Swester

Min LCHF-start (Typ-1 diab.)

Recommended Posts

Spännande! Grattis till fina resultat. 

Jag har funderat på om man skulle kunna få ett ännu bättre resultat om man bytte ut kvälls-insulinet mot en medel-långtidsverkande variant som peakar något tidigare än lantus och är ute ur kroppen snabbare.

Har inte tagit upp det med min läkare ännu men är tveksam till att hon skulle gå med på att skriva ut något sådant.

Dela detta inlägg


Länk till inlägg
Dela på andra webbplatser

@ Elja; Tackar så mycket för ditt råd. Jag inser att du antagligen har rätt med "antingen eller". Jag har läst många rapporter om hur pass mättande coleslaw-sallad är. Lägg även till faktumet att det blir bearnaisesås till så klarar jag mig nog med enbart salladen. Stuvningen är dock klar och står nu att svalna av en aning. Min plan blir därmed att spara stuvningen och ta den tillsammans med en ny omgång köttfärslimpa som jag planerar att laga till imorgon. Hoppas stuvningen kan klara sig ett par dygn i kylskåp och sluten förpackning. Den doftade mycket gott kan jag tillägga. Kommer säkerligen gå perfekt till nämnda köttfärslimpa! / Trevlig helg tillbaka!  :)

 

 

@ bim; Tackar tackar! Det är ju mer eller mindre ett måste att få blodsockret att fungera så väl som möjligt. Kör blodsockret (insulinmängderna) åt skogen så räcker det inte ens med LCHF för att bevara hälsan. Så det känns oerhört skönt att börja få stabilitet på den biten. Det har varit så mycket havsgång med mitt blodsocker innan LCHF:en så detta har känts som två veckors semester, typ. Sedan tror jag absolut att man kan finlira blodsockret mycket långt genom att, som du säger, testa långverkande insulin med olika verkningstider. För min del hoppas jag dock på att jag kan finna ett bra upplägg med min Lantus. Troligt är nog att läkare kan ställa sig icke medgörliga till idén att blanda långverkande insulinsorter. Kan tänka mig att det inte är något som var och varannan diabetes-patient mixtrar med. Men om du utstrålar god insikt, kontroll och säkerhet när/om du presenterar ditt förslag så ökar nog chansen att de skriver ut ett recept åt dig.

 

Låt mig gärna få veta om du försöker dig på detta. Vore mycket intressant och lärorikt att följa! :)

Dela detta inlägg


Länk till inlägg
Dela på andra webbplatser

DAG NUMMER TRETTON (LÖRDAG)

Det har varit en riktigt trevlig lördag med sällskap av en av fruns väninnor, riktigt god mat, en hel del skratt och hyfsat bra blodsocker. Morgonens blodsocker låg bra till, men ökade sedan något frampå dagen, vilket säger mig att jag kanske skall fortsätta köra på sju enheter Lantus även på morgonen. Jag kör så några dagar till, få se vad som händer. Dagens aktivitetsgrad har ej blivit mycket att hänga i granen. Det enda utöver vardaglig hemma-travande var en promenad tillbaka från föräldrarna, med son i bärsele, på cirka 45 minuter (snabb handel inkluderad). En skön promenad dock i milt våraktigt vinterväder.

 

 

BLODTRYCK & MAT

Jag passade på att kontrollera blodtrycket under lunchen, med en enklare apparat som fästes runt handleden. Jag har sedan lång tid tillbaka fått blodtrycksmedicin utskriven. Två tabletter Enalapril per dygn. Tillbaka när jag vägde uppåt 100 kilo var mitt blodtryck ändock markant högt. När jag började röra på mig, äta bättre och gå ned i vikt så förbättrades blodtrycket markant, och har under senaste månaderna - fram till LCHF-starten - legat mellan 120/80 och 130/90. Idag blev jag till hälften positivt förvånad och till hälften nöjd av antagen bekräftelse, på att LCHF-kost kan vara bra för blodtrycket. Strax innan lunchen serverades stapplade jag iväg och hämtade blodtrycksmätaren. Ignorerade att sätta mig ned och vila några minuter, utan slängde på den på direkten utav ren iver och nyfikenhet. Och resultatet... 128/69! Vad kan jag säga. Nu har jag ej någon supergod insikt i exakt vad siffrorna betyder, men vet att ett generellt bra utgångsvärde är 120/80. Och 69 har jag aldrig varit i närheten av tidigare. Så mitt blodtryck har knappast tagit någon skada av min förändrade kost, snarare motsatsen! Om du som läser vill skänka några tankar och insikt om detta så är du varmt välkommen!

 

Dagens föda bestod till lunchen av ytterfilé med bearnaisesås och coleslaw. Till kvällsmat kycklingfilé med smörig currysås och mera coleslaw. Till det även en smör och ostbeklädd skiva LCHF-bröd, bakat av LCHFklubben.se's brödmix. Smakade ganska neutralt vill jag tycka, men superb konsistens och riktigt smarrig med ett påtagligt lager Bregott och tre tjocka skivor ost. Blev cirka tolv medeltjocka skivor, varav de övriga elva nu ligger i frysen och väntar på att mitt smörgåssug åter skall blossa upp i framtiden.

 

Nu är det dags att sova, så med det önskar jag er en god natt och en jättetrevlig söndag!

 

 

/ Tack för att du läst & på återseende!

  • Gilla 3

Dela detta inlägg


Länk till inlägg
Dela på andra webbplatser

SÖNDAGSSTARTEN

Efter en skön natts sömn började jag vakna till liv strax efter åttatiden. Det var ett uppvaknande och en morgon som känns sådär extra positiv. Som om jag vore nyutkommen från grundlig dusch med bekymmerbefriande duschtvål. Samtidigt fick detta mig att vara lite på min vakt då jag vid otaliga tillfällen tidigare blivit grundlurad av denna känsla (när det kommer till dagsvikten). För jo, jag ställer mig på vågen varje morgon. Mitt kontrollbehov behöver det. Allra oftast så får jag ut en uppskattad stöttning av vad vågen visar. Inte för att jag är i något absolut behov av stöttning, då jag fortsätter hålla LCHFen precis lika strikt även de dagar som vågen gått emot mig.

 

Idag stämde dock vågen in med min positiva magkänsla och sinnesstämning. Det var ytterligare något hekto ner på vikten, vilket fortsätter fascinera mig till stor del. Jag som åt så otroligt gott och mättande mat igår. Blev sammanlagt nästan 200 gram coleslaw fördelat till köttlunchen och kycklingmiddagen. Dessutom blev det åter igen några skedar vispad grädde, samt skivan av LCHF-brödet med rikligt pålägg. Utan att överäta dock, blott en bevarad bekväm mättnad dagen igenom. Och i slutändan så kom det varken i vägen för vikten eller blodsockret. Jämfört med all den mikrokontroll jag tvingades utöva när jag räknade kalorier på blandkost så är LCHF-upplägget rena lyxen!

 

 

LITE TANKAR

Under kommande vecka kan jag få komma se siffran 75 på vågen om allt fortsätter flyta på. En distanserad dröm för bara några månader sedan. Faktum är att jag kan knappt tro att det strax gått två hela år sedan jag började ta itu med vikten från 108 kilo. Det känns som det bara gått dryga kvartalet ungefär. Ett tydligt bevis på att jag, emellan kortvariga sällsamma frustrationer, har haft enormt roligt under tiden och med min nya livsstil. Saker har hänt hela tiden. Jag har lärt mig nya saker hela tiden. Fått många fler intressen och ett helt nytt liv. Allt detta med Periodisk Fasta, måttlig motion och koll på matintaget. Hade någon talat om för mig innan jag började att det skulle ta över två år innan jag kommer ner dit jag vill vara, då hade det antagligen känts som en enorm utmaning att ta mig an. Tänk så härligt att inse det i efterhand istället, när resan är så gott som över!

 

Samtidigt skulle jag inse att en sådan tidsperiod är vad som krävs för att se om en ny livsstil håller. Och nu har jag precis klampat in i en ny livsstil som, om möjligt, kommer bli ännu roligare och lättsam. Tala om en suverän topping på den socker- och mjölfria bakelsen! Bara för att förtydliga så har jag för avsikt att göra LCHF till min nya livsstil, som fått ersätta kalorimetoden jag brukat. Så om/när jag väl sitter här med min platta mage, om en månad, ett kvartal, eller hur lång tid det än tar, så kommer jag definitivt fortsätta med LCHF-kosten!

 

 

MÅLVIKT - ATT STANNA VIKTMINSKNINGEN?

En sak jag funderar över är hur det kommer bli när jag väl blivit 100% nöjd med min kropp/viktminskning. Det lär trots allt inte ligga så många månader bort, i synnerhet inte med LCHFen till hjälp. En tanke är att jag får försöka öka på dygnets matintag en aning för att viktminskningen skall avta (enligt min logiska filosofi). Men på några ställen har jag läst att kroppen och LCHF-kosten möts av sig själva när kroppen väl nått en hälsosam vikt/fettfördelning den vill ligga på. Som att viktutvecklingen skall styra sig självt och avstanna per automatik utan personens behov att reglera energiintaget. Jag antar att det egentligen bara är att fortsätta äta som jag gjort de två senaste veckorna och se hur långt det går. Börjar jag tillslut närma mig gränsen för undervikt så måste jag ju helt enkelt äta lite mer. En åtgärd som ej borde vara vidare svår - såvida jag klarar mig från att nå övermättnad - vilket kanske kan bli lite knepigt med tanke på hur pass mättande LCHF-maten är. Har du som läser nått din målvikt där du vill ligga? Gjorde du några ändringar eller skötte sig viktstabiliseringen av sig självt (om du vill berätta såklart)?

 

 

BLODSOCKER

Denna morgon låg blodsockret på 11,0. Aningen högre med andra ord, varvid jag tog en enhet NovoRapid, som i skrivande stund fått ned sockret till mer bekväma 7,7. Det höga morgonsockret beror antagligen på uteblivet insulin till kvällsmaten. Just den biten känns lite klurig för mig. I och med att LCHF-kost påverkar blodsockret så minimalt så kan det vara rätt riskabelt att ta en enda enhet måltidsinsulin. Risken är att maten ej påverkar alls varpå ett perfekt blodsocker trycks ner och ger känning. Men hoppar man över insulin och egentligen behöver, då blir det som denna morgon. En smygande ökning till tvåsiffrigt. (Fortfarande inte i närheten av de värden jag vanligen uppnådde med kolhydrater dock!) Så det är frågan inför var måltid, om jag ligger bra i sockret inför, behöver jag ta en enhet insulin eller ej. Tydligen var det något med kvällsmaten som påverkade sockret det minsta. Knappast kycklingfilén. Endera currysåsen eller coleslawsalladen. LCHF-brödet skulle ju bara innehålla en gram kolhydrater per skiva.

 

Nåja, det är bara att notera och lära in. Fortfarande mycket viktigt att ta regelbundna blodsockerkontroller även med LCHF. Resultaten är oftast himmelska, men för en Typ 1:a som jag, så kan sockret bära iväg om insulinet ej styrs rätt. Bära iväg i mycket långsam hastighet dock - vilket är toppen såklart!

 

 

Nu väntar lunch hos mina föräldrar igen, innan fruns väninna beger sig av hemöver. Kotletter till lunch, med fetare sås, resterna av coleslawn för min del, samt min näst sista LCHF-scone. Till kvällen blir det antagligen sista LCHF-pannkakan som fortfarande ligger kvar i kylskåpet, samt ett par kokta ägg. Under eftermiddagen skall jag göra en ny köttfärslimpa (att ta till gårdagens svampstuvning), samt baka den nya LCHF-kladdkakan som ej blev av igår, som först planerat. Förresten, jag som alltid brukade ta kaviar till kokta ägg, vad är rekommenderat att ta till istället? Bara salta? Majonnäs brukar vissa föredra... Vad äter du till kokta ägg? Ha nu en fortsatt toppensöndag så vandrar jag tillbaka emellanåt under dagen!

 

 

/ Tack för att du läst & på återseende!

  • Gilla 1

Dela detta inlägg


Länk till inlägg
Dela på andra webbplatser

Jag älskar att mosa kokta ägg med smör och salt till vardags. Om jag festsr till det kan jag ta tonfisk och Kavlis ekologiska majonnäs

  • Gilla 2

Dela detta inlägg


Länk till inlägg
Dela på andra webbplatser

BLODTRYCK & MAT

Jag passade på att kontrollera blodtrycket under lunchen, med en enklare apparat som fästes runt handleden. Jag har sedan lång tid tillbaka fått blodtrycksmedicin utskriven. Två tabletter Enalapril per dygn. Tillbaka när jag vägde uppåt 100 kilo var mitt blodtryck ändock markant högt. När jag började röra på mig, äta bättre och gå ned i vikt så förbättrades blodtrycket markant, och har under senaste månaderna - fram till LCHF-starten - legat mellan 120/80 och 130/90. Idag blev jag till hälften positivt förvånad och till hälften nöjd av antagen bekräftelse, på att LCHF-kost kan vara bra för blodtrycket. Strax innan lunchen serverades stapplade jag iväg och hämtade blodtrycksmätaren. Ignorerade att sätta mig ned och vila några minuter, utan slängde på den på direkten utav ren iver och nyfikenhet. Och resultatet... 128/69! Vad kan jag säga. Nu har jag ej någon supergod insikt i exakt vad siffrorna betyder, men vet att ett generellt bra utgångsvärde är 120/80. Och 69 har jag aldrig varit i närheten av tidigare. Så mitt blodtryck har knappast tagit någon skada av min förändrade kost, snarare motsatsen! Om du som läser vill skänka några tankar och insikt om detta så är du varmt välkommen!

Grattis till det förbättrade blodtrycket! Under min viktresa 2012 gick jag också från högt till normalt och kunde till sist komma överens med min läkare att sluta medicineringen (5 gm lisinipril).

Ett sätt att få perspektiv på blodtrycksvärden är att jämföra med mätningar på "ursprungligt levande" populationer, vilka uthålligt genom många generationer synes ha varit i god hälsa utan våra folksjukdomar. Detta område kallas evolutionsmedicin och en av våra svenska forskare inom detta område, Staffan Lindeberg från Lund, har skrivit en bok som jag gärna konsulterar "Food And Western Disease" (2010). I en tabell redovisar han studier av fyra sådana populationer, där männen ligger på 104-113/63-71, jämfört med svenskars 134/92. Jag tänker att de förra värdena är det ideal vi ska sträva efter. Ditt senaste värde ligger med detta synsätt idealiskt avseende det s.k. diastoliska trycket (undertrycket, då hjärtat slappnar av mellan slag), men fortfarande något över avseende det systoliska trycket (övertrycket, då hjärtat drar ihop sig), men i alla fall under det svenska genomsnittet. 

Det diastoliska trycket verkar vara det viktigaste, se t.ex. http://www.lakartidningen.se/07engine.php?articleId=17680

  • Gilla 1

Dela detta inlägg


Länk till inlägg
Dela på andra webbplatser

Citronmajje! Mmmm.. ^_^

  • Gilla 1

Dela detta inlägg


Länk till inlägg
Dela på andra webbplatser

Tänkte svara på din fråga om regering av viktminskning.

 

Gick över till LCHF för drygt ett år sedan. Vägde då 69 kilo. Har alltid tidigare haft extremt svårt att gå ner i vikt med "ät mindre, spring mer". Typ 0.5-1 kilo per månad då jag i princip svält mig.

 

Med LCHF tickade vågen på i god fart. Har alltid haft som drömmål att väga 60 kilo, ett mål som känts som en utopi. Passerade 60 kilo och fortsatte nedåt och började som du fundera på hur jag skulle få stopp på nedgången. Hahaha! Inga problem. Vikten stabiliserar sig verkligen av sig själv. Vägde som minst 56 kilo och nu 57-58. Nu skulle jag gärna plocka bort några kilo och några cm i midjan till, men det är jättesvårt. Tror att det krävs lite kaloribegränsning och motion för att lyckas med det. Huga, "ät mindre, spring mer"!

 

Hoppas det löser sig när golfsäsongen kommer igång.

 

Så jag tror inte att du behöver oroa dig för att bli underviktig!

  • Gilla 1

Dela detta inlägg


Länk till inlägg
Dela på andra webbplatser

Tack så mycket till er alla för era lärdomsfulla inlägg och råd! Tyvärr hann jag handla på vägen hem innan jag såg Malin303s förslag på citronmajonnäs. Får bli vid nästa butiksbesök! Det får bli salt, och eventuellt lite smör, till äggen ikväll. Mycket intressant med blodtrycket - tack för det Kjell G.! Då har jag ett idealiskt mål att jämföra med. Och angående "slutvikten" så hoppas jag på det som du skriver PiaB, att vikten skall stabiliseras av sig självt, och helst på en nivå där jag trivs och känner mig färdig med nedgången. Tack igen, det är strålande att få goda råd när funderingarna sätter in! :)

 

 

MER INSIKT UNDER LUNCHEN

Två saker slog mig idag under lunchen. Låt kalla det vidareutvecklad resonemangsförmåga, som jag uppenbarligen ej haft tillgång till tidigare. Det blev som sagt kotletter till lunch. Jag tog tre stycken, rikligt med sås och passande mängd coleslaw. Framåt slutet på huvudrätten erbjöds efterrätt i form av glass av olika sorter. Blott en smula frestande (jämfört med tidigare), men jag avstod såklart. Istället började mina tankar snurra i gammal klassisk manér; "Hmmm... jag kanske skulle ta en till kotlett istället..." Du vet, som en ersättning för de andras efterrätt. Men redan där var det något sunt i skallen som hällde lim i tankegångarna. "Men varför då? Varför skall jag sätta i mig ytterligare en kotlett? Känner jag mig fortfarande hungrig eller sugen? Nej, det gör jag inte. Jag känner mig precis lagom mätt och nöjd med vad jag ätit! Alltså handlar det om totalt onödigt okynnesätande. Och det klarar jag mig utan! Den platsen kan lämnas åt en smal skiva LCHF-kladdkaka ikväll istället!"

 

Hade det varit tillbaka i gamla banor så hade jag snarare övertalat mig själv med att det är så pass hälsosamt med kött, så ytterligare en bit gör inget. Men faktiskt så lyckades jag bryta detta mönster idag. Jag hällde upp ett halvt glas Pepsi MAX istället och avnjöt det istället. Så visst, jag klarade mig inte till 100% - men ett steg på vägen i alla fall. (Jag var nog aningen törstig vid tillfället faktiskt...)

 

Den andra saken som slog mig inträffade i början av måltiden. Det var skrämmande nog som att få ridån uppdragen framför ögonen. Jag satt där vid min pålastade tallrik och högg in i vanlig takt. Grejen är att jag äter normalt rätt så hastigt. Likna det vid en långsammare jogging jämfört med en promenad i medeltempo. Jag slevar in maten utan att tänka något vidare på vad jag stoppar i mig. Matens smaker rushar genom munnen och förbigår nästan min uppmärksamhet. Likna det vid att automatiskt läsa en text medan man lyssnar till något annat. Läser gör man ju, men får noll information med sig när det är dags att vända sida. Tugga av maten, tugga av mackan, klunk av drickan, om och om som väderkvarnsvingar. Men så plötsligt slog bromsen på! Om det var på mitt initiativ eller bara hjärnan som tyckte jag skulle lugna ned mig. Jag stannade i mitt inslevande, rätade på ryggen och, för första gången på X antal måltider, tänkte över vad jag faktiskt hade framför mig. Jag har två och en halv helsmarriga kotletter, supergod coleslaw, en helt OK LCHF-scone med gott pålägg och ett glas dryck. Och vet jag vad jag har mer? Jo, all tid i världen!

 

Därefter var det som om långsamjoggaren precis vrickat fotleden. Jag började se den stora bilden av hela måltiden. Skar en tugga av kotletten, på med sallad och in i munnen. Jag valde att koncentrera mig på smaken - hur udda det än låter, en ovanlig handling för min del. Jag tuggade klart ordentligt, sköljde ned och tog därefter en långsam tugga av mackan. En uppdelning av ät-proceduren som framförde smaker så mycket mer än mitt standardslafsande brukar göra. Det var som att vakna upp framför matbordet och få en helt ny syn på hela måltiden. Under promenaden hem fortsatte jag tänka på detta och insåg snabbt att jag faktiskt hösar i mig maten när jag äter, alltid! Förutom när det handlar om go'saker, vill jag att de skall räcka länge. vill jag passa på att njuta av smaken!

 

Vi äter ofta(st) inne i vardagsrummet framför TV:n, jag och frun. Tittar på någon serie under tiden. Då blir det att jag per automatik skyndar i mig maten för att kunna se på avsnittet utan att störas av att behöva rikta blicken ned mot tallriken (lyxproblem värre!). De måltider då efterrätt väntar (så som förra veckans LCHF-kladdkaka) så skyndar jag delvis i mig maten för att komma just till efterrätten så snart som möjligt. Helt snedvridet måltidsupplägg som jag kört in mig i! Detta är något jag verkligen tänker lägga på minnet inför kommande måltider då jag annars stressar förbi minst 75% av den egentliga smaken. De övriga 25 procenten blandas samman i ett virrvarr av alldeles för tidigt avlösande tuggor. Mer från mig senare!

 

 

/ Tack för att du läst & på återseende!

  • Gilla 5

Dela detta inlägg


Länk till inlägg
Dela på andra webbplatser

DAG NUMMER FJORTON (SÖNDAG)

En genomtrevlig söndag idag. Fruns väninna åkte tillbaka hemåt efter ytterligare en god lunch hos mina föräldrar. För min (och vår sons) del blev det två sköna promenader, dit och hem. Jag kan uppleva det lite märkligt hur pass extra skönt och roligt jag finner promenader numer. Raskt fotströvande har länge varit en favoritmotionsform, men inte taggande till denna grad. Visst kan det ha att göra med att ha min son på magen. Visst kan det vara utmaningen med snart nio extra kilo på vardera steg. Men jag har även läst utsagor om att själva LCHF-kosten kan bidraga till ökat nöje i att motionera och träna. Jag har dock ej läst på tillräckligt för att dra någon slutsats om den eventualiteten.

 

Jag tackade nej till efterrätt på lunchen idag. Trots att jag avstått från det mesta onyttiga i snart två år (och därmed bör vara väl rutinerad) får ett sådant nekande vid tillfälle, och när det bjuds, fortfarande min självkänsla och mitt självförtroende att öka ett hårsmån. Jag kan inte hjälpa att känna mig stolt över mig själv när jag avstår från sådana onyttigheter. Det sitter jag och gottar mig i (åt) medan övriga avnjuter sin efterrätt. Det jag upplever en sådan stund tror jag säkert smakar minst lika bra, om inte längre och bättre!

 

Det var såklart en period alldeles i början av min viktminskning, för två år sedan, då denna typ av situation endast orsakade mig avundsjuka, tok-stark frestelse och dåligt humör. En ganska jobbig period i och med att jag ofta ställdes inför tillfällen då jag måste tacka nej, mer av princip än fri positiv vilja. Så snart frun satt och gottade på något så flög mina inre tankar: "F*n vad gott det ser ut. Sådan skulle jag också haft och tryckt i mig. Sablarns också!!" Men när vikten väl började tåga nedåt med de första kilona så läckte framgången ut en tillräckligt stor positivism för att dränka dessa frestelsedemoner och istället få mig att tänka på hur duktig jag varit. Och den känslan är väl vad som fortfarande håller i sig, två år senare.

 

 

DAGENS MÅLTIDER

Känns som jag tjatat tillräckligt om söndagens mat redan. Men, för att vara konsekvent; till lunch blev det kotletter med sås och coleslaw, samt en LCHF-scone. Till kvällsmat blev det två LCHF-pannkakor, vispgrädde, ett LCHF-bröd (det som jag bakade igår), två kokta ägg med en gnutta majonnäs. Och till efterrätt, en smal skiva LCHF-kladdkaka med ytterligare vispgrädde. Ej så mycket snacks idag, bara ett par ostskivor samt ett par skivor rökt skinka. Inför kvällsmaten tog jag en extra enhet insulin för att täcka upp en förväntad blodsockerpåverkan av kladdkakan. Men en enda enhet bör vara tillräckligt (skall kolla sockret strax igen för att bekräfta läget).

 

 

ÖVRIGT

För övrigt sitter det fortfarande kvar ett sista spår av den snabba förkylning jag haft, i form av en semi-ihållande torrhosta. Lagom kul särskilt på kvällen när man skall sova. Känna tvånget att hosta växa sig större med vardera andetag. Riskera att väcka mini som sover mellan oss för tillfället. Hoppas det går över snart. Till imorgon exempelvis...

 

Imorgon (måndag) stundar näst sista babysimmet och eventuellt ett jympapass efter det. Måste även hinna med att fixa ihop köttfärslimpan som ej blev tillagad idag, vilken jag tänkt ta tillsammans med min svampstuvning som fortfarande ligger otestad. Nu är det dock sängen som gäller så att jag orkar upp imorgon, pigg och alert! God natt på er alla!

 

 

/ Tack för att du läst & på återseende!

  • Gilla 3

Dela detta inlägg


Länk till inlägg
Dela på andra webbplatser

MÅNDAG & JAGAD I SÖMNEN
Jag kan inte riktigt sätta ord på nattens upplevelse. Det måste ha varit den längsta sammanhängande dröm jag någonsin upplevt (som suttit kvar i minnet när jag vaknat i alla fall). Det kändes som att jag var delaktig i en enda dagslång långfilm, med intensiv spänning och äventyr. Vet inte om det var kvällsefterrätten, kladdkakan, som fick hjärnan att spinna på lite extra kanske. Men känner igen intryck i drömmen från saker vi sett på TV under helgen. Att bland annat bli handklovad av korrumperad polis vid en kajkant, ibuttad i vattnet, skjuten mot med skarp ammunition, försöka simma - livrädd - över till skogsbrynet 20 meter bort och därefter springa för allt jag är värd med såväl dödstörstande poliser, gläfsande polishundar och mer skarpa skottsalvor i hälarna - det sätter sina spår i uppvaknandet!
 
Aningen högre blodsocker nu på morgonen på 10,9. Jag skulle antagligen ha tagit två enheter till kvällsmaten (med tanke på efterrätten), istället för en enhet. Jag svarade med en enhet nu på morgonen dock, vilket har tryckt ned blodsockret till 7,8 i skrivande stund. Antagligen kan jag låta blodsockret vara fram till kvällen då det bör ligga stabilt (vilket det oftast gör nu för tiden).
 
 
MAT- & BAKPLANER & EN FRÅGA
Äggröra och köttfärslimpa skall dagens två mål bestå av. Samt bacon till äggröran och svampstuvningen + broccoli till köttfärslimpan såklart. Under dagens handel tänkte jag slänga några ögon på nötter. Jag har faktiskt ej brytt mig om nötter under de två veckor jag ätit LCHF. Nötter, rätt nötter, är ju näst intill varmt rekommenderade att ta några av om dagen. De två främsta nötsorter jag läst föreslås är Paranötter och Sötmandel. Så om jag kan lägga vantarna på någon/bägge av dessa så vore det finfint. Frågan är bara var de kan finnas i en ICA Maxi-butik. Antagligen bör jag i alla fall undvika att leta bland naturgodiset då det mesta som erbjuds där endera är saltat, rostat eller på annat vis onyttighetsbehandlat.
 
Jag funderar även på att försöka mig på en omgång LCHF-semlor inför fettisdagen imorgon. Tänkte då följa receptet på 56kilo.se där det står bland annat kokosnötmjöl, mandelmjöl och även bakprotein. Bakproteinet verkar endast kunna beställas via nätet (inget som en ordinarie ICA-butik kan erbjuda). Men så läser jag en kommentar om att bakprotein egentligen är helt onödigt, då kokosnötmjöl kan stå sig helt på egen hand. Någon som har erfarenhet av detta? Riskerar smeten eller semlebullarna att bli konstiga/förstörda utan bakprotein? Hade ju varit gott annars, och roligt att testbaka. Dessutom är kokosnötmjöl och mandelmjöl dyrt nog bara dem.

 

Höres vidare utmed dagen!

 

 

/ Tack för att du läst & på återseende!

 

 

EDIT: Läser nu precis i kommentarerna till receptet att det tydligen skall gå helt OK att utesluta bakproteinet. Så det löser sig vad det verkar! :)

  • Gilla 1

Dela detta inlägg


Länk till inlägg
Dela på andra webbplatser

Paranötterna i naturgodisavdelningen är obehandlade. Mandlar hittar du lättast på bakavdelningen. Macadamianötter är väldigt bra också och helt urgoda, men svårt att få tag på. De brukar finnas ibland obehandlade i små metallpåsar bland naturgodiset, och även salta. De som finns att ösa upp ur plastlådorna är behandlade med jordnötsolja.

  • Gilla 1

Dela detta inlägg


Länk till inlägg
Dela på andra webbplatser

NÖTUPPDATERING

Det var med smått bråd jag ilade genom ICA-butiken nu på lunchen. I all hast flög blicken hit och dit mellan hyllorna utan att lägga märke till några nötter. Eller så fanns nötterna där, men kamouflerade i rörelseoskärpan. Dock stannade jag till vid naturgodiset och fann just Paranötter i naturell form. Många av de andra nötterna jag skrivit upp fanns också där, men täckta med choklad eller rostade i honung och socker. Eller saltade mer vita än nötfärgade. Paranötterna fanns såklart också i allehanda utsmyckning, men jag tog en blyg skopa av de naturella.

 

Det första som slog mig var storleken på dessa nötter. Ej att leka med! Men trots det så var de väldigt lätta i vikten, för en billigare inköpspänning, vilket såklart är en fördel. Kilade hem, provsmakade och bedövades av smaklökarnas gungande applåder! Så makalöst goda nötter! Tillräckligt stora för att kunna bita av på mitten för hela två tuggor per nöt. Dessutom så varierar de så smått i smak från nöt till nöt. Så det blir inte som att väderkvarna ostbågar där näve efter näve smakar exakt likadant. Här bjuds man på vaga nyansskillnader i smaken för var nöt. Jag köpte dock ej så många, cirka tiotalet. Det var ju bara för att testa. Kostade mig strax under två kronor (varav det mesta med säkerhet utgjordes av papperspåsens tyngd).

 

Så nästa besök på ICA blir det att plocka åt mig ett rikligt lager av dessa Paranötter, att sedan fördelas upp i en liten miniglas-skål per dygn (då ej heller nötter bör konsumeras i övermängd). Någonstans har jag läst det generella rådet om ett dagligt nötintag på omkring 50 gram per dygn (uppåt 100 gram som maxgräns). Hursomhelst, extremt goda dessa Paranötter. Kan lätt, lätt(!), ätas av mig som lördagsgodisersättning eller då jag helt enkelt vill ha något flyktigt att tugga på i farten.

 

En aningen spännande grej är att jag har svårt att tåla vissa nötter. Tror jag fick problem för några år sedan när jag åt cashewnötter. Vet ej med säkerhet dock. Med cirka fem, sex Paranötter skvimpandes i magen så läre jag bli varse min nöttålighet inom de närmsta timmarna. Så länge magen inte exploderar mitt under kvällens babysim så kan jag vara tacksam...

 

Skall hålla ögonen öppna efter naturella Macadamianötter också. Tackar för infon stoscha!

 

 

/ Tack för att du läst & på återseende!

  • Gilla 1

Dela detta inlägg


Länk till inlägg
Dela på andra webbplatser

Jag funderar även på att försöka mig på en omgång LCHF-semlor inför fettisdagen imorgon. Tänkte då följa receptet på 56kilo.se där det står bland annat kokosnötmjöl, mandelmjöl och även bakprotein. Bakproteinet verkar endast kunna beställas via nätet (inget som en ordinarie ICA-butik kan erbjuda). Men så läser jag en kommentar om att bakprotein egentligen är helt onödigt, då kokosnötmjöl kan stå sig helt på egen hand. Någon som har erfarenhet av detta? Riskerar smeten eller semlebullarna att bli konstiga/förstörda utan bakprotein? Hade ju varit gott annars, och roligt att testbaka. Dessutom är kokosnötmjöl och mandelmjöl dyrt nog bara dem.

Jag tror bakproteinet är helt onödigt, testa att öka mandelmjöl med motsvarande. En sak du kommer märka när det gäller just kokos- och mandelmjöl är att det förra är liksom mycket kompaktare, så 1 dl kokosmjöl blir mycket "torrare/hårdare" än 1 dl mandelmjöl. Därför tänker jag i detta recept det är bäst att öka just mandelmjölet.

  • Gilla 1

Dela detta inlägg


Länk till inlägg
Dela på andra webbplatser

Bloggen Marianns LCHF mat & bak har en bra översättningstabell mellan olika mjölsorter

  • Gilla 3

Dela detta inlägg


Länk till inlägg
Dela på andra webbplatser

Jag har appen 56kilo och där finns inte bakepro med. Tror bara det är att skippa det.

 

Har gjort dessa semlor och de blev ganska okej. Bullarna blir ju relativt kompakta och inte alls samma konsistens som vanliga. Mandelmassan däremot blev gudomlig!

  • Gilla 3

Dela detta inlägg


Länk till inlägg
Dela på andra webbplatser

Men hallå, nu måste jag bara göra ett raskt inhopp här. Swesent, det är fantastiskt roligt att få följa din lchf-resa, och vet du vad? Du skriver GALET BRA! Du borde jobba med att skriva på det ena eller det andra sättet.

 

Tills du har insett dina skrivartalanger och satsar heltid på dem får jag fortsätta njuta av dina välformulerade och roliga texter här.

 

TACK för att du delar med dig, och dessutom på ett sådant underhållande och charmigt sätt! :)

  • Gilla 2

Dela detta inlägg


Länk till inlägg
Dela på andra webbplatser

@ Kjell G., stoscha & PiaB; Jo, som sagt, det blir att hoppa över proteinet. Och tack PiaB för ditt utlåtande. Nu har jag en aning om vad jag kan förvänta mig, i alla fall konsistensmässigt. (Och vem gillar inte mandelmassa?!...) ;)

 

@ Honung; Nämen sådant jätteuppskattat och fint inlägg! Jätteroligt att läsa, dels för min pågående LCHF-övergång, samt för mitt intresse av att skriva, vilket ligger mig varmt om hjärtat. Det gjorde min afton! Tusen tack för det!

 

 

DAG NUMMER FEMTON (MÅNDAG)

Hmmm... det blir till att slänga nötterna i "Bara någon gång ibland"-facket, och slänga bort nyckeln. I alla fall en liten bit. Paranötterna, trots att jag inte åt så många, fick mig att må en konstig kombination av småmätt och inte vara sugen på någonting alls. Följande äggröran med bacon kändes plötsligt mer som en rutinsyssla, snarare än en lockande, emotsedd måltid. Därefter lagade jag till LCHF-köttfärslimpan, vilken jag åt en portion av tillsammans med svampstuvningen jag lagade i helgen. Smaken var det inget fel på, men fortfarande låg där en luddig form av uppblåsthet i magen, säkert från nötterna, och fick mig att genast må övermätt. Nej, inga fler nötter på ett tag. Goda var dem, och det verkar som att jag tål dem, men de bidrar med en knepig mättnad som stör resten av dagens planerade meny. Blodsockret har hållit sig stadigt, med en svag dipp framåt sena eftermiddagen, vilket dock inträffade i närheten av äggröran, så det gick bra utan något Dextrosol-behov. Jag ser nu fram emot morgondagens kvällsmål - vilket kommer bli samma som idag. Men denna gång skall den avnjutas utan några fyllenötter i grunden!

 

Till helgen skall vi ta ytterligare en tripp till Uppsala och hälsa på mina svärföräldrar. Främst så de skall få träffa sitt barnbarn lite oftare än enbart vid sommar och vinter. Det är helgtripp till Uppsala nummer två detta år (förutom vårt traditionsenliga besök vid årsskiftet). Det har alltid inneburit en risk för mig att åka dit - därför att min svärmor gillar att hålla på i köket. Det blir alltid supergod mat och ofta efterrätter - serverat på tallrikar som ser på mig med sorgsna hundögon så snart de blir tomma... Men nu ikväll ringde jag faktiskt och talade med min svärmor och informerade om min övergång till LCHF. Hon har en svag aning om vad kosten innebär och hade inga problem att anpassa lite mat åt mig. Och tack vare mitt ökade välmående, min beslutsamhet i kost-valet samt min aktivitet i denna tråden (och alla som läser) - tack vare allt det så kommer jag ha tillräcklig karaktär för att undvika samtliga snedsteg! Det går att komma hem därifrån, efter två spenderade dygn, utan att behöva se vågen svetta fram en tvåkilosökning genom sammanbitna tänder! Det skall jag bevisa på kommande måndagens morgonvägning. I och med denna Uppsalatripp så kommer även lördagens vikt- och måttrapportering utebli. Jag får helt enkelt presentera resultatet på måndag istället.

 

 

Dags för mig att krypa till kojs nu. Måste upp extra tidigt imorgon då jag fått äran att öppna på Friskis (så även på torsdag), klockan 07:00. Normalt brukar jag anlända någon gång mellan 08:00 och 08:30. Så det kommer bli en extra lång förmiddag. På eftermiddagen väntar ett Jympa Medel-pass, följt av en timmes lång promenad med sonen medan frun går på ett flex-pass. Något jag ser mindre fram emot imorgon är morgonvikten. Det känns verkligen som att nötterna har sabbat allt idag. Väldans goda, men också så konstigt mättande! Min känsla är väl (förhoppningsvis) mer inbillning än faktamässigt förankrad. Vore fett kul (som ungdomarna brukar säga) om vikten åtminstone står still till imorgon. Återkommer efter uppvaknande!

 

Tack så mycket igen till alla ni som läser. Ni hjälper alla, direkt som indirekt, att stötta mig och underlättar för mig att hålla mig på den något strikta banan. Sov så gott (själv hoppas jag på ytterligare en långfilmsdröm i natt)!

 

 

/ Tack för att du läst & på återseende!

  • Gilla 2

Dela detta inlägg


Länk till inlägg
Dela på andra webbplatser

Om ni har tid kan du passa på att besöka PriMatens butik i Svava gallerian, de säljer paleo semlor och goda coltingbollar.

  • Gilla 1

Dela detta inlägg


Länk till inlägg
Dela på andra webbplatser

TIDIG TISDAG

En utmanande morgon idag. Främst på grund av att ha stannat uppe alldeles för sent - trots att jag visste att jag skulle upp tidigt. Ibland är min hjärna för fin för att frivilligt plumsa runt i Handling/Konsekvens-träsket. Och själv är jag ofta alldeles för bekväm av mig för att orka putta ner'en i'et... Men men, jag står nu på plats sedan timmen tillbaka och viftar bort dagdrömmarna likt flugor runt mitt huvud. Morgonvägningen gick som jag hade på känn, och kunde räkna ut sedan igår kväll. Ett par hekto upp. Blev antagligen lite för mycket med nötter, äggröran, större portion köttfärslimpa samt en liten klick efterrätt på slutet. Dessutom är jag fortfarande lite harklig från förra veckans snabba förkylning. Vi säger att det ligger lite extra vätska i kroppen också i förkylningens efterdyningar.

 

 

SKÄRPNING!!

När jag blickar över den senaste tiden så är det tydligt att det måste ske lite uppstramningar. Främst för min Periodiska Fasta. Jag håller den inte riktigt lika strikt nu som jag brukat, som egentligen möjligt. Missen är att jag kommit att mumsa i mig en Babybel-ost, tillsammans med ett par köttbullar/halv stekkorv/skinkskiva på lunchen. Visst, inte mycket energi i ett sådant knappt munsfullt mellanmål, men såklart tillräckligt för att bryta fastan. Och jag är inte ens hungrig på lunchen. Jag hinner knappt bli hungrig till sex, sju på kvällen (men matsugen dock). Detta efter nästan två år med Periodisk Fasta. Jag har vant mig vid att klara dagar utan mat och utan hunger. Addera nu den extra mättande LCHF-kosten till detta och jag skulle lätt kunna stå mig hela dygnsfastor!

 

En av mina främsta skavanker, vikt- och hälsomässigt, är okynnesätning. Det händer alldeles för ofta att jag tuggar på något helt i onödan! Tidigare, för drygt två år sedan, var det onyttigheter så som godis, kaffebröd, glass, och allt annat jag kunde finna där 'socker' hade sin egna rad i ingrediensförteckningen. Den första skillnaden när jag började ta tag i vikten var att dra ned på heltidsätandet i och med Periodiska Fastan, samt byta ut mellantugget mot nyttigare (eller mindre onyttiga) saker. Men trots Periodisk Fasta, som enbart reglerat när jag börjat äta om dagarna, har jag fortsatt med att äta något smått fastän jag ej varit hungrig.

 

Detta har jag fortsatt med under de +30 kilo jag hittills gjort mig av med - fast i något mer kontrollerade former. Men det negligerar ej det faktum att det fortfarande handlar om helt onödigt tugg. Jag antar att detta rotades redan långt tillbaka under min uppväxt. De allra mysigaste stunder vi/jag haft har varit sammanknutna med att äta. Allt ifrån kvällsfikan framför TV:n och lördagspizzan runt familjeköksbordet, till lördagsgodis, påskägg, godisskålen på julafton och tårtan på födelsedagen - listan kan göras flera rader lång! För mig har mat, och tilltugg, blivit likvärdigt med en form av mysighet, välbefinnande, avkoppling, njutning. Detta har fäst sig i ett beteende vilket kan bjuda mig en stor utmaning att försöka bryta. Medan somliga menar att man inte bara kan plocka bort ett beteende, man kan endast ersätta ett beteende med ett annat.

 

Jag måste vara ännu mer lyhörd på min kropp och respektera dess signaler (eller icke-signaler). Känner jag mig inte hungrig så behöver jag verkligen inte heller äta. Självfallet menar jag att fortsätta äta mina två mål om dagen, och eventuell efterrätt. Man kan ju inte sluta äta helt och hållet, även om min Faste-bakgrund säkert skulle tillåta mig att vänta uppåt dygnet mellan måltider. Jag måste faktiskt inte äta någon ost på lunchen. Jag lever vidare. Jag behöver inte heller bli sur eller irriterad för att jag inte tar något att tugga på (vilket jag lätt kan ha en tendens till).

 

Idag skall jag hålla min fasta som jag tidigare har gjort. Att inte äta något förrän framåt 19-snåret då frun och jag tränat klart och kommit hem. Jag kan unna mig osten och skinkskivan under mitt cirka tre timmar långa matfönster istället, om jag nu känner för det. Jag vill tro att en strikt hållen Periodisk Fasta fortfarande kan dra ett par granbarr till stacken fastän jag börjar komma ned till en sundare vikt.

 

Ikväll skall jag avnjuta första av fyra blivande LCHF-semlor, varför jag behöver hålla resten av dagen i schack, om jag fortfarande vill arbeta mig nedåt i vikt. Vilket jag såklart vill!

 

 

/ Tack för att du läst & på återseende!

 

 

EDIT: Tack för tipset Johanna07! Vi får se om vi gör staden något på lördagen. :)

  • Gilla 1

Dela detta inlägg


Länk till inlägg
Dela på andra webbplatser

När jag fastar tycker jag ibland att jag blir alldeles för "skvalpig" av att bara dricka te och vatten. Jag har en halv gurka som jag kan knapra på. Den innehåller ju ingenting men tillfredsställer tuggbehovet. Jag strör några korn gott flingsalt på så får jag i mej saltet också på ett enklare sätt än att bara slicka i mej det. (Får inte i mej saltvatten)

Dela detta inlägg


Länk till inlägg
Dela på andra webbplatser

En nyfiken fråga: äter inte din fru samma mat som du..? Hon kan ju bara lägga till potatis och ris om hon vill. Är det bara du som tycker om semlor och kladdkaka..?

Dela detta inlägg


Länk till inlägg
Dela på andra webbplatser

@ stoscha: Jag dricker endast kalorifri vätska under fastetimmarna (förutom att tugga på något sockerfritt tuggummi, eller ta någon sockerfri halstablett ibland), men har inte känt av någon skvalpighet. Jag dricker normalt omkring 50 - 75cl under fastan. Du kanske dricker mer vätska än så? Bra förslag med gurkan och saltet! Jag brukar hålla andan och svepa ett större glas seltinblandat vatten. Smakar inte jippi, men så länge det är något nyttigt/något jag behöver så blir det oftast att jag tvingar i mig det, dålig smak som vidrig. Kalla det den manliga burdusa rakt på-tacklingen, eller något. :)

 

@ PiaB: Min fru och jag, vi äter oftast samma huvudkomponent av måltiderna. Men som du skriver, hon lägger till potatis, ris, pasta, mjöldeg/-smet osv. där jag blandar ordning LCHF-vänliga alternativ. Hon käkar min lagade köttfärslimpa, hon tar lite av äggröran jag gör om dagarna, fisk, såser... det mesta äter vi lika. Men exempelvis pannkakor, våfflor och dylikt så gör vi ofta varsin smet.

 

Min fru har en otroligt sötad tand när det kommer till efterrätter och deserter m.m. Men hon är ju av den typen som kan äta sådant utan att det fastnar ett hekto på kroppen. Så hon äter i regel sådant mycket oftare än jag, då jag tidigare räknat kalorier och ej velat gå i närheten av sådana kaloribomber. När jag gjorde senaste kladdkakan så passade hon på att baka en äppelpaj. Hon kommer antagligen köpa ett par standardsemlor idag, medan jag lagar mina à la LCHF.

 

Så för att summera mitt svar så äter vi oftast samma/lika maträtter med anpassat tillbehör. Hon äter mer sött än jag och får mycket gärna smaka av sådant jag tillagar, men väljer ofta att gå på standardsockrade alternativ istället.

Dela detta inlägg


Länk till inlägg
Dela på andra webbplatser

Men hallå, nu måste jag bara göra ett raskt inhopp här. Swesent, det är fantastiskt roligt att få följa din lchf-resa, och vet du vad? Du skriver GALET BRA! Du borde jobba med att skriva på det ena eller det andra sättet.

 

Tills du har insett dina skrivartalanger och satsar heltid på dem får jag fortsätta njuta av dina välformulerade och roliga texter här.

 

TACK för att du delar med dig, och dessutom på ett sådant underhållande och charmigt sätt! :)

 

Måste bara hålla med ovanstående. Tänkte precis samma sak, framför allt när jag läste följande briljanta stycke;

 

Det första som slog mig var storleken på dessa nötter. Ej att leka med! Men trots det så var de väldigt lätta i vikten, för en billigare inköpspänning, vilket såklart är en fördel. Kilade hem, provsmakade och bedövades av smaklökarnas gungande applåder! Så makalöst goda nötter! Tillräckligt stora för att kunna bita av på mitten för hela två tuggor per nöt. Dessutom så varierar de så smått i smak från nöt till nöt. Så det blir inte som att väderkvarna ostbågar där näve efter näve smakar exakt likadant. Här bjuds man på vaga nyansskillnader i smaken för var nöt. 

 

"Väderkvarna" är ett fantastiskt uttryck!

Om den här sidan tänkte skaffa en mat-skribent så småningom behöver de inte leta långt.

  • Gilla 1

Dela detta inlägg


Länk till inlägg
Dela på andra webbplatser

Jag hoppas att din bättre hälft har haft förstånd att välja rätt föräldrar. Även om hon kan stoppa i sej vad som helst nu är det inte säkert att det kommer att funka i all evighet. Det finns ingenting som är så lättärvt som taskiga gener...

  • Gilla 2

Dela detta inlägg


Länk till inlägg
Dela på andra webbplatser

Join the conversation

You can post now and register later. If you have an account, sign in now to post with your account.
Note: Your post will require moderator approval before it will be visible.

Gäst
Svara i detta ämne...

×   Du har klistrat in innehåll med formatering.   Ta bort formatering

  Only 75 emoji are allowed.

×   Din länk har automatiskt bäddats in.   Visa som länk istället

×   Your previous content has been restored.   Clear editor

×   You cannot paste images directly. Upload or insert images from URL.