Johanna07 Posted January 31, 2014 Share Posted January 31, 2014 Spannmål utgör basen av födan i våra industriella civilisationer och innefattar ris, majs, vete, korn råg och havre med flera. Tidigare har jag här fokuserat mycket pp de negativa hälsoeffekterna av enbart gluten som är ett av de försvarssystem som utvecklats för att attackera vår matsmältning och hälsa. Men naturligtvis har växter fler vapen i sin arsenal . Detta är första delen av två som handlar om dessa vapen. http://karlhulten.se/7-goda-skal-att-undvika-spannmal-1-av-2/ 1 Quote Link to comment Share on other sites More sharing options...
qul Posted January 31, 2014 Share Posted January 31, 2014 Karl Hultén är bra, han läser jag ofta inlägg av. Man blir ju dock mörkrädd över allt detta som skrivs om spannmål och dess effekter. Särskillt när ens son är väldigt kräsen och vi har svårt att få i honom mycket annat än kolhydratsrika produkter som havregrynsgröt och pasta. Kött åker oftast ut direkt, bara korv som enkelt går ner. Han älskar gröt och vi gör havregrynsgröt till honom till frukost och kvällsmat. Man blir orolig att man ska förstöra honom, men vad gör man när dom inte vill äta något annat? Han är redan tunn som en sparris (2år) och man blir överlycklig över varje matbit man lyckas få i honom. 2 Quote Link to comment Share on other sites More sharing options...
dufva Posted January 31, 2014 Share Posted January 31, 2014 "Man blir orolig att man ska förstöra honom, men vad gör man när dom inte vill äta något annat?" @qul Bästa sättet att förstöra ett barns relation till mat är att skapa ångest inför måltiderna Därför gör man lämpligen tvärtom Man ger ungen lite valmöjligheter både vad gäller maten och portionsstorlekar Sen lämnar man rummet om man inte kan hålla sig lugn pga egna tvångsföreställningar Lyckas man tagga ner temperaturen några grader börjar vanligen ungen efter ett tag utforska vad som står på bordet och efterapar dessutom oftast föräldrarnas upplägg Det gör inget om din son bara äter havregrynsgröt tills han börjar skolan om 5 år Jämfört med många andra kosthållningar är det trots allt rätt så ok med havre mjölk & en skvätt sylt Det enda du behöver tänka på när det gäller en 2-åring är ATT det står mat på bordet och att VAD som står där har du ännu oinskränkt makt till att reglera ...och ingen frisk unge svälter någonsin ihjäl om det står mat på borden Yes! Jag har barn själv 5 Quote Link to comment Share on other sites More sharing options...
Tuva Posted January 31, 2014 Share Posted January 31, 2014 Karl Hultén är bra, han läser jag ofta inlägg av. Man blir ju dock mörkrädd över allt detta som skrivs om spannmål och dess effekter. Särskillt när ens son är väldigt kräsen och vi har svårt att få i honom mycket annat än kolhydratsrika produkter som havregrynsgröt och pasta. Kött åker oftast ut direkt, bara korv som enkelt går ner. Han älskar gröt och vi gör havregrynsgröt till honom till frukost och kvällsmat. Man blir orolig att man ska förstöra honom, men vad gör man när dom inte vill äta något annat? Han är redan tunn som en sparris (2år) och man blir överlycklig över varje matbit man lyckas få i honom. Jag har en sån (numera vuxen men lika tanig som då) hemma. Vi bestämde oss tidigt för att inte tvinga något mer än att man måste smaka. Man behöver inte ens svälja om man inte tycker om det. Vi lagade däremot aldrig separata måltider, dög inte det vi åt fanns det alltid knäckemacka med smör och ost som enda alternativ. Hade vi gett honom det han ville varje gång hade han aldrig någonsin ätit som folk, hehe. Som det nu var så var det som var alternativet inte så himla spännande, inte otäckt på något vis men inte speciellt upphetsande heller. Och så vräkte vi på fett överallt där vi kunde smyga in det, grädde i såser och smör i just havregrynsgröten o.s.v. 3 Quote Link to comment Share on other sites More sharing options...
Erik 2 Posted January 31, 2014 Share Posted January 31, 2014 Smyga in fett överallt är ett supertips! Jag läser mycket om barn med diagnos (ADD/ADHD/Autism osv) de uppvisar tydligen slående likheter vad gäller födointaget, de vill ofta bara äta det sämsta, kolhydrater. För en gångs skull håller jag inte med Dufwa. Jag tror man måste sätta in lite moteld. Natasha Campbell McBride (Gut and Psychology Syndrome), är tex av den uppfattningen att detta är för viktigt för att man ska tro att det går över. Hon föreslår tex att man kan köpslå, de får en liten mängd av det de helst vill ha (dock kanske bara en gång i veckan, lördagsgodis) om de först äter det du säger att dom ska äta hela veckan, och de ska äta upp. Här finns en berättelse. http://www.autismndi.com/resources/additional-information/we-rescued-our-child-from-autism.html 4 Quote Link to comment Share on other sites More sharing options...
LottaJ Posted January 31, 2014 Share Posted January 31, 2014 Karl Hultén är bra, han läser jag ofta inlägg av. Man blir ju dock mörkrädd över allt detta som skrivs om spannmål och dess effekter. Särskillt när ens son är väldigt kräsen och vi har svårt att få i honom mycket annat än kolhydratsrika produkter som havregrynsgröt och pasta. Kött åker oftast ut direkt, bara korv som enkelt går ner. Han älskar gröt och vi gör havregrynsgröt till honom till frukost och kvällsmat. Man blir orolig att man ska förstöra honom, men vad gör man när dom inte vill äta något annat? Han är redan tunn som en sparris (2år) och man blir överlycklig över varje matbit man lyckas få i honom. En 2-åring svälter sig inte självmant. Han äter det han behöver, lita på honom! Jag läste en artikel av Malin Alvén, barnpsykolog, hon sade att man kan tänka att barn äter, för dem är det lika naturligt som att andas, de svälter sig inte frivillig, lika lite som de slutar andas frivilligt. OCH, lika lite som du vet hur hungrig din man är vid en viss måltid, lika lite vet du ju hur hungrig ditt barn är? Lita på ditt barn! Det är ju toppen att servera havregrynsgröt med lite extra fett nedsmuget! Vi har bara frågat våra barn om de är mätta när de vill gå från bordet eller slutar äta. Svarar de ja, så litar vi på dem. Vi har alltid haft det ganska trevligt kring matbordet tillsammans med våra barn, där vi äter för att må bra och bli mätta. Men det är klart man varit orolig ibland när man tycker att "herregud, han äter INGENTING"... Men så någon eller några dagar senare äter han som en häst. Jaha. Tur att barn är intelligenta :-) 1 Quote Link to comment Share on other sites More sharing options...
qul Posted January 31, 2014 Share Posted January 31, 2014 En 2-åring svälter sig inte självmant. Han äter det han behöver, lita på honom! Jag läste en artikel av Malin Alvén, barnpsykolog, hon sade att man kan tänka att barn äter, för dem är det lika naturligt som att andas, de svälter sig inte frivillig, lika lite som de slutar andas frivilligt. OCH, lika lite som du vet hur hungrig din man är vid en viss måltid, lika lite vet du ju hur hungrig ditt barn är? Lita på ditt barn! Det är ju toppen att servera havregrynsgröt med lite extra fett nedsmuget! Vi har bara frågat våra barn om de är mätta när de vill gå från bordet eller slutar äta. Svarar de ja, så litar vi på dem. Vi har alltid haft det ganska trevligt kring matbordet tillsammans med våra barn, där vi äter för att må bra och bli mätta. Men det är klart man varit orolig ibland när man tycker att "herregud, han äter INGENTING"... Men så någon eller några dagar senare äter han som en häst. Jaha. Tur att barn är intelligenta :-) Låter jag så feminin när jag skriver att du tror jag är tjej? Quote Link to comment Share on other sites More sharing options...
Tuva Posted January 31, 2014 Share Posted January 31, 2014 En 2-åring svälter sig inte självmant. Han äter det han behöver, lita på honom! Jag läste en artikel av Malin Alvén, barnpsykolog, hon sade att man kan tänka att barn äter, för dem är det lika naturligt som att andas, de svälter sig inte frivillig, lika lite som de slutar andas frivilligt. OCH, lika lite som du vet hur hungrig din man är vid en viss måltid, lika lite vet du ju hur hungrig ditt barn är? Lita på ditt barn! Det är ju toppen att servera havregrynsgröt med lite extra fett nedsmuget! Vi har bara frågat våra barn om de är mätta när de vill gå från bordet eller slutar äta. Svarar de ja, så litar vi på dem. Vi har alltid haft det ganska trevligt kring matbordet tillsammans med våra barn, där vi äter för att må bra och bli mätta. Men det är klart man varit orolig ibland när man tycker att "herregud, han äter INGENTING"... Men så någon eller några dagar senare äter han som en häst. Jaha. Tur att barn är intelligenta :-) Ja och nej. De svälter inte självmant, det stämmer. Men om man tillåter en liten unge med lite pilliga preferenser att välja helt själv kan det sluta med mamma scans köttbullar och pulvermos i flera månader i sträck. Ingen höjdare. Själv var jag som min son; extremt pillig med mat. Till skillnad från mig var min mamma mycket "snäll" och jag fick det jag ville ha: köttfärssås och spagetti och ett par andra rätter som jag "godkände". Visst, jag åt. Men jag var tanig, hade atopiska exem och var allmänt nervös som liten och det var fullkomligt normalt för mig att vara sjuk 4-8 ggr om året. Just därför är det viktigt att det de erbjuds är av bra kvalitet och inte bara det många desperat tar till: söta yoghurtar, mackor o.s.v. Man kan ju tillåta sig ha lite is i magen för det stämmer ju: de svälter sällan ihjäl frivilligt de små liven och om man har hoppat över EN "äcklig" måltid brukar nästa smaka lite mindre "äckligt". 1 Quote Link to comment Share on other sites More sharing options...
Johanna07 Posted January 31, 2014 Author Share Posted January 31, 2014 Definitivt värt att läsa Natasha McBrides bok angående barn och picky eating och hur det ibland kan bero på obalans i tarmfloran. 3 Quote Link to comment Share on other sites More sharing options...
Ti Ti Posted February 1, 2014 Share Posted February 1, 2014 Hur man gör havregrynsgröt "nyttigare", dvs minskar fytaterna: http://www.ledgenomexempel.se/om-du-inte-kan-leva-utan-grot-sa-gor-den-ordentligt/ 2 Quote Link to comment Share on other sites More sharing options...
LottaJ Posted February 2, 2014 Share Posted February 2, 2014 Låter jag så feminin när jag skriver att du tror jag är tjej? Ha, ha, det gick nog av bara farten, reflekterade inte över könet. Sedan brukar det vara mammorna som är mest stressade över vad barnen äter och inte. Män tenderar att vara lite mer relaxed... Lycka till nu ialla fall! Quote Link to comment Share on other sites More sharing options...
Lisabet Posted February 2, 2014 Share Posted February 2, 2014 Barn svälter sig inte frivilligt.... Så trodde jag också, men när mitt barnbarn var tre år, så bestämde hon sig för att sluta äta, för hon blev så dålig och hade ont i magen efter varje måltid. Tvång där hade verkligen inte hjälpt, tvärtom! Dottern prövade olika saker, och efter att ha uteslutit mjölkprodukter (trots bvc:s avrådan) så blev det bättre. Med en bra (och resonabel barnläkare) har hon hu intyg på allt hon inte tål (och det är ganska mycket), och mår bra. Hon är mycket noga med vad hon äter, att det inte innhåller ngt hon inte tål. 2 Quote Link to comment Share on other sites More sharing options...
Recommended Posts
Join the conversation
You can post now and register later. If you have an account, sign in now to post with your account.
Note: Your post will require moderator approval before it will be visible.