Att övervinna ett matberoende för att alls kunna lägga om kosten

[Nytt Liv]

Hej alla!

 

Jag är nytillkommen här och har tittat runt och läst så ögona blöder, bland annat de varma, inspirerande sidorna i Monki_65:s tråd ”Dagbok: Äta mig frisk”.

 

Sedan jag födde barn för 16 år sedan har jag haft problem med vikten. Innan var jag alltid slank. För tio år sen träffade jag på teorierna kring Atkins och sedermera LCHF. Jag läste på och prövade, resonemangen var väl underbyggda och metoderna fungerade.

 

Så varför är jag inte smal?

 

Saken är den att jag inte ens får tips nr 1 i Kostdoktorns lista  -- ”Välj lågkolhydratkost” -- att fungera.

 

Eftersom jag tidigare i livet åkt dit på och gjort mig fri från både cigaretter och alkohol, misstänker jag starkt att det rör sig om ett beroende också nu, den här gången av socker och mjöl. Så fort jag står på LCHF-kost blir kroppen lugn och släpper suget efter sötsaker. Men när det gått en tid lägger vad jag misstänker är någon mekanism i hjärnan krokben och lurar mig att äta det som inte är bra för mig, och så förtvivlar jag och glider tillbaka i matträsket.

 

Sluta röka gick med hjälp av receptfria nikotintuggummin, sen gjorde jag mig av med vanan att tugga såna (passade på när jag bytte miljö på resa), och numera är det som om jag aldrig hade rökt. Alkoholen var svårare, jag hade ett hiskligt humör i tre veckor och tyckte enormt synd om mig, men jag genomförde det ändå och dessutom helt på egen hand. Edit: 13 år sen nu. Men maten… det är som förgjort.

 

Går det ens att klara det utan hjälp? Landets enda beroendekunniga på socker säger nej. Hennes recept är att man anmäler sig till hennes fyradagarskurs (och lägger till resa och hotell om man inte bor på orten) (sjukvården hjälper inte till att betala, deras beroendekliniker har händerna fulla med knarkarna och de som spelat bort hus och hem, och säger hjälpsamt att du kan väl äta lite mindre bara). På sagda kurs får man förutom en mängd kunskap ett värdefullt nätverk bestående av kursdeltagarna att peppas av och peppa. Hon rekommenderar också att man därefter söker sig till OA (Anonyma Överätare) och går där på regelbundna möten. Detta förutom att man behöver laga i stort sett all mat själv eftersom i stort sett all mat man köper färdig har socker som en av ingredienserna, vilket är ödesdigert att få i sig eftersom det kan trigga ett återfall.

 

Jag tror säkert att man har stor chans att lyckas på det viset, men tycker också att det verkar kräva stora resurser i form av både pengar och tid.

 

Är det möjligt att klara sig ur detta matberoendes järngrepp på egen hand? Jag är trött på att vara slav under lasten och längtar efter frihet. Jag vill börja nu! Jag har idéer och strategier, men fungerar de och är det tillräckligt? Kan mitt mål – ett nytt sockerfritt, mjölfritt liv – bli verklighet?

 

Hej forum, jag hoppas att vi som tampas med liknande svårigheter kan hjälpas åt att stötta varann!

[Prälleskrället]

Jag har samma problem som du och eftersom jag varken har pengarna eller tiden att lägga på kurs/ avgiftning måste jag tro att det går ändå. Det får inte vara en rikemansgrej att vara drogfri och frisk. Vi måste klara det lch vi får stötta varandra här så gott vi kan. Har ätit lchf i snart två månader och det funkar än så länge. Har så sakteliga börjat inse att jag aldrig mer kan smaka socker för då är det kört. Känner en stor sorg när jag tänker på det men tror det går över så småningom.

[sjal]

Hej! Jag har aldrig rökt, däremot haft ett oerhört komplicerat förhållande till alkohol. Tog mig liksom du mig ur det på egen hand.

 

Och jag tänker såhär: du har haft beroenden men du har också haft kraft att ta dig ur dem. Tillåt dig att känna dig stark och stolt! Jag inbillar mig att vi med beroendesjukdomar också kan bli lika starka åt det positiva hållet. Tänk all tid och kraft dom kan läggas på att smussla med sitt drickande eller hitta ursäkter för att behöva röka en cigarett. Ta sedan den kraften och envisheten och använd den på något hälsosamt och långsiktigt hållbart: j*klar vad det kan bli åka av!

[stoscha]

Peppning kan du få här.. Och har du hittat till Mys blogg lchfingenjören? Hon har en del verktyg när sockertrollet börjar med sina förförelsekonster.

sen kör hon med vrålätardagar, vilket inte skulle funka på alla tror jag. Lika väl som man är nykter alkoholist tror jag att man måste bli avgiftad sockerist om man har dessa problem.

Det är en sorgebearbetning att gå igenom för att begrava sockerbehovet, likaväl som det är en sorg att veta att man aldrig kommer att ta en cigarett igen. Dessutom är det knepigare för det finns överallt. Men du som varit så stark och fixat så mycket tidigare kommer att fixa detta också, för vinsterna är ju så stora.

Välkommen till oss!

[Majabella]

Sockersorgen är som annan sorg (oftast) intensivast i början och avtar med tiden. Men jag är med på resonemanget, jag kunde i början komma att tänka på och sakna kolhydratbomber som jag inte ens var sugen på när jag var en blandkostare. Och precis som med cigaretter så är det bästa skyddet avståndet till den senaste cigaretten.

[AnnaBanana]

 Vi är nog många här som känner igen oss i det du beskriver. Jag har också slutat röka (många gånger!!) och till slut kunde jag sluta för gott. Kanske är det samma sak med maten - sockersuget, att du måste sluta många gånger innan det äntligen går att sluta för gott. Lycka till!

[Limp]

Jag har ungefär snarlik bakgrund som dig. Lyckades sluta röka länge sedan efter massa omtag p.g.a att jag var kedjerökare och "fimpade" i stort sett även alkoholen samtidigt för att slippa röksug och risk för återfall. Utifrån det insåg jag sedan många... många år senare att visst hade jag matmissbruk och sockerberoende.

 

Min metodik var följande för att vänja kroppen vid lågkolhydratkost:

 

- jag beslöt att äta mig frisk och göra av med mitt sista "lass"... maten

- jag läste allt på internet om teknik och taktik beträffande lågkolhydratkost

- jag köpte böcker och läste

- jag beslöt att äta monotont om det skulle behövas för att lyckas

- jag beslöt att bli litet mer självisk beträffande maten och strunta i vad omgivningen tyckte och tänkte

- jag hoppade över alla recept som inte deklarerade kolhydratmängderna

- jag skippade allt godis inkl. chodlad och alla konstgjorda sötningsmedel

- jag tömde skafferiet från all "felaktig" mat inkl. kakaopulver

- jag skrev en lista över all mat jag älskade

- jag strök över all mat från min lista som innehöll mer kolhydrater än 5 gram hektot

- sedan började jag äta efter min lista

- jag slutade belöna mig med mat

- jag beslöt att inte att ha bråttom, eftersom fettman smugit på över årtionden, kunde det gärna få ta den tiden det ville att att försvinna

 

I dag har det gått nästan  2 år sedan starten och 60 kg övervikt har försvunnit av sig själv utan att jag varit minsta hungrig. Jag har hållit mig från alla återfall och fortsätter äta min älsklingsmat. Fest varje dag ! Med tanke på att smaken min förändrats under resans gång, har min "lista" blivit mycket längre.

 

Jag är säker på att du kommer lyckas, bara du håller huvet på skaft !

 

Beroenden är just bara beroenden och metodiken att bli av med dem är nog rätt så lik varandra... är landsvägen för stenig att gå barfota på... väljer man antingen en annan väg eller tar skor på sig !

[HelenaB]

Hej Nytt Liv!

 

Du skriver "Eftersom jag tidigare i livet åkt dit på och gjort mig fri från både cigaretter och alkohol, misstänker jag starkt att det rör sig om ett beroende också nu, den här gången av socker och mjöl. Så fort jag står på LCHF-kost blir kroppen lugn och släpper suget efter sötsaker. Men när det gått en tid lägger vad jag misstänker är någon mekanism i hjärnan krokben och lurar mig att äta det som inte är bra för mig, och så förtvivlar jag och glider tillbaka i matträsket."

 

Förutom det om alkohol skulle det kunnat vara mig för några år sedan du beskriver.

Jag visste också precis hur och vad jag skulle äta, och mådde jättebra när jag höll mig till det men... Jag läste också detta om att man inte kan lösa detta ensam och var inte heller övertygad om att detta var sant. Jag känner spontant ett stort motstånd till alla "sanningar" som går ut på att jag tvingas in i en enda lösning. 

 

Och nej, det är inte helt sant, det finns inte bara en enda lösning. Jag sitter inte inne med en sanning som gäller för alla men väl den som gäller mig. Så det jag skriver är hur jag lyckats ta mig ur eländet.

 

Jag har i hela mitt vuxna liv kämpat med vikten och ett dysfunktionellt förhållande till födointag. Uppvuxen i en familj där pappa var alkoholist så hade jag inte så bra grepp om vad som kunde klassas som normala beteende. Jag prioriterade alltid godis, efterrätter, mackor mm framför riktig mat. Jag lyckades sluta röka efter att ha näst intill kedjerökt i 10 år. I olika omgångar gick jag upp och ner i vikt och kände mig väldigt maktlös inför det. Hur kunde det komma sig att jag inte kunde fixa detta när jag fixade att sluta röka? Är jag en karaktärslös människa som alla "ät-mindre-spring-mera" människor gör gällande?

På hösten 2009 kom jag i kontakt med LCHF efter att ha provat GI och läst på om det och hur det funkar. Jag läste en studierapport där man jämfört viktnedgång mellan LCHF och GI och konstaterade att deltagarna efter 6 månader gått ner 2 kilo mer. Författarna var ljummet imponerade av skillnaden men jag var intresserad av att gå ner även de 2 kilona. Så jag läste på om LCHF men det dröjde ett tag innan jag började. Jag hade svårt med tanken att avstå bröd, pasta o godis helt. När jag väl började så gjorde jag en lite mer smygande övergång med en del osötat fullkornsmackor  o så. 

 

Det gick över förväntan och ett halvår senare hade jag gått ner ca 16 kilo och var jättenöjd allt flöt på bra. Sen kom Nyårsfirandet 2010 och glasstårta. Jag fick för mig att glass är ju bortsett från sockret bara bra grejer i så det kunde jag nog äta lite av, men bara glassen inget annat. När vi en vecka senare hade gäster hemma så kunde vi ju bjuda på efterrätt till glass, det kunde ju jag också äta. Sen började jag tänka att kolhydraterna i glassen nog inte var så annorlunda mot kolhydraterna i saltlakrits (favvogodiset). Du har säker listat ut vart det tog vägen sen. Nyårsglassen kostade mig 2 år av dåliga födointagsval och 18 kilo upp i vikt.

 

Sen dog min bror av sitt alkoholmissbruk och det gav mig en rejäl tankeställare. Vad var det egentligen som skiljde oss åt förutom att jag inte kunde behärska mitt ätande och han inte sitt drickande trots att han hade ett dödshot hängande över sig om han inte slutade. Något var det ju som satte krokben för oss bägge, ingen av oss ville ju tappa kontrollen. Jag insåg att jag också skulle kunna dö av mitt missbruk om jag inte gjorde något. Jag läste då "sockerbomben i din hjärna" av Bitten Johnsson, eftersom jag så smått kommit till insikt om att jag nog faktiskt är sockerberoende. Hon var inne på att detta är inget man löser utan någon typ av gruppterapi. Men nej, den idén tilltalar inte mig.

 

Jag gick istället till en terapeut för att få hjälp med min ätstörning och förklarade vad som hänt med min bror och berättade lite om min bakgrund och så. Hon är väldigt skicklig min terapeut men i början förstod jag inte ett smack av hennes frågor. Jag kunde ju inte själv begripa varför jag inte kunde göra som jag visste var rätt och bara må bra. När vi hade pratat ett tag så frågade jag om hon trodde att hon kunde hjälpa mig med ätstörningen och mitt sockerberoende, eller om jag var tvungen att gå till OA, men jo, det kunde hon. Hon sa också att jag var ett klockrent exempel på ett missbrukarbarn som inte fått hjälp. Det förvånade mig enormt eftersom jag har en fantastisk bra och stark mamma som alltid tog hand om oss.

 

Under ett år gick jag regelbundet hos henne och fick den hjälp jag så väl behövde men som hon alltid påpekar, det är jag som gör jobbet. Det är jag och bara jag som faktiskt har ändrat hur jag tänker, hur jag agerar och hur jag tar hand om hela mig.

 

För mig som inte bara är biokemiskt drabbad av socker utan även misshandlad mentalt av pappas alkoholism i uppväxten så hade det inte räckt med bara den ena hjälpen. Att ta bort sockret gjorde att jag kom en bra bit på vägen men jag kom aldrig hela vägen fram. Att få verktyg att hantera skadorna från uppväxten hade inte hjälpt om jag fått hjärnan kapad av socker i maten. Idag kan jag se rationellt på vad jag ska äta och gör bra matval och löser andra problem med andra metoder än att försöka trycka ner dem med socker. Idag gör jag det som krävs för att jag ska lyckas, inte alltid smärtfritt och lätt men jag gör det för att jag kan och är värd det.

 

Hoppas att detta hjälper dig i att hitta en väg som hjälper dig, det är du också värd. Lycka till!

[Erik 2]

Många fina och viktiga berättelser. För mig handlar det om brödberoende (bröd, denna djävulska kombination av bla glukossträngar och beroendeframkallande opioidskapande substanser). Vanliga sötsaker har aldrig intresserat mig, men bröd och bullar ..

 

Jag har klarat mig utan återfall i snart ett år, men det är en kamp varje gång jag passerar en bröddisk eller ett bageri. Det har varit en stor hjälp att jag upptäckte att jag har problem med spannmål - jag hade slutat med spannmål och fick av misstag i mig en del och blev jättesjuk, det är lättare att undvika saker man vet man blir sjuk av. Men mitt belöningscentrum skriker lika högt för det utanför bageriet och i caféet.

 

Ett trick som funkar för mig är att äta en bit ost när suget efter bröd kommer på. Det blir väl en form av belöning det också men kanske mindre farlig än socker/bröd. Skriket efter bröd yttrar sig som en känsla av hunger, vrålhunger, en ostbit mättar litet.

[Nytt Liv]

Har så sakteliga börjat inse att jag aldrig mer kan smaka socker för då är det kört. Känner en stor sorg när jag tänker på det men tror det går över så småningom.

 

Jag tror detsamma, att det gäller att aldrig mer smaka socker. 

[Nytt Liv]

Hej! Jag har aldrig rökt, däremot haft ett oerhört komplicerat förhållande till alkohol. Tog mig liksom du mig ur det på egen hand.

 

Grattis! Det gjorde vi i alla fall bra båda två.

[Nytt Liv]

Och har du hittat till Mys blogg lchfingenjören? Hon har en del verktyg när sockertrollet börjar med sina förförelsekonster.

 

Tack för tipset! Verktyg är just vad jag behöver.

[Nytt Liv]

Och precis som med cigaretter så är det bästa skyddet avståndet till den senaste cigaretten.

 

Klokt sagt!

[Nytt Liv]

Kanske är det samma sak med maten - sockersuget, att du måste sluta många gånger innan det äntligen går att sluta för gott. 

 

Kanske det. Jag har i alla fall slutat många gånger. Är det här gången då det äntligen lyckas?

[Nytt Liv]

"Jag är säker på att du kommer lyckas, bara du håller huvet på skaft !!

 

 

Tack, Limp! Med några av dina verktyg i bakfickan ökar chanserna. 60 kg — det är otroligt!

[Nytt Liv]

Tack HelenaB för din berättelse, den berör. Så oerhört sorgligt med din fars och din brors alkoholmissbruk. 

 

"Är jag en karaktärslös människa som alla "ät-mindre-spring-mera" människor gör gällande?"

 

Det har jag tänkt om mig själv många gånger. Och nu äntligen kommit fram till att vi inte är det, vi som har de här problemen. 

 

"Det gick över förväntan och ett halvår senare hade jag gått ner ca 16 kilo och var jättenöjd allt flöt på bra. Sen kom Nyårsfirandet 2010 och glasstårta. Jag fick för mig att glass är ju bortsett från sockret bara bra grejer i så det kunde jag nog äta lite av, men bara glassen inget annat. När vi en vecka senare hade gäster hemma så kunde vi ju bjuda på efterrätt till glass, det kunde ju jag också äta. Sen började jag tänka att kolhydraterna i glassen nog inte var så annorlunda mot kolhydraterna i saltlakrits (favvogodiset). Du har säker listat ut vart det tog vägen sen. Nyårsglassen kostade mig 2 år av dåliga födointagsval och 18 kilo upp i vikt."

 

Jag vet inte om jag ska skratta eller gråta. Känner igen precis hur förvriden logiken kan bli när man resonerar sig fram till att just det här godiset nog inte är så farligt.

 

"Jag insåg att jag också skulle kunna dö av mitt missbruk om jag inte gjorde något." 

 

Det är jag nu också övertygad om att jag riskerar.

 

"Hoppas att detta hjälper dig i att hitta en väg som hjälper dig, det är du också värd. Lycka till!"

 

Ja, din berättelse är till stor hjälp både för mig och för andra. Tack igen!

[Nytt Liv]

Det har varit en stor hjälp att jag upptäckte att jag har problem med spannmål - jag hade slutat med spannmål och fick av misstag i mig en del och blev jättesjuk, det är lättare att undvika saker man vet man blir sjuk av. Men mitt belöningscentrum skriker lika högt för det utanför bageriet och i caféet.

 

 

Håller med om att det är lättare att låta bli något man verkligen känner sig sjuk av. 

 

Just nu har jag ätit bröd en tid men förra gången jag körde LCHF fick jag avsmak för den fuktiga, unkna bröddoften i butiken och skyndade mig snabbt förbi. Uppenbarligen inte så i ditt fall, och det beklagar jag, du kan inte ha det lätt. 

[Nytt Liv]

Hej igen, och tack för välkomnandet!

 

I går "gick jag över". (Snälla makter, låt det få vara sista gången.) Det var en lätt dag. Två kokta ägg till frukost, sen iväg och jobba, lunchlåda från frysen à la LCHF, te under dagen. 

 

Min svaga tid på dygnet är eftermiddagen/kvällen. Det har i månader varit oerhört svårt att inte gå in i butiken på hemvägen och köpa exempelvis söta bananer och favoritglassen. Nu skulle jag träffa fästmannen och äta på indisk restaurang = enkelt. Ingen tid att synda innan det var dags att gå ut, och väl där bara att låta bli riset och fösa åt sidan de grönsaker som hamnat under en söt yoghurtklick. 

 

För övrigt äter jag alltid mycket bättre när jag har folk omkring mig. Då är det lätt att vara duktig... kallas visst social kontroll. I ensamhet är det en helt annan sak. 

 

Så det var en bra första dag. I morse åt jag ägg och ost till frukost, och snart ska jag brassa lunch som också räcker till middag: köttfärs i stekpanna och en blandning grönsaker (blomkål, broccoli, squash, fänkål, kanske någon rotsak) (jag tror inte att rotsaker triggar sug i mitt fall) i ugn, allt med smör förstås. Kokar också fler ägg att ha redo i kylen för de tillfällen det är ont om tid. 

 

Önskar er en lyckad matdag! Vi hörs!

[Nytt Liv]

Drömde i natt att jag åt bröd utan att tänka mig för. Tackolov var det bara en dröm.

 

I själva verket har jag köpt mat utan att impulshandla dåligheter. Hur jag lyckades med det? Jag trodde mig inte om att kunna gå in i en butik utan gjorde inköpen online. Har hittat ett ställe där man kan välja exakt vilka varor som läggs i korgen. (Det är alltså inte en färdigkomponerad kasse med recept, som är så populärt.) Man betalar med kort på sajten, sen kör de hem det till en inom ett tidsintervall som man själv väljer. Min mat anländer på tisdag kväll mellan 18 och 20. Tills dess har jag i frysen så jag klarar mig. Kostnaden för hemkörningen är mindre än vad jag skulle ha handlat fel mat för.

 

I går gav jag bort det sista knäckebrödet och en halv burk honung. Nyss hittade jag inlagd sill och mango chutney i kylen, de åker ut och så är köket LCHF-säkrat. 

 

Lyckad matdag, allihop!

[Malin303]

 Kostnaden för hemkörningen är mindre än vad jag skulle ha handlat fel mat för.

 

 

 

Smart!

Så himla förnuftigt att räkna på det viset istället för att se det som en extra kostnad

[Nytt Liv]

I går blev det ont om tid mellan utvecklingssamtalet på sonens skola och mitt rep. Hade bara 20 min. på mig hemma men det räckte för att microtina och -värma en portion riktig mat ur frysen och äta den.

I kväll levereras min matkasse hem till dörren. Då ska här lagas mer mat att frysa in.

Ha en bra matdag, alla!

[Aleks]

För mig har det handlat om att lägga om saker och ting uppe i knoppen för att få det att fungear med maten och kroppen.
Jag hittade en hälsocoach i min kommun som var inne på LCHF kost. Hon har hjälpt mig massor med att komma på rätt köl. Det tog mig ett år (japp, så "trasig" var jag inombords!) att komma tillrätta med mig själv!

 

Det kostar en del att gå till en hälsocoach men är långt ifrån samma kostnad som 4-dagars kurs med hotell kan jag tro. Dessutom tar processen längre än 4 dagar att komma tillrätta med vad som händer med en själv!

 

Du skriver att kvällarna är ditt problem (mitt med). Du kanske ska passa på att låna böcker om KBT och läsa på lite om socker? "Sockerbomben" och "Ett sötare blod" kan vara bra böcker för dig. Att få en "aha" upplevelse kan hjälpa väldigt mycket!!

 

Jag har tampats med sockerberoende sedan barnsben. Just nu är jag fri från eländet och planerar att förbli det!

[Nytt Liv]

 

 

Du skriver att kvällarna är ditt problem (mitt med). Du kanske ska passa på att låna böcker om KBT och läsa på lite om socker? "Sockerbomben" och "Ett sötare blod" kan vara bra böcker för dig. Att få en "aha" upplevelse kan hjälpa väldigt mycket!!

 

 

 

Tack för tips om hälsocoach och böcker. "Sockerbomben" har jag redan hittat och "Ett sötare blod" ska jag spana in nu.

[Nytt Liv]

Men vaf… Jag svor högt när jag packade upp matkassarna som den trevliga utkörningstjejen nyss hade avlevererat vid lägenhetsdörren. Ovanpå grönsakerna tronade en karamellstrut full av kola! Det var en välkomstpresent från online-mat-tjänsten.

 

Enda skälet till att jag började använda tjänsten var möjligheten att köpa exakt det jag vill ha och skydda mig från att utsättas för onödiga risker bland godis- och vetebrödshyllorna i butiken. Här fick jag en onödig risk insmusslad i mitt eget hem som jag just kolhydratsanerat!

[margaretha]

Dålig stil skulle inte handla där igen.

[Syster]

Men vaf… Jag svor högt när jag packade upp matkassarna som den trevliga utkörningstjejen nyss hade avlevererat vid lägenhetsdörren. Ovanpå grönsakerna tronade en karamellstrut full av kola! Det var en välkomstpresent från online-mat-tjänsten.

 

Enda skälet till att jag började använda tjänsten var möjligheten att köpa exakt det jag vill ha och skydda mig från att utsättas för onödiga risker bland godis- och vetebrödshyllorna i butiken. Här fick jag en onödig risk insmusslad i mitt eget hem som jag just kolhydratsanerat!

Ja, det verkar vara något virus i samhället numera, att skicka med godis som välkomstpresent med vad än man beställer. På nåt sätt vill dom väl visa sin uppskattning, men det kan bli ruskigt fel ibland.

Kasta kolastruten i sopnedkastet! och hälsa dem vänligt men bestämt att du undanber dig sådana gåvor i framtiden, annars tappar de en kund

[Nytt Liv]

hälsa dem vänligt men bestämt att du undanber dig sådana gåvor i framtiden, annars tappar de en kund

 

Jag skrev faktiskt till dem och sa så här: "I kväll fick jag min första matkasse enligt ert onlinekoncept. Jag är nöjd, förutom en sak: utöver det jag beställt låg där också en godisstrut som välkomstpresent från er. Jag förstår att det är vänligt menat och att många andra kunder säkert uppskattar gesten, men jag vill be er att i fortsättningen inte skicka med någon vara jag inte beställt. Med förhoppning om gott fortsatt samarbete."

 

Vem vet vad de skulle få för sig att skicka härnäst? Varuprover kanske: senaste glassmaken, en ny läcker brödsort, vaniljkakor…? 

[Aleks]

Jag skrev faktiskt till dem och sa så här: "I kväll fick jag min första matkasse enligt ert onlinekoncept. Jag är nöjd, förutom en sak: utöver det jag beställt låg där också en godisstrut som välkomstpresent från er. Jag förstår att det är vänligt menat och att många andra kunder säkert uppskattar gesten, men jag vill be er att i fortsättningen inte skicka med någon vara jag inte beställt. Med förhoppning om gott fortsatt samarbete."

 

Vem vet vad de skulle få för sig att skicka härnäst? Varuprover kanske: senaste glassmaken, en ny läcker brödsort, vaniljkakor…? 

 

Skummtomtar fick man med när man beställde böcker runt juletider. För mig hade det varit mer lockande om de gett mig rabatt på min kommande beställning. Jag gillar inte heller att få gåvor i form av sötsaker!!!

[HelenaB]

"Vem vet vad de skulle få för sig att skicka härnäst? Varuprover kanske: senaste glassmaken, en ny läcker brödsort, vaniljkakor…? !

 

Eller hur? Ville de verkligen vara snälla så kunde de lägga i en extra av något av det man har beställt som motsvarar budget för "gåvan". Ett problem är väl att respekten för människor med olika typer av beroenden varierar. För när jag kokat bort alla "de vill säkert bara var snälla" argument så kvarstår ändå att det är respektlöst att pracka på någon något man inte har valt eller haft möjlighet att välja bort.

[Nytt Liv]

 

Ville de verkligen vara snälla så kunde de lägga i en extra av något av det man har beställt som motsvarar budget för "gåvan". 

 

Exakt!! 

 

Man förväntas vara tacksam för att det är gratis. Men avsändaren har ett mål i sikte, och det är inte mitt bästa utan att få sälja mer.

 

Jag tog i alla fall med struten till ett möte följande dag och blev av med eländet.

[TrolleLisa]

Hej Nytt Liv! 

 

Jag har haft stor nytta av boken Helhetsmetoden av Schück och Helander. Det är en kombo av KBT och LCHF, som tar dig igenom 12 stationer där du får fundera över hur du förhåller dig till din kropp, din mat, dina prestationer etc. Jag upplever boken som ödmjuk. Den har inte prackat på mig färdiga teorier eller krav på strikt LCHF, utan erbjudit verktyg och utrymme för att hitta min egen nivå. 

 

 

Stort lycka till! Jag hejar på dig  

[kostrådgiverskan]

Hej! Du är en superhjälte som klarat att sluta röka och dricka alkohol. Bara där har du gjort en oerhörd hälsovinst och visst är det väl så himla skönt att slippa vara slav under de begären. Ge dig inte bara med maten, går det åt skogen så ta dig tillbaka på spåret. Hitta lchf-kompisar, läs böcker, kolla på föreläsningar, ha kul, gör ditt matliv till en spännande utmaning, bli själv en lchf-inspiratör

Själv har jag läst till kostrådgivare och kan numera hjälpa andra och ,fasen alltså, vad det är kul. 

Jag håller alla mina tummar för dig.

/monki

[Nytt Liv]

 

 

Jag har haft stor nytta av boken Helhetsmetoden av Schück och Helander. 

 

Tack för tipset, ska följas upp!

[Nytt Liv]

Hitta lchf-kompisar, läs böcker, kolla på föreläsningar, ha kul, gör ditt matliv till en spännande utmaning, bli själv en lchf-inspiratör

Själv har jag läst till kostrådgivare och kan numera hjälpa andra och ,fasen alltså, vad det är kul. 

 

 

Jag är glad för din skull, och tack för inspirationen! 

[Nytt Liv]

I dag fattades några saker hemma i köket och jag utnyttjade en annan av de strategier jag tänkt ut i förväg: bad någon jag kände följa med och handla. Social kontroll lägger band på mig, varför inte utnyttja det? Turen till mataffären gick hur bra som helst. Trevligt sällskap, och bara godkända varor med hem. 

[Nytt Liv]

En hel första vecka gick hur bra som helst, och plötsligt i kväll är jag sugen. 

Åt bra under dagen. Till middag en portion kött och grönt med lite olja på. Räcker normalt. Kände mig hungrig ändå. Åt nötter. Lite till nötter. Och lite till. Det tycktes inte hjälpa så jag bytte till ostskivor med bregott på. Fyra-fem kanske. Tror det lugnade sig men jag är banne mig inte säker.

 

[margaretha]

Låter som lite fett till middagen

[Nytt Liv]

Låter som lite fett till middagen

 

Köttet stekt i smör. Grönsakerna ugnsbakade i smör. Olivolja över portionen på tallriken.

Borde jag ha gjort något mer?

[margaretha]

Köttet stekt i smör. Grönsakerna ugnsbakade i smör. Olivolja över portionen på tallriken.

Borde jag ha gjort något mer?

Du skrev lite olivolja det var det jag reagerade över. Att steka i fett hjälper inte kött drar inte åt sig fettet då får du hälla fetter över köttet. jag skulle lagt till en msk tex örtsmör. vad var det för grönsaker,

[Nytt Liv]

Du skrev lite olivolja det var det jag reagerade över. Att steka i fett hjälper inte kött drar inte åt sig fettet då får du hälla fetter över köttet. jag skulle lagt till en msk tex örtsmör. vad var det för grönsaker,

 

Aha, det var snarare frikostigt med olja, kanske en halv deciliter, och jag åt med sked för att få i mig alla droppar.

 

Min vanligaste blandning ugnsgrönsaker består av broccoli, blomkål, fänkål, squash, lite morot och kanske lök eller champinjoner. 

[Nytt Liv]

Snart två veckor har förflutit utan större problem.

 

Matleverantören lovade att inte skicka med några extra varor i fortsättningen så jag har beställt från dem igen. (Väldigt skönt att slippa bära hem maten själv också.)

 

En dag när jag visste att det skulle serveras smörgåsmat tog jag med ett kokt ägg i väskan och åt det i stället för bröd, funkade bra.

 

Och jag har fått så mycket ork! Tar itu med saker hemma jag tidigare skjutit upp, har energi nog efter jobbet att flänga ut igen på ärenden, etc.

 

Kort sagt: jag mår väldigt bra.

[Namnlös]

Är det någon som har erfarenhet av anonyma överätare? Funkat för någon?

[Nytt Liv]

Är det någon som har erfarenhet av anonyma överätare? 

 

Jag har inte provat men vet att de finns i min stad.

[Nytt Liv]

Min andra online-matbeställning anlände inklusive ett paket vaniljstinkande doftljus jag inte beställt. När jag klagade bad leverantören om ursäkt och sa att det var ett plockfel. (Det var åtminstone inte sötsaker.)

Annars går det ganska bra. Två veckor nu. Märker just ingenting på omfånget men tycker att mina dagar fungerar. I morgon en begravning där det ska serveras smörgåstårta, jag ska grunda med rejäl frukost och packa med ett kokt ägg och lite nötter.

[HelenaB]

Hoppas att det gick bra med begravningen. Bra tänkt med alla förberedelser, så brukar jag också göra. Var lite extra vaksam nu eftersom känslomässiga dalgångar också kan trigga igång trollen. Om du liknar mig (vilket det verkar som) så äter du inte alltid bara p g a hunger.

 

Trots att jag varit "ren" nu hur länge som helst så kommer jag in i långa dalgångar där mitt lilla troll är väldigt aktivt och hoppar upp bakom varje liten sten. En nyttig påminnelse om att bara för att jag hittills har vunnit slagen, så är kriget långt ifrån över. Det gäller för min del att ständigt förlika mig med att detta är min verklighet och påminna mig om att de höjder då jag upplever långa tider av frihet från allt vad sug heter alltid överväger de mycket kortvariga rus jag upplever när jag äter socker. Jag slipper dessutom den hemska ångest som för min del alltid följer på dessa rus som ledde till mer sockerätande, som gav mer ångest som i sin tur... Jag hamnar i ett svårlaget helvete  .

Just nu är jag i en dalgång och slåss med trollet. Tyvärr är jag hungrig och måste gå och handla mat till lunch. Jag visualiserar i huvudet hur jag mådde efter mitt senaste återfall i godisträsket (ca 2 år sedan). Det gäller bara att hålla kvar den bilden i affären för då kommer det gå som en dans. Wish me luck!

[Nytt Liv]

Hoppas att det gick bra med begravningen. Bra tänkt med alla förberedelser, så brukar jag också göra. Var lite extra vaksam nu eftersom känslomässiga dalgångar också kan trigga igång trollen. Om du liknar mig (vilket det verkar som) så äter du inte alltid bara p g a hunger.

 

…….

 

Just nu är jag i en dalgång och slåss med trollet. Tyvärr är jag hungrig och måste gå och handla mat till lunch. Jag visualiserar i huvudet hur jag mådde efter mitt senaste återfall i godisträsket (ca 2 år sedan). Det gäller bara att hålla kvar den bilden i affären för då kommer det gå som en dans. Wish me luck!

 

Begravningen gick bra, men jag tror varenda en runt bordet kommenterade att jag inte åt av smörgåstårtan eller bakelserna. Jag drog till med skämtsamma och avledande svar, hade inget intresse av att ge mig in på förklaringar. Åt mitt medhavda ägg i kapprummet när ingen såg och kunde sen sitta nöjd och bara dricka vatten och kaffe. När jag kom därifrån åt jag likaså medhavda nötter till mellanmål och nu hemma en stadigare, bra middag. Jag kom förresten hem så fylld av energi att jag skurade badrummet medan maten tinade i mikron -- det är inget vanligt kvällsbeteende hos mig kan jag lova, och jag tillskriver det mestadels kosten och kanske lite det återvändande ljuset. 

 

Hoppas det gick bra med det hungriga lunchbesöket i matbutiken. Högriskprojekt, verkligen... Lyckades du hålla kvar återfallsbilden i tanken som skydd? Jag håller tummarna retroaktivt!

[Nytt Liv]

Ska tillägga, HelenaB, att det inte var någon anhörig till mig som begravdes utan jag följde med en person som sällskap. Så den risken, att äta p.g.a. jobbiga känslor, är liten just nu. Till viss del har nog känslorna styrt ätandet men jag upplever att det är sockret som mest hållit i tömmarna. Jag har haft långa lyckliga perioder och ändå ätit åt fanders. 

[stoscha]

Slut på gilla igen som vanligt, men jättestarkt gjort att sitta där och låtsas som det regnar!

[Nytt Liv]

Slut på gilla igen som vanligt, men jättestarkt gjort att sitta där och låtsas som det regnar!

 

Tack Stoscha!

[Prälleskrället]

Jag funderar också mycket på minnesstunderna, hur jag ska bete mig, eftersom de ingår i mitt jobb. Jag ska prova med att bara äta pålägget och skippa själva tårtan. Hoppas det ska gå bra. Är sjukskriven just nu då har ännu inte utsatt mig för de här prövningarna än. Ska också vara väldigt rak och tydlig när alla frågar.