Min LCHF-start (Typ-1 diab.)

[Swester]

Siktet är inställt på kommande måndag. Måndagen den 17:e februari. Jag är en sådan som trivs bäst med att starta saker på måndagar. Det ger mig tid att förbereda. Först ligger idén, konceptet, upplägget och mognar. En, för min del, minst sagt långdragen inkubationstid - från ett fnys över axeln när jag först hörde talas om LCHF för närmare två år sedan. Till att nu vuxit på mig till den grad att jag står med öppen famn och välkomnar livsstilsförändringen. Men hur kom jag hit till att börja med? Varför behöver jag LCHF? ...

 

 

VÅREN 2012, TYP-1 DIABETES & 108 KILO

Jag är i skrivande stund 32 år gammal, med ungdomsdiabetes sedan fyra års ålder. Nedstämd av långtidsarbetslöshet gjorde jag det medvetna valet att, i brist på sedan länge utspädd jobbsökarenergi, bli mer och mer inaktiv i hemmet och glädja mig med allehanda onyttigheter. Alltmedan åren gick växte jag mig större och större, från mitt smärta 68,6 vid studenten, till hela 108 kilo. Tillsammans med all den nedstämdhet och det försämrade självförtroendet man kan räkna med i passagerarsätet. Jag gick igenom mina NovoRapid- och Lantus-ampuller i rasande fart, med 300 ml-byten så tätt som vart tredje dygn. Jag mådde bäst ju mer jag fick hålla mig hemma, ju kallare det var utanför så jag kunde dölja min kroppshydda under lager på lager av ytterkläder. Jag och sandstranden, två obekanta motpooler sedan tiden då barndomssprittet fortfarande fanns i benen. Vid varje ICA-handel jag tvingades utföra belönade/tröstade jag mig alltid på vägen hem, tuggande på två, tre valfria godisstycksaker, helst av dubbel- eller X-tra Size-modell. Trots stadigt äktenskap sedan åratal tillbaka, trots suverän relation till mina föräldrar, en helt önskvärd uppväxt och trivsamt hem, kändes mitt liv eländigt och hopplöst.

 

 

SENVÅREN 2012, SJÄLVINSIKT & VÄNDPUNKT

En dag ringer telefonen. Jag pausar actionfilmen på datorn någonstans mitt i ett ändlöst skjutande och höjer ena ögonbrynet då min kusin hörs i andra änden. Hon frågar om jag har möjlighet att vakta deras kryp-gamla barn en timme medan hon besöker frisören på bokad tid. Utan något bättre för mig antog jag utmaningen och fotförde mig strax därefter över till deras lägenhet i samma bostadsområde. Uppdraget var alltså att passa ett enda barn, gammalt nog att nyligen börjat krypa - och äta banan! En hel timme spenderade jag på golvet, krypandes jag med. Krypandes likt en stalker, efter barnet, mellan utspridda högar av leksaker på vardagsrumsgolvet, med blott korta pauser för att leka och hantera allehanda nöjestillhyggen.

 

Timmen gick och jag stannade som per automatik så snart jag hörde nyckeln sättas i lägenhetens ytterdörr. Jag satte mig på knäna på rumsgolvet, rak i ryggen och ägnade, för första gången på hela timmen, en tanke åt mig själv och min status. Det var först då som jag noterade svetten fullkomligen rinna ned för min panna. Som jag kände hur andningen - flåset - pressade fram genom min luftstrupe. Som jag kände hur all min energi var som bortblåst, gradvis förbrukad tvärs över rumsgolvet där jag och barnet masat oss fram. Det kändes i all ärlighet som om jag precis var färdig från ett högintensivt gympass, enligt grundlös liknelse. Snabbt försökte jag återhämta andan och torka svetten från pannan innan min kusin fick syn på mig. Min fysik var helt klart ett personligt nederlag. Ett nederlag jag helst behöll för mig själv.

 

Vi som pratat om att skaffa barn. Min älskling och jag. Och detta är vad jag knappt orkar med...

Mitt framtida barn förtjänar mer av sin fader, precis som min sambo (nu fru) förtjänar mer av sin partner!

 

 

LIVSSTILSFÖRÄNDRINGEN DRAR IGÅNG

Jag var ej sen med att presentera min önskan om förändrad livsstil för min sambo. Hon accepterade till och med att lägga en del av vår gemensamma buffert på ett automatiskt motionsband åt mig att börja motionera på (då jag, som nämnt, trivdes bäst i hemmet). En investering på några tusenlappar. Ett stort åtagande för ett par med bristfällig ekonomi. Men det var vad jag behövde! Ty mitt samvete skulle aldrig hålla om denna maskin, denna investering, skulle komma stå obrukad, bortkastad. Liksom läget just idag så spenderade jag hela stundande helgen med att läsa på och leta upp allehanda tillvägagångssätt för att så kvickt, men så hälsosamt och långvarigt/stabilt som möjligt, gå ned i vikt. Det tog ej lång tid förrän jag fann min gyllene kombination: Periodisk Fasta och Intervallträning/-motion!

 

Sedan senvåren 2012 har jag levt med Periodisk Fasta. Till en början på det vanligaste upplägget; 16 timmar fasta, åtta timmar matfönster - varje dag, sju dagar i veckan, 52 veckor om året. Till att idag, delvis på grund av arbetstider, fasta upp till 21 timmar per dygn, med tre timmars ätfönster. Det tog mig blott ett par veckor att bli kvitt den konstlade hunger som först satte in, då magen ej fick den frukost den blivit så onaturligt programmerad med sedan barnsben. Sedan sommaren 2012 har jag ej upplevt riktig hunger, fastän aptiten och matlusten finns kvar såklart. En naturlig mättnad som varken behöver kolhydrater eller fett för att stå sig. En naturlig mättnad som ej kräver någon särskild föda över huvudtaget, och som därmed ej påverkar blodsockret. Detta har fått till följd att de insulinampuller jag tidigare bytte var tredje dygn, nu sträcker sig halva månader igenom.

 

På den vägen har det varit fram till idag - och kommer fortsätta vara, i alla fall med matschemat. Det automatiska motionsbandet sålde vi vidare för några månader sedan efter jag landade ett tidsbegränsat arbete på stadens Friskis&Svettis och börjat motionera på deras jympapass. Fram till idag har jag gått ned 31 kilo - från mina 108 ned till 77 kilo. 31 kilo på två år, helt på egen hand, med support från såväl fru som släkt, familj och vänner. Det var mycket deras förtjänst att jag lyckades. Det första jag gjorde var att berätta för allt och alla jag känner om mina viktminskningsplaner. Det, tillsammans med motionsbandsinköpet, i kombination med mitt samvete, gjorde det praktiskt taget omöjligt för mig att kunna dra mig ur mitt åtagande. Det blev en ny livsstil som jag lyckades integrera mycket väl i min vardag och som kommer hålla i längden (vilket jag med säkerhet kan säga efter snart två hela bekymmerfria år).

 

 

LCHF LIGGER OCH PUTTRAR I BAKGRUNDEN

Första gången jag hörde talas om LCHF och dess upplägg - vilket framfördes till mig av skeptisk talare som - att dränka allt man äter i fett, flott, sky, grädde och smör - så fnös jag åt alltihop. Vilken totalknäpp idé - det är ju fett "man" vill BLI AV MED, HALLÅ!!?! Nej, glöm det, kom som följd från matinsatt folk runtom mig. Det är allsidig husmanskost som gäller, och jag avfärdade hela konceptet lika snabbt som det oinbjudet ramlat över mig. Men då jag vistas till stor del på diverse mat-, tränings- och viktminskningssajter, samt det faktum att LCHF snabbt bredde ut sig över landet, var det nästintill omöjligt att hålla sig borta från ämnet. Fler och fler började blogga och skriva forum om hur de gått över till LCHF samt hur mycket bättre deras liv blivit. Jag fortsatte dock att rycka på axlarna och skänka en tanke åt de +30 kilo jag själv gått ned utan en massa extra fett i maten.

 

Men varefter jag minskat i vikt, varefter jag börjat må bättre och bättre, så har mitt intresse för matlagning, motion och kost likvärdigt vuxit sig större. Jag har träffat fler mat- och hälsoexperter som ej varit sena med att ge mig små tips som att dra ned lite på potatis och pasta. Tag lite mer kött, fisk och grönt istället. (En av LCHFs hörnstenar - men presenterat för mig på ett mer subtilt sätt som gjorde att jag fick mycket lättare att öppna mig för, samt taga in dessa råd.) Jag följde färg och har sedan hösten 2013 omfördelat mina talrikar mer åt köttet och mindre åt kolhydraterna. Dock stod jag fortfarande lika fast besluten, samt ogillande, mot LCHF!

 

Via dessa forum och sajter började jag komma mer och mer i kontakt med LCHF - men det var något jag omedelbart inte gillade från själva LCHF-communityn. Jag kände av en irritation, en bubblande ilska, ett starkt ogillande, mot alla kaloriräknare (vilka ofta nämndes via öknamn). Kanske för att LCHF ganska säkert fått tagit emot mycket skit själva, vilket inte alls kan ha varit roligt. (Jag fick själv ta emot ett antal näsrynkningar för mitt överhoppande av den "absolut livsnödvändiga, annars är man så gott som död innan lunchen"-frukosten. Men antagligen ej i lika stor utsträckning.) Med enormt stark skepsism klickade jag mig in på fler och fler trådar, inlägg, reportage och uttalanden om LCHF - men kunde ej hjälpa att någonstans, djupt inom mig, så smått börja värmas upp för tanken.

 

LCHF bygger ju på människans naturliga sätt att äta och föda sig själv, som jag förstått. Det är ju faktiskt exakt vad Periodisk Fasta innebär också, fastän PF snarare handlar om själva schemat för de naturliga tidsspannen att äta på. Hmmm.... njaaamen.... kanske ändå... Med tiden insåg jag även hur jag redan börjat en vag, vag anpassning för LCHF genom mina omfördelade matupplägg.

 

Nu har det gått ytterligare lite tid. För någon vecka sedan så orkade jag inte vara skeptisk längre. Jag slängde av mig oket av avståndstagande mot LCHF under muttrandet "Äsch, vad sjutton. Det verkar ju vettigt!"

 

 

INFÖR LCHF-STARTEN

Nu har jag bestämt mig. På måndag sätter jag igång! Det känns lite som att jag precis valt att skriva läsårets största tenta om tre dygn. Jag har nu mängder av information jag vill och måste finna, sålla ut och sätta mig in i, för att på ett riktigt sätt kunna köra igång med LCHF när måndagstuppen gal. Jag tänker dock kombinera LCHF med min Periodiska Fasta. Jag inser att det kan bli ännu tuffare att få i mig en nödvändig mängd mat. Trots att man vid LCHF kan släppa taget något om kalorierna så bör man ändock få i sig tillräckligt med substans. Jag har ännu ej sett något som talar emot PF+LCHF, vilket glädjer mig starkt!

 

Med LCHF hoppas jag få bukt med, ändock mycket lätt gasig mage, samt kunna bli av med ytterligare några av mina kvarvarande 77 kilo. Egentligen har jag inte någon exakt vikt som mål, snarare att bli av med den sista tillstymmelsen till bilring runt min mage. En av mina största drömmar, hur fåfängt det än må låta, då jag alltid legat åt det knubbigare hållet sedan barnsben. Min magomkrets har gått från startande 119 cm, nu ned till 91,5. Min förhoppning är att LCHF kan svarva bort det sista kvarvarande bukfettet.

 

Det känns som en mycket spännande utmaning! Dels en stor sak att sätta mig in i. Dels att få se hur pass lätta eller svåra omställningsproblem jag behöver genomgå. Dels att förhoppningsvis få uppleva en ännu mer förhöjd livskvalitet inom en stundande framtid. Jag ämnar uppdatera tråden likt dagboksform, samt svara på frågor och råd (självklart).

 

 

/ Tack för att du läst & på återseende!

[stoscha]

Välkommen! Ska bli spännande att följa dej. Och du kommer att må ditt bästa efter ett tag. Glöm inte salt och vatten när du skippar kolisarna. Annars kommer du få dimhjärna och bli förlamande trött

[Lyx-LCHF]

Jag önskar dig lycka till!

 

Besök Doc´s blogg och forum, så att du på bästa sätt får möjlighet att fortsätta förkovra dig om vad LCHF kan tänkas vara, och hur du kan tillgodose denna kosthållning på ett sätt som passar just dig.

 

Det som tidigare hänt i ditt liv är bakom dig, och nu bör fokus ligga på det du har framför dig. Låt människor i din omgivning ta del av ditt beslut om förändringar, och glöm aldrig bort att du är den viktigaste människan i ditt liv.

 

Alla små bevis på framsteg tar du med dig på din väg, och låt ditt inre barn få vila i känslan av att befinna sig i något som gör gott både för dig och i förlängningen även för dina nära och kära.

 

Det viktigaste steget har du redan tagit. De följande kommer att ge dig de känslor som du tidigare bara drömt om...

[Jäderås]

Lycka till och glöm inte att det kommer ta tid! Tack för du delade din berättelse.

[kareng]

Grattis till din fantastiska resa! Det är verkligen stort att göra det du har gjort helt på egen hand även om du haft fantastiska nära och kära runt omkring dig. Du är också väldigt duktig på att skriva och beskriva. Fortsätt gärna med det!

[Malin303]

Vilken härlig läsning - fasen vad bra jobbat!

[PiaB]

Jättekul läsning!

 

Har kört 16:8 och LCHF sedan april förra året. Tror att du kommer att klara övergångsfasen bra eftersom din kropp redan är inställd på lågt blodsocker, lågt insulin och bra fettförbränning pga att du kör PF. Men extra salt i form av seltin eller havssalt är absolut att rekommendera och även extra magnesium.

 

Det ska bli spännande att höra hur det går för dig!

[Jkpg]

Kommer att följa hur det går för dig! Intressant läsning - du kan verkligen fånga intresset med det du skriver!

[Kjell Granelli]

Välkommen hit och lycka till på måndag! Du har redan gjort en fantastisk resa och jag är säker på att LCHF ger dig ytterligare hälsovinster, förmodligen ännu mindre insulinkonsumtion också! Ser fram emot att följa din fortsatta resa 

[Honung]

Välkommen hit och tack för att du delar med dig av din historia! Du skriver verkligen bra. Ska bli spännande att följa dig.

[Syster]

Välkommen Swesent, mycket roligt och inspirerande att läsa din berättelse, som jag känner en nästan vördnad inför. Fantastiskt vad en liten händelse i livet (eller stor egentligen), kan förändra ibland

Lycka till på måndag, det ska bli mycket intressant att följa ditt "nya liv" med LCHF, som kanske inte blir så extremt annorlunda, då du redan börjat lite smått, Men jag säger som en del andra, salta lite extra och drick lite extra vatten den första tiden, då ketosens inträde brukar innebära lite vätskeutflöde ur kroppen med tillhörande salter och med eventuell trötthet som följd, kanske

[Swester]

Tusen tack för ert varma emottagande och vänliga komplimanger! Särskilt tipsen om saltet ser jag som mycket värdefullt. Det fick mig att genast börja förkovra mig i övergångsbesvär och få en klar bild av när och hur extra salt kan behöva tillföras. Likaså kan extra magnesium tydligen komma till hands. Magnesiumtillskott äter jag dock redan då jag längre tillbaka upplevde problem med lätt uppkommande sendrag nattetid, triggat av att spänna och sträcka fötterna. Hursomhelst så är jag mycket tacksam för era tips och ert intresse av min resa.

 

 

TRE DYGN INNAN

Denna dag har varit en enda stor blandning av ovanligheter. Till att börja med har jag frekvent stundvis känt mig som ett barn innan julafton. Jag har börjat se fram emot LCHFs alla hälsosamma sidor och har tufft att förstå att jag själv dem snart kan delgivas. Under dagen har jag ägnat stor uppmärksamhet till vanliga övergångsbesvär för att förbereda mig på vad som komma kan. Jag hör till dem som finner mest sinnesfrid i maximal förberedelse.

 

Övergångsbesvären är dock inget som oroar mig märkvärt. PiaB menar att min kropp redan kan vara en smula förberedd tack vare Periodiska Fastan. Och jag tog mig genom en veckas omställning till PF, fastän de besvären må skilja kraftigt från LCHF-passagen. Oavsett vad jag kan komma att drabbas av så kommer mitt fokus ligga på att situationen endast är temporär, samt i trösten att inget är skadligt och en nödvändig del i strävan efter något hälsosammare. Just nu känns LCHF som en alldeles för kraftfull hjälp för att kvickt avfärdas. Upp till ett par veckors övergångsbesvär nämns i individuell information. En sådan tidsperiod ser jag inte som ett allvarligt hinder.

 

Efter jag väl introducerat den nya kosten på måndag så har jag förstått att det kan ta upp emot en månad till sex veckor innan kroppen ställt om sig helt till LCHF. Innan dess kan energin och orken tryta vid högintensiva, kraftfulla ansträngningar. Något som dock går över och till och med kan förbättras. Som jag förstår handlar det om att kroppen skall ställa om sig från att transportera kolhydrater, till att transportera fett. Under denna omställningsperiod bör det vara extra viktigt att hålla kolhydraterna inom lägre rekommenderade gränser. När kroppen väl genomgått denna omställning och börjat frakta fett som energi med högsta effektivitet - då antar jag att detsamma skulle gälla vid en hypotetisk tillbakagång till kolhydratsdrift. Med andra ord skulle det krävas större mängd och mer tid än en konsumerad enstaka potatis för att sabotera en omställning till LCHF. Inte för att jag skulle riskera något, jag blott testar slutledningsförmåga.

 

 

FARVÄLRITUAL, LIMBO & BEKRÄFTAN

Idag har jag gjort något helt och hållet onödigt (i grund och botten). Jag har tagit den första "syndardagen" sedan november/december-skiftet. Som en slags sista chans att smaka på "gamla favoriter" som jag, med god vilja, kommer vända ryggen nu från måndag. Det har blivit kaffebröd, godis och vit, stärkelserik mat i något för stora mängder. Som ett ohälsosamt sätt att säga adjö till allt jag knappast kommer sakna. Nu, i efterhand, sitter jag här och försöker återtygla blodsockret som spikat hejvilt i höjden, samt med gasbildning i magen som jag inte känt maken av sedan före min viktminskningsstart för två år sedan. Det visar mig klart och tydligt att jag inte alls kan hantera allt främmande som sådana energikällor medför och består av. Jag mår inte direkt bra. Känner mig måttligt illamående och totalt aptitlös. Inte bara mätt, även aptitlös - vilket jag ej ser som direkt sunt. Men det har fungerat. Jag har försökt njuta av mina tuggor och samtidigt sagt adjö till allt det onyttiga. "Ritualen" har gjort mig ännu mer redo och ännu mer förväntansfull inför LCHF-starten på måndag.

 

Denna helg kommer kännas lite som ett limbo mellan gammal och ny livsstil. Jag släpper försiktigt taget om kalorikontrollen, äter vad som bjuds hos mina föräldrar (som normalt bjuder oss på lunch lördagar och söndagar), utan att ägna läget några extra tankar. Dock behöver jag ta itu med kommande helgbjudningar. Tala om mina LCHF-planer för föräldrarna. Bereda mig på svaga försök till "tillrättavisanden" (fastän de lugnat sig nu efter protester då jag för första gången nämnde Periodisk Fasta, nu efter de sett hur väl det fungerar för mig), och därefter erbjuda att jag själv tar med alternativ till eventuell potatis, ris och pasta de må servera. Ofta får vi kött-, fisk- och fågelrätter så läget bör kunna rulla på rätt friktionsfritt.

 

Jag har som sagt börjat få koll på själva övergångsfasen. Nu måste jag kolla upp kolhydrater på de vanligaste födoartiklar vi äter om dagarna. Jag behöver kontrollera recept, tillagningar och ingredienser. Jag lever helst ett rätt så inrutat liv med så god koll som möjligt på scheman och procedurer. Jag önskar finna en motsvarande stadig frukost att bryta min fasta med om dagarna (vilket gärna får stå oförändrat under långa perioder), med enda dagliga variationen på kvällsmaten. Jag vill ha en fastställd ordning, veta exakt vad jag behöver ha hemma varje dag, samt ett upprepat tillagande som jag snabbt lär mig att behärska.

 

 

MOTSVARANDE FRUKOST / FASTEAVBROTT

Under senaste perioden (under de fyra, fem senaste månaderna) har jag alltid brutit min fasta med en skål lågfettkvarg, smaksatt med en blyg mängd Fun Light-saft, med nedblandad banan, müsli och grovbräck-bröd som jag delat och doppat. Kvarg vet jag går bra inom LCHF - kanske man skall välja den fetare varianten dock. Istället för att blanda ned banan och müsli har fryst bär-blandning varit rekommenderat. Till detta kan jag tänka mig laga en äggröra med grädde, samt lite bacon. Resultatet skulle kunna bli ett fasteavbrott som står sig ett tag. Dock undrar jag lite över Fun light-saften. Vid LCHF bör man ju undvika light-produkter. Till stor del för att undvika att trigga sötsug av den söta smaken. Tittar man dock på kolhydratsmängden i Fun Light så ligger det långt under grammet och bör få plats inom dagsransonen av kolhydrater. Är det något annat med Fun Light-saft som kan sabba effekten av LCHF? Eller kan några få milliliter i kvargen vara tänkbart? Självfallet vill jag inte riskera effekten av LCHF på något vis. I utbyte av allt det positiva som denna kosthållning kan ge mig, är jag minst sagt skyldig att ge LCHF en ärlig chans, såväl tids- som uppbyggnadsmässigt!

 

 

NULÄGET

Nu sitter jag här mer törstig och trött än något annat! En irriterande törst som jag minns alltför väl, där det ej spelar någon roll hur mycket jag dricker. Fyra minuter senare är jag lika törstig igen, trots att jag börjat få ned blodsockret till normalare nivå. Tröttheten slår emot mig i vågor så jag emellanåt får kämpa för att hålla ögonen öppna. Visst beror det delvis på sen timma och icke full natts sömn till idag, men det ligger nog mycket i allt skräp jag inmundigat under dagen. Jag ser verkligen fram emot de förbättringar som LCHF kan komma ge mig! Stadigare vakenhet dagen genom. Ännu jämnare blodsocker. Mer ork när övergångsperioden väl är över. Samt ett frånvarande godis- och sötsug för fortsatt framtid. Under mina hittills 30 nedgångna kilon har jag stundvis brottats mot ordentliga sötsug och begär. Vissa gånger räddad av den sporadiska hjälpen från ett par nedgångna hekton vid morgonens vägning.

 

Jag får avbryta här känner jag. Just nu vill jag bara gå och lägga mig för natten och somna bort från mitt självskapta eländiga mående. Vakna med ett något rensat system.

 

En sak är säker - jag är definitivt redo att ta steget över till LCHF. Det har denna fredag synnerligen bevisat!

 

 

/ Tack för att du läst & på återseende!

[PiaB]

Angående Fun Light. Både min sambo och jag äter lchf. Innan vi började var vi båda storkonsumenter av Cola zero. Jag har helt slutat med all form av lightdrycker medan sambon fortfarande är storkonsument. Det är hans val, men mitt sötsug är helt försvunnet, inte hans. Tror inte det påverkar viktnedgången, men däremot underhålls sötsuget. Tror jag.

[stoscha]

Frukostförslag.. Rysk youghurt eller fullfet creme fraiche med vaniljpulver och lite nötter och frön. Jag älskar vaniljsmaken. Det smakar sött för mej. När du rensat ut alla dåliga kolisar kommer du att känna smakerna på ett helt annat sätt... Det man gillade förut kan kännas läskigt sliskigt

[Malin303]

Det är nog väldigt olika hur "ellsehåeffare" ställer sig till sötningsmedel.

Personligen tror jag att det inte är bra för kroppen, så jag undviker det i möjligaste mån.

Vilket inte har hindrat mig, som har problem med återkommande sockersug, att då och då hälla i mig en 33:a cola zero i ett desperat försök att tämja sockertrollet

 

Det ska bli intressant att följa dig, jag är otroligt imponerad av hur du resonerar och din beslutsamhet.

[Swester]

Mörk urskog runtom mig där jag figurerar i ett utomhusligt äventyr, vars mål och syfte fortfarande står mig oklart. Plötsligt hindras min framfart av en påfallande hunger. Jag stannar till, plockar upp obestämd matranson ur byxfickan och börjar äta. Jag slår upp ögonen och möts av ett mörkt sovrum. Jag sluter ögonlocken igen, borrar ned huvudet i kudden för att återvända till min skog och mitt äventyr. Trots att jag åter är på plats i samma stora skog registrerar jag en vilande oroskänsla hos mig. En känsla som jag känner igen alltför väl. Med medveten insikt om läget tar jag en djup suck och avbryter självmant min lockande dröm. Åter tillbaka i sovrummet blickar jag kvickt på klockan och uppfattar ett drygt 04:47. Samtidigt far jag snabbt över sängkanten och leder hastiga steg bort mot köket.

 

 

BLODSOCKRET, MIN STÄNDIGA MOTSTÅNDARE

Det var tack och lov länge sedan jag blev väckt av ett lågt blodsocker senast. Men det gör inte upplevelsen något lättare. Till mitt stora förtret står fredagens redlösa frossande mig fortfarande högt upp i halsen. Tänk er tvånget att äta något när det känns som allt man placerar i munnen kan få en att kräkas. Trots det tvingade jag i mig ett par Dextrosol-tabletter, en banan och ett par grovskorpor. (Som sidnotering så måste jag finna bra LCHF-alternativ att ta vid eventuella framtida blodsockerdippar. Är du diabetiker och/eller har några bra förslag så tipsa mig gärna!) Jag sitter kvar vid köksbordet ett par minuter och plågar mig själv med att känna efter hur eländigt jag mår. Min förhoppning var att nattsömnen skulle få mitt "ritualätande" att sjunka undan, men samtidigt förvånas jag inte över kräkkänslans fortsatta närvaro, med tanke på vad jag stoppade i mig.

 

Visst har mitt blodsocker blivit mycket jämnare sedan jag började med Periodisk Fasta. Det säger sig självt, att hoppa över ett par måltider om dagen eliminerar ju två potentiella blodsockerrubbare (såvida man ej äter just lågkolhydratkost som lämnar blodsockret mer eller mindre orört). Men helt jättesimpelt blir det ändock inte för en ungdomsdiabetiker (Typ-1). Ty problemet uppstår i och med det långtidsverkande insulinet man oftast tar en eller två gånger per dygn, beroende på insulinsort. Det långtidsverkande insulinet ligger som en ständig buffert och är menat att hålla blodsockret nere och i schack mellan måltider, samt under natten. Men vad händer i kombination med Periodisk Fasta där man, som i mitt fall, inte äter något förrän framåt 19 på kvällen? Jo, utan något som arbetar blodsockret uppåt så får långtidsinsulinet blodsockret att långsamt börja sjunka istället. För min del med cirka 0.5 enheter i timmen under eftermiddagarna. Detta har ofta lett till att jag tvingats äta något litet, blodsockerhöjande "i förtid" för att avbryta sänkningen. Jag känner ingen hunger och kan med lätthet vänta till 19 på kvällen med att äta, men ofta tvingas jag käka något smått redan framåt 15-16-tiden.

 

Det är inte heller någon hälsosam idé att hålla ett aningen högre blodsocker under dagen, för att således få en större, längre räckande, marginal när blodsockret väl börjar sjunka på eftermiddagen. Ett förhöjt blodsocker är aldrig bra att utsätta sig för under för frekventa eller för långa tider. Detta säger mig att ur blodsockerkontrollens perspektiv vore ett tidigare mål att föredra. Men jag trivs oerhört bra med mitt fasteupplägg och vill inte gärna gå ifrån det blott i jakt på en möjligt aningen förenklad eftermiddag. På senare tid har jag provat exprimentera med att ta mitt långverkande insulin vid olika tider på dygnet. Men som långtidsvan att ta mitt långtidsinsulin direkt på morgonen så kändes alla andra alternativ mycket onaturliga, och gav ej heller något bättre utgångsläge. En insulinpump hade nog kunnat avhjälpa läget på ett mer precist sätt. Men jag har levt med insulinpump under femton år tidigare i mitt liv och kan inte riktigt känna någon vilja att gå tillbaka till pump. Jag gillar friheten att slippa ha en pump ständigt kopplad till min kropp - i synnerhet nuförtiden när jag jympar dagligen på Friskis&Svettis m.m.

 

Blodsockerkontrollen kan vara en oerhört jobbig motståndare för oss diabetiker, som om potentiell övervikt och/eller allmän ohälsa ej är tillräckligt att brottas med. Det skall verkligen bli spännande att se vad LCHF-kosten kommer göra med mitt blodsocker. Förhoppningsvis (och antagligen) kommer det ge mig en ännu jämnare dygnskurva och hälsosammare HbA1c - men risken är att de långsamma eftermiddagsdipparna kommer fortsätta. Jag kanske helt enkelt får ställa in mig på att bryta min fasta tidigare än vid sjusnåret på kvällen.

 

 

LCHF & KETOS

Pinka på ketos-stickor har jag gjort under min ungdom (ej i vuxna dar). Under skolåldern var det rentav obligatoriskt för mig att mäta urinen varje morgon, för att se så jag ej legat för högt i blodsocker under natten. Ketos associerar jag omedelbart med "dåligt" (fastän det egentligen är ketoacidos vi behöver bekymra oss över). När jag först fick höra talas om att man i regel eftersträvar ketos med LCHF så tänkte jag direkt att det var kört för min del. Sådant vill ju vi diabetiker undvika. Men sedan jag i efterhand börjat läsa på mer om detta med ketos så har det glatt mig mer och mer - insikten att denna omställning till ketos faktiskt är något som även vi diabetiker kan eftersträva (så länge vi håller noggrann koll på blodsockret, i och med att kombinationen ketos + högt blodsocker är något som omedelbart bör åtgärdas). På grund av min diabetes, och att jag vid otaliga tillfällen upplevt det sämre ketoacidos, så har jag full koll på den, inte så härliga, smaken i munnen och andedräkten som indikerar fullskalig ketos. Det kommer ta tid för mig att vänja mig vid en smak i munnen som alltid, under hela min uppväxt, snarare betytt att mitt blodsocker och välmående är gravt utsatt.

 

 

LÖRDAGEN

Idag kommer jag lyssna färdigt på Eenfeldts Matrevolutionen (2011) vilken jag införskaffade som ljudbok under gårdagen, och lyssnat halvvägs genom under en lååång skön promenad med vår lille fyra månader gamla son i bärsele på magen. En bok som gör mig ännu mer förväntansfull inför måndagen och nästintill lyrisk över att få sluta felbehandla min kropp. Jag skall börja anteckna inköpslista inför nästa vecka. Skall fortsätta läsa på om själva omställningsfasen till LCHF, samt fortsätta lyssna på ett par YouTube-kanaler där LCHF-startare veckovis delat med sig av sina LCHF-upplevelser. Jag måste även ta upp mina planer med föräldrarna (i och med att vi besöker dem varje vecka och blir bjudna på mat). Vi får se om det blir nu under helgen, eller ett par dagar inpå kommande vecka när jag satt igång. Men hellre förr än senare kan jag känna. Men jag är vuxen. Det blir väl en främmande tanke för dem vilket kan oroa - precis som det oroade mig i första början - men när jag fortsätter må bra (och förhoppningsvis ännu bättre) så läre nog bekymren lägga sig.

 

Återkommer antagligen framåt kvällen. Det lär dyka upp fler tankar, frågor och kunskaper under dagen kan jag tro!

 

 

/ Tack för att du läst & på återseende!

[PiaB]

Är inte själv diabetiker, men vet att det finns en Facebook-grupp som heter "Olydiga diabetiker". Där kan du säkert få tips angående insulin o.dyl.

[Kjell Granelli]

Fantastiskt roligt och intressant att följa din berättelse  ! Du har verkligen rätt inställning och insikter för att kunna lyckas.

Detta med att häva insulinkänning vill jag kommentera. Egentligen spelar det ingen roll, tänker jag, om man äter LCHF eller något annat, för det låga blodsockret (eller överskottet på insulin) avhjälps med just glukos. En typ 1 som jag känner väl och äter LCHF använder speciellt nattetid en dansk bar som heter "Castus Frugtstang" i antingen päron- eller jordgubbssmak, 59 g socker per 100 g. Fördelen jämfört med frukt är att de håller sig länge utan att förfaras i nattduksbordslådan. Hen använder också tyska druvsockertabletter av märket "intact Traubenzucker Kinder-Mix", för de smakar mycket bättre än de vanliga. Se www.lindroos.net. Hen tar 2 tabletter vid känning à 2,3 g glukos och avvaktar en stund innan hen eventuellt tar 1-2 till.

När det gäller frukt kan en banan ge onödigt mycket socker, liksom även ett stort äpple. Det flyter vid normalt blodsocker cirka 5 g glukos i hela blodvolymen, så det är inga stora mängder.

Lycka till!

 

EDIT: Här är druvsockret http://www.lindrooshalsa.se/druvsocker/fruit-power-portion/

[Kjell Granelli]

Är inte själv diabetiker, men vet att det finns en Facebook-grupp som heter "Olydiga diabetiker". Där kan du säkert få tips angående insulin o.dyl.

Bra tips! "Olydiga diabetiker" är en sluten grupp där bara medlemmarna kan läsa inläggen. Finns också "Uppkäftiga diabetiker" som är en öppen grupp. Och så en som heter "Lev frisk länge".

[Swester]

Tack så mycket PiaB och Kjell G. för era råd och peppningar! Jag kan lugnt erkänna att jag har en sanslöst god förmåga att, till en början, se allt som mycket mer komplicerat och invecklat än vad det egentligen är/behöver vara! När det kommer till blodsockerhöjning, utifrån vad jag läst, så behöver det inte vara mer komplicerat än att i första hand intaga ett par dextrosoltabletter (eller motsvarande), och i andra hand dricka ett halvt glas rödmjölk. Med mjölk utmanar man kolhydratsgränsen mer, vad jag förstår, så om man klarar sig på ett par druvsockertabletter så vore det fördelaktigt. Jag har sedan barnsben fått lära mig att även äta något grovt i samband med blodsockerhöjning, vilket skall hjälpa blodsockret att stå sig, att ej sjunka tillbaka igen inom kort. Men frågan är om det verkligen blir en bergochdalbane-effekt om man höjer blodsockret med blott ett halvt glas mjölk eller två tabletter? Skorporna får vila ifred i skafferiet nästa gång jag hamnar lågt i blodsocker, så får jag se vad som händer!

 

 

INFÖR MÅNDAG, FÖRSTA LCHF-DAGEN

Det finns en minst sagt djurisk uppsjö av LCHF-anpassade recept ute på nätet. Säkert tusentals kombinationer och ersättningsmöjligheter att variera sin kost med. Som nyanländ finns ingen chans att börja tackla detta med färska axlar. Jag måste börja med att bryta ned övergången till mycket enkla, men överensstämmande, småbitar. Till en början får jag ta var dag för sig. Kanske under kommande helg att jag kan börja planera för ett första LCHF-storkok att frysa in och räcka mig någon vecka framåt. Ju enklare övergång, desto positivare blir nog upplevelsen. Mitt första faste-brott (LCHF-style), klockan 19:00 på måndag, kommer bestå av ICA's Basic-kvarg (trots att den är något lättare än ICAs kvarg naturell) med nedrörda frysta bär. Samt äggröra med nedblandad grädde och bacon. Kvällsmaten kommer kretsa runt endera fisk, kött eller kyckling (fruns val). Till detta ersätter jag potatisen eller riset med endera blomkålsmos eller riven, snabbkokad blomkålsris. Frun äter naturligtvis vad helst hon önskar! Det gjorde jag klart för henne redan när jag började min viktminskning på 108 kilo. Min övervikt har jag blott mig själv att skylla, varför hon ej skall behöva "lida" för mina misstag. Jag har aldrig hindrat henne från att äta sött eller gott i hemmet. Jag har helt enkelt skärpt och distanserat mig från hennes sällsamma gotte-infall. (Hon hör till dem som kan äta precis vadsomhelst utan att gå upp ett hekto. Alltid smal som en pinne.)

 

Utöver maten är det även vätska att tänka på. En av mina absolut tuffaste utmaningar blir att ge upp mitt hittills dagliga Pepsi MAX-drickande. Från och med måndag är det vatten som gäller och kanske någon klunk Pepsi MAX på helgen om jag varit duktig. Som jag förstår är det risken för ett igånghållet sockersug (med mera) som gör light-läsk till en bov i LCHF-sammanhang. Om detta skulle vara det enda/största problemet med Pepsi MAX (förutom andra eventuella inblandade onyttigheter) så känner jag mig ändå relativt lugn då jag ej upplevt något direkt sockersug i och med mitt light läsk-drickande. (Men bäst av allt vore ju naturligtvis att låta bli helt och hållet!) Dricka en hel del vatten under dagarna - upp emot två till tre liter vad jag läst på diverse ställen. Samt vara beredd att blanda i ett par nypor salt för att uppväga eventuell saltbrist i snart skede. Utöver detta tar jag redan ett fåtal vitamintillskott. Två tabletter multivitamin MAN, Super magnesium, Enalapril för blodtrycket, samt extra D-vitamin i synnerhet nu under vinterhalvåret. Samtliga tabletter tänker jag fortsätta ta, såvida inga mycket tunga anledningar avråder mig att göra så.

 

 

LCHF & VÄGNINGSTANKAR

Under hela mitt kaloriräknande, samtliga 30 nedgådda kilon, har jag vägt mig varje morgon, efter ett första toalettbesök. Jag har upplevt ett nästintill kompulsivt tvång, säkert baserat på starkt kontrollbehov, att väga mig varje dag. Det har blivit ungefär som att skåda facit, huruvida jag räknat rätt på kalorierna dygnet innan. Men eftersom man kan uppmanas släppa taget om kalorikontrollen med LCHF så försvagas även behovet jag upplever att väga mig var dag. Daglig vägning har både haft sina positiva och negativa påverkan på mina dagar. Alltid roligt att gå till jobbet med ytterligare ett försvunnet hekto i ryggen. Ett nytt viktmässigt lägsta. Men åt det helt andra hållet de mornar då vikten ökat (trots att det oftast handlat om justerad vätskebalans eller annat temporärt viktskifte). Vissa mornar, när jag känt mig 110% säker på att vikten skall ha minskat - men vågen visat på två hekto plus, då har jag valt att bara strunta i alltihopa. Jag har upplevt viktökningen som en ordentlig käftsmäll, ställt in mig på vad det är för idé att bry sig över huvudtaget - och sedan satt iväg förbi ICA Maxi för att handla onyttigheter. Jag har vetat att jag har kunnat arbetat av en dags svullande på två, tre efterföljande dagar - för att sedan vara tillbaka vid lägsta-vikten igen.

 

Men med LCHF får jag ett extra skyddsnät som kommer hindra mig från att bara strunta i allt på detta sätt. Dels kommer jag ha som mål att väga mig endast en gång i veckan - vilket direkt ökar chansen att få se ett minus vid varje invägning, så länge vikten överlag går nedåt. Skulle vikten stå still, eller visa något hekto plus, är det inte lika lätt att yra iväg och äta något olämpligt. Inte för mig i alla fall. Saken är att jag kommer ha spenderat flera dagar med strävan att få över kroppen till att börja drivas av fett i stället för kolhydrater. Det skulle jag aldrig vilja riskera att vända tillbaka (oavsett hur minimal risken må vara vid blott en enda dags kolhydratsknaprande). Men det tänker jag ej bry mig om att undersöka. Jag kan lika gärna få tro att en enda potatis räcker för att sätta kroppens fettdrift ur funktion, det gör mig bara mer försiktig = mer hälsosam och förebyggande i mitt tänk och impulsivitet.

 

Dessutom är jag för närvarande rejält förhoppningsfull över LCHF. Det känns just nu som det ultimata upplägget, varvid en hekto-låg uppgång i vikt från en dag till nästa skulle riskera göra mig besviken, riskera att panga min drömbild av LCHF. Med blott en vägning i veckan kan jag förmodligen få behålla min blåögda syn på LCHF intakt för ett bra tag framöver!

 

 

LCHF & BLODSOCKERKONTROLL

Det kommer bli dygnskurvor uppå dygnskurvor med blodsockertagningar för min del. Dels under hela övergångsperioden och långt därefter! Jag (allrahelst med mitt kontrollbehov) måste få järnkoll på vad som händer med blodsockret efter LCHF-måltider. Vid första faste-brottet på måndag tänker jag troligen undvika att ta något måltidsinsulin för att ej riskera en låg blodsockerkänning. Istället tätt övervaka blodsockret omedelbart, samt över närmsta tiden, efter fastebrottet och se hur blodsockret beter sig. Kanske kan jag helt slippa ta något måltidsinsulin, eller så kanske jag klarar mig på endast någon enstaka enhet (jämfört med mina tidigare 8-9 enheter. Därefter måste jag även försöka utläsa verkan av långtidsinsulinet utifrån kommande dygnskurvor. Se om det behöver ställas om från de 13 enheter per dygn jag för närvarande tar. En något knepigare nöt att knäcka, men som kan måsta göras.

 

Synd i detta fall är att jag har absolut NOLL hjälp av mina diabetessköterskor som jag går på frekventa återbesök hos. De är inte ett dugg insatt i vare sig Periodisk Fasta eller LCHF. Det enda upplägg de kan analysera och ge råd om är det klassiska "äta var tredje timma"-schemat, samt med varierad husmanskost enligt tallriksmodellen.

 

 

EN SPECIFIK FÖRHOPPNING MED LCHF

En sak jag dagligen besvärats av sedan månader tillbaka, med min Periodiska Fasta, är att min energi börjar tryta framåt mitt på dagen/en bit in på eftermiddagen. Energibrist till den grad att det ofta tar emot, en hel del, bara att resa mig upp från lutande på armbågarna på receptionsdisken, till stående med rak rygg och hållning. Lite dov i huvudet, lite trött. Som att jag ej har något emot att lägga mig ned att sova. Denna energibrist brukar återställas längre in på eftermiddagen, framåt 15-16-tiden. Men det kan kännas jobbigt under de timmar som energibristen påverkar mig och mitt arbete. Jag skall ju dessutom stå där i receptionen på Friskis&Svettis och välkomna folk med glöd och glädje i kroppsspråk och utstrålning. Folk som gått/går på LCHF har berättat om en påtaglig energibrist under själva omställningsfasen. För att sedan uppleva en energi de aldrig tidigare känt av när ketosen och fettdriften väl slagit in. Jag håller tummarna och kan ej låta bli att mentalt storsmila åt tanken att få orka igenom hela arbetsdagen med stadigare energi!

 

Jag kan knappt vänta till måndagen och att få sätta igång med denna nya era i mitt liv. För två år sedan välkomnade jag Periodisk Fasta som min nya livsstil. Den omläggningen fungerade friktionsfritt och har hållit obevekligt i längden. Och nu är det dags igen...

 

 

/ Tack för att du läst, för alla varmt glädjande och hjälpsamma kommentarer & på återseende!

[may]

Tack så mycket PiaB och Kjell G. för era råd och peppningar! Jag kan lugnt erkänna att jag har en sanslöst god förmåga att, till en början, se allt som mycket mer komplicerat och invecklat än vad det egentligen är/behöver vara! När det kommer till blodsockerhöjning, utifrån vad jag läst, så behöver det inte vara mer komplicerat än att i första hand intaga ett par dextrosoltabletter (eller motsvarande), och i andra hand dricka ett halvt glas rödmjölk. Med mjölk utmanar man kolhydratsgränsen mer, vad jag förstår, så om man klarar sig på ett par druvsockertabletter så vore det fördelaktigt. Jag har sedan barnsben fått lära mig att även äta något grovt i samband med blodsockerhöjning, vilket skall hjälpa blodsockret att stå sig, att ej sjunka tillbaka igen inom kort. Men frågan är om det verkligen blir en bergochdalbane-effekt om man höjer blodsockret med blott ett halvt glas mjölk eller två tabletter? Skorporna får vila ifred i skafferiet nästa gång jag hamnar lågt i blodsocker, så får jag se vad som händer!

 

 

INFÖR MÅNDAG, FÖRSTA LCHF-DAGEN

Det finns en minst sagt djurisk uppsjö av LCHF-anpassade recept ute på nätet. Säkert tusentals kombinationer och ersättningsmöjligheter att variera sin kost med. Som nyanländ finns ingen chans att börja tackla detta med färska axlar. Jag måste börja med att bryta ned övergången till mycket enkla, men överensstämmande, småbitar. Till en början får jag ta var dag för sig. Kanske under kommande helg att jag kan börja planera för ett första LCHF-storkok att frysa in och räcka mig någon vecka framåt. Ju enklare övergång, desto positivare blir nog upplevelsen. Mitt första faste-brott (LCHF-style), klockan 19:00 på måndag, kommer bestå av ICA's Basic-kvarg (trots att den är något lättare än ICAs kvarg naturell) med nedrörda frysta bär. Samt äggröra med nedblandad grädde och bacon. Kvällsmaten kommer kretsa runt endera fisk, kött eller kyckling (fruns val). Till detta ersätter jag potatisen eller riset med endera blomkålsmos eller riven, snabbkokad blomkålsris. Frun äter naturligtvis vad helst hon önskar! Det gjorde jag klart för henne redan när jag började min viktminskning på 108 kilo. Min övervikt har jag blott mig själv att skylla, varför hon ej skall behöva "lida" för mina misstag. Jag har aldrig hindrat henne från att äta sött eller gott i hemmet. Jag har helt enkelt skärpt och distanserat mig från hennes sällsamma gotte-infall. (Hon hör till dem som kan äta precis vadsomhelst utan att gå upp ett hekto. Alltid smal som en pinne.)

 

Utöver maten är det även vätska att tänka på. En av mina absolut tuffaste utmaningar blir att ge upp mitt hittills dagliga Pepsi MAX-drickande. Från och med måndag är det vatten som gäller och kanske någon klunk Pepsi MAX på helgen om jag varit duktig. Som jag förstår är det risken för ett igånghållet sockersug (med mera) som gör light-läsk till en bov i LCHF-sammanhang. Om detta skulle vara det enda/största problemet med Pepsi MAX (förutom andra eventuella inblandade onyttigheter) så känner jag mig ändå relativt lugn då jag ej upplevt något direkt sockersug i och med mitt light läsk-drickande. (Men bäst av allt vore ju naturligtvis att låta bli helt och hållet!) Dricka en hel del vatten under dagarna - upp emot två till tre liter vad jag läst på diverse ställen. Samt vara beredd att blanda i ett par nypor salt för att uppväga eventuell saltbrist i snart skede. Utöver detta tar jag redan ett fåtal vitamintillskott. Två tabletter multivitamin MAN, Super magnesium, Enalapril för blodtrycket, samt extra D-vitamin i synnerhet nu under vinterhalvåret. Samtliga tabletter tänker jag fortsätta ta, såvida inga mycket tunga anledningar avråder mig att göra så.

 

 

LCHF & VÄGNINGSTANKAR

Under hela mitt kaloriräknande, samtliga 30 nedgådda kilon, har jag vägt mig varje morgon, efter ett första toalettbesök. Jag har upplevt ett nästintill kompulsivt tvång, säkert baserat på starkt kontrollbehov, att väga mig varje dag. Det har blivit ungefär som att skåda facit, huruvida jag räknat rätt på kalorierna dygnet innan. Men eftersom man kan uppmanas släppa taget om kalorikontrollen med LCHF så försvagas även behovet jag upplever att väga mig var dag. Daglig vägning har både haft sina positiva och negativa påverkan på mina dagar. Alltid roligt att gå till jobbet med ytterligare ett försvunnet hekto i ryggen. Ett nytt viktmässigt lägsta. Men åt det helt andra hållet de mornar då vikten ökat (trots att det oftast handlat om justerad vätskebalans eller annat temporärt viktskifte). Vissa mornar, när jag känt mig 110% säker på att vikten skall ha minskat - men vågen visat på två hekto plus, då har jag valt att bara strunta i alltihopa. Jag har upplevt viktökningen som en ordentlig käftsmäll, ställt in mig på vad det är för idé att bry sig över huvudtaget - och sedan satt iväg förbi ICA Maxi för att handla onyttigheter. Jag har vetat att jag har kunnat arbetat av en dags svullande på två, tre efterföljande dagar - för att sedan vara tillbaka vid lägsta-vikten igen.

 

Men med LCHF får jag ett extra skyddsnät som kommer hindra mig från att bara strunta i allt på detta sätt. Dels kommer jag ha som mål att väga mig endast en gång i veckan - vilket direkt ökar chansen att få se ett minus vid varje invägning, så länge vikten överlag går nedåt. Skulle vikten stå still, eller visa något hekto plus, är det inte lika lätt att yra iväg och äta något olämpligt. Inte för mig i alla fall. Saken är att jag kommer ha spenderat flera dagar med strävan att få över kroppen till att börja drivas av fett i stället för kolhydrater. Det skulle jag aldrig vilja riskera att vända tillbaka (oavsett hur minimal risken må vara vid blott en enda dags kolhydratsknaprande). Men det tänker jag ej bry mig om att undersöka. Jag kan lika gärna få tro att en enda potatis räcker för att sätta kroppens fettdrift ur funktion, det gör mig bara mer försiktig = mer hälsosam och förebyggande i mitt tänk och impulsivitet.

 

Dessutom är jag för närvarande rejält förhoppningsfull över LCHF. Det känns just nu som det ultimata upplägget, varvid en hekto-låg uppgång i vikt från en dag till nästa skulle riskera göra mig besviken, riskera att panga min drömbild av LCHF. Med blott en vägning i veckan kan jag förmodligen få behålla min blåögda syn på LCHF intakt för ett bra tag framöver!

 

 

LCHF & BLODSOCKERKONTROLL

Det kommer bli dygnskurvor uppå dygnskurvor med blodsockertagningar för min del. Dels under hela övergångsperioden och långt därefter! Jag (allrahelst med mitt kontrollbehov) måste få järnkoll på vad som händer med blodsockret efter LCHF-måltider. Vid första faste-brottet på måndag tänker jag troligen undvika att ta något måltidsinsulin för att ej riskera en låg blodsockerkänning. Istället tätt övervaka blodsockret omedelbart, samt över närmsta tiden, efter fastebrottet och se hur blodsockret beter sig. Kanske kan jag helt slippa ta något måltidsinsulin, eller så kanske jag klarar mig på endast någon enstaka enhet (jämfört med mina tidigare 8-9 enheter. Därefter måste jag även försöka utläsa verkan av långtidsinsulinet utifrån kommande dygnskurvor. Se om det behöver ställas om från de 13 enheter per dygn jag för närvarande tar. En något knepigare nöt att knäcka, men som kan måsta göras.

 

Synd i detta fall är att jag har absolut NOLL hjälp av mina diabetessköterskor som jag går på frekventa återbesök hos. De är inte ett dugg insatt i vare sig Periodisk Fasta eller LCHF. Det enda upplägg de kan analysera och ge råd om är det klassiska "äta var tredje timma"-schemat, samt med varierad husmanskost enligt tallriksmodellen.

 

 

EN SPECIFIK FÖRHOPPNING MED LCHF

En sak jag dagligen besvärats av sedan månader tillbaka, med min Periodiska Fasta, är att min energi börjar tryta framåt mitt på dagen/en bit in på eftermiddagen. Energibrist till den grad att det ofta tar emot, en hel del, bara att resa mig upp från lutande på armbågarna på receptionsdisken, till stående med rak rygg och hållning. Lite dov i huvudet, lite trött. Som att jag ej har något emot att lägga mig ned att sova. Denna energibrist brukar återställas längre in på eftermiddagen, framåt 15-16-tiden. Men det kan kännas jobbigt under de timmar som energibristen påverkar mig och mitt arbete. Jag skall ju dessutom stå där i receptionen på Friskis&Svettis och välkomna folk med glöd och glädje i kroppsspråk och utstrålning. Folk som gått/går på LCHF har berättat om en påtaglig energibrist under själva omställningsfasen. För att sedan uppleva en energi de aldrig tidigare känt av när ketosen och fettdriften väl slagit in. Jag håller tummarna och kan ej låta bli att mentalt storsmila åt tanken att få orka igenom hela arbetsdagen med stadigare energi!

 

Jag kan knappt vänta till måndagen och att få sätta igång med denna nya era i mitt liv. För två år sedan välkomnade jag Periodisk Fasta som min nya livsstil. Den omläggningen fungerade friktionsfritt och har hållit obevekligt i längden. Och nu är det dags igen...

 

 

/ Tack för att du läst, för alla varmt glädjande och hjälpsamma kommentarer & på återseende!

Jag har också gått från PF till LCHF. Jag hade väldiga omställningsbesvär, även fast jag tror att vana vid PF-ketos är positivt, i omkring två veckor. Jag hade ont i musklerna. var trött och irriterad men sen klingade det av och jag blev euforiskt lycklig. Se upp också med att äta för mycket fett i början. Jag blev kraftigt illamående och fick värsta svettningarna. Efter omställningen kom perioder med mycket hunger och ibland ingen hunger alls men nu efter snart fem månader känns det som jag fungerar mycket bra.

[Kjell Granelli]

 

En sak jag dagligen besvärats av sedan månader tillbaka, med min Periodiska Fasta, är att min energi börjar tryta framåt mitt på dagen/en bit in på eftermiddagen. Energibrist till den grad att det ofta tar emot, en hel del, bara att resa mig upp från lutande på armbågarna på receptionsdisken, till stående med rak rygg och hållning. Lite dov i huvudet, lite trött. 

Ett tips för att få extra energi utan kolhydrater är kaffe med kokosfett (25 g eller mer). Kokosfett innehåller s.k. MCT-oljor, som är medellånga mättade fettsyror, framför allt laurinsyra. Dessa bildar kroppen ketoner av oavsett kosten i övrigt (annars bildas ju ketoner främst vid "extrem" kolhydratrestriktion), och dessa ketoner kan både hjärnan och muskelceller använda för sin förbränning. Inte minst finns det när det gäller hjärnan i alla fall en mängd anekdotisk evidens att ketoner faktiskt fungerar bättre än glukos för tankeskärpa.

Utan att veta säkert så tror jag att en diabetiker i ketos klarar känningar bättre just pga detta alternativ till energi.

En liten varning för kaffe med kokosfett är att det kan bli lite explosivt i tjocktarmen... 

[Swester]

@ may;

Tack för dina lovande ord! Jag har ramlat över ett par skilda rekommendationer vid uppstart av LCHF, att gradvis trappa ned på kolhydraterna, samt gradvis stega upp fettmängderna. Detta för att ge kroppen en mjukare övergång och, eventuellt, få mildare omställningsbesvär (om några alls). Samtidigt menar andra på att i princip sluta mesa och köra på 100% direkt från start. Desto snabbare kommer kroppen över till ketondrift. Desto snabbare lägger man övergångsbesvären bakom sig. Jag kommer försöka börja så fullt ut som jag kan (med min mycket ringa erfarenhet) - men skall definitivt se till att ha god tillgång till badrum och toaletter under första veckan, eller två!

 

@ Kjell G;

Tack så mycket för din fortsatta guidning till min hjälp! Jag har sett berättat av ett antal personer som dagligen konsumerar en andel kokosfett, just för att få upp det dagliga fettintaget (ofta de dagar maten ej bidragit med tillräckligt). Problemet för min del med att blanda kokosfett i kaffe är att jag inte dricker kaffe. Jag har helt enkelt inte "lärt mig" dricka (tycka om) kaffe. Det är knappt att jag kan avnjuta te heller, då jag hittills ej funnit någon smak som behagar särskilt. (Dock är min fru en mycket god tedrickare - men mig har hon gått bet med.) Men kokosfett i te skulle väl annars kunna vara något att försöka (beroende på hur god idé det faktiskt skulle vara). Kaffe undviker jag helst dock.

 

 

DAN FÖRE DAN

Det börjar närma sig (eller, det har det ju gjort hela tiden), men det är bra nära nu! Trots påläsning känner jag tydligt hur ny och färsk jag kommer klampande in i LCHF-världen. I situationer som dessa vore det guld värt att ha haft en mer erfaren person att samtala med, öga mot öga. Bara som en uppstartshjälp. Inte för att jag sitter med några direkt specifika frågor, snarare bara konversera i rent allmänt om LCHF och absorbera så mycket lärdom som möjligt. Lite därav spenderar jag söndagen med att läsa om andras LCHF-starter, såväl på detta som på andra forum. De flesta måste ha varit nybörjare inom området vid någon punkt. Och kan andra så kan jag (är min filosofi i alla fall).

 

När det gäller kolhydratsmängden kommer jag försöka rätta mig efter två generella råd. Dels det som nämns bl.a. här på Kostdoktorn, att undvika sådant med mer än fem gram kolhydrater per 100g. Samt att försöka hålla ett dagligt kolhydratsintag på max 25g (för den ej mest superstrikta varianten). (Fast omkring 20g/dag skulle jag se som extra önskvärt.) Jag har gjort ett försök att knåpa ihop en ungefärlig dagsplan för första dagen med två måltider. (Endast två måltider då jag, som nämnt, tänker bibehålla min Periodiska Fasta i grunden.) Tyvärr så landar kolhydraterna på drygt 27 gram, vilket i mina ögon börjar se aningen högt ut. Eller är det något jag missuppfattat om jag överskådar ett dagligt näringsintag på detta vis? (Se bif. bild.)

 

Kvargen innehåller en större mängd kolhydrater, vilket i detta fall utgör nästan nio gram. Ett annat populärt alternativ ser ut att vara turkisk yoghurt, men den är, enligt detta matregister, mer kolhydratrik än kvargen. Så enligt min matte inte en bra ersättningsprodukt med målet att få ned antalet kolhydrater. Men det kan ju vara att jag tänker fel på detta upplägg, eller har fokus på fel ställe. Jag kommer ju direkt över från ett två år långt kaloriräknande. Kolhydrater kanske hanteras på ett annat sätt.

 

 

MÄTA KETONER

En ganska vanlig grej, i synnerhet i början, verkar vara att mäta ketoner i blodet, för att se hur pass effektiv fettförbränning kroppen är inställd på. Trots att jag ej kört LCHF tidigare är jag, som Typ 1-diabetiker, mycket familiär med känslan av ketoner (fast det i mina enstaka fall handlat om det farliga läget ketoacidos). Men den distinktiva smaken i munnen och doften på utandningen känner jag mycket väl igen! Jag har troligen möjligheten att få urinmätstickor utskrivna av mina diabetessköterskor (dock för ändamålet att upptäcka samt förhindra blodförgiftning och bråd död, snarare än att bekräfta och utvärdera fettdrift - men man kan ju alltid slå två flugor i en smäll...). Det förutsätter förstås att dessa mätstickor fungerar på ungefär samma sätt. Nu är jag ju snart 33 år gammal, nybliven fader samt diabetiker sedan 29 år tillbaka, och vet mycket väl att diabeteshjälpmedel ej skrivs ut för att leka med. Men LCHF, ketoner, blodsocker, hälsa och diabetes är allt rätt nära besläktat, så i detta fall vore det nog godtagbart kan jag tänka.

 

Just nu känner jag mig oerhört taggad inför morgondagen, och blir mer och mer förväntansfull varefter timmarna går, ju mer jag läser. Imorgon (måndag) skall jag väga in mig (vilket jag ämnar presentera här i tråden), och därefter kolla samt rapportera vikten en gång i veckan (fredagar/lördagar). Därutöver ser jag även fram emot effekten LCHF kan komma ha på min energi. Jag vet så väl hur min ork och mina gränser legat det senaste året. Jag kommer med lätthet uppfatta förändringar på den biten. Kanske orkeslösheten mitt på dagen försvinner. Kanske jag orkar ta i mer på jympa- och cirkelfyspassen. Kanske mjölksyran blir en mer sällsam och mer kortvarig gäst på spinningpassen... Det lär jag få bevittna om blott ett par veckor (hoppas jag i alla fall). Därutöver skall det drickas rikligt med vatten, se till att få ordentligt med sömn, samt hålla ett öga på saltnivån till en början.

 

 

/ Tack för att du läst & på återseende!

 

 

[kareng]

En liten varning för kaffe med kokosfett är att det kan bli lite explosivt i tjocktarmen... 

Var försiktig med kokosfett. Börja med lite och fyll på med smör om du vill har mer fett. Det är ganska vanligt att man blir illamående av kokosfett, speciellt när man tar det i kaffe eller te.

 

Såg att du inte dricker kaffe. Vet inte om du provat alla goda örtteer baserade på Rooibos och grönt te - exempelvis från Friggs. Min favorit är kanel, min man dricker nyponte (blandning av nypon och hibiskus) och sonen dricker gärna Chai-blandningen.

[PiaB]

Tips för att få ner kh första dagen:

 

Rysk yoghurt 17%, 100 g + vispgrädde 40% 50 g ger 6 g kh och mycket mer fett.

 

Skippa färdiga hamburgaren och gör egen på nötfärs! Där blir du av med ytterligare 6 g kh.

 

Med detta tips nästan 9 g mindre kh.

[Kjell Granelli]

Jag har troligen möjligheten att få urinmätstickor utskrivna av mina diabetessköterskor (dock för ändamålet att upptäcka samt förhindra blodförgiftning och bråd död, snarare än att bekräfta och utvärdera fettdrift - men man kan ju alltid slå två flugor i en smäll...). 

Det finns särskilda ketonmätare som fungerar som blodsockermätare med bloddroppe på en teststicka. Sådan mätare och stickor kan du nog få utskrivna om du hänvisar till att du ska hålla koll på ketonerna för att inte riskera ketoacidos. Fördelen jämfört med urinstickor är att du får ett mått på ketosen just nu.

[Swester]

FÖRSTA DAGEN MED LCHF

Knappt ett dygn har gått. Inte särskilt mycket som hunnit ske eller förändras. Ändock känns dagen extra speciell, att ha tågat in i en ny livsstil, fortfarande starkt förväntansfull på att få uppleva kostuppläggets effekter, såväl negativa som (förhopningsvis) resulterande positiva. Under dagen har jag hållit noga koll på blodsockret, vilket betett sig som vanligt under fastetimmarna. Mer spännande är att bevittna möjligt sänkt insulinbehov i samband med fortsatta måltider.

 

Jag började med att bryta fastan vid 19:30-tiden med äggröra + bacon (stekt i baconflott + 40-procentig grädde). På sidan av tog jag även en liten skål turkisk yoghurt bara för att känna hur den smakar. Hela måltiden extremt välsmakande och mycket mättande! Jag lyckades undkomma med en minimal måltidsdos NovoRapid på ynka två enheter (där jag tidigare fick ta upp emot åtta-nio enheter för att svara på min tidigare kolhydratskost).

 

Till kvällsmat omkring 22:30 blev det kycklingfilé, stekt i riklig mängd smör, crème fraîche, tillsammans med paprika, och med riven blomkål som risersättning. Även denna måltid mäktigt mättande och mycket smaklig. Ytterligare två enheter måltidsinsulin ser ut att kunna tampas med dess vaga blodsockerpåverkan.

 

Nu såhär framåt slutet på första dagen kan jag inte direkt säga att jag upplever någon form av förändring - annat än att det känns allmänt bra och roligt att faktiskt ha börjat med LCHF (i den mån min växande kunskap klarar). Jag har även bokat tid med en PT/Kostrådgivare, specialiserad inom just lågkolhydratskost nästa onsdag. Till dess har jag haft tid att komma in i detta aningen mer, och kanske till och med börjat känna av vissa av LCHFs effekter. Just som jag sitter och skriver kan jag inte hjälpa att längta till att få laga ordning resten av äggröran imorgon - inte en illa måltid att avnjuta och att bryta fasta med!

 

 

MÅTT & UTVECKLING

En stor del av mitt intåg i LCHF är de synliga förändringar det må göra på min kropp. Det är främst vikten samt det lilla kvarvarande bukfettet jag vill åt. Vikten har jag tänkt kolla en gång i veckan. Mag-/midjemått en gång var fjortonde dag. Som vi samtliga nog vet kan kroppen variera rätt kraftigt i vikt från en dag till nästa. Ofta utgörs denna viktvariation av skiftande vätskemängder m.m. En fundering är om jag kanske skall kolla morgonvikten både på fredagar och lördagar. Säg att kroppen råkar ha ett temporärt uppsving i vikt precis på invägningsdagen - det skulle ge något missvisande resultat för veckan. Men sällan har jag råkat ut för att vikten temporär-toppat två mornar i rad. Samtidigt är det viktiga att det långtida utfallet går nedåt. Det är vikten över längre perioder som bör hålla mest fokus.

 

Hursomhelst så vägde jag in mig denna morgon på 79,7 kilo (till mina 185,5 cm). Nästa vägning blir på fredag (då jag antagligen kommer ha förlorat en hel del i tidigare kolhydratbunden vätska). Magomkretsen, precis vid navelhöjd där det sista av min mest ogillade fett-buffert fortfarande hänger kvar, var 93,2 cm. Jag har läst många personers berättelser hur LCHF mycket effektivt arbetat bort omkrets och bukfett. Jag håller tummarna och hoppas! Jag samtalade även med min diabetessköterska i förmiddags angående keton-mätning. Hon stod dock rätt motvillig att skriva ut en blodketonmätare + stickor. Dessa ges främst till diabetiker med pumpbehandling för att snabbt kunna kontrollera följden av havererade pumpar/total insulinbrist. Dessutom är själva teststickorna dyra enligt henne. Men stickor för att testa urinen skrev hon dock ut, vilka jag ämnar hämta ut inom de närmsta dygnen. (Ingen större idé att testa några ketoner innan det gått några dagar med LCHF.)

 

 

INFÖR MORGONDAGEN

Idag försökte jag dricka lite extra vatten, trots att någon vätskebrist knappast hinner bli aktuell redan första dagen. Men imorgon kan nog vätskeförlusten börja trappas upp så smått, varför jag ämnar konsumera ännu mer vatten under dagens gång. Idag drack jag totalt ca. två liter vatten, men bör komma upp i närmare tre liter per dygn vad jag förstått. Utöver det kan det hända att jag även blandar ut någon nypa salt i något vattenglas, för att söka undvika hjärndimma och utmattning som annars kan drabba om saltnivån i kroppen blir för låg.

 

 

/ Tack för kolhydratsråd och övriga tips, för att du läst & på återseende!

[Swester]

DAG TVÅ

Dag nummer två bidrog med två noterbara upplevelser. LCHF i kombination med Periodisk Fasta, som sagt. Någonstans mitt på dagen började jag känna av den (för mig som diabetiker) välkända aceton-smaken i munnen. Jag har inte helt lätt till att slappna av medan detta sker måste jag erkänna. Under hela min uppväxt har denna specifika smak varit likvärdigt med ett mycket högt blodsocker. Därför testade jag blodsockret aningen mer än vanligt, men kunde gång på gång glädjas åt ett blodsocker som aldrig översteg 7,6.

 

Dessutom har jag känt mig mycket trött och hängig, även detta frampå mitten av dagen. Nu kan detta delvis bero på att jag ej fått en helnattsömn sedan i fredags. En värkande tand har väckt mig framåt fyra på mornarna. Därefter har omsomningen varit minst sagt sporadisk och kortvarig. En del av denna trötthet kanske har att göra med effekterna av den plötsliga kolhydratbristen. Ikväll blir det dock att lägga sig tidigt och förhoppningsvis få sova mycket gott!

 

En tredje sak jag noterat har varit ett mycket jämnare och stabilare blodsocker under dagen. Blodsockret har ej svarat lika ryckigt och kraftigt på vare sig insulin eller måltider. Mer av en fröjd att hantera, med andra ord!

 

Tillbaka till tandvärken så fick jag tid hos tandläkaren klockan 19 på kvällen. Detta möte resulterade i valet mellan utdragning och rotfyllning. Med tanke på många andra av mina tänder som blivit satta ur funktion (på grund av idiotiskt dålig tandhållning i tidigare år) vill jag spara de få användbara jag har kvar. Därmed blev det en tre-kanalig rotfyllning och närmare tusen spänn back. Men kan jag få sova ut igen, ostört, så är det värt det! Dessutom är ju god och tillräcklig sömn en viktig byggsten för LCHF. Med sömnbrist kanske övergången ej blir optimal.

 

 

DAGENS MAT

Jag fuskade med Periodiska Fastan idag. Jag bröt fastan redan vid lunchtid eftersom jag bara måsta smaka en Babybel-ost, vilken jag fann rätt så njutbar (samt en aning mättande till min förvåning, med tanke på dess ringa storlek). "Riktiga" fastebrottet blev kring 17:30-tiden med en upprepad äggröra + bacon, stekt tillsammans med riklig mängd smör och ett par matskedar grädde. Till kvällsmat hade jag planerat färsjärpar med omelett, men på grund av det grövre tandingreppet kände jag endast för lite gräddutspädd turkisk yoghurt och två kokta ägg för kvällen. Jag är dock mycket mätt och belåten och kommer knappast gå och lägga mig hungrig. Nu är det bara sängen som hägrar och förhoppningen att ej behöva vakna inpå småtimmarna med en ny dos tandvärk.

 

 

/ Tack för att du läst & på återseende!

[PiaB]

Härligt att höra att blodsockret redan dag två svarar så bra! Blir spännande att följa framöver.

 

Babybel i all ära, men nog finns det lite godare ostar..? Favoriten här hemma just nu är Boxholms ettårslagrade gräddost. Mums!

[Swester]

@ PiaB;

Haha, när det kommer till ostar är jag så totalt nybörjare som man kan bli! Min tidigare osterfarenhet är vanlig hushållsost, samt en och annan skiva mild prästost vid sällsamma tillfällen. Så ost-tips tar jag gärna emot och provar lite nytt emellanåt. Ost att ha till matlagning, fyllningar m.m. vore trevligt. Har läst om folk som gör äggröra och blandar ned någon ostsort. De som gör omeletter och fyller med skinka/bacon/kött och ost m.m. Inom ost har jag allt kvar att uppleva!

 

Tack skall du ha för en "ny" ost att kika efter!

[Jäderås]

@ PiaB;

Haha, när det kommer till ostar är jag så totalt nybörjare som man kan bli! Min tidigare osterfarenhet är vanlig hushållsost, samt en och annan skiva mild prästost vid sällsamma tillfällen. Så ost-tips tar jag gärna emot och provar lite nytt emellanåt. Ost att ha till matlagning, fyllningar m.m. vore trevligt. Har läst om folk som gör äggröra och blandar ned någon ostsort. De som gör omeletter och fyller med skinka/bacon/kött och ost m.m. Inom ost har jag allt kvar att uppleva!

 

Tack skall du ha för en "ny" ost att kika efter!

 

Köp "ett hjul" brieost (mild men smakrik)! Funkar bra att ha som farkost för diverse pålägg. PUMA (pålägg utan macka) är allmänt bra att ha till hands när suget faller in. Och extra gott med lite rödvin

[Modesty]

Ost förslag, prova fetaost eller halloumi, den senare kan du steka urgott att grilla, mozarella är gott och ganska mild, sen finns det en rad goda smakstarka, du får prova dig fram.

Alternativ till kokosolja i kaffe eller the är chocobullet, blanda kokosolja och smör med ren kakao och hett vatten mixa väl.

[PiaB]

Åh, halloumi stekt i mycket smör!!! Så gott!

[Kjell Granelli]

Gouda är praktisk att ha i matlagning, bara hyvla ett antal skivor och låt smälta ner i omelett, gryta eller vad du vill... rik på vitamin K2 också 

[PiaB]

Åh, en supergod sak till:

Dela baconskivor på hälften och strössla över riven ost. In i ugnen 225oC 5-10 min. Bacon- och ostchips!

[Swester]

Ojoj, tusen tack skall ni alla ha för alla, antagligen mycket, goda alternativ att prova! Jag får kika efter de billigare alternativen just nu, då kontot börjar torka till såhär framåt sista veckan. (Skönt att kunna få tag på bacon för endast 15:- paketet, så jag slipper svälta!) PiaBs bacon- och ostchips skall definitivt mixtras i ordning. Kan ju bli bra lördagstugg framför kvälls-TV:n! Kommer ni läsare på annu fler kombinationer och alternativ så sitter jag tacksamt redo med block och penna!

 

 

LITE OM DAG TRE

Natten till idag var första natten på säkert åratal där jag vaknat av behovet att besöka toaletten! Nog är LCHF vattendrivande allt (i kombination med att jag börjat dricka extra mycket vatten förstås). Men samtidigt var jag mäkta glad över att det INTE var tandvärken som väckte mig. Faktiskt så gladdes jag åt att munnen kändes helt smärt- och besvärfri. Även lite udda glad över toalettbehovet då jag tar det som ett tecken på att LCHF-omställningen begynnat. Det var med ett brett inre leende som jag sedan återgick till sängen och somnade om, för att inte vakna igen förrän väckarklockans tjutande!

 

Trots att jag kände mig mycket utvilad när jag klev upp, vilade ändock en småskalig matthet och mild energibrist över mig när jag gick iväg till jobbet denna morgon. Kanske jag ej hunnit sova ikapp de tre, fyra nätter jag blivit värk-väckt, kanske jag fortfarande behöver fylla på mer vatten, eller så kanske en del av energibristen har att göra med LCHF-övergången. Men nu börjar jag känna mig piggare igen och absolut inget som får mig att tveka om den nya kosthållningen!

 

För övrigt ser jag fram emot kvällens ägg + bacon fastebryt igen (gott som attans, med lite grädde i - kanske man även kan sprinkla lite ost över äggröran medan den steks? *Experimentlustan vaknar!*) Därefter, till kvällsmat, blir det järpar, omelett samt någon god fet sås av något slag, med det sista som är kvar av grädden. Ikväll stundar även ett par timmars promenad med lille sonen i bärsele igen (brukar ta med honom ut ett par dagar i veckan på lite längre gångturer. Dels för motionen, för mysigheten, för att han får sova gott (vilket han alltid gör i selen), samt för att avlasta frun som är mammaledig för tillfället, medan jag jobbar. Oerhört spännande/intressant att få kika på vikten på fredag/lördag också.

 

Livet glimmar!

 

 

/ Tack för att du läst & på återseende!

[Kjell Granelli]

Härligt att läsa! Sprinkla du gärna ost över äggröran 

[Johanna07]

Jag har kokosolja i té också, funkar fint.

[kareng]

Nog är LCHF vattendrivande allt (i kombination med att jag börjat dricka extra mycket vatten förstås).

När jag började med LCHF var jag till en början mest glad över att jag INTE behövde gå på toa på natten. (Förmodligen för att jag sov mycket djupare och inte vaknade lika lätt.) Det var som om kroppen lugnade ner sig. Jag har alltid druckit mycket vatten - började inte dricka mer bara för att jag gick över till LCHF. Du behöver alltså inte överdricka vatten om du inte vanligtvis dricker väldigt lite vatten. Känn efter och drick när du är törstig (är mitt råd)!

[Swester]

När jag började med LCHF var jag till en början mest glad över att jag INTE behövde gå på toa på natten. (Förmodligen för att jag sov mycket djupare och inte vaknade lika lätt.) Det var som om kroppen lugnade ner sig. Jag har alltid druckit mycket vatten - började inte dricka mer bara för att jag gick över till LCHF. Du behöver alltså inte överdricka vatten om du inte vanligtvis dricker väldigt lite vatten. Känn efter och drick när du är törstig (är mitt råd)!

 

Intressant kommentar som får mig att fundera en aning. Just med vattendrickandet har jag läst följande förklaring från ett par LCHF-sajter;

 

Kolhydrater binder vätska. Varefter kroppen gör sig av med de sista kvarvarande kolhydraterna medföljer således en stor mängd vätska. Med vätskan kan även medfölja en noterbar mängd salt. (Detta aktuellt fram till dess att kroppen ändrat om, samt vant sig, vid LCHF-omställningen.) Därför, för att undvika eventuella komplikationer med såväl vätskebrist som saltbrist - bör man hålla ett stadigt intag på mellan två till tre liter vatten. Om specifika besvär uppstår kan det även hjälpa att dricka en halv tesked salt om dagen, till kroppen vant sig, som sagt.

 

Denna förklaring fann jag rimlig och har därför sett till att hålla mig välhydrerad.

 

Men tidigare, när jag bara körde med Periodisk Fasta (samt räknade kalorier), så har jag ej brytt mig speciellt mycket om dagligt vätskeintag. Då drack jag bara vatten när jag kände mig törstig och litade helt och fullt till kroppens signaler. Och nu, så här pass nära starten med LCHF, känner jag av en något ökad törst, men har "överdruckit" vatten, någon klunk här och där, under dagarnas gång.

 

Men kanske man kan hålla sig till att bara dricka vid törst - och känna efter hur man mår. Törstsignalen bör väl inte rubbas av LCHF så... Måste kolla vidare om detta. Tack skall du ha kareng för att du pålyste detta för mig! Om någon annan vill dela med sig hur ni gjort med vattendrickande, allra helst i början, så skriv gärna och berätta.

[Malin303]

Jag tillhör dem som drack för lite i början. Betongkepsen var mycket tung..

Det hade mer med dumhet än med rubbade törstsignaler att göra - jag kände att jag var törstig, men drack lite extra kaffe..

Dimhjärna led jag också av.

Det gick över så småningom av sig självt, men jag önskar jag hade känt till att man kan ta extra salt.

[PiaB]

En kommentar om detta med vatten: för mycket vatten (tycker nog att tre liter per dag låter i mesta laget) sköljer ut salter ur kroppen.

 

Har ätit LCHF drygt ett år. Dricker när jag är törstig, tycker om vatten och dricker ganska mycket men mäter inte hur mycket jag får i mig. Däremot tar jag 1 tsk Seltin varje morgon. Verkar som om jag har lite svårt med elektrolytbalansen och eftersom jag har lågt blodtryck får jag med för lite salt i kroppen att det svartnar för ögonen när jag reser mig upp. Tror att det där är väldigt individuellt. En del behöver nog bara extra salt i övergångsfasen.

 

Som sagt lyssna på kroppen. Huvudvärk och/eller illamående, ta salt. Törstig, drick.

[stoscha]

http://www.kostdemokrati.se/opinion/2013/07/19/salt-ar-livet/

 

Man kan tydligen inte överdosera salt. Äter man för mycket blir man törstig och kissar ut det.

[Swester]

DAG NUMMER TRE

Så börjar tredje dagen med LCHF närma sig sitt slut. Förutom alla goda råd och tips jag fått under dagen så är det en specifik sak som höjt mina ögonbryn både en och tre gånger. Det är mitt blodsocker som inte alls beter sig som det brukar - dock åt det positiva hållet! Strax tillbaka, då jag endast körde med Periodisk Fasta och räknade kalorier, så var mitt blodsocker rätt så svårhanterligt. Visst hade jag, tack vare PF, kunnat dra ned en hel del på det dagliga insulinet (vilket är bra), men det gjorde det inte lättare att försöka tygla blodsockret och dess svängningar.

 

Låt säga att jag hade ett morgon-bs på 9,4. Jag visste om att blodsockret brukar ha en tendens att öka så smått under förmiddagen, så jag svarar med två enheter insulin. Problemet är att blodsockret självklart börjar sjunka, men inte bara till en lagom nivå. Allt som oftast fortsätter blodsockret ned för lågt så jag får känning och blir tvungen att äta något ( = bryta min fasta i förtid vilket jag inte alls gillar). När jag väl ätit något (kolhydratrikt som det oftast (alltid) blev innan jag nappade på LCHF) så höjdes blodsockret, men inte bara till en bra nivå, utan ofta fortsatte det att stiga. Så kunde mitt bs hålla på hela dagar, likt en bergochdalbana, oavsett hur försiktig jag försökte vara med såväl insulin som blodsockerhöjande.

 

Denna morgon, vid 07:00, låg mitt blodsocker på 9,1. Jag svarade med två enheter insulin. Jag kollar blodsockret igen framåt 10-tiden och ser 6,4. (Fortfarande Periodisk Fasta så jag äter inget under tiden.) Jag kollar bs igen vid 12-snåret och ser 6,1. Klockan 14:00 6,0. Och klockan 16 vid arbetsdagens slut, ett blodsocker på 6,1. Detta är ett sådant unikum att jag knappt kan tro att det är sant! Mitt blodsocker känns mycket mer följsamt nu. Inte de tvärta topparna och dalarna som svar på minsta lilla jag gör. Blodsockret känns mer som en segflytande vätska som rör sig en aning vid påverkan, för att sedan lägga sig stadigt där det hamnar. Jag tog två enheter till fastebrottet framåt 19:30 och hamnade ett tag därefter på 4,7 (trots en STOR portion gräddstekt äggröra + fyra baconskivor). Innan kvällsmaten runt 22:00 var blodsockret nere på 4,1 (vilket säger mig att jag troligen hade klarat fastebrottet på blott en enda enhet insulin). Så jag hoppade helt enkelt över att ta något måltidsinsulin till kvällsmaten, och ligger i skrivande stund (cirka timmen efteråt) på 4,4. Jag blir helt lyrisk över detta och ser så otroligt mycket fram emot morgondagen, för att se om detta ytterst lätthanterliga blodsocker fortsätter i samma regi!

 

Om mitt blodsocker fortsätter vara såhär pass stabilt så kommer nog min diabetessköterska bli rätt så förvånad över såväl nästa HbA1C som mina dygnskurvor!

 

 

TREDJE DAGENS MAT

Jag har redan nämnt lite av dagens näringsintag. Direkt efter jobbet mumsade jag i mig Babybel-ostbit nummer två, tillsammans med en skiva rökt skinka som kompletterande tilltugg. Därefter har jag även avnjutit två rediga skivor av vår högfetthaltiga hushållsost (ja, just det, avnjutit, för jag som fortfarande är total ost-noob) - Men det kommer ändras på efter löning. Då har jag en hel radda ostförslag att provsmaka.

 

Riktiga fastebrottet bestod, som tidigare två dagar, av en storskalig äggröra, stekt med grädde och bacon-flott, samt fyra skivor bacon. Till kvällsmat åt vi pannbiffar. Frun tog potatis + pulversås till. Själv gjorde jag en omelett med en fyllning bestående av hackad lök, hackad röd paprika och tärnat bacon, stekt/kokt i riklig mängd grädde till en fin stuvningskonsistens. Därefter toppad med riven ost. Blev så himmelskt gott, och passade så otroligt bra till pannbiffarna, så jag svävade i molnen under hela måltiden! Och att knalla ifrån en sådan storportion med så gott som opåverkat blodsocker (trots uteblivet måltidsinsulin), det finner jag svårgreppat - då det går emot allt jag erfarat hittills i mitt diabetikerliv.

 

Enligt summering landade dagens totala matintag på 115,04g fett, 21,72g kolhydrater, 71,35g protein och (fastän jag ej bryr mig lika mycket om det längre) 1406 kcal. Ganska hyfsat resultat kan jag tycka. Speciellt då jag ej tillagat eller planerat mina måltider det minsta efter några värden. Det hela föll sig helt slumpat och naturligt, med mig mätt, glad och belåten!

 

 

ÖVRIGT

Idag var vi iväg med vår son till ännu en rutinkontroll av längd, vikt och välbefinnande. Han följer kurvorna med bravur, vilket känns gott att veta, då han är en mästare på att kräkas efter var och varannan amning. Därefter tog jag honom på en två timmar lång promenad i bärsele som jag brukar på onsdagar och torsdagar. En promenad i snabb takt med 8,5-kilos barn på magen, det bör ge en aning motion. Vid ett par tillfällen under dagen kunde jag stundtals ana lite åt metallsmak i munnen, men det var endast kortvariga tillfällen.

 

Dags att sova och se fram emot morgondagen, med förhoppningsvis lika bra och jämnt blodsocker som idag!

 

 

/ Tack för att du läst & på återseende!

[Hjopek]

Det här med blodsockret, jag gjorde så att när jag började med LCHF slopade jag Novorapiden direkt och fortsatte med endast Insulatard, som jag sedan minskade undan för undan.

 

Fast det gäller att verkligen kolla bs i samband med måltiderna, jag kunde sedan minska basinsulinet från 16E till 6E per dygn och sedan efter ett år sluta helt, efter koll av C_peptid som hade repat sig, alltså hade jag haft ett tillfälligt Typ1 verkar det som...

 

Sjukvården tänker inte ut sådana möjligheter utan ger bara ut råd som består av hur man kompenserar för hög och låg bs med insulin och socker istället för att upplysa  om hur man undviker behovet av att hela tiden hålla på att parera för måltidsdirektiven...

 

På mig fungerade det utmärkt med att slopa måltidsinsulinet, det blev mycket bättre att veta att i o m inget måltidsinsulin = ingen risk för blodsockerfall (i mitt fall). Det kändes  ju också betydligt skönare utan det extra insulinet i samband med måltider. 

[Swester]

@ Hjopek;

 

Kan bara gratulera till en så pass god utveckling med LCHF! Jag med har kunnat dra ned på insulindoserna en hel del, men i och med att jag är helt utan egen insulinproduktion så kommer jag aldrig bli helt kvitt sprutorna. Å andra sidan har jag tagit insulin i närmare 29 år nu, så det stör mig knappast om man säger så.

 

Jag håller fullt med dig angående sjukvården och de tips de ger. Jag har varit i kontakt med såväl diabetessköterskor, -läkare och dietister i försök att få någon ordentlig ordning på mitt blodsocker. Det är mycket Periodiska Fastan som stjälpt mitt tidigare jämnare blodsocker. Tidigare jämnare på grund av att jag följde de gamla mönstren då jag tvingades trycka in mat i ansiktet var tredje timme. Självklart att det då går mycket lättare att undvika lågt blodsocker, när man hela tiden äter något ytterligare. Men så var insulinbehovet uppe i taket också, jämfört med nu.

 

Med Periodiska Fastan går man ju ifrån att äta konstant hela dagarna igenom - och över till ett mer naturligt matupplägg. Men samtidigt blir det svårare att undvika lågt blodsocker när blodsockret måste kalibreras in över en längre period. Det måste hålla sig på hälsosam nivå från kvällsmaten till fastebrottet, minst 16 timmar senare. Det är precis med detta jag haft problem på senare tid. Hur jag än försökt justera och påverka blodsockret så har det varit som att manipulera vatten. Minsta lilla påverkan och blodsockret har betett sig likt en bergochdalbana, med dalar och toppar. Min enda önskan - och vad jag fann så frustrerande - var att få ta ett par enheter insulin, se blodsockret sjunka motsvarande, för att sedan lägga sig där. Och ligga still! Men föga, endera fortsatte det öka eller sjunka till dess att jag varit tvungen att vända sockret åt andra hållet istället.

 

Det är detta jag finner så fascinerande, och för bra för att vara sant, nu efter blott ett par dygn med LCHF. Istället för att manipulera vatten så känns blodsockret mycket mer segpåverkat och följsammare. Som att styra sirap istället. De senaste två mornarna har jag vaknat med ett blodsocker på runt 8,0. Tagit en enda enhet snabbverkande insulin, för att ett par timmar senare ligga omkring 5,5 - 6,0. Sedan har denna blodsockernivå hållit sig under hela dagen. Det har legat still!! Så otroligt underbart att se, och att hantera! Det känns som jag kan lita mycket mer på mitt blodsocker nu. Ej behöva oroa mig för att ena sekunden ligga för högt och andra för lågt.

 

Härligt härligt, verkligen!

[PiaB]

Härligt att läsa, att blodsockret blivit stabilare! Hoppas det håller i sig.

[Swester]

DAG NUMMER FYRA

Jag sitter här med kvällsmålet på väg ner mot magsäcken, väldans nöjd och belåten med torsdagen och dess innehåll. Blodsockret har fortsatt legat stabilt, fastän på en något lägre nivå. Har hållit sig omkring 4,0 dagen igenom. Aningen lågt och jag blev tvungen att ta ett par dextrosoltabletter under kvällspromenaden med sonen. Efter vår två timmar långa promenad blev det fastebrott, och ett par timmar därefter var det dags för kvällsmaten. Dock fortsatte blodsockret sjunka en aning, trots utebliven måltidsdos. Så pass att jag var nere på 3,4 innan kvällsmaten. Alldeles på gränsen till att jag skulle börja besväras av känningsaningar. Nu, snart en timme efter måltiden, har jag ej kollat blodsockret igen. Men ingen måltidsinsulin vid detta matintag heller, av förklarliga skäl. Maten lär ej påverka blodsockret i större utsträckning, men förhoppningsvis tillräckligt för att få gå till sängs på aningen högre än 3,4. Mer om dagens mat längre ned.

 

 

DET TAR JAG SOM ETT TECKEN!

På min väg hem från jobbet slank jag in på ICA Maxi för att inhandla en ny vispgrädde, ett par bananer och ett paket gammaldags vaniljglass (de två senare varorna till min förkylda och halsonda fru). Där bland hyllorna stöter jag på mina föräldrar på sin vanliga torsdagsplacerade helghandel. Jag slår följe med dem och blir erbjuden skjuts hem. Jag tänkte att det är lika bra att informera dem om min övergång till LCHF. De vill mig bara det bästa och har ofta varit aningen konservativa när det kommer till att prova nya saker som ej har fullt stöd från "de vetenskapligt insatta". Jag minns hur de reagerade när jag berättade om Periodiska Fastan för två år sedan (inklusive min fru). Precis som min diabetessköterska predikade om att frukosten var så viktig. Skulle det verkligen vara hälsosamt för mig att inte äta frukost? m.m.

 

Så komma dragande med LCHF och hur jag inte längre äter vare sig bröd, potatis, ris, pasta eller annat kolhydratlikt... Jag väntade mig protester och försök till övertal om att avvakta med idén (med fullt god mening från deras sida naturligtvis). Protester och motargument som jag, likt jag oftast gör när någon försöker omdirigera mig "på rätt spår", sitter mestadels tyst och lyssnar igenom. Nickar lite avlägset till deras argument. Låter dem prata av sig, för att slutligen låta hela protestfasen blåsa förbi. Ingen idé att slösa tid på att börja käfta, tänker jag sådana gånger.

 

-"Jo, det är så att jag började att äta enligt LCHF i måndags..." + kvick förklaring vad det innebär och vad jag fortsättningsvis kommer avstå. Och för att vaddera hela info-paketet, dra upp hur pass stabilare mitt blodsocker blivit.

 

-"Jasså, men det är ju det som [Arbetskompis] kör med. Och [barndomsvän] och [bekant] har ju också kört med LCHF sedan flera år tillbaka. Om du känner att du mår bättre och att blodsockret blivit bättre så är ju det bra!..."

 

Där satt jag i bilen och kände mig positivt överrumplad av hur pass smidigt denna nyhet togs emot. Detta var ju ett informerande jag kände låg som en mindre tröskel, viktig att ta upp i och med att vi äter lunch hos mina föräldrar så gott som varje helg. Men så friktionsfritt det togs emot - det hade jag inte väntat mig! Så det tar jag helt enkelt som ett tecken på att jag definitivt är inne på rätt spår. Litegrann, this was meant to be, liksom! Detta är en av anledningarna till varför jag sitter här fullt belåten och nöjd denna natt.

 

 

VAD BLEV DET FÖR MAT

Som vanligt så bröt jag fastan med ytterligare en portion äggröra + bacon. Det är så ofantligt gott, perfekt inom ramarna för LCHF, och så brukar frun vilja sno åt sig en del av äggröran, så varför inte, menar jag. Mellan måltiderna blev det ett par skivor ost-snacks, kombinerat med rökt skinka. Därefter kommer vi till underverket - kvällsmaten! Vi bägge kände att det var dags för fisk idag. Som tur är, är lax en av de fetare fisksorterna, samt en gammal favorit bland fisk för vår del. Krydda lite, slänga på lite fraîche-franska örter och in i ugnen. Frun tog potatis till medan jag kokade ett par ägg, vilka jag sedan mosade tillsammans med en gnutta smör. Men det stora verket var blomkålsmoset!! Jag stod skeptisk måste jag säga. Blomkål är inte direkt en av favoriterna när det kommer till grönare tillbehör. Jag använde mig av receptet från sajten recepten.se ( http://www.recepten.se/recept/blomkaalsmos.html ) och resultatet blev enormt lyckat och mycket över förväntan. Riktigt, riktigt gott om jag skall vara ärlig! Frun smakade lite och tyckte inte det var så tokigt hon heller. Det blev lite över som jag tänker ta till ett par pannbiffar med bearnaisesås imorgon. Ser fram emot det!

 

Så där är anledning nummer två till mitt goda natthumör. En helt lyckad dag med andra ord.

 

 

LITE OM FRESTANDE ONYTTIGHETER

Jag tror jag har varit inne på området en snabb sväng tidigare. Hur jag, med hjälp av en temporär oväntad uppgång från vågen, vissa gånger bara struntat i allt och haft en och annan ren svullardag. Dagar då jag bara gått vind för våg genom onyttigheter och sockersamlingar i butiken, handlat på mig och bara matat in utan hejd. Jag tillät mig göra så eftersom det oftast bara resulterade i två, tre dygns bakåtsträvande. Jag visste att om blott ett par dygn så skulle jag ha gjort mig av med denna svullarvikt igen. En rätt så enkel och ansträngningslös reparation. Det var inte mycket som stod på spel.

 

Men nu, tack vare LCHF är det annorlunda. Något jag känner gång på gång så fort tankar och dessa svullarminnen drar genom huvudet. För det första så väcker inte mina tankar på onyttigheter lika starkt sug längre. Tankar som tidigare var mentalt ordentligt jobbiga att brottas med och att försöka stålsätta mig för, dessa känns många gånger mildare nu, om ens det. Det kanske var mitt ständiga Pepsi MAX-drickande, eller dagliga Mannafrutti som hjälpte till att hålla godissuget starkt vid liv. Nu när jag inte inmundigat en smula av högre kolhydratmängd så kanske jag sakta men säkert håller på att "avgiftas".

 

Men det starkaste skyddsnätet är, som sagt, själva LCHF. Jag har nu satsat 100% och helt fullhjärtat på denna kost, och att kapa kolhydrater, i hela fyra dygn. En sådan stor insats skulle jag aldrig vilja riskera genom att trycka i mig något onyttigt! Jag må vara lat i grunden, varför alla mina "ansträngningar" är för mig guld värda. Inget jag bara kan kasta bort med andra ord! Det skulle kännas så oerhört fel att stå och steka mitt bacon och äggröra framåt kvällen om jag tidigare mumsat i mig ett par wienerbröd eller något styck-godis. Bara tanken gör mig nästintill upprörd - något jag värderar högt i och med att det alltid kommer finnas där till stor hjälp för mig, om sötsuget någon gång skulle blossa upp på nytt.

 

Jag har fler tankar på annat relevant att pränta ned också, men får ta det imorgon då det börjar bli lite väl mycket sängdags.

 

 

/ Tack för att du läst & på återseende!

[Swester]

TRÖTT I VÅGOR

Energibristen och tröttheten sköljer över mig likt vågor. Lugnare stunder under arbetsdagen kan det till och med bli aningen kämpigt att hålla ögonlocken öppna. Men så snart det händer något, när jag måste kila iväg och ta hand om något, då kommer energin raskt tillbaka. Det kommer och går i vågor som sagt. Antar att detta hör till omställningsbesvären som bara är att pusha igenom. Med vetskapen att det antagligen kommer ta en till två månader innan den fulla energin från LCHF strömmar genom kroppen.

 

 

LIVLIGA NÄTTER

Jag vet inte om jag drar alldeles heltokiga slutsatser - läser in spöken i det försiggående - men jag vill inbilla mig att jag har börjat drömma mer (eller snarare komma ihåg fler drömmar de senaste nätterna). Både natten till igår och till idag har jag vaknat med allehanda äventyr färskt i minnet. Rätt så skoj då det ger mer innehåll till nätterna. Tänk att minnas ett extraordinärt äventyr på morgonen, snarare än att vakna med ett stort, svart ingenting. Visst har det varit lite si och så med drömmarnas innehåll, både roligt och mindre kul. Men bättre än inget, definitivt! Men att dra detta som en effekt av LCHF-kosten/omställningen kanske är att måla Gud på väggen litegrann. Eller är det fler här som har märkt en skillnad i nattsömnen efter start med LCHF?

 

 

GARANTERAD BELÅTENHET

Kom även till insikt om ett faktum med blodsockret under förmiddagen. Det faktumet är att jag faktiskt inte behöver oroa mig för några höga blodsockertoppar vid nästa återbesök hos diabetessköterskan. Hon brukar tanka ned mätningarna från min blodsockermätare och skåda dess grafer på datorn. Tidigare var det rätt frekventa uppåtsvingar mot +15 i blodsocker. Vanligen de gånger jag varit lite för sen med måltidsinsulinet, eller helt enkelt felberäknat hur mycket insulin jag behövde ta inför en måltid.

 

Med LCHF påverkas ju blodsockret minimalt. Jag som kontrollerar mitt blodsocker rätt så ofta (en del av vardagen kan man säga), kommer fortsättningsvis lätt hinna upptäcka ett långsamt stigande blodsocker innan det blir "för sent" - innan det hinner stiga för högt. Och då svara med någon enstaka enhet insulin. Den osäkraste tiden är natten. De sex - åtta timmar jag sover. Då kanske blodsockret, teoretiskt, skulle ha tid att klättra lite högre. Men risken för det... Jag kommer antagligen kunna stå mallig med korslagda armar nästa gång hon tankar ned blodsockermätningarna utan en enda topp överstigande 10!

[Kjell Granelli]

En spekulation angående dina drömmar är att med jämnare blodsocker och kanske betydligt fler nattliga ketonkroppar i hjärnan fungerar den bättre?

Härligt att följa dig