tyckte det var jobbigt att stå emot glassen och allt det och jag svarade att det inte var det just idag men att jag har mina dagar när det går tyngre. En annan kollega tycker jag är så duktig som klarar av att äta LCHF, hon har provat men inte lyckats. Så idag går jag med känslan att jag är bra och stark som står emot. Och dom där ostarna jag åt var himmelska och till skillnad mot de andra höll jag mig pigg hela mötet! 5 Quote Link to comment Share on other sites More sharing options...
helena.e Posted January 16, 2014 Share Posted January 16, 2014 Fortsätt så och kom ihåg den känslan! Jag tror stenhårt på dig ! Kör hårt! Quote Link to comment Share on other sites More sharing options...
Recommended Posts
Join the conversation
You can post now and register later. If you have an account, sign in now to post with your account.
Note: Your post will require moderator approval before it will be visible.