Swester

Min LCHF-start (Typ-1 diab.)

Recommended Posts

Välkommen tillbaka! Vi är nog många som känner igen oss i dina "kval", men jag är glad att du kommit fram till att fortsätta med LCHF. Det klarar du diabetes bäst på. Och så inte bekymra dig för mycket för hack upp och ner på viktkurvan... den långa trenden och hur du mår är det viktigaste!

Fortsatt lycka till  :)

  • Gilla 4

Dela detta inlägg


Länk till inlägg
Dela på andra webbplatser

Välkommen tillbaka! Jag har saknat dina fantastiska skrivelser! Härligt att du väljer lchf igen, både för din hälsa och för min egen, egoistiska skull så att jag får fortsätta läsa det du författar!

 

Det där med tvivel om kosten känner jag igen. Ett litet kolhydratsmonster sitter ibland och väser likt Gollum till ringen... "My precioussssss!" Så tar jag lite för mycket rotfrukter eller något annat som jag TYCKER att jag BORDE klara... Och PANG så vaknar jag nästa dag med ett basebollträ i huvudet. Migränen är tillbaka med full kraft. Och jag är så tacksam att jag numera nästan helt slipper min 30 år långa migränplåga tack vare lchf. Bara att gå tillbaka, den nya vän, som du så vackert beskriver det, står där och väntar med oändligt tålamod och kylen full av smör... :)

  • Gilla 4

Dela detta inlägg


Länk till inlägg
Dela på andra webbplatser

Välkommen tillbaka! Måste säga att jag blev lite orolig över detta, för dig, långa uppehåll.

 

Själv är jag på all-inclusive golfresa i Turkiet. Mycket svårt att äta strikt här. Lite mer kh i form av grönsaker än hemma, mer protein och mycket mindre fett. Men inga snedsteg mer än ganska mycket vin! Hoppas jag kompenserar detta med golfspelandet.

 

När jag kommer hem ska jag strikta till det ordentligt.

  • Gilla 5

Dela detta inlägg


Länk till inlägg
Dela på andra webbplatser

Välkommen tillbaka! Måste säga att jag blev lite orolig över detta, för dig, långa uppehåll.

Själv är jag på all-inclusive golfresa i Turkiet. Mycket svårt att äta strikt här. Lite mer kh i form av grönsaker än hemma, mer protein och mycket mindre fett. Men inga snedsteg mer än ganska mycket vin! Hoppas jag kompenserar detta med golfspelandet.

När jag kommer hem ska jag strikta till det ordentligt.

Klart man ska unna sej vin om man är på semester! Har de inget smör som du kan lägga till maten? Och idet måste väl finnas oliver

?

  • Gilla 2

Dela detta inlägg


Länk till inlägg
Dela på andra webbplatser

Jodå, oliver äter jag mycket. Och ägg och ost till frukost. Försökte lägga på smör på köttet, men det smälte inte... Tycker inte att det är så gott då. Paranötter och ägg ute på banan. Tycker jag har bra ork och skärpa ute på banan, så går fortfarande på fettdrift!

  • Gilla 1

Dela detta inlägg


Länk till inlägg
Dela på andra webbplatser

TILLBAKA PÅ RUTA ETT (måndag - dag ett)

Vad kan jag säga. Jag gick in i denna tråd med avsikten att vara fullständigt seriös med min LCHF-satsning. Det höll sig i närmare en månad innan tvivlen, innan lockelsen efter det mindre nyttiga, tog överhand och fick mig att (av eget beslut naturligtvis) återgå till min gamla kost, under helgen som precis varit. Det var långt ifrån ett genomkärt återbesök. De enda som firade var smaklökarna som dansade sötsmaksrave dygnen igenom, tyvärr till tonerna av skvalpande blodsocker och rungande, illaluktande ändtarmsgaser. (Men usch, så ofräscht du skriver!!) Ja, just det! Det var inget tillstånd som direkt lämpar sig i reklamutförande precis.

 

Men det var en upplevelse jag ändock behövde. Att få svart på vitt vilket liv jag vill leva och vilken hälsa jag vill leva med. Att få se alla övriga positiva effekter av att undvika ett fåtal av de artiklar jag finner mycket smakfulla, förutom en eventuell viktminskning. Det hjälper mig att se värdet av de "uppoffringar" jag gör. Och nu är jag tillbaka på banan igen, övertygad om mitt valda spår och redo att fortsätta mitt liv så som naturen avsett (och jag i alla dessa år motsträvat). Jag räknar med att min kolhydratstinna helg har nollat precis allt min kropp eventuellt hann genomgå under månaden jag hann köra LCHF.

 

 

ÄNDRINGAR DENNA GÅNG

Till att börja med så skall jag köra med extra överspännande kontroll, i alla fall ett bra tag framöver. Jag kommer att anteckna och registrera allt jag äter, vätskemängd per dag, snittblodsocker, daglig morgonvikt och veckovisligt magmått. Detta tänker jag, för enkelhets skull, dokumentera i en excel-fil, vilken kommer finnas tillgänglig att överskåda via en länk jag inkluderar ikväll. Jag är en person som tycker om siffror och kontroll. Bökigt upplägg kan säkert många tycka, men för mig blir det en intressant sidodel till min LCHF. Så, mer kontroll på vad jag äter och hur jag mår, samt målet att försöka hålla mig under 20g kolhydrater per dygn (istället för gränsen omkring 25g jag hade tidigare).

 

Dagens resultat presenterar jag på kvällarna (förutom att eventuellt nämna morgonvikten även i tidigare inlägg). Idag, efter kolhydrathelgen, vägde jag in mig på 82,6 kg, med uppsvälld magomkrets på 96,0 cm. Morgonblodsockret låg på 14,4. Rätt så högt, på grund av helgen och ett kolhydratberikat kvällsmål. Förhoppningsvis kommer blodsockret stabilisera sig redan inom ett par dagar, och återgå till den sirap-konsistens jag kom till att avguda under första LCHF-månaden.

 

Jag tänker utesluta mellansnacks så långt som möjligt. Det är ju egentligen ingen vits med att äta en Babybel-ost på lunchen bara för att, när jag egentligen inte är hungrig. Jag känner att det blir alltför mycket tid per dag lagd åt tankar på mat och att äta. Jag vill bara bry mig om mat när det faktiskt är dags att äta. Jag vill inte slava under en mental järnhand som gärna försöker skyffla mig mot förtäring varenda tankeledig stund. Bara för att jag följer LCHF skall inte kosten behöva stövla in som en övergödd trottoarpratare i centrum av min vardag. Ungefär som om jag skulle få för mig att ägna 80% av min vakna tid åt att tänka på tandborstning. Rätt så absurt kan jag tycka. Lägga fokus på annat istället så att LCHF-kosten lägger sig på sin viktiga hylla i vardagen, utan att behöva jäsa upp och breda ut sig flera gånger om.

 

 

/ Tack för att du läst & på återseende!

  • Gilla 4

Dela detta inlägg


Länk till inlägg
Dela på andra webbplatser

Så är det för oss andra oxå.. och det där är en del av ditt framtida liv.. fast med allt längre mellan att du faller av vagnen!

 

Det är som att man måste falla någon gång för att lära sig att marken är hård och att det är bättre att hålla sig på benen!

 

Men snava kommer du även göra i framtiden!

  • Gilla 2

Dela detta inlägg


Länk till inlägg
Dela på andra webbplatser

Njaej, ruta ett är du väl inte riktigt tillbaka på. Nu vet du ju hur bra du kan må, hur du kan lägga upp din kost osv. Det visste du inte då när du stod på ruta ett och aldrig hade ätit LCHF ;)

  • Gilla 5

Dela detta inlägg


Länk till inlägg
Dela på andra webbplatser

HEJDÅ DU STINNA MAGE (tisdag - dag två)
Det blev lite väl sent igår för rapportering, så jag gör ett försök att summera måndagen nu istället, på ett halvöverskådligt vis. Följande var vad jag landade på:
 
Vikt: 82,6 kg
Omkrets mage: 96,0 cm
Fett: 137,97 g
Kolhydrater: 16,71 g
Protein: 95,49 g
Kalorier: 1682 kcal
Vätska: 2,1 l
Energinivå: 4 (där 1 = total orkeslöshet & 7 = fullgod energi hela dagen)
Snittblodsocker: 8,7 (över totalt 8 mätningar, högsta = 14,4 & lägsta = 4,7)
 
Det viktigaste jag har att framföra från gårdagen är att det kändes otroligt skönt att vara tillbaka på banan igen! Det kändes (och känns fortfarande) som att jag kommit tillfreds igen. Jag kan låta min hjärna luta sig tillbaka i goda vetskapen att jag åter behandlar min kropp på ett hälsosamt vis. I och med att måndagen var första dagen efter en mycket kolhydratrik helg så var det för tidigt för att uppleva några övriga positiva förändringar. Visst reagerade blodsockret blott en bråkdel på det jag åt, men samtidigt var det fortfarande mycket svängigt och oberäkneligt. Säkert på grund av kvarvarande effekter sedan helgen.
 
Under gårdagen kändes det dock mycket lättare att hålla mig borta från onödiga snacks under min hemvisit på lunchen m.m. Jag kände mig mycket mindre matfokuserad jämfört med tiden innan helgens avhopp. Trots att jag spenderade viss tid med att finna den rätt så fina kassler- och broccoligratäng som jag tillagade och vi bägge avnjöt sent igår kväll. Men dagen kändes bra, helt klart! Mitt samvete inför mig själv var åter rent, tvättat och prydligt upphängt att torka över hjärnbalken i milt fläktande vårtankar. Jag deltog även på ett jympapass efter arbetsdagen - ett bas/puls med uttömmande konditionsdel. Jag vill tro att ett hårt jympapass var till hjälp att sätta sprätt på lite glykogen- och/eller kolhydratslager (kanske?). Att det kan ha varit en positiv skjuts mot något som LCHF-kosten ändock hade lett till i sinom tid? Men jag är ej hundra insatt i hur allt fungerar ännu. Om inget annat så var det härligt att få röra på sig!
 
 
SOM SAGT, DU STINNA MAGE
Dagens morgonvikt har tagit ett ordentligt kliv nedåt (som beräknat), med tanke på vad jag vräkte i mig under helgen. Vågen stannade på 81,9 vilket innebär en minskning på 0,7 kilo sedan igår. Skönt att se en del av allt jag överlastat mig med börja försvinna från flaket. Att se vikten vara på sin väg att normaliseras från all extra vätska och tarminnehåll m.m. Den största skillnad jag upplever såhär på morgonen är så gott som inga gasproblem (vilket alltid har en förmåga att samlas under natten efter jag ätit mjöl- och kolhydratartiklar), samt en mycket mer avslappnad (mindre spänd) mage! Jag går ej längre runt med en uppblåst pruttkudde fram på fronten - vilket känns mycket peppande!
 
Morgonblodsocker på 12,2. Inte alls ett idylliskt värde, men samtidigt aningen bättre än gårdagens 14,4. Idag skall jag åter taga kontakt med diabetessköterskorna och be om ett mer kortverkande långtidsinsulin. Jag behöver kunna justera dag- och kvällsinsulin separat, utan att få justerade insulinmängder att påverka så långt som 24 timmar framåt. Jag försökte även ringa dem igår men var försent ute. Idag väntar ytterligare ett jympapass efter arbetsdagen, samt en timmes promenad med sonen medan frun går på sitt flex-pass. Mat kommer antagligen bli den andra halvan av gratängen som blev kvar sedan igår, tillsammans med lite äggröra och grön paprika (den kolhydratsnålaste av paprikafärgerna vad jag kan se). Jag kommer fortsätta hålla noggrann koll på vad jag äter under dagen, samt på mitt blodsocker naturligtvis, och fortsätta mata in i mitt excel-ark (länkat sist i posten för den som må vara intresserad). För mig är det en rolig grej med siffror och statistik. Det är som ett varmt badlakan efter ett tidigt vårdopp för mitt kontrollbehov/-intresse. Samtidigt står jag redo, likt ett barn med armarna utsträckta mot julklappshögen, att få bevittna mitt pålitliga sirapartade blodsockerbeteende återvända (vilket det kanske redan har). Jag tog tre enheter snabbverkande för att trycka ned morgonblodsockret. Jag får se om någon timme vad som händer.
 
 
LITE ÖVRIGT TISDAGSSTRUNT
I rollen som man/karl så hör morgonrakning av ansiktsbehåring till de frekvent återkommande aktiviteterna (runtom det skägg jag valt att bära för tillfället sedan ett par veckor tillbaka). Ett problem är att vissa områden är aningen känsliga på min hud, i synnerhet ned mot halsen. Jag kom till att samtala med en bekant om detta förra veckan. Han frågade vad jag använde för rakhyvel, samt mitt tillvägagångssätt. (Vilket är att endera duscha först, alt. att värma upp ansiktet med varmt vatten, använda raklödder/-skum/-tvål samt att trimma först om skägget skulle ha hunnit växa sig smålångt.) Mitt val av tillhygge är en av Gillettes flerbladshyvlar. Varpå jag blev lika mycket vänskapligt hånad som nedtalad under strumplinningen. Uppenbarligen skall det vara en djurisk skillnad att använda sig av en säkerhetsrakhyvel istället. Blev tipsad om Merkur HD 34c vilken jag beställde i fredags, tillsammans med en tiopack-uppsättning Feather-blad, vilka skall vara av extra hög kvalitet. Förväntas anlända med posten idag och skall provas imorgon. I och med att det blir sammanlagt ett par timmar rakning per månad så kan det ju vara värt pengarna att förbättra upplevelsen. Men det återstår ju att se om jag upplever någon skillnad.
 
Tack för kommentaren Zepp! Nu kommer det definitivt dröja innan jag gör någon avstickare från LCHF-kosten. Med helgens utsvängning färskt i minne så är det inget jag, för närvarande, längtar tillbaka till. Inte det minsta! Men som du säger, det kommer säkert komma en kolhydratklädd varg i framtiden, ute efter att inmundiga mina små, söta ketos-ullingar som så fridfullt går och betar grönt i min hälsas hage. (Litet vet han om dem bägge pansarbrytande kulsprutor jag för närvarande monterar upp en liten bit där borta bakanför inhägnaden. Så att... den vargen kommer inte bli vidare långvarig. Typ...)
 
 
/ Tack för att du läst & på fortsatt återseende!
 
LCHF Samman.xlsx - Sammanställning av min LCHF-data, dagligen uppdaterad (via Google Drive).

  • Gilla 2

Dela detta inlägg


Länk till inlägg
Dela på andra webbplatser

Hej Swesent, jag har missat din välskrivna tråd tidigare så idag har jag haft en trevlig frukostläsning, har väl inte läst alla inlägg, men en sak reagerade jag på som jag känner igen här hemifrån: sträckätning.

Detta är ett mycket välkänt fenomen här hemma, maken äter upp allt: tömmer påsen, skrapar tallriken, länsar karotten och fort går det. Han har det också sedan barnsben. Det finns några enkla metoder du kan testa, dessutom är ju också du utrustad med hjälpsam hustru.

 

1. Bestäm att man inte får äta framför TV:n, när ni äter så gör ni inget annat än äter och samtalar med övriga måltidsdeltagare. Framför TV:n tappar man fokus och kan trolla i sig hela nötpåsen utan att man ens märker det förrän påsen är tom. Alltså ÄT MED NÄRVARO (eller som det numera heter mindfullness).

 

2. Ät en tugga i taget, lägg ner besticken på tallriken istället för att passa på att peta ihop nästa munsbit medan du tuggar på den förra. Samma med nötterna, tugga färdigt den förra före du plockar upp nästa. ÄT LÅNGSAMT.

 

3. Häll upp eller portionera: jag häller upp varsin nötskål som jag vet hur många gram det blir, ställer aldrig fram hela påsen. Jag lagar mat så det inte blir rester: varsin fiskbit och så en till makens lunchlåda. DOSERA.

 

Lycka till!

  • Gilla 1

Dela detta inlägg


Länk till inlägg
Dela på andra webbplatser

@ Ostgoten: Jo, det har du rätt i. Det är väl bara själva kroppen som föll tillbaka till nolläge efter min avstickare. Kan ju inte säga att jag avundas förra/första LCHF-starten då allt var, för mig, helt nytt och fortfarande obeprövat. Det känns bra att bara kunna sträcka ut armarna och falla baklänges ned på madrassen av gamla rutiner (fastän smått modifierade till denna gång).

 

 

@ Majabella: Tusen tack för komplimangen. Roligt att höra att du/ni som läser får ut lite positivt av att läsa mina inlägg - precis som jag får ut enormt mycket hjälpsamt och positivt av er hjälp och kommentarer. Jag känner mycket igen mig i det du skriver om din make. Huvudet på spiken, verkligen. Tack för tre mycket goda tips att mota detta hastiga och ofta för långt gående ätarbeteende!

 

Tyvärr blir det allt som oftast att vi äter våra måltider framför TV:n. En rutin vi tänkt ändra när vår son vuxit sig så pass gammal att han är mer delaktig i måltiderna. Men så klart att det är bättre att rätta till det så snart som möjligt egentligen. Tidigare blev det lätt att jag åt min mat lite fortare bara för att sedan kunna koncentrera mig på det TV:n visade. Men på senaste veckorna har jag lärt mig äta långsammare och mer njuta av maten. Just i det fallet har jag numer vänt TV:n till en fördel (om man får vinkla det på så vis), genom att, precis som du nämner, lägga ifrån mig besticken (i alla fall sänka dem ned på tallriken) och blicka lite längre på programmet medan jag tuggar, smakar och njuter (oftast). Jag skulle uppskatta att jag lyckats justera min närvaro från tidigare 5% mat - 95% TV till att nu sväva runt 65% mat - 35% TV. Men jo, vi borde ut i köket. Eller åtminstone börja med att få av från köksbordet... ;)

 

Jag har eliminerat saker av stora mängder som jag tidigare använt som snacks. Exempelvis (innan LCHF) brukade jag ofta köpa hem Felix Risgröt och hälla upp i bytta, att ha kall i kylskåpet och ta någon sked av ibland. Slutade som oftast med att jag åt alldeles för mycket av den åt gången, oavsett vad jag planerat och/eller intalat mig själv. Den enda stormängdssak som nu återstår är just Macadamianötterna, vilka jag plockar i större påse. Men det har gått bra hittills faktiskt, och jag känner ingen oro över att min nötkontroll skall brista. Nötterna har jag liggande i kylskåpet (alltså inte i närheten av "middags"-(rums-)bordet). Efter att jag ätit upp kvällsmålet promenerar jag ut i köket och tar en handflatsfull nötter (ej en hel näve) - enligt rekommendationer jag läst, vandrar tillbaka till TV-soffan och avnjuter dessa en och en. En riktigt härlig efterrätt som jag ser fram emot under kvällarna.

 

Tack igen, och fortsatt lycka till åt er också!

 

 

 

För övrigt har blodsockret långsamt rättat till sig under förmiddagen. Nu börjar definitivt siraps-beteendet återvända med ett mer trögpåverkat blodsocker - och samtidigt mycket mer stabilt och pålitligt! Trots att blodsockret nu är nere under 7,0 känner jag fortfarande "ligga högt i socker"-smaken i munnen. Antar att det är lite omställning på gång (kan jag ju alltid hoppas på i alla fall.) Som sagt, gårdagens jympapass bör ha satt sprätt på en del av den lagrade kolhydratsenergin (kan jag tycka). Strax dags för lunchbreak. Skall bara köra skurmaskin i ena jympasalen först. Sedan skall jag hem och se om min nya rakhyvel har kommit. Dessutom fixa lite disk och hushållsbestyr. (Bra att ha saker att göra på lunchen så man har lite annat att tänka på än mat.) Känns lättare då, trots min långa vana av periodisk fasta.

 

 

/ Tack för att du läser & på återseende!

  • Gilla 2

Dela detta inlägg


Länk till inlägg
Dela på andra webbplatser

EN TOPPENMORGON IGEN (onsdag - dag tre)
Samma sak igen. En alltför sen och trött kväll. Så här följer tisdagens utfall.
 
Vikt: 81,9 kg (-0,7 kg sedan start)
Omkrets mage: 96,0 cm (uppdateras varje fredag)
Fett: 147,84 g
Kolhydrater: 18,5 g
Protein: 75,32 g
Kalorier: 1701 kcal
Vätska: 1,6 l
Energinivå: 5 (där 1 = total orkeslöshet & 7 = fullgod energi hela dagen)
Snittblodsocker: 7,3 (över totalt 10 mätningar, högsta = 12,2 & lägsta = 3,7)
 
 
Detta var alltså tisdagens data. Idag (onsdag) har jag som sagt, haft en toppenmorgon. En sådan morgon som känns rakt igenom positiv och gemytlig. Morgonvikten går åt rätt håll och låg idag på 80,4 kg. Det är alltså en nedgång på 2,2 kilo sedan omstarten i förrgår. Säkert mycket överflödigt tarminnehåll som försvunnit, tillsammans med vätska, med tanke på alla kolhydrater och allt socker som jag åt under helgen. Man får ju ha i åtanke att jag faktiskt varit nere på 76,1 kilo som lägst, bara för knappa två veckor sedan. Så det är mig inte alls förvånande att en väl kontrollerad LCHF-återupptagning effektivt strävar efter viktnormalisering (eller hur man skall benämna det). Min förhoppning är att vikten fortsätter minska i omkring samma takt ytterligare något dygn. Hade varit skönt att i alla fall få komma under 80 kilo igen innan viktminskningen oundvikligen kommer sakta ned.
 
 
MAGKRÅNGEL (Känsliga kan vilja äta färdigt frukosten först.)
Igår kväll (eller snarare framåt natten) när jag sitter vid datorn och pumpar ur den sista energin ur ögonen för dygnet så vrider sig plötsligt inälvorna och lägger sig på högkant. Det blev raka vägen till toaletten och akut avlastning av den större bidragande delen till dagens viktminskning. Denna olämpliga händelse gav mig omedelbart två frågor. Vad triggade denna magomvridning? Och vad bestod den av? Min första tanke var att det skulle vara en bieffekt av LCHF-kosten. Men sekunden senare kom jag på att jag faktiskt kört LCHF nästan en hel månad redan utan några som helst liknande besvär.
 
En skrämmande tanke är om detta har triggats av Macadamianötterna. Men jag har ätit dessa nötter (i samma mindre mängder) vid några tillfällen tidigare utan efterföljande problem. Jag tror att jag varit känslig mot vissa nötter tidigare, men vill bestämt minnas att det var något åt cashew-hållet. Maca-nötterna är ju så himmelskt goda, och en så behändig efterrätt på middagarna, att det vore störttrist att måsta utesluta dem. Andra anledningar skulle kunna vara att jag, för någon dag sedan, åt rökt skinka av mer än ifrågasättningsbart utgångsdatum. Jag käkade ett par råa kassler-strimlor i måndags, men har utöver det ej ätit något riskabelt. Samtidigt är min erfarenhet att om man ätit något olämpligt (nu talar vi alltså om magsprutarutlösare, inte socker, vetemjöl eller kolhydrater ;) ) så brukar den illamående effekten sällan låta vänta på sig, inte ske uppemot dygnet efteråt. Viss risk kan också vara att det handlade om en blixtvisit av magsjuka, men ingen i min närhet har varit magsjuk och jag har mått helt topp både före och efter. Antagligen var det allt junk jag åt i helgen som jag blev av med. Inget jag sörjer precis! Jag fortsätter som vanligt idag, inklusive min goda handfull nötter till efterrätt och hoppas läget ej upprepar sig.
 
 
ONSDAGEN I ÖVRIGT
Varken igår eller i förrgår har jag upplevt någon större dipp i min energinivå, inte som jag kände rätt ofta under mina första fyra veckor. Dagens positiva anda håller i sig och jag hoppas det så förblir. En bidragande orsak kan även varit den nya rakhyveln som kom igår. Den var helt ljuvlig att ansa ansiktet med, utan det stråryckande som jag upplever med flerbladshyvlarna, oavsett hur nya de är. Nu blir morgnarnas rakning en riktigt njutningsfull stund. En fräsch upplevelse jag kan se fram emot!
 
Till mat idag har jag tänkt ge mig på att tillaga LCHF-Köttfärssås med vitkålsspagetti. Vi fick just sådan tillagad vitkål hos svärföräldrarna vilket jag fann rätt så utsökt! Bredvid kokar jag lite ordinarie spagetti till frun. Det tycker jag är så enormt bra med LCHF-kosten; mycket av det jag lagar, det äter även frun. Och de gånger det blir något som kvällens köttfärssås, då är det så enkelt att bara justera måltidstillbehöret för frun, de gånger hon saknar sin potatis, ris eller pasta. Huvudingrediensen går alltid bra för oss bägge (vilket i detta fall är köttfärssåsen). Att LCHF har fått mig att tycka om matlagning - det är en effekt jag aldrig kunnat tänka mig!
 
Nu är det dags för lite arbete också, inte bara forumskrivande. Medan jag ser fram emot och hoppas på att komma under 80-kilo till imorgon. Men, skulle så ej ske så kommer det absolut inte få mig bort från LCHF på något vis! Inte så övertygad som jag är numer!
 
 
/ Tack för att du läst & på återseende!
 
LCHF Samman.xlsx - Sammanställning av min LCHF-data, dagligen uppdaterad (via Google Drive).

Dela detta inlägg


Länk till inlägg
Dela på andra webbplatser

 Till mat idag har jag tänkt ge mig på att tillaga LCHF-Köttfärssås med vitkålsspagetti. Vi fick just sådan tillagad vitkål hos svärföräldrarna vilket jag fann rätt så utsökt! Bredvid kokar jag lite ordinarie spagetti till frun. Det tycker jag är så enormt bra med LCHF-kosten; mycket av det jag lagar, det äter även frun. Och de gånger det blir något som kvällens köttfärssås, då är det så enkelt att bara justera måltidstillbehöret för frun, de gånger hon saknar sin potatis, ris eller pasta. Huvudingrediensen går alltid bra för oss bägge (vilket i detta fall är köttfärssåsen). Att LCHF har fått mig att tycka om matlagning - det är en effekt jag aldrig kunnat tänka mig!

 

 

Ska du inte försöka få frun att läsa boken Brödberoende av William Davis (https://www.adlibris.com/se/sok?q=william+davis+br%C3%B6dberoende). Det är ju faktiskt så att vete och eller gluten inte är nyttigt för någon oavsett om man i nuläget inte känner av några negativa effekter av det, varken sjukdom eller övervikt. Det gör matlagningen ännu enklare! Snart blir ni tre som ska äta maten du lagar. Låt henne läsa och låt det sedan få sjunka in lite innan du sätter in offensiven :).

  • Gilla 2

Dela detta inlägg


Länk till inlägg
Dela på andra webbplatser

@ kareng: Vi får se om ett bra tillfälle kanske kommer i sinom tid. Frun är relativt snabbsmält när det kommer till större förändringar som visar sig vara positiva, eller bara godkända. Hon lät mycket tveksam till en början när jag lyfte min tanke på LCHF med henne. Hon verkade skeptisk mot fett-biten med kosten och tyckte väl det lät något dumt att jag skulle sluta äta frukt m.m. Men nu, efter bara dryga månaden, när hon ser att jag faktiskt överlever samt hur pass mitt blodsocker förbättras, så verkar hon mycket mer öppen för kostupplägget. Dessutom äter hon gärna av mina äggröror om dagarna och provar på mer och mer av mina LCHF-måltider - många gånger till och med utan kolhydrattillbehör. Vi får se hur det går, som sagt.

 

Sedan kommer jag arbeta aningen åt LCHF-hållet för barnet också. Inte banna potatis, ris, pasta eller dylikt helt och hållet. Snarare propsa på en sundare fördelning med mer kött, fisk och mindre av det andra. Tänker inte heller undanhålla lördagsgodis, snarare vara med och se till så det ej blir några väldiga mängder åt gången. Och även visa på/laga/baka hälsosammare alternativ till godare saker. ("Och bara för att jag bakar något så måste jag inte äta av det. Uppfattat, hjärnan min?!" ...) Jo, det skall nog skallen greppa så småningom.

 

 

BLODSOCKER

Jag kom ju även på ytterligare en stor faktor i dagens muntra humör. Morgonblodsockret låg idag på 7,0. Skaplig skillnad jämfört med det dubbla som tidigare varit aktuellt. Kollade sockret igen framåt tio-tiden och låg fortfarande på 7,0. Nu efter lunchen, efter lite Möllers Tran Omega 3, ett stort glas Seltin-vatten, två skinkskivor, min näst, näst sista Babybel-ost och ett par skedar vispad grädde, så hade blodsockret stigit till 8,7. Tog två enheter snabbverkande insulin och räknar med att det bör räcka för att få ned värdet ett par enheter.

 

Redan igår kunde jag åter känna på blodsockrets nyåtervunna stabilitet genom att checka läget precis före jympapasset. Då låg jag på 4,7. Det känns som något lågt inför en längre och större fysisk prestation - utav erfarenheter från min tidigare kosthållning. Men igår tänkte jag bara Äsch, nu käkar jag LCHF igen. Vi kör! Och jag körde medeljympa i en timme utan problem. Gick hem, duschade och kollade därefter sockret igen, vilket stigit till 5,6. Antar att det kanske var lite glykogenutsöndring i blodet eller något, då musklerna påfrestades rätt ordentligt. Känns så underbart att kunna lita fullt på blodsockret igen! Som jag nämnt tidigare, det absolut viktigaste för min del vilket jag kom att sakna omedelbart efter LCHF-brytet i helgen.

 

Doktor, doktor på väggen där...

Jag ringde till diabetessköterskorna igår. Fick tid bokad med läkare några dagar in på april. De skall skicka mig en kallelse, samt en remiss till labb för att ta vanliga standardblodprover. Först fick jag en tid redan nästa vecka - vilken jag egentligen ville ta - för ju tidigare jag kan byta långtidsverkande insulin desto bättre, känner jag. Men kom samtidigt på att det kan gynna mina värden/resultat om jag hinner fortsätta med LCHF ett par veckor till i alla fall, innan alla kontroller skall göras. Huvudsamtalet oss emellan kommer sedan beröra vilket långtidsverkande insulin jag skall gå över till (från Lantus), samt komma fram till hur höga dygnsdoser jag skall ta, som motsvarar det jag tar idag, med nuvarande insulin.

 

Visst ligger misstankarna hos mig att vårt samtal kan komma in på såväl periodisk fasta som LCHF-kost (nästan oundvikligen i och med att jag behöver förklara varför jag önskar byta långtidsinsulin). Jag har just nu ingen aning om hur han ställer sig till något av det. Där hoppas jag att mina blodvärden, socker, HbA1c m.m. kan hjälpa till och backa upp mig. Men oavsett vad han kommer med, hur mycket han eventuellt motsätter sig mina livsstilsval, så kommer jag absolut stå på mig. Jag har kört PF i två år nu och LCHF-kosten ger mig alldeles för många fördelar för att slopa (igen)! Dessutom är jag rätt duktig på att låta tommare argument skölja av mig. Så i värsta fall får jag betala 300:- för att sitta där, smånicka synbart medstämmande och knalla därifrån med oförändrade livsstilsplaner, samt recept på nytt insulin. Men det får första veckan i april utvisa.

 

 

/ Tack för att du läst & på återseende!

  • Gilla 3

Dela detta inlägg


Länk till inlägg
Dela på andra webbplatser

Sedan kommer jag arbeta aningen åt LCHF-hållet för barnet också. Inte banna potatis, ris, pasta eller dylikt helt och hållet. Snarare propsa på en sundare fördelning med mer kött, fisk och mindre av det andra. Tänker inte heller undanhålla lördagsgodis, snarare vara med och se till så det ej blir några väldiga mängder åt gången. Och även visa på/laga/baka hälsosammare alternativ till godare saker. ("Och bara för att jag bakar något så måste jag inte äta av det. Uppfattat, hjärnan min?!" ...) Jo, det skall nog skallen greppa så småningom.

 

Jag ser faktiskt ingen som helst anledning till att du ska introducera lördagsGODIS till barnet förrän barnet frågar efter det själv.... när det kanske blir stort nog att umgås med ungar som skryter om det. Lördagsgodis kan väl vara nötter eller vispad grädde med bär eller nåt annat som man inte äter till vardag... nån extra god fruktsallad eller så.

Inte ens på min fettskrämda tid fick min äldsta godis annat än hon kom på mej med att äta så jag var tvungen att dela med mej :ph34r: Det var ju skillnad med barn nummer 2 för han skulle ju ha precis som den 5 år äldre storasystern, naturligtvis (och helst lite extra :P )

 

Och om jag hade småbarn idag skulle jag nog tveka i det längsta att ge dem något med vetemjöl i, så mycket som man läser om "Frankenwheat" kortvete. Bakar man nåt kaffebröd kan man använda mandelmjöl t ex och som matbröd skulle jag hellre ta nåt med dinkel i. Möööjligtvis pasta då, när mamma äter det.

  • Gilla 4

Dela detta inlägg


Länk till inlägg
Dela på andra webbplatser

Kan det här va nåt? Jag vet inte hur gammal mini är...

http://4health.se/introduktionsmat-till-de-minsta-barnen?utm_source=rss&utm_medium=rss&utm_campaign=introduktionsmat-till-de-minsta-barnen

 

Det är nån här på forumet ocksa som har en tråd om plockmat när babyn börjar äta lite mer fasta bitar. Det finns ju flera tjejer här som har småbarn så nog finns det möjlighet att få tips och råd om du vill. Det finns också fler nyblivna mödrar som har bloggar på kostdoktorns blogglista

Dela detta inlägg


Länk till inlägg
Dela på andra webbplatser

STATISTIK FRÅN ONSDAG
 
Morgonvikt: 80,4 kg (-2,2 kg sedan start)
Omkrets mage: 96,0 cm (uppdateras varje fredag)
Fett: 112,3 g
Kolhydrater: 20,1 g
Protein: 67,72 g
Kalorier: 1359 kcal
Vätska: 1,7 l
Energinivå: 4 (där 1 = total orkeslöshet & 7 = fullgod energi hela dagen)
Snittblodsocker: 6,2 (över totalt 6 mätningar, högsta = 8,7 & lägsta = 3,3)
 
 
FORTSATTA FÖRBÄTTRINGAR (torsdag - dag fyra)
Sett på gårdagen landade kaloriantalet lite väl lågt kan jag tycka, med tanke på att mitt kaloribehov ligger på strax under 2100 kcal. Till detta blev det en långpromenad med sonen också som säkert satte sprutt på något hundratal kalorier. Men jag åt två ordentliga måltider; stor portion äggröra med bacon vid 20-snåret, och LCHF-köttfärssåsen med vitkålsspagetti ett par timmar senare. Stadiga portioner där jag blev precis lagom belåtet mätt. Därutöver blev det några skedar vispad grädde (bara för att det är så gott), samt vanliga handflatan med Macadamianötter. Känner inte att jag vill forcera i mig ännu mer mat bara för att få upp kaloriantalet. Inte för blott en dag i alla fall. Tidigare dagar har jag kommit närmare 1600 - 1800 kcal. Så länge ett kraftigare kaloriunderskott ej blir för frekvent så borde det vara OK.
 
Måste säga att köttfärssåsen och vitkålsspagettin blev ofantligt gott! Kunde egentligen ha ätit hur mycket som helst av den maten. Som tur var blev det fyra portioner, varav två återstår till mig och frugan imorgon. Otroligt gott vitkål är egentligen (enligt min smak) - står sig minst sida vid sida med broccoli, om inte ännu godare. Ser att näringsinnehållet för pizzasallad verkar ganska skapligt, med strax över 5,0 kolhydrater och rätt bra med fett. Undrar därmed om en förpackning pizzasallad kan fungera bra som "helggodis". Blir oftast att vi bara äter en stadig måltid på helgerna. Så en halv ICA-lagad pizzasallad på lördag och söndag bör väl kunna få plats kan jag tycka. Men kommer såklart att kolla läget där jag registrerar vad jag äter, för att se så inga gränser dras över.
 
 
MER BLODSOCKERFÖRBÄTTRINGAR & OFATTBAR STABILITET
Samtidigt som vikten långsamt tickar på nedåt, tillsammans med magmåttet, fortsätter blodsockret sin förstaklass-resa mot idyllen! Både igår och idag imponerar blodsockret rejält! Igår eftermiddag hade blodsockret stigit från 7,0 under förmiddagen, till 8,7 framåt 14:30. Där svarade jag med två enheter snabbverkande, för att stoppa en långsam stigning, samt få ned sockret till en hälsosammare nivå. Framåt 16:30 kontrollerade jag sockret igen, varvid det sjunkit till 5,7. Därefter bytte jag om och väntade på att sonen skulle amma klart, pottas, bytas om på och kläs i ytterkläder - för att ta med honom ut i bärsele på min 175-minuters promenad.
 
Efter jag varit ute och gått i 30 - 45 minuter började jag känna energin tryta en aning. Mina steg kändes tyngre och smått orkeslösa. Jag saktade ned och fortsatte promenera i lugnare mak. Känslan påminde mig om hur det känns när blodsockret börjar lägga sig för lågt. Men saken är att jag har vissa tecken när blodsockret hamnar så lågt att det behöver åtgärdas. (Vill helst inte äta dextrosol i onödan då dessa ger över sju gram kolhydrater per tablett.) Men inget av dessa tecken inträffade varför jag fortsatte gå utan att äta något blodsockerhöjande. Jag kände under hela resterande promenad hur energin och orken kom och gick som i vågor. Det kom kvartar, tjugo minuter, med normal ork då jag pinnade på med extra spurt och kände att jag var tillbaka i spelet. Följt av lika långa perioder med orkeslöshet och mild utmattning.
 
Men inget mer allvarligt än så, så jag gick hela rundan på två timmar och femton minuter. När jag återvände hemåt tänkte jag för mig själv att blodsockret ändå måste ligga relativt lågt i och med hur promenaden känts. Min gissning var på låga 4. Väl hemma igen så fick jag en smärre chock när jag kollade blodsockret och fick se mätaren visa 3,3! Mina två enheter insulin hade antagligen pushat ned sockret från 8,7 till låga tre, säkert redan strax efter jag gick ut på promenaden. Sedan har blodsockret legat stabilt omkring 3,3 under hela långa, periodvis ansträngande promenaden. Alldeles för lågt, men ändå stabilt. Hade jag varit på kolhydratkost vid det läget så hade jag definitivt blivit tvingad att ta några dextrosoltabletter!
 
Då när jag kom hem var det dags för äggröran. Trots 3,3 i blodsocker så åt jag inget höjande. Jag knallade iväg till spisen och lagade äggröra med bacon i 20 minuter, varvid jag satte mig och åt. Tog naturligtvis inget måltidsinsulin till måltiden, det hade varit självmordsförsök! Mådde helt OK resten av kvällen, lagade köttfärssåsen och åt någon timme senare. Även den måltiden utan insulin. Framåt sovdags, omkring 00:00 kollade jag sockret en sista gång, vilket då låg på 5,7. Då hade alltså sockret höjts från 3,3 till 5,7 under hela kvällen, efter två stora, mättande måltider + grädde och nötter. Tänkte att det kanske vore läge att ta en enhet insulin innan sänggående så blodsockret ej klättrar för högt under natten.
 
I morse vaknade jag med perfekta 4,9 i blodsocker. Där det, under kolhydratshelgen, snarare låg på 14,9, och ännu högre. 4,9 i morgonsocker, det känns så fantastiskt bra att det är svårt för mig att sätta ord på!
 
 
TORSDAGEN I ÖVRIGT
Idag blir det iväg med sonen till nästa rutinkontroll av längd och vikt. Dessutom så stundar vaccination nummer två av tre. Inget jag ser fram emot att lille gullklimpen skall behöva utstå spruta i vardera ben igen. Visst går injektionerna mycket snabbt och sker samtidigt, och är till nytta för honom under resten av hans liv, men ändå. Aldrig en kul upplevelse att se sitt barn behöva genomgå något smärtsamt. Men men, det blir att pusha undan dessa känslor och bara finnas där till tröst för honom.
 
Egentligen brukar jag ta ytterligare en långpromenad med honom på torsdagar, men i och med att vaccinationen kan trigga vissa milda sjukdomsreaktioner så får han vara hemma och vila i eftermiddag. Jag tar långpromenaden imorgon istället. Till mat idag, förutom standardäggröran, måste jag göra slut på resterande bit kassler. Skall försöka finna något lovande recept under dagen att tillaga. Fortsätta hålla koll på blodsockret samt allt jag dricker och äter. Att skriva upp och notera all data känns fortfarande roligt, positivt och intressant så det kommer jag definitivt att fortsätta med. Någon gång i framtiden tänker jag släppa på tömmarna och låta LCHF-kosten härja fritt med mig igen, men det får bli när jag börjar närma mig målvikten.
 
Dagens morgonvikt var på 80,3, endast ett hekto ned sedan igår (en minskning på 2,3 kilo sedan i måndags), men jag är glad så länge jag mår bättre och vikten ej stegrar uppåt! Dessutom tror jag att jag vid detta laget fått ur mig allt kolhydratrikt jag åt i helgen och mina tyngre toalettbehov har haltat ordentligt. Står ju på denna hemsida att behov nummer två kan dröja ända upp till vartannat - vart tredje dygn vid striktare LCHF-kost, så inget jag oroar mig för. Med tanke på att allt jag ätit fortfarande ligger kvar i kroppen så är jag mycket nöjd med ett hekto ned sedan igår. En sådan takt snittar ju faktiskt sju hekto i veckan. Hälsosamt och bra! Visst återstår drygt fyra kilo till jag är nere på mitt tidigare lägsta (76,1), men det får ta den tid det tar. Så länge det går nedåt emellanåt.
 
 
@ stoscha: Nope, har ej tänkt aktivt introducera lördagsgodis för honom. Snarare, som du skriver, peka mot nyttigare alternativ när/om ämnet skulle falla i samtal. Och jag kommer försöka LCHF:a det mesta av hans mat, utan att bli absolut kontrollfreak om det hela. Lite nyttigare är bättre än inte nyttigare alls. Tackar så mycket för tipsen och länken! Vår son, lille Melvin, är idag fem månader och sex dagar gammal. Bara en månad kvar innan det börjar bli dags för lite smakprover. Dock inga tänder ännu, så något tuggande får vänta.

 
/ Tack för kommentaren stoscha, för att ni läser & på återseende!

LCHF Samman.xlsx - Sammanställning av min LCHF-data, dagligen uppdaterad (via Google Drive).

  • Gilla 3

Dela detta inlägg


Länk till inlägg
Dela på andra webbplatser

Tidigare dagar har jag kommit närmare 1600 - 1800 kcal. Så länge ett kraftigare kaloriunderskott ej blir för frekvent så borde det vara OK.

 

 Ser att näringsinnehållet för pizzasallad verkar ganska skapligt, med strax över 5,0 kolhydrater och rätt bra med fett. Undrar därmed om en förpackning pizzasallad kan fungera bra som "helggodis". Blir oftast att vi bara äter en stadig måltid på helgerna. Så en halv ICA-lagad pizzasallad på lördag och söndag bör väl kunna få plats kan jag tycka. Men kommer såklart att kolla läget där jag registrerar vad jag äter, för att se så inga gränser dras över.

 

 

Som jag har fattat det här med LCHF och ketos så är det ingen fara alls att äta färre kcal än vad man normalt gör av med - det är liksom själva vitsen om man vill gå ner i vikt. Om man inte är hungrig och inte upplever att man svälter betyder det bara att "kroppen äter av sig själv" = (låter lite äckligt,) lite som kannibalism :). Grattis till dig att du känner dig mätt och nöjd på färre kcal än du gör av med!

 

Pizzasallad gör du lätt själv. Hyvla vitkål med osthyvel. Lägg i ett durkslag och salta lite mellan varven. Efter en stund (timme?) knosar du kålen med händerna, klämmer ut onödigt vatten och salt genom durkslagets hål. När kålen är lagom salt och slak flyttar du den till salladsskålen och blandar i en olja som du gillar, vinäger som du gillar och svartpeppar. Själv brukar jag blanda i fint skivad röd paprika också. Håller i kylskåpet i flera dagar.

  • Gilla 4

Dela detta inlägg


Länk till inlägg
Dela på andra webbplatser

Ett favoritrecept jag har på kassler är grovriven gurka som får rinna av ordentligt, gröna oliver och tomatpure tillsammans i gräddsås. Peppar och salt efter smak

  • Gilla 2

Dela detta inlägg


Länk till inlägg
Dela på andra webbplatser

@ kareng: Nä precis, jag är ju ute efter viktminskning med LCHF (tillsammans med en förbättrad livskvalitet naturligtvis). Så därav otyglar jag ej några tårar per underskriden kilokalori. Däremot känns det lite si och så med att gå för långt under mitt dagliga kaloribehov. Inte för att jag tror på myten om "svältläge" - snarare något som sitter kvar från mina två år med kaloriräkning, standardrekommendationen på 500 kcal minus per dygn. I och för sig är ett underskott på närmare 800 kcal inte farligt över 500, så inget att oroa mig över inser jag i stunden. Men visst är det roligt att kunna äta sig så pass mätt på ändå ett förhållandevis stort kaloriunderskott. Och nu när jag i god takt börjar lära mig att inte överäta. Dels hälla upp mindre portioner (ej luras av den stora tallriken), samt finna acceptans för konceptet matrester!
 
Tusen tack för tipset om hemlagad pizzasallad. Blir till att prova och jämföra smak med den köpta. Men den hemgjorda kan ju ha många fördelar mot köpt ICA-lagad pizzasallad som jag ej vet om. Hoppas det kommer smaka (vilket såklart kommer avgöras med hur väl jag lyckas med kryddning m.m.)! :)
 
 
MER TORSDAG
Jag är nyligen tillbaka på arbetet från sonens rutinkontroll + vaccination. Allt med honom verkar vara som det skall, inklusive vikt- och längdutveckling. Och vaccinationen gick lysande. Han gnydde till en aning ett par sekunder efter nålinsättningen (charmigt kan jag tycka att signalerna inte går lika raskt hos så pass unga, som för oss vuxna). Men till dess var injektionen klar och sprutorna avlägsnade. Så lite sockerlösning på det för att trösta och allt var över. Det var antagligen en större pers för mig, än för honom. Jag som satt där på stolen och blundade medan jag höll i honom. Jag som ändå är van sprutor efter 28 år med Typ 1-diabetes.
 
Blodsockret hittills kunde jag ha sjungit vackra sommarvisor om, om jag kunnat sjunga vackert till att börja med. Dagens blodsockervärden har hittills varit 4,9 - 4,6 - 5,3 - 5,0 och nu senast 4,1. En dipp här mot slutet på 0,9 enheter. Hoppas bara att det ej går ner och ger någon känning. I och med att vi åkte med sonen på kontroll på lunchen så kom jag ej hem och åt inga skinkskivor eller Babybel-ost, vilket annars kanske har givit en minimal uppåtverkan på blodsockret.
 
ÅH JO, jag har funnit, samt bestämt mig för, dagens kvällsmat. Jag tänker tillaga denna Broccoligratäng med stekt kassler! Förra kasslermåltiden kördes allt i ugnen. Men idag kände jag extra för stekt kassler istället. Stekt med extra smör. Och sedan äta det med en säkert strålande broccoligratäng till. Ojojoj, det bildas stalaktiter i munnen! Frun skall iväg på Flex-pass framåt 19-snåret. Såvida sonen ej åkt på feber efter vaccinationen så blir det nog promenad med honom under tiden, iväg till hans farmor & farfar och hälsa på en sväng. Nåväl, nu skall det ner och dammsugas en sväng innan jag gör ledigt för dagen, samtidigt som jag gottar mig åt min icke existerande hunger, trots uteblivet lunch-snacks.

 

 

/ Tack för att du läst, för allt ni kommenterar, hjälper och råder mig med & på återseende!

  • Gilla 2

Dela detta inlägg


Länk till inlägg
Dela på andra webbplatser

Den färdigköpta innehåller säkert socker som smakförstärkare så kör på egen gjord.

Dela detta inlägg


Länk till inlägg
Dela på andra webbplatser

@ stoscha: Tack så mycket för ett säkerligen gott receptförslag! Det får jag prova vid nästa kasslertillfälle. Kvällens stekta med broccoligratäng blev även den mycket god, och mycket mättande. Precis som vad jag börjat lära förvänta mig av de flesta LCHF-recepten.
 
 
@ margaretha: Det kan mycket väl stämma. Färdigt i handeln är ju ofta preparerat med socker och andra smakförstärkande ämnen som är långt ifrån optimala att stoppa i sig. Kommer testa att göra en mindre omgång vitkålssallad av den vitkålskvarting som blivit över.
 
 
RESULTATET FÖR TORSDAGEN (dag fyra)
Det blev inte fullt lika sent ikväll, så jag skyndar att inkludera dagens data.
 
 
Morgonvikt: 80,3 kg (-2,3 kg sedan start)
Omkrets mage: 96,0 cm (uppdateras varje fredag)
Fett: 180,36 g
Kolhydrater: 18,43 g
Protein: 103,26 g
Kalorier: 2090 kcal
Vätska: 1,7 l
Energinivå: 5 (där 1 = total orkeslöshet & 7 = fullgod energi hela dagen)
Snittblodsocker: 4,6 (över totalt 7 mätningar, högsta = 5,3 & lägsta = 3,1)
 
 
Idag nådde jag upp betydligt högre med kaloriantalet. Detta på grund av min vispgrädde. Förutom grädde i matlagningen så är det så lätt hänt att jag vispar upp någon deciliter grädde och skedar av, fördelat på ett par dygn. Som ett litet oskyldigt snacks (fast jag vet att jag egentligen tänkte hålla mig borta från sådant "mellanätande"). Samtidigt så platsar ju några skedar vispgrädde inom ramen för LCHF vad jag förstår, så mitt samvete är inte direkt jättebuckligt om man säger så. Snittblodsocker på 4,6 över dagen. Mer än så behöver jag inte säga om den saken, annat än att det gör mig ofantligt belåten. Ett sådant perfekt medelsocker skulle jag aldrig kunna få till på fullskalig kolhydratkost, oavsett insulinpump, -sprutor eller antal diabetesläkare/-sköterskor! Bara LCHF-kosten att tacka för det!
 
Imorgon är det dags att mäta magen igen. Det måste ha släppt ett par centimeter i alla fall sedan gasballongmätningen i måndags, med allt jäsande mjöl och kolhydrater sedan helgen. Förhoppningsvis får jag ytterligare något avskalat hekto på vikten också, men inte hela världen om så skulle utebli. Jag mötte ju faktiskt upp med kaloriantalet rätt nära idag, så inte så mycket till underskott att radera tyngd med. Trött, nöjd med dagen i helhet. Skaplig energinivå hela dagen genom. Riktigt busväder här i Glada Hudik med rejält snöfall under förmiddagen och längre in på dagen. Nu har det dock övergått till regn sedan ett par timmar tillbaka. Min förhoppning är att den mesta snön hinner regna bort till imorgon. Rakning nummer två med nya hyveln står på tur, samt en enhet snabbverkande insulin alldeles strax innan sänggående. Så är det bara att hålla tummarna för en god natts sömn och likvärdig start på fredagen.
 
Fredagens näringsintag kommer troligen bestå av vanliga äggröran, samt resterna från köttfärssåsen och vitkålsspagettin som jag lagade i onsdags. Egentligen har jag lust att blanda ned något annat än tärnat bacon i äggröran. Men oavsett köttval så pushar det upp kolhydraterna, så pass att min dagliga gräns på 20 gram blir allvarligt hotad. Tärnade köttbullar eller korv hade dock suttit fint i äggkompotten!
 
 
/ Tack för att du läst, god natt & på återseende!
 
LCHF Samman.xlsx - Sammanställning av min LCHF-data, dagligen uppdaterad (via Google Drive).

  • Gilla 3

Dela detta inlägg


Länk till inlägg
Dela på andra webbplatser

MATFUNDERING - MYCKET KOLH. FÖR EN LCHF-RÄTT? (fredag - dag fem)
 
Dagens morgonvikt landade på 80,1. Det är två hekto ned sedan gårdagen, och tre hekto ned sedan i onsdags. Det är tydligt att det ingående viktraset är över och viktminskningen börjat sakta in. Visst känns det lite surt att börja plocka hekto för hekto redan nu, vid åttio, när jag bara för ett par veckor sedan var nere på 76,1. Men men, jag är inte med i någon tävling så att... Så länge det går nedåt som sagt. Det innebär även en viktminskning på hela 2,5 kilo under denna arbetsvecka. Inte så pjåkigt med tanke på all den goda mat jag ätit.
 
Det var även dags att mäta omkretsen på magen idag, vilket jag kommer göra varje fredag i fortsättningen. Sedan måndagen har omfånget minskat från 96,0 cm till 93,2 cm. Mycket kolhydratssväll sedan helgen som jag blivit av med. Mycket luft och gaser som ej längre bildas av LCHF-kosten. Har för mig att magmåttet var nere vid 91,9 som lägst (samtidigt som mina 76,1 kilo). Så det återstår även en bra bit där att ta igen. Men jag skriver det igen - så länge det går åt rätt håll så får jag komma ikapp i hälsosam takt.
 
 
HÖG ANDEL KOLHYDRATER (ELLER JAG SOM RÄKNAR/TÄNKER FEL)?
Andra omgången av min LCHF-köttfärssås med vitkålsspagetti ikväll. Men när jag matar in samtliga ingredienser i matregistreringen så tycker jag det landar på en rätt kraftig kolhydratnivå för att vara en LCHF-rätt. Låt mig få presentera läget.
 
Här har ni receptet för LCHF-köttfärssås med vitkålsspagetti.

Ingredienserna för en portion (tillsammans med kolhydratvärde (enligt Fatsecret.se)) är som följer:

 

125 gram köttfärs = 0 gram kolh.

0,25 st. gul lök = 2,78 gram kolh.

0,25 pkt krossade tomater = 4 gram kolh.

0,5 msk tomatpuré = 1,51 gram kolh.

0,5 dl grädde = 1,41 gram kolh.

125 gram vitkål = 4,75 gram kolh.

10 gram smör (inkl. till stekning) = 0,01 gram kolh.

 

Detta blir sammanlagt 14,46 gram kolhydrater. Vill jag även byta ut det tärnade baconet i äggröran, mot exempelvis strimlad skinka, eller högkötthaltig korv, då är vi genast uppe och trampar vid dagens 20 gram kolhydrater. Då är ej mina dagliga Macadamianötter, eller mina få vispgräddesskedar medräknade. Lägger vi till dessa så kommer dagens kalas sluta på uppemot 26 - 27 gram kolhydrater.

 

Är det så att jag räknar/tänker fel på detta? Kanske mat- eller kolhydratmängd ändras under tillagning (utan att jag försöker vara den som målar upp drömscenarion för att få trycka i mig för mycket föda)? Men kanske jag är överdrivet sträng av mig. 27 gram kolhydrater skapar kanske ingen blodsockertsunami (och hur stavningsrättarfunktionen ej rödmarkerar ordet 'blodsockertsunami' finner jag högst förvånande!). Men känns ju ändå inte helt hundra när jag gärna vill hålla mig kring 20 gram kolhydrater per dygn.

 

Blodsockermysko

Lite mysko med blodsockret denna förmiddag. Vaknade med morgonsocker på 7,1 (helt OK). Kollar nu ett par timmar senare och sockret av underlig anledning stigit till 9,5 fastän jag kommit ihåg morgoninsulinet samt står här på helt fastande mage (förutom klunkvis med vatten). Tog två enheter snabbverkande för att försöka mota ned höjningen. Skall checka om ett tag hur utvecklingen ter sig.

 

Nä, dags att arbeta lite nu, samt klia mig ordentligt i huvudet under omfattande fundering över vad jag skall blanda ned i kvällens äggröra. Som sagt, korv- eller köttbullstärningar hade suttit oerhört smarrigt kan jag tycka!

 

 

/ Tack för att du läst & på återseende!

  • Gilla 1

Dela detta inlägg


Länk till inlägg
Dela på andra webbplatser

Kul att få lära sig nya ord! Blodsockertsunami...  :)

Jag tror inte att kolhydraterna försvinner under tillagningen, men å andra sidan tycker jag inte det var så värst många heller. Visst kan man äta striktare, men 26 g kolhydrater per dygn är ändå väldigt lite, tycker jag.

Fortsatt härligt att följa din resa!

  • Gilla 1

Dela detta inlägg


Länk till inlägg
Dela på andra webbplatser

@ Kjell G: Ja, det är inte ofta mina ihopfantiserade ord går igenom, men ibland så. :) Och jag tänker inte hänga upp mig alltför mycket på 26 - 27 gram kolhydrater någon enstaka dag. Det är ju i alla fall inte så att jag överäter dem på onyttigheter. Det är ju faktiskt på mat inom LCHF-kost. Däremot kommer jag nog byta ut naturgodis-macadamianötterna (på cirka 13g kolhydrater) mot Nutisals Maca-nötter på endast 2,5g kolhydrater. Nutisal-nötterna är mångfaldigt dyrare, men ändock inte så farligt. En påse går på cirka 30 kronor, om jag ej missminner mig, och innehåller 85 gram nötter. Delar jag då upp påsen och käkar 21 gram nötter per dygn, så räcker en påse i fyra dagar. Sju kronor om dagen ser jag ej som så farligt, inte med tanke på alla kolhydrater jag sparar in i långa loppet. Tack skall du ha för en upplyftande kommentar!

 

 

POTENTIELL FARA NÄRMAR SIG (mycket onyttighetsberörande innehåll - de som lätt blir frestade till kolhydratrikt frossande bör undvika att läsa!)

Idag fick jag reda på att nästa vecka kommer presentera ett stort svart hål. Ett sådant hål som alltid slukar mina vildaste frossar- och taga tillfället i akt-tankar. Något jag mentalt tacklats mot sedan jag fick reda på det. Det visar sig nämligen att frun skall ta sonen med sig till en arbetsplatsträff nu på onsdag. Dem bägge kommer vara borta mellan ca 12:30 och 18:30. Sex timmar för mig själv i hemmet (tack vare ledig eftermiddag för min del). Omedelbart skjuter den spontana frågeställningen fram i mitt huvud, likt ett skyndat pistolskott "Vad skall jag köpa hem för godsaker ( = kaloririka onyttigheter ) att frossa i, nu när jag har en sådan guldchans??" För att späda på detta tillfälle råkar det vara så precis att första expansionen till datorspelet "Diablo 3" släpps någon gång under tisdagen. Alltså dagen innan. Sitta hemma i lugn och ro med något supersnaskigt bredvid datorn, och bara äta och spela, om vartannat. Det är i alla fall hur sådana tillfällen sett ut i det förgångna. Plussa även på att det troligen är nästa vecka som Hasses Munkar åter kommer ha sitt munk-stånd uppsatt utanför ICA Maxi, där jag går förbi hela dagarna, till och hem från arbetet. Ytterligare guldtillfälle...

 

Planen innefattar inte godis denna gång, som vanligen brukar vara själva showstopparen för min del. Denna gång är det vitt bröd som gäller. Skogaholmlimpa för att vara exakt. Ibland dagsfärsk, färdigskuren och redo. Redo för tjocka lager Bregott och rejält med ost. Tar jag chansen skulle jag lätt kunna få i mig åtminstone en halv limpa på egen hand, säkert mer med tanke på att jag har ungefär sex timmar på mig! Några skivor kan rostas och ätas med makrill, andra med kaviar och några med messmör. Sedan lite blandat kaffebröd på det. Och så munkarna förstås, om Hasse-mannen nu står där. 10 färska, sockrade munkar för 90 spänn. Äta ett par på vägen hem och ha åtta stycken kvar till eftermiddagen. Inget av detta avslöjar jag för frun. Endera smyger jag undan varukassarna när jag kommer hem, eller så ilar jag helt enkelt ner och handlar så snart hon åkt. Kanske till och med ber om att bli avsläppt utanför butiken "för att jag precis kom på att jag måste ner och handla kattmat (eller något annat viktigt". Dessutom trillar lönen in den tjugofemte (dagen innan svarta hålet) - helt perfekt... Planen existerar redan, komplett och redo att verkställas.

 

Motståndet

Som jag skrev så har jag tacklats mot detta halva dagen idag (och kommer säkert få fortsätta göra ett tag framöver). Vad har jag då som talar emot ovanstående plan. Jo, till att börja med, sunt förnuft förstås. Det kan jag räkna ut med bägge axlar ur led att det är grymt onyttigt att trycka i sig enligt planen ovan! Men tyvärr så blir det alltför ofta att det sunda förnuftet dunkar lillfingret i bordet och viskar fram sin visdom, på en decibelnivå som konkurrerar med vristklockans sekundvisare. "Jag skall ju sitta och spela vid datorn, jag har ju inte ens tid att trycka i mig en massa onyttigheter!" går en tanke. En annan tanke är ett dubbeleggat svärd: "Det handlar ju bara om sex timmar!" Ena sidan säger att jag bara behöver vara strong och stå emot i sex timmar, sedan är faran över. Andra sidan säger att ett så pass koncentrerat frossande snabbt kommer försvinna under nästkommande fyra, fem dygn, max. Ingen större skada skedd med andra ord.

 

Blodsockret kommer såklart att sparka bakut och kroppen kommer antagligen bli chockad till max. Ett faktum jag vet kommer ske är att när onsdagskvällen kommer, då sitter jag där (på toa), uppsvälld och dåsig och tänker den ack så utnötta tanken: "Varför skulle jag trycka i mig allt detta? Tänk vad jag önskar att jag hade låtit bli. Hur fräscht det skulle kännas!" Den tanken kommer alltid, alltid! Det finns inget frossartillfälle i mitt minne där jag inte har ångrat mig vid ett eller flera tillfällen efteråt. Men trots det så är jag lika svag vid nästa perfekta tillfälle. Sedan skall vi inte börja tala om vattenringarna av en onsdagsfrossa. Dessa ringar som berör såväl kroppen och leder till en åter saboterad fettdriftsövergång. Ringarna kommer ge negativ effekt på blodproven m.m. som jag skall ta inför läkarbesöket i början av april. Och framförallt kommer ringarna gå ut över denna tråd och hela min LCHF-resa! Jag har absolut ingen lust att meddela att jag precis har tryckt i mig tio munkar, två tredjedelar limpa, diverse fikabröd och möjligen ännu mer. Hur kommer det se ut på min excel-sammanställning? Vikten plötsligt hoppar upp två kilo till följande torsdag. Skall jag skriva och erkänna, och vad tycker folk om det? Skulle inte se vidare seriöst ut kan jag tycka. Ärligt kanske, men inte seriöst.

 

Jag har gjort något nu som jag aldrig gjort tidigare. Jag har talat öppet om ett av mina svarta hål, om mina standardplaner vid dessa tillfällen, samt min rädsla och oro för att trilla dit. Om vikten fortsätter gå ned fram till onsdagen så hjälper det förstås att hålla mig ifrån denna fälla. Går det mycket bra med viktminskningen så vill jag inte gärna sabotera flytet. Men samtidigt, skulle vikten ligga still eller, ta i trä, gå upp en aning till onsdagen - då blir det lätt att luta mig mot avrättarresonemanget "Vad är det för vits att bry sig?!" Förhoppningsvis kan det hjälpa mig bara att ha talat lite öppet om ett av mina största problem. (Egentligen skulle jag ta detta med frun och eventuellt andra närstående, men känner mig inte riktigt redo för det. Det finns så mycket annat viktigt/-are att bekymra sig för.) Slutligen är det till mycket stort stöd, känner jag, med alla som läser, följer och kommenterar i denna tråd. Alla ni som tycker det är positivt att följa min resa. Jag vill ju såklart inte svika er som givit er tid åt att följa mina förehavanden! Jag tackar så mycket för alla views min tråd har fått, och allt stöd ni postat - det väger oerhört tungt mot framtida faror likt denna!

 

Detta kommer säkerligen inte bli det enda tillfället jag berör detta ämne, eller kommande onsdag. Jag skall fortsätta boxas i hopp om att ha blivit en starkare person (med allt stöd bakom mig).

 

 

/ Som alltid, tack för att du läser & på återseende!

  • Gilla 4

Dela detta inlägg


Länk till inlägg
Dela på andra webbplatser

Du kommer att klara det! Detta är nåt vi gått igenom varenda en! Det går inte förhandla med ett sockertroll - de måste piskas till underkastelse.

Klart du ska frossa vid datorn, men du ska köpa hem grejor som är ok att frossa på... I stället för att sjunka ner i våta drömmar om munkarna ska du verkligen planera ditt nya livs frossa... Sånt som du inte unnar dej till vardags och som ger lite guldkant

Jag skulle ta stark ölkorv och skära upp i minibitar och en himmelsk god lagrad ost kanske, och om jag riktigt skulle lyxa till det skulle jag köpa ett färskt fikon och göra klyftor till osten eller ett fåtal physalis

  • Gilla 4

Dela detta inlägg


Länk till inlägg
Dela på andra webbplatser

@ stoscha: Tack för dina fortsatt uppmuntrande, hjälpsamma och motiverande ord! Känns alltid skönt att veta att jag ej står allena inför en sådan utmaning. Jag skall verkligen försöka fokusera på LCHF-vänliga frossaralternativ (men bäst vore ju om jag kunde minimera allt onödigt helt och hållet). Egentligen skulle jag klara mig långt på ett stort glas iskall Pepsi MAX. Visst hjälper läsk till att underhålla sötsug, men så länge jag nöjer mig med det glaset (och inget annat ätbart) så bör det vara långt så mycket bättre än en halv limpa eller påsar med lösvikt. Jag skall prova att baka min första omgång Ketobollar idag, se vad det resulterar i. Kanske ta ett par sådana på onsdag om jag absolut måste ha något. Men just nu så har onsdagsfrossartankarna fått sig ett ordentligt bakslag! Anledningen till det kommer här nedan.
 
 
RAPPORT FÖR FREDAGEN
 
Morgonvikt: 80,1 kg (-2,5 kg sedan start)
Omkrets mage: 93,2 cm (-2,8 cm sedan start) (uppdateras varje fredag)
Fett: 163,49 g
Kolhydrater: 27,14 g
Protein: 98,12 g
Kalorier: 1989 kcal
Vätska: 1,5 l
Energinivå: 6 (där 1 = total orkeslöshet & 7 = fullgod energi hela dagen)
Snittblodsocker: 6,9 (över totalt 9 mätningar, högsta = 9,5 & lägsta = 3,7)
 
 
DET TAR JAG BANNE MIG SOM ETT TECKEN!!! :) (lördag - dag sex)
Jag kände mig extra kissnödig under gårdagen. Gjorde av med mycket mer än vad jag drack (enligt ögonmässig uppskattning). Mina toalettbesök blev mer frekvent än tidigare dagar. Inget jag ägnade någon extra tanke åt, annat än obekvämligheten att behöva springa ett par gånger extra. Märkligt kan jag tycka, att en massa överskottsvätska börjar lossna hela fem dygn in på återupptagandet av LCHF-kosten. Resultatet av detta då? Jo, en morgonvikt på 78,4 kilo! Som sagt, med tanke på gårdagens vätskedumpande så känns denna kraftiga minskning rätt rimlig. Det är alltså 1,7 kilo ned sedan igår. Jag som tänkte för mig själv, i och med onsdagens utmaning "Om jag ser en kraftig viktminskning till onsdagen så kommer det väga tungt för att låta bli onyttigheter." Att morgonen därpå väga 1,7 kilo mindre - det tar jag som sagt som ett tecken, från någon eller något! H*lv*t* vilken god start på dagen! (Ursäkta internetskan.)
 
Nu vet jag sedan tidigare erfarenheter att jag antagligen får räkna med en liten rekyleffekt av en så kraftig nedgång. Så om morgondagens vikt står stilla eller visar ett par hekto upp så är det inget jag kommer pluta surläpp över. Huvudsaken är att jag håller mig inom mina gränser (i synnerhet med kolhydrater och kalorier - fast de sistnämnda brukar automatiskt hålla sig i schack med denna kost har jag märkt). Utifrån 78,4 är det nu endast 2,3 kilo kvar till jag åter är nere vid mitt tidigare lägsta. Det återstår väl att se om jag får något ytterligare kraftsteg nedåt, eller om det går enstaka hektovis härifrån. Men igen så undrar jag vad som släppte all vätska såhär pass långt efter återstarten. Jag gjorde inget ansträngt igår - tog ett par timmars promenad med sonen i bärsele bara. Visserligen väger han 9,1 kilo nu, men i och med att jag lång-burit honom sedan Läkerol-storlek så har jag och muskler hunnit anpassa sig.
 
 
LÖRDAGEN I ÖVRIGT
Som vanligt bjuds vi på lunch hos mina föräldrar idag och imorgon. Ugnsstekt falukorv idag, lax imorgon. Till detta kommer serveras potatis. Själv tänker jag fixa en portion blomkålsmos att dela i hälften och ta med till måltiderna. Till det även koka lite broccoli som sidotugg. Eventuellt att jag gottar till det med ett LCHF-bröd också - med tanke på att lunchen blir enda måltiden för min del. Ikväll tänker jag smarra lite godblandning med pizzasallad, Macadamianötter, en eller två ketobollar och lite vispad grädde. Antagligen blir det en längre promenad med sonen idag igen, med tanke på ett strålande väder utanför, med sol och bar mark. För övrigt tänker jag låta morgonvikten få fortsätta skina över vår lördag. Fortsätter det nedåt ytterligare frampå kommande vecka så kan jag nog närma mig 76,1 rätt rejält till onsdagen. Då kommer jag definitivt inte vilja sabba läget! ^_^
 
 
/ Tack för att du läst & på återseende!
 
LCHF Samman.xlsx - Sammanställning av min LCHF-data, dagligen uppdaterad (via Google Drive).

  • Gilla 2

Dela detta inlägg


Länk till inlägg
Dela på andra webbplatser

Du kommer att klara onsdagen finfint! Tycker också att du ska göra som Stoscha skrev och planera in lite LCHF- vänlig guldkant på tillvaron. Hoppas du kommer att gilla ketobollarna, de är mycket mättande, och sedan lite olika ostar och korv är perfekt. Varför inte en omgång bacon- och ostchips?

 

Jag tycker att det är en bättre strategi att ha något av det ovan till hands än att sitta och "späka" dig med ett glas pepsi och tänka på onyttigheter och kanske "tappa" det mitt under dagen!

  • Gilla 4

Dela detta inlägg


Länk till inlägg
Dela på andra webbplatser

@ PiaB: Tackar för förtroendet! Jo, jag skall försöka planera lite LCHF-guld till onsdagen (om jag känner att jag måste ha något). Bacon- och ostchips vet jag att jag läst om tidigare, men totalt glömt bort. Det är definitivt något att testa. Kan mycket väl hända att jag gör en omgång till dess. Tackar för dina tips, de uppskattas!
 
 
DAGSRAPPORT (lördag - dag sex)
 
 
Morgonvikt: 78,4 kg (-4,2 kg sedan start)
Omkrets mage: 93,2 cm (-2,8 cm sedan start) (uppdateras varje fredag)
Fett: 132,7 g
Kolhydrater: 25,5 g
Protein: 26,24 g
Kalorier: 1364 kcal
Vätska: 1,6 l
Energinivå: 6 (där 1 = total orkeslöshet & 7 = fullgod energi hela dagen)
Snittblodsocker: 5,5 (över totalt 7 mätningar, högsta = 6,8 & lägsta = 3,5)

 
 
Lördagen har passerat utan krumelurer, förutom ett alldeles för sent sänggående (vilket tiden för detta inlägg kan vittna om). Dagens kalori- och proteinmängd känns aningen lågt, trots att jag åt mig mer än mätt på en stor portion ugnsstekt falukorv med blomkålsmos, samt ett LCHF-bröd till det. På kvällen festades det med vitkålssallad, maca-nötter, grädde och två ketobollar. Egentligen hade jag tänkt ta ett par ägg också, men glömde helt enkelt bort dem. Imorgon blir det lax och mer blomkålsmos till lunch. Möjligen att jag tar revansch på äggen då, och kör smörmosade kokta till lunchen. Eventuellt lite äggröra med fläsk till kvällsmat. Det återstår att se. God energinivå idag (då helgerna kan vara aningen mer händelserika jämfört med mycket stående bakom receptionsdisken på vardagarna). Det blev lite promenader i fint väder, lite bakande och lite hälsa på. En helt okej lördag för min del.
 
Jag funderar lite på effektiva alternativ att höja proteinmängden för dagen, när den hamnar så pass lågt som den gjorde idag. Jag har läst rekommendationer om att äta ungefär lika stor mängd protein (i gram) som önskad målvikt (i kilo). Så för min del bör en god proteinmängd ligga omkring 75 gram. Dagens 26 gram är hela 50 gram ifrån. Jag hade gärna fyllt det glappet något. Jag skall sätta mig och kolla lite proteinrika matartiklar imorgon (söndag). Men har du några bra favorittips så dela gärna med dig. Dags att krypa till kojs nu snart. Frun har somnat bredvid sonen i soffan varvid jag passat på att ta lite kvalitetstid framför datorn. Men tiden flyger iväg dock, alldeles för fort!
 
 
/ Tack för att du läst & på återseende!
 
LCHF Samman.xlsx - Sammanställning av min LCHF-data, dagligen uppdaterad (via Google Drive).

  • Gilla 3

Dela detta inlägg


Länk till inlägg
Dela på andra webbplatser

FORTSATT JÄTTEKLIV (söndag - dag sju)

 

Jag vaknade upp idag med förhoppningen att ha blivit kvitt ytterligare något hekto. Bara av ren känsla. Samtidigt låg gårdagens ketobollar + grädde kvar färskt i minnet, samt det faktum att jag tappade en hel del vikt från fredag till lördag. Dessa faktum språkade motsatsen, att det är lika fullt möjligt att vikten stått still, eller till och med gått upp så smått till idag. Morgonens vägning landade på häftiga 77,5 kilo! Det är nio hekto ned sedan igår! Det börjar märkas mer och mer att jag rätt nyligen varit nere på 76,1 kilo, med tanke på hur pass snabbt mina nyligen uppgångna extra kilon försvinner. Nu har jag endast 1,4 kilo kvar att plocka till dess att jag är ikapp mitt lägsta igen.
 
Jag kan inte direkt säga med någon säkerhet att jag gjort av med överdrivet mycket vätska under gårdagen. Mina toalettbesök har varit inom det normala, så även min vätskekonsumtion. Klart att jag svettades en del under gårdagens solvärmda lunchpromenad, men hade inga problem att släcka och hålla min törst borta. Gårdagens kaloriintag stoppade vid blyga 1300 kcal, ett underskott som säkert också hjälpte till en del till idag. Men jag är såklart extremt glad och tacksam över att, med LCHF-kostens hjälp, ha fått återhämta min viktminskning så pass snabbt som det hittills gått. Att efter en hel vecka sedan återstart fortfarande kunna ta sådana stora steg nedåt, det finner jag smått otroligt! Känner mig frisk och kry för övrigt, så ingen feber, förkylning eller andra sjukdomar som tycks spela in.
 
 
SÖNDAGEN I ÖVRIGT
Idag bjuds det på lax till lunch, till vilken jag tänker ta andra hälften av gårdagens blomkålsmos. Till det kan det hända att jag kokar ett par ägg och mosar i smör och tar till, samt ytterligare ett LCHF-bröd. På kvällen kan det bli ytterligare en äggröra med tärnat bacon och fläsk. Samt resten av vitkålssalladen och mina nötter förstås. Soligt och fint vårväder utanför med, vad ser ut att vara, en hel del behaglig värme. Så promenader lär det bli med sonen i sin bärsele. Åtminstone tre turer (om han är på humör). Till och hem från föräldrarna, och en sväng senare mot kvällen medan frun åker och tränar linedance.
 
Blodsockret denna morgon låg på überfina 4,6! Då måste jag även avslöja att jag missade att ta min andra halva långverkande insulin igår kväll. Jag klarade hela lördagen på blott sex enheter långtidsverkande insulin! Och trots den, för mig, mycket låga dosen så ligger blodsockret så pass bra denna morgon. Jag får helt enkelt fortsätta hålla koll på sockret under dagen och sedan försöka avgöra ikväll huruvida jag skall ta sex enheter till eller ej. Tydligen så kan de eventuellt vara överflödiga. (Kan ju i och för sig bero på att jag ej åt något riktigare kvällsmål igår...) Ha nu en riktigt trevlig söndag så återkommer jag lite senare!
 
 
/ Tack för att du läst & på återseende!

  • Gilla 3

Dela detta inlägg


Länk till inlägg
Dela på andra webbplatser

FORTSATT JÄTTEKLIV (söndag - dag sju)

 

Jag vaknade upp idag med förhoppningen att ha blivit kvitt ytterligare något hekto. Bara av ren känsla. Samtidigt låg gårdagens ketobollar + grädde kvar färskt i minnet, samt det faktum att jag tappade en hel del vikt från fredag till lördag. Dessa faktum språkade motsatsen, att det är lika fullt möjligt att vikten stått still, eller till och med gått upp så smått till idag. Morgonens vägning landade på häftiga 77,5 kilo! Det är nio hekto ned sedan igår! Det börjar märkas mer och mer att jag rätt nyligen varit nere på 76,1 kilo, med tanke på hur pass snabbt mina nyligen uppgångna extra kilon försvinner. Nu har jag endast 1,4 kilo kvar att plocka till dess att jag är ikapp mitt lägsta igen.

 

Jag kan inte direkt säga med någon säkerhet att jag gjort av med överdrivet mycket vätska under gårdagen. Mina toalettbesök har varit inom det normala, så även min vätskekonsumtion. Klart att jag svettades en del under gårdagens solvärmda lunchpromenad, men hade inga problem att släcka och hålla min törst borta. Gårdagens kaloriintag stoppade vid blyga 1300 kcal, ett underskott som säkert också hjälpte till en del till idag. Men jag är såklart extremt glad och tacksam över att, med LCHF-kostens hjälp, ha fått återhämta min viktminskning så pass snabbt som det hittills gått. Att efter en hel vecka sedan återstart fortfarande kunna ta sådana stora steg nedåt, det finner jag smått otroligt! Känner mig frisk och kry för övrigt, så ingen feber, förkylning eller andra sjukdomar som tycks spela in.

 

 

SÖNDAGEN I ÖVRIGT

Idag bjuds det på lax till lunch, till vilken jag tänker ta andra hälften av gårdagens blomkålsmos. Till det kan det hända att jag kokar ett par ägg och mosar i smör och tar till, samt ytterligare ett LCHF-bröd. På kvällen kan det bli ytterligare en äggröra med tärnat bacon och fläsk. Samt resten av vitkålssalladen och mina nötter förstås. Soligt och fint vårväder utanför med, vad ser ut att vara, en hel del behaglig värme. Så promenader lär det bli med sonen i sin bärsele. Åtminstone tre turer (om han är på humör). Till och hem från föräldrarna, och en sväng senare mot kvällen medan frun åker och tränar linedance.

 

Blodsockret denna morgon låg på überfina 4,6! Då måste jag även avslöja att jag missade att ta min andra halva långverkande insulin igår kväll. Jag klarade hela lördagen på blott sex enheter långtidsverkande insulin! Och trots den, för mig, mycket låga dosen så ligger blodsockret så pass bra denna morgon. Jag får helt enkelt fortsätta hålla koll på sockret under dagen och sedan försöka avgöra ikväll huruvida jag skall ta sex enheter till eller ej. Tydligen så kan de eventuellt vara överflödiga. (Kan ju i och för sig bero på att jag ej åt något riktigare kvällsmål igår...) Ha nu en riktigt trevlig söndag så återkommer jag lite senare!

 

 

/ Tack för att du läst & på återseende!

Härlig läsning! Din kropp börjar nog bränna fett ordentligt nu eftersom du hållt på ett tag. Det är min erfarenhet iaf. Jag tror inte att korta återfall i kolhydratsträsket påverkar på lång sikt. Jag åt för lite kalorier under jul-ledigheten eftersom jag ofta inte åt lunch då. Kollade intaget mot kvällen och fick äta massa mandelsmör med tesked för att komma upp från 900-1000 kalorier till iaf 1600-1700 där jag vill vara på en minimum-nivå. (Vill tillägga att jag var väldigt mätt och belåten då under julen trots lågt kaloriintag.)

  • Gilla 1

Dela detta inlägg


Länk till inlägg
Dela på andra webbplatser

@ may: "Din kropp börjar nog bränna fett ordentligt nu eftersom du hållit på ett tag."

Roligt att du nämner detta just idag. Ty för närvarande känns det som om mitt blodsocker ligger på närmare 20! Idag är första dagen sedan återstarten i måndags då jag känner av denna kraftiga smak i munnen. Trots att mitt blodsocker hänger omkring 5.0 - 6.0 hittills idag. Med den smaken i munnen kan jag garantera att det ej är många kolhydrater kvar som driver mig just nu. Tack så mycket för ditt inlägg och för att du besöker min tråd!

 

 

PRECIS HEMKOMMEN (söndag - dag sju)

Jag har precis kommit hem från lunchen hos mina föräldrar, med sonen i sele. Trötter liten krabat som verkligen behövde slumra en sväng lagom till vi gick därifrån. Laxen med en smärre klick stuvad spenat, en större klick blomkålsmos, en stadig omgång på tre smörmosade ägg och en LCHF-macka - det mättade så det räckte till och blev över! Turligt nog så hade jag tänkt ut på ytterligare en promenad senare medan frun åker iväg och dansar. En längre promenad på åtminstone 90 minuter. Dels för att det är så pass rofullt och skönt, dels för att möjligen arbeta upp lite aptit till ikväll och dels så att Melvin skall få en chans att sova vidare.

 

Vi har köpt hem lite mer smör, grädde, ägg, stekfläsk och bacon som jag tänkt laga till mot kvällen. Men som det känns just nu så skulle det inte komma ner många tuggor av någonting. Men är sugen på fläsk så hoppas jag kan klämma ett par skivor i alla fall! Dessutom fick frun tag på billigare kotletter som vi skall äta imorgon. Så mitt uppdrag blir således att leta upp något smarrigt LCHF-kotlettrecept att laga i ordning till måndagens kvällsmat. Som vanligt är råd, tips och förslag varmt välkomna!

 

 

/ Tack för att du läst & på återseende!

  • Gilla 4

Dela detta inlägg


Länk till inlägg
Dela på andra webbplatser

DÄCKAD

Usch, mina senaste tolv timmar har varit långt ifrån de mest gemytliga. Åkte på något märkligt framåt kvällen igår. Kändes till en början som något åt magsjukahållet. Fick till och med något kräkanfall, men böjd över valt avloppsinkopplat badrumsobjekt var det ej mycket mer än mycket tveksam vätska som kom upp. Ungefär som att kroppen följde sjukdomens agenda, fast utan rekvisita. (Antar att det inte blir mycket kvar som kroppen vill göra sig kvitt med LCHF-kost.)

 

Sedan dess har jag varit liggande i en mild hjärndimma och överträtt mellan klarhet, yra och svettig sömn sedan igår kväll. Jag vet att jag vaknat vid ett antal tillfällen och druckit avsevärd mängd vätska - vilket var tydligt vid morgonens toalettbesök. Blodsockret har tickat något högre på 8.0 - 9.0 under natten och nu till morgonen. Kände mig mycket bättre nu på morgonen dock och har pallrat mig till jobbet. Mätt, aningen dämpad energi och inte alls hungrig på något sätt. Som det känns just nu kommer jag hoppa över dagens äggröra, men dock försöka få i mig lite av kotletterna senare ikväll. Måste bara hitta något recept som verkar lockande. Eller så tar jag helt enkelt bara lite bea-sås och några knippor broccoli till. Behöver ju inte vara mycket mer avancerat än så.

 

Det känns som att jag fullständigt tappat kontrollen på gårdagens energiintag. Hur pass mycket jag verkligen åt under dagen, hur mycket som blev kvar efter kräkningen, samt är rätt säker på att min vätskebalans är grovt upprotad sedan natten med svettningar och drickande. Därmed får det bli ett hål i kalkylarket för söndagen/måndagen och, om hälsan fortsätter återställas, återupptas imorgon. Idag kommer jag ändå inte komma upp i några höga mängder av någonting med endast lite kotletter, sås, broccoli och 21 gram nötter. Så jag är inte orolig för några gränsöverskridningar.

 

Jag får återkomma senare under dagen med hur det utvecklar sig. Men det känns som att jag kan komma att återhämta mig relativt snabbt i alla fall, och det tackar jag för!

 

 

/ Tack för att du läst & på återseende!

Dela detta inlägg


Länk till inlägg
Dela på andra webbplatser

DÄCKAD

Usch, mina senaste tolv timmar har varit långt ifrån de mest gemytliga. Åkte på något märkligt framåt kvällen igår. Kändes till en början som något åt magsjukahållet. Fick till och med något kräkanfall, men böjd över valt avloppsinkopplat badrumsobjekt var det ej mycket mer än mycket tveksam vätska som kom upp. Ungefär som att kroppen följde sjukdomens agenda, fast utan rekvisita. (Antar att det inte blir mycket kvar som kroppen vill göra sig kvitt med LCHF-kost.)

 

Sedan dess har jag varit liggande i en mild hjärndimma och överträtt mellan klarhet, yra och svettig sömn sedan igår kväll. Jag vet att jag vaknat vid ett antal tillfällen och druckit avsevärd mängd vätska - vilket var tydligt vid morgonens toalettbesök. Blodsockret har tickat något högre på 8.0 - 9.0 under natten och nu till morgonen. Kände mig mycket bättre nu på morgonen dock och har pallrat mig till jobbet. Mätt, aningen dämpad energi och inte alls hungrig på något sätt. Som det känns just nu kommer jag hoppa över dagens äggröra, men dock försöka få i mig lite av kotletterna senare ikväll. Måste bara hitta något recept som verkar lockande. Eller så tar jag helt enkelt bara lite bea-sås och några knippor broccoli till. Behöver ju inte vara mycket mer avancerat än så.

 

Det känns som att jag fullständigt tappat kontrollen på gårdagens energiintag. Hur pass mycket jag verkligen åt under dagen, hur mycket som blev kvar efter kräkningen, samt är rätt säker på att min vätskebalans är grovt upprotad sedan natten med svettningar och drickande. Därmed får det bli ett hål i kalkylarket för söndagen/måndagen och, om hälsan fortsätter återställas, återupptas imorgon. Idag kommer jag ändå inte komma upp i några höga mängder av någonting med endast lite kotletter, sås, broccoli och 21 gram nötter. Så jag är inte orolig för några gränsöverskridningar.

 

Jag får återkomma senare under dagen med hur det utvecklar sig. Men det känns som att jag kan komma att återhämta mig relativt snabbt i alla fall, och det tackar jag för!

 

 

/ Tack för att du läst & på återseende!

Krya på dig!

  • Gilla 1

Dela detta inlägg


Länk till inlägg
Dela på andra webbplatser

Om du misstänker det allra minsta att du har maginfluensa ska du inte på några villkor beblanda dig med folk! Maginfluensa kan ge olika individer olika symptom. Även om den var lindrig på dig kan den bli mycket värre på någon annan. Man smittar 1 - 2 dagar efter det man känner sig frisk.

 

Sedan när ditt barn börjat på dagis kommer du uppskatta om barn och vuxna håller sig hemma när de är smittsamma (eller misstänker det allra minsta att de kan vara det).

  • Gilla 3

Dela detta inlägg


Länk till inlägg
Dela på andra webbplatser

@ kareng: Ligger mycket i vad du skriver. Tänkte inte riktigt så långt. Plikten framför allt! liksom, och bara pinnade iväg till arbetsplatsen. Slår nog en signal till 1177 och checkar läget med dem, vad de tror. Råder dem mig till att vara hemma så blir det till att packa ihop.

Dela detta inlägg


Länk till inlägg
Dela på andra webbplatser

@ kareng: Ligger mycket i vad du skriver. Tänkte inte riktigt så långt. Plikten framför allt! liksom, och bara pinnade iväg till arbetsplatsen. Slår nog en signal till 1177 och checkar läget med dem, vad de tror. Råder dem mig till att vara hemma så blir det till att packa ihop.

Nej, det finns ingenting "fint" med att gå till jobbet när man misstänker att man smittar :). Det tycker varken arbetskamrater, arbetsgivare eller kunder/klienter. Speciellt inte när det kan röra sig om maginfluensa!

  • Gilla 1

Dela detta inlägg


Länk till inlägg
Dela på andra webbplatser

Håller verkligen med Kareng. För min del slutar maginfluensa ofta i ett läge mellan liv och död. Inte kul.

Dela detta inlägg


Länk till inlägg
Dela på andra webbplatser

KORT UPPDATERING

Kan inte annat än att tacka för förnuftet i era senaste inlägg i tråden. Som tur var hann jag ej vara i närheten av flertalet personer innan jag återvände hem under förmiddagen. En bit in på eftermiddagen blev läget värre igen, varvid jag förblivit mer eller mindre liggande de senaste dygnen. Först idag känns det som lite krafter börjar återvända till mig, med en ork att delakta mig i hemma-vardagen till blyga tiondelar. Som tur är verkar frun och sonen klara sig hittills, och jag hoppas så förblir. Fortsätter läget bli bättre under eftermiddagen/kvällen/natten så skall jag försöka att återgå till stadigare portioner med mat, till skillnad mot de fåtaliga kokade ägg jag lyckats karva ur och låta slinka ned på sistone.

 

Jag har just nu ingen koll på hur allt macro, micro, gram och mängdtal utfallit sedan i helgen. Ej heller någon idé om var min vikt ligger. Antagligen lär det tillkomma vissa hekton om/när jag väl börjar äta rediga portioner mat igen. Just nu gissar jag på att jag sitter tommare än normalt. Frun och sonen är just nu i Ljusdal och besöker hennes arbetsplats inför vårt byte av föräldraledighet. Och det där "svarta hålet", den "livsfarliga fällan", jag nämnde tidigare... Ja, den situationen löste ju sig per automatik om man säger så. Men det ser jag som en tur i oturen. Som det goda i hur pass avigt jag mått fram till nu.

 

Hoppas jag orkar ut på en sakta skogspromenad imorgon, på någon mindre bevandrad skogsled. Känner att jag behöver ut och få mig en nypa friskluft och några glimtar solsken. För nu så hoppas jag att du som läser mår mycket bättre än jag gjort på senaste, samt att tråd och blick fortsätter korsa sina vägar en tid framöver!

 

 

/ Tack för att du läst & på återseende!

  • Gilla 4

Dela detta inlägg


Länk till inlägg
Dela på andra webbplatser

ON THE BETTER ROAD (på bättringsvägen)

Känner mig ytterligare lite piggare idag. Så pass att jag tänker bege mig ut på en längre promenad i ett just nu alldeles strålande vårväder. Har saknat att röra på mig så smått de senaste dagarna, så det skall bli skönt. Förhoppningsvis kan den promenaden leda till ett emottagligt skick för kvällsmat också. Jag vill gärna få i mig en stadig äggröra, som första riktiga målet på de senaste dygnen. Fyra XL-ägg, tärnad grillkorv, tärnade köttbullar och tärnad paprika. Tillsammans med tre grova bitar stekt fläsk. Tillagat i riklig mängd smör, eventuellt att sköljas ned med Lokas senaste jordgubb & ananas. Det vattnas bland hjärncellerna bara jag tänker på det. Så nu hoppas jag allt jag kan på ett ordentligt matsug framåt senare timmar.

 

Vad gällande min vikt så vet jag inte riktigt hur jag skall göra. Den har ju sjunkit med ett antal hekton, men säkert på grund av lågt matintag de senaste dygnen. Jag räknar med att vikten kommer hoppa tillbaka upp igen när jag väl får i mig stadigare måltider. Kanske skall låta det gå fram till måndag och räkna med att LCHF-kosten återställt läget till dess. Jag kommer fortsatt hålla koll på kolhydraterna m.m. naturligtvis. Med enbart äggröra, och eventuellt lite nötter, så lär kolhydraterna ej överstiga 15g kan jag tycka. Men men, det visar sig när jag erfarit dagens konsumtion, samt matat in den i registret. Återkommer mot kvällen med lite siffror.

 

 

/ Tack för att du läst & på återseende!

  • Gilla 2

Dela detta inlägg


Länk till inlägg
Dela på andra webbplatser

ALLT VÄL HITTILLS & VÄTSKETANKAR

Mycket glad över att ha fått i mig en stadig kvällsmat igår utan följdproblem. Idag känns det som jag mår ännu lite bättre och ser inga tveksamheter i att återgå till normala måltidsmängder igen. Gårdagens mat resulterade i följande:

 

Fett     Kolh.     Prot     Kcal
80,00  14,18     40,76    941

 

Idag tänkte jag få i mig ett par kokta ägg framåt eftermiddagen. Till kvällsmat är planen att steka kotletter och ett par korvar, att äta tillsammans med lite broccoli och riklig mängd bea.

 

 

Jag har funderat av och an på vätskekonsumtionen per dygn. Det föreslås från många håll att man helst bör dricka si och så mycket vatten per dygn. Enligt vissa är det runt två liter vatten per dygn som gäller, medan andra menar på optimala förhållanden med uppemot tre liter vatten per dygn. Sedan finns det andra som bryter ned rekommendationerna till anpassning för aktivitetsgrad, daglig träning, aktuell fysik m.m. Ett par veckor har jag ägnat åt att verkligen försöka dricka extra vatten. Att ha en flaska med mig att klunka lite från närhelst jag känner att en till klunk vatten kan gå ned (utan att jag varit törstig).

 

Men hur är det egentligen? Skall det vara nödvändigt att tillföra kroppen vätska när sådana signaler ej existerar? Jag ställer mig helt öppen till den frågan, då jag inte skulle ha några direkta problem med att dricka extra vatten för en markant förbättring av hälsa och välmående. Hela tanken med LCHF-kosten är ju annars att återställa kroppens mättnads- och hungersignaler. Att kunna strunta i mycket runtom och endast lyssna till sina egna signaler - och att kunna lita på att de stämmer! Ät LCHF-kost när du känner dig hungrig, grovt summerat. På samma vis vill jag lita till kroppens signaler om törst och vätskebehov. Att tvinga i sig mer vatten än vad törsten indikerar, när man är i ett friskt och hälsosamt tillstånd, kan det verkligen ge några fördelar?

 

Försöker du dricka extra vatten under dagarna? Om så, vilka fördelar har du upplevt?

 

 

/ Tack för att du läst & på återseende!

Dela detta inlägg


Länk till inlägg
Dela på andra webbplatser

För åtskilliga år sedan hade vi nån livsstilscoach på ett teammöte och han sa att endast 5% vätskebrist kan ge 20% sämre effektivitet. Efter det gick vår chef ut och köpte vattenflaskor åt oss allihop, så det blev en liten sport att få i sej den där litern vid skrivbordet... och dessutom kompensera för kaffet man drack, för det var ju "minusvatten".

Och på den vägen är det.

Idag dricker jag ofta te, eftersom jag inte tycker om kranvattnet på jobbet - gärna roiboos eller grönt (som står på skrivbordet och blir kallt) och brukar komma upp i ca 2 l om dagen i synnerhet de dagar jag fastar. Sen tillkommer måltidsdryck och kvällste...

Förmodligen är det en tillvänjning, för jag känner faktiskt ofta att jag är törstig... i synnerhet om jag sitter i bilen och inte har en vattenflaska med mej :-P

Men jag använder också betydligt mer salt än genomsnittet, så jag mår bra av "genomspolningen" av kroppen.

Dela detta inlägg


Länk till inlägg
Dela på andra webbplatser

Hallå där Swesent, du har väl inte trillat av vagnen? Vi står här och väntar vid stationen...!

  • Gilla 4

Dela detta inlägg


Länk till inlägg
Dela på andra webbplatser

VEKNADE TILL SIST - JOBBIGT PÅ MÅNGA SÄTT
Tack för din fråga Honung. Det korta svaret är, ja, jag trillade av under ett lika svagt som utnyttjningsbart tillfälle. Men hur mycket nytta gör det korta svaret...

 

 

Fadäsen skedde nu i helgen, i lördags. Under förra veckan gick jag och brottades mot två specifika onyttigheter (av den sort som man inmundigar). Jag vill ej gå in på detalj och riskera att fresta någon till onyttigheter, men bägge artiklarna mycket kolhydrat- och sockerrika. Onyttigheterna satte sig som fastklistrade i min hjärna, likt ett begär som endast kunde avvecklas genom att verkligen äta dem. Mitt sug efter dessa sockervaror var emellanåt så starkt att jag lätt kunnat välja dem som tillbehör till min sista måltid. Jobbigt, mycket mentalt jobbigt att försöka stå emot dess starka tryck var dag.

 

Så i lördags gav jag efter. Anledningen var en miss till en av lördagens måltider. Det var komponent av måltiden som måste ha innehållit långt mycket mer socker/kolhydrater än vad jag informerats om/räknat med. Det blir en enorm skillnad att äta mycket av något med < 5g kolhydrater, jämfört med > 65g kolhydrater! Blott 30 - 40 minuter efter lunchen kände jag hur mitt blodsocker började ligga högt. Smått förvånad tog jag en blodsockerkontroll och fick se 17,6 i displayen. (Med insulinnivåer anpassade för LCHF-kost så går det rätt snabbt uppåt när extra mängder sött träder in.) Det var i den stunden som det slant.

 

Jag räknade kvickt ut att det måste ha berott på hög andel socker till maten och kom direkt till slutledningen: "Ja, men då är det ju ändå kört..." Likt en hungrig öring ville jag omedelbart hugga efter och nappa på den minsta lilla "ursäkt" jag fick inom räckhåll, för att kunna äta det jag så många dagar gått och trånat efter. Och detta var ett ypperligt tillfälle. Som sagt, med så mycket socker/kolhydrater i mig så är det ju ändå kört. Så på vägen hem från maten gick jag in på närbutiken och köpte det som min hjärna inte kunnat få nog av. Gott som obeskrivligt såklart. Men, till den positiva sidan så slog det även ihjäl den veckolånga längtan jag haft efter just de sakerna. Inte ens nu, tre dygn efteråt, känner jag minsta tillstymmelse till det begär jag ifjol vecka bar på.

 

Sedan lördagen har jag åter varit på banan, men tampas fortfarande med negativa effekter av mitt misstag. Jobbigt såklart att ha besegrats av det sockerdrift jag helst av allt vill bli kvitt. Jobbigt med konsekvenserna på blodsockret. Jobbigt med viktutvecklingen och med tanken att ketosen flyttats ännu längre bort, samt den negativa effekt det har haft på hela kroppens övergång mot LCHF-drift och -funktionalitet. Det var en miss jag lät ske på grund av en mycket väsentlig svaghet - kanske i disciplin, eller karaktär? Eller mentalt i ren allmänhet? Jobbigt att tala om, något jag nästan skäms för att ha låtit ske. Därav en lägre aktivitet i min tråd på senaste (vilket antagligen ändras nu när jag väl lyckats ta upp och prata om misstaget). Helst hade jag, initialt, låtsas som ingenting och letat mig tillbaka när all gyttja väl runnit av. Men det hade knappast varit mig själv till någon hjälp. Det fick bli en ny anteckning i väggalmanackan. Ytterligare en "Återstart"-notering. Något som mitt liv ibland känns vara uppbyggt av. Återstart, efter återstart. Hur länge det hållit sig däremellan, oavsett vad det gäller, lägger jag mindre tankar på.

 

 

JOBBIGT

Jag tycker bara det är en så stor, tung börda när det infaller något sötslisk på hjärnan som är, eller växer, sig så stark att det lägger sig likt ett lapptäcke över hela dagarna. Jag kan bara hoppas att risken för detta avtar mer och mer, ju längre kommen man är inom LCHF (obruten sådan). Men det är riktigt tufft emellanåt, trots att det finns så oerhört mycket gott att laga inom ramarna för LCHF. Jag står här bakom receptionsdisken och blickar ofta bort mot försäljningskylen, där mängder av Risifrutti står uppradade... En rejäl pärs är även att ibland få hänga på föräldrarna när de handlar. Juste som sjutton av dem att erbjuda oss plocka vad vi vill/behöver och de betalar. (Blir inte så mycket lyx-stålar till övers med en mini i hushållet.) Samtidigt står de och lägger ner diverse godsaker i vagnen, sådant de kommer avnjuta till kvällsfika. Stunder som jag alltid sett som gemytligt mysande. Att bara kunna välja fritt, utan förbehåll... Men så vet jag ju hur illa det är för kropp och hälsa också.

 

En tanke är att fortsätta köra på väl kontrollerad LCHF till dess att jag når ned dit jag vill ligga (både i vikt och utseende). Och därefter kanske släppa en aning på tyglarna (fastän det fortfarande inte är något som kroppen hurrar för - annat än hjärnan och dess begär-centra då möjligtvis). Samtidigt kan det ha gått så pass lång tid innan jag kommit ned mina sista ~tio kilo att mina sötbegär/-behov tonats ned till det minimala, och jag ej längre har några problem med sådant utanför LCHF-kosten.

 

 

Nåväl, jag är på banan nu i alla fall, och har varit sedan i söndags, efter lördagens stora miss. Måste samtidigt åter säga att det är mycket lättande och skönt att ha blivit kvitt den stora belastningen, vilken jag annars kan ha fått fortsatt brottats med. Det hade ju såklart kunnat slå helt fel och triggat ett ännu starkare begär längre fram. Men det känns som det bara var något som behövde komma bort ur systemet. Nu när jag överkommit min misstagströskel så återgår antagligen postfrekvensen till det normala. Jag vill be om ursäkt för att jag gjorde ett rejält snedsteg i helgen. Men den jag främst bör rikta den ursäkten till är väl mig själv.

 

 

/ Tack för att du läst & på återseende!

  • Gilla 4

Dela detta inlägg


Länk till inlägg
Dela på andra webbplatser

Hihi, sockertrollet har golvat de flesta av oss både en och flera gånger. Men det är bara upp på hästen igen, och det går aldrig förhandla med ett aktivt sockertroll. Det måste piskas till underkastelse, och ju oftare du lyckas med det desto tamare blir det. Men visst 17 finns det ändå... redo att utnyttja varenda svagt ögonblick.

 

För ett tag sen hade du ju ett kanske planerat avsteg som du gick miste om pga magsjuka. Kommer du ihåg hur du tänkte göra då, vilken reservplan B du har när suget är oemotståndligt, eller när du vill "unna" dej nåt"?

 

Se till att du har nån LCHF:ig godsak att ta till när suget blir dej övermäktigt. Nån som du inte tar till vardags utan nåt som verkligen är att "unna" dej. Det är inte säkert att det hjälper riktigt men det kan skjuta upp fallet och ju längre du skjuter upp dikeskörningen desto lättare kan det vara att skjuta upp den lite till... Och ju fler gånger du lyckas desto tamare blir nog sockertrollet.

Visst är det TYPISKT den där tanken att "nu är det kört, så nu tar vi rubbet". ^_^ Den har vi nog haft allihop också...

 

Jag sitter här på jobbet och lääängtar efter en frasig baguette från Subway till lunch, och intalar mej att den blir mindre dålig om jag har salami och brie på den... Det innebär säkert att jag börjar bli hungrig även om det inte är nån panik än, så nu ska vi ut och jaga (riktig) mat.

  • Gilla 4

Dela detta inlägg


Länk till inlägg
Dela på andra webbplatser

KVAR PÅ VAGNEN

Jag har varit dålig på att skriva senaste veckan. Delvis på grund av tidsbrist. Dels på grund av brist på något direkt läsvärt att förtälja. Men kvar på vagnen är jag fortfarande, sedan avhoppet i lördags, för snart en vecka sedan. Under veckan har jag fått fortsätta brottas med sockermonstret i mig, men har, tack vare medförda eftermiddagsägg, lyckats hålla honom stången. Jag har även kommit till vidare insikt om saker och ting, när det gäller mig personligen.

 

 

DET SNARA LOCKAR MER

En stor fördel som det onyttiga har på sin sida, när monstret kommer fram och vill bråka, är den nästan omedelbara "belöningen". Ett faktum som jag är riktigt svag för! Jag vet med mig att om jag håller mig på banan och undviker kolhydrater så kommer det kännas enormt härligt vid dagens slut (exempelvis). Det kan få mig att må extra super under kvällens promenad med sonen, etc. Och jag vet så vääääl hur mycket jag kan glädjas längre fram åt att ha hållit mig på rätt sida stängslet. Men problemet är att godsaken står där i försäljningskylen, knappt åtta steg från receptionsdisken. Jag kan knalla över dit, plocka upp vad än jag suktar efter och känna smaken, "belöningen", av detta osunda alternativ mycket, mycket snabbare. Det kanske bara är hur min hjärna fungerar. Men en tidig belöning lockar mig mycket mer än en sen sådan. En tuff utmaning att fightas emot!

 

 

JÄMFÖR NEGATIVT ISTÄLLET FÖR POSITIVT

Det är ju alltid bra att vara positiv. Att tänka positivt och ha en positiv syn på allt runtomkring. Eller ja, det kan ju åtminstone ha sina fördelar emellanåt. Men när det kommer till mig och brottningsmatcher med sockermonstret så sker det snarare på negativa vyer. Man kan tro att det vore lättast att jämföra likt: "Hmmm, vad skulle kännas bäst? Denna goda sockerbakelse just nu, eller nöjet av att ha hållit mig på banan senare under dagen?" Lite som när man väljer smak på något - vilken smakar godast...

 

Men min spontana jämförelse när jag fightar herr monster är omedelbart på den negativa sidan. Min frågeställning blir, per automatik "Hur sur blir jag precis just nu, om jag bestämmer mig för att låta bli denna onyttighet? Jämfört med hur sur/besviken jag skulle känna mig mot dagens slut med vetskapen att jag saboterat för mig själv ytterligare en gång." Fastän det är en negativ jämförelse så har det ändock hjälpt mig vid flertalet tillfällen. Ty nu har jag hoppat av banan ett par gånger tidigare och jag kan känna att om jag saboterar en gång till, då kommer jag bli enormt besviken/förbannad. Och det är den känslan som hittills vunnit under veckan, som hållit monstret på avstånd.

 

 

FRÅN MAXIMALT TILL MINIMALT

Igår var en extra jobbig dag, då mister monster försökte klämma in tårna i precis varenda springa, glapp och mellanrum som det kunde finna! Flera gånger var jag skrämmande nära att ta beslutet att återigen bara strunta i allt och gå lös på närmsta Risifrutti (följt av en totalräd på ICA Maxi på vägen hem). Där hjälpte eftermiddagsägget inte vidare mycket. Men främst tack vare utomordentligt goda kvällsmatsplaner lyckades jag hålla mig från icke LCHF. Dels hade jag gjort i ordning en LCHF-chokladfrosting - underbart god - som stod hemma i kylen och väntade. Dels så bestod middagsplanen av mängder av stekt kassler med vitlökssmör, broccoli och rikligt med bearnaisesås. Den måltiden har vattnat min mun hela dagen och hjälpte till att bokstavligen dra/forcera mig genom/förbi det onyttiga som lockade.

 

Så idag när jag vaknade blev jag nästan helt paff. För idag - fram till fortfarande - känns mitt onyttighetssug kraftigt nedtonat, av okänd anledning. Jag var rädd att jag skulle få spendera fredagen att slåss ännu hårdare mot sockermonstret. Men idag tycks monstret ligga på valfritt sofflock, med pupillerna bak i hjärnan, snarkandes. Jag önskar jag visste vad som gjort att sockersuget är så kraftigt avhyvlat idag. Men är förstås enormt glad att jag inte behöver anstränga mig lika mycket idag. Dessutom känner jag mig förvånansvärt pigg idag, trots att jag bara fick mig cirka fyra timmars sömn inatt. Sett från tidigare veckans dagar så skulle jag stå och gäsp-zombie-luta mig mot receptionsdisken precis hela dagen. Men känner mig oerhört pigg istället. Mycket mysko, men roligt!

 

 

YTTERLIGARE EN PÅLE SOM MOTAR MONSTRET

Det finns en sak till i min mentalitet som arbetar till min fördel. Det har med min definitiva inställning att göra, samt min inneboende lathet. Det räcker med att jag sätter i mig en enda Risifrutti (som exempel) för att hela dagen skall kännas helt och hållet bortkastad! En Risifrutti landar på cirka 40 kolhydrater - inte hela världen med andra ord. Inte ens tillräckligt mycket för att få kroppen över på kolhydratdrift. Men ändå. Jag kan inte göra en avstickare under dagen och sedan känna, ett par timmar efteråt, att nu är jag tillbaka på banan igen! Jag känner att hela dagen är förstörd och nästa nya chans jag får, den kommer först dagen efteråt. Så äter jag något "fel", oavsett hur litet det är, om det så är det första jag tuggar i mig precis när jag vaknar på morgonen - då är hela dagen bortkastad!

 

Samma sak kände jag igår, vilket hjälpte mig på traven. Tar jag en Risifrutti nu, då är allting kört! Jag som planerat att stå och laga supergod mat, efterrätt, äggröra m.m. framåt kvällen. Allt kommer då kännas så falskt, så onödigt! Och det var en känsla, en upplevelse, jag hade absolut noll lust att genomgå igår, vilket hjälpte mig att hålla mig borta från alla snedstegsmöjligheter som låg och lockade.

 

Men ofta är det tungt för min del, ibland riktigt tungt!

 

 

/ Tack för att du läst & på återseende!

  • Gilla 3

Dela detta inlägg


Länk till inlägg
Dela på andra webbplatser

Starkt jobbat! Och skönt att ditt sockertroll gav dej en andhämtningspaus. Hoppas det fortsätter så nu ett tag, för de är jobbiga att slåss emot. Jag trillade dit ordentligt i veckan och köpte GODIS!!! (Var hur länge sen som helst. Men jag gömde påsen för mej själv efter att ha mölat i mej hälften. Och idag tror jag att jag klarar mej utan sug. Egentligen skulle jag ju slängt den f*n... undrar vad det är för freudianskt som gör att jag inte skickade den i soporna? Har faktiskt inte tänkt på den möjligheten förrän nu.)

 

edit.. maken hittade den i mitt gömsle, så nu behöver jag i alla fall inte frestas av den möjligheten längre ^_^

  • Gilla 2

Dela detta inlägg


Länk till inlägg
Dela på andra webbplatser

@ stoscha:

Tackar! Jo, mycket skönt att det givit med sig för stunden. Sedan är jag nog bra nog dum som ändock slänger ett extra öga över kaffebrödshyllorna var gång jag passerar genom ICA-butiken. Samt ett par extra blickar bort mot lösviktshyllorna där folk ofta står och trängs. Någonstans inom mig vårdas ett minne av all den positiva upplevelse (för stunderna sett) som jag har associerat med dessa onyttigheter (utan att nödvändigtvis plocka fram själva exakta smakerna från minnet).

 

När det gäller fuskande med lösviktsgodis så blir det ofta att jag plockar på aningen för mycket, samt oftast blir mätt på alla utvalda godissorter tidigare än beräknat. Varvid jag ofta ställs inför valet att ha kvar eller göra mig av med det som återstår. Oftast blir det att jag slänger det lilla som är kvar. Jag gillar ej att slösa på ätbara ting, men är det väldigt lite kvar så gör jag ett undantag. Vissa gånger får det ligga kvar. Äsch, jag slänger det imorgon. Varefter chansen/risken är omkring 75% att jag sätter i mig resten dagen efter. Vissa gånger, om frun har en egen godishög liggande i någon skål så kan det hända att jag häller ned mitt resterande åt henne i smyg. Hennes godis ger jag f*n i, oavsett hur öppet och lättillgängligt det är placerat.

 

Förhoppningsvis hinner det gå några kilon nedåt innan jag gör något avtramp igen. Känns ju extra motigt att trycka i mig något onyttigt när jag samtidigt strävar efter ytterligare ~åtta kilos viktminskning. Då motarbetar det mina ansträngningar. Det blir lättare när jag väl når min målvikt/-utseende - då jag ej längre är på väg nedåt med min vikt. Huvudsaken är då att det ej blir för ofta, samt att jag hinner återhämta vikten mellan gångerna. Men bäst vore såklart att låta bli sockret helt!

 

 

stoscha, får jag fråga hur dina tankegångar och resonemang går när du bestämmer dig för att göra en kort liten avstickare? Du som är långt mycket mer erfaren inom LCHF än jag? Tampas andra med lika tankemönster som jag själv? Men du behöver absolut inte svara då det är en mycket personlig fråga. Jag är bara nyfiken av mig.

 

Tack så mycket för din kommentar och för vetskapen att jag inte är den enda som strosar utanför LCHF-kosten fjärran tillfällen!

  • Gilla 1

Dela detta inlägg


Länk till inlägg
Dela på andra webbplatser

Join the conversation

You can post now and register later. If you have an account, sign in now to post with your account.
Note: Your post will require moderator approval before it will be visible.

Gäst
Svara i detta ämne...

×   Du har klistrat in innehåll med formatering.   Ta bort formatering

  Only 75 emoji are allowed.

×   Din länk har automatiskt bäddats in.   Visa som länk istället

×   Your previous content has been restored.   Clear editor

×   You cannot paste images directly. Upload or insert images from URL.