Jump to content

Små men viktiga signaler...


Jäderås
 Share

Recommended Posts

Det var nyligen ett kort inslag kring föräldrar, barn och övervikt på Rapport (föräldrar som inte vill? se att sina barn är feta/ eller ej får reda på deras bmi på bvc). Tråkigt såklart. En intressant iakttagelse var att de valde att illustrerade inslaget bla med:

 

1. Ett barn som skyfflar in pasta i munnen

 

2. Godis.

 

Sånt känns bra. Många signaler små....

  • Like 6
Link to comment
Share on other sites

En sansad och klok artikel i DN för att komma från en dietist (vart är hen utbildad?). Som spin-off på nyheten kring barn och övervikt:

 

http://www.dn.se/nyheter/experternas-rad-sa-far-du-ditt-barn-att-ata-battre/

 

Vad ska dom dra ner på?

 

– Det är viktigt att begränsa mängderna av sötsaker, chips, godis och snacks, speciellt när det gäller unga barn, säger hon."

 

Hen (?) lyfter även fram juice som en orsak vilket känns ovanligt men uppfriskande :) Men varför dietisten vill att barn skall dricka lättmjölk är en bra fråga.

  • Like 1
Link to comment
Share on other sites

Det var nyligen ett kort inslag kring föräldrar, barn och övervikt på Rapport (föräldrar som inte vill? se att sina barn är feta/ eller ej får reda på deras bmi på bvc). Tråkigt såklart. En intressant iakttagelse var att de valde att illustrerade inslaget bla med:

 

1. Ett barn som skyfflar in pasta i munnen

 

2. Godis.

 

Sånt känns bra. Många signaler små....

 

Jag tycker snarare att det är barnavårdscentralerna som inte tillhandahåller några BMI-kurvor som skall rosas. Att mäta BMI på en enskild individ är totalt meningslöst, möjligen rent farligt.

 

Härligt att problemet den här gången illustrerades med socker och mjöl snarare än med ett paket smör!

 

M.v.h.

 

 

OO

  • Like 1
Link to comment
Share on other sites

Jag tycker snarare att det är barnavårdscentralerna som inte tillhandahåller några BMI-kurvor som skall rosas. Att mäta BMI på en enskild individ är totalt meningslöst, möjligen rent farligt.

 

Bara en tanke...

 

Antar att det kan vara problematiskt och snevt att prata om BMI och jag är absolut ingen förespråkare av det. Men för föräldrar som prompt förnekar att ens barn har en övervikt, eller som de beskriver i reportaget, till och med är rädd att barnet skall bli magert, så kan ju en siffra vara det som biter på föräldrarna. Det är ju knappast så att barn går på gymmet och bygger muskler som sen då kan missrepresenteras i ett BMI....

  • Like 3
Link to comment
Share on other sites

Bara en tanke...

 

Antar att det kan vara problematiskt och snevt att prata om BMI och jag är absolut ingen förespråkare av det. Men för föräldrar som prompt förnekar att ens barn har en övervikt, eller som de beskriver i reportaget, till och med är rädd att barnet skall bli magert, så kan ju en siffra vara det som biter på föräldrarna. Det är ju knappast så att barn går på gymmet och bygger muskler som sen då kan missrepresenteras i ett BMI....

 

Om föräldrar förnekar sitt barns hälsotillstånd så visst, väg och mät barnet om det hjälper. Det är dock inte de överviktiga som drabbas i det här fallet, de är de som har normalt BMI. De kan äta betydligt mer ohälsosamt än någon med högt BMI, men det syns inte på vågen och därför får de ingen hjälp Fyrtio år senare har barnet, som nu är vuxet, diabetes oavsett om BMI är högt eller lågt.

 

 

M.v.h.

 

OO

  • Like 2
Link to comment
Share on other sites

Bara en tanke...

 

Antar att det kan vara problematiskt och snevt att prata om BMI och jag är absolut ingen förespråkare av det. Men för föräldrar som prompt förnekar att ens barn har en övervikt, eller som de beskriver i reportaget, till och med är rädd att barnet skall bli magert, så kan ju en siffra vara det som biter på föräldrarna. Det är ju knappast så att barn går på gymmet och bygger muskler som sen då kan missrepresenteras i ett BMI....

Det här är jättesvårt!

Jag har en mamma i bekantskapskretsen vars son är rätt så knubbig. För ett tag sen höll hon århundradets brandtal, som gick ut på att skolsköterskan inte var vatten värd som hade tyckt att de måste tala om hans vikt.. Total förnekelse, alltså.

 

Sonen är knubbig, på väg att bli tjock. Om man tittar på föräldrarna kan man dra en slutsats eller två, för båda är rejält överviktiga. Lillasystern är också knubbig. De äter skit, rent ut sagt, bland annat väldigt mycket hämtmat.

Sonen har hög veckopeng för att vara åtta år, och tillgång till pengarna. Gissa vad han köper varje dag efter skolan?

 

Vad sjutton ska skolsköterskan göra här? Det finns ingenstans att börja nysta, förrän föräldrarna går med på att det finns ett problem.

  • Like 2
Link to comment
Share on other sites

Om föräldrar förnekar sitt barns hälsotillstånd så visst, väg och mät barnet om det hjälper. Det är dock inte de överviktiga som drabbas i det här fallet, de är de som har normalt BMI. De kan äta betydligt mer ohälsosamt än någon med högt BMI, men det syns inte på vågen och därför får de ingen hjälp Fyrtio år senare har barnet, som nu är vuxet, diabetes oavsett om BMI är högt eller lågt.

 

 

M.v.h.

 

OO

 

Håller med! Ja det är en ytterligare fråga, hur vården skall fånga upp barnen som "till synes" är smala o friska men som inte är det...

  • Like 1
Link to comment
Share on other sites

Det här är jättesvårt!

Jag har en mamma i bekantskapskretsen vars son är rätt så knubbig. För ett tag sen höll hon århundradets brandtal, som gick ut på att skolsköterskan inte var vatten värd som hade tyckt att de måste tala om hans vikt.. Total förnekelse, alltså.

 

Sonen är knubbig, på väg att bli tjock. Om man tittar på föräldrarna kan man dra en slutsats eller två, för båda är rejält överviktiga. Lillasystern är också knubbig. De äter skit, rent ut sagt, bland annat väldigt mycket hämtmat.

Sonen har hög veckopeng för att vara åtta år, och tillgång till pengarna. Gissa vad han köper varje dag efter skolan?

 

Vad sjutton ska skolsköterskan göra här? Det finns ingenstans att börja nysta, förrän föräldrarna går med på att det finns ett problem.

 

Skolsköterskan kan göra en orosanmälan om barn som far illa.

 

När det verkligen är ett problem och inte en rabbiat skolsköterska (såna finns tyvärr också som tycker att barn bör banta bara för att revbenen inte syns) och skolsköterskan inte kan nå fram till föräldrarna då kan hon faktiskt göra en orosanmälan till socialtjänsten. Det kan bli en väckarklocka för familjen!

Det skulle i alla fall vara bättre än att göra ingenting.

Link to comment
Share on other sites

Det här är jättesvårt!

 

 

 

Ja, i det fallen kan det vara en siffra som BMI, som så att säga svart på vitt beskriver läget. Men samtal om kost och hälsa ska ju def gå före och BMI mer ses som ett av många verktyg att ta till när det behövs. Det gäller nog för skolsköterskan att helt ta bot fokus från utseendebiten och mer fokusera på sjukdomarna som fetman kan leda till. Kanske tom undvika orden övervikt och fetma och prata om riskzoner för metabola sjukdomar. Men jag vet inte, som sagt svårt som tusan.

  • Like 1
Link to comment
Share on other sites

Håller med! Ja det är en ytterligare fråga, hur vården skall fånga upp barnen som "till synes" är smala o friska men som inte är det...

 

Bättre utbildning på BVC personalen

Bättre föräldrarkurser till blivnde föräldrar men även till de som nyss blivit föräldrar.

Sluta titta på barnmatsföretagens reklam utskick.

 

Bara där några tips.

BVC rekommenderar t.ex. industri gröt till små bebisar för att den är BERIKAD med järn!!

Och när man pratar mat pratar man BURKMAT.

Rena inkörningsporten till helfabrikaten!

 

Några enkla steg till en bättre början.

 

När min tös var liten ordnade faktiskt BVC en matlagningskurs till nyblivna föräldrar. Önskar att den hade varit mer omfattande än bara hur man gjorde de första pureerna till bebisen. För det är enkelt att laga barnmat!

  • Like 3
Link to comment
Share on other sites

ja det är känsliga frågor det där.. Svågern med familj var alldeles ifrån sig av upprördhet i höstas när de fått påpekat på en kontroll att deras 5åring är på gränsen att bli för rund. På gränsen alltså. Bägge föräldrarna gick i totalförsvar mot läkaren, ingen av dem tog det som en möjlighet att fundera över vad de äter hemma.. Det enda de tjatade om är att hon rör sig mycket (normalt dagisbarn).  Jag var djävulens advokat och frågade helt fräckt när de ansåg att läkaren ska börja säga något? När barnet redan är överviktigt och problemet är ett faktum, eller som nu, säga något när det ser ut att KUNNA bli problem. Jag var inte helt populär som sa det ;) men det får jag väl bjuda på. 

Jag förstår att det är känsligt, det blir kritik mot hur man är som förälder. För vem vill inte sina barn deras bästa, att höra att man inte gör det är känsligt. Hur det tas upp gör ju mycket också, oavsett om man är barn eller vuxen, jag har fått höra att jag borde mumsa morötter istället för godis...

Däremot ska man vara försiktig med vad man säger till barnen. De behöver inte veta sånt, bättre att de lär sig äta bra mat och lär sig att godis och annat inte är bra för hälsan utan något man får vara försiktig med och att motion är kul och att kroppen mår bra av att röra sig. Inte att de är/blir feta eller annat som kan slå fel. De rejält feta barnen brukar vara plågsamt medvetna om den saken ändå.

  • Like 1
Link to comment
Share on other sites

Det här är jättesvårt!

Jag har en mamma i bekantskapskretsen vars son är rätt så knubbig. För ett tag sen höll hon århundradets brandtal, som gick ut på att skolsköterskan inte var vatten värd som hade tyckt att de måste tala om hans vikt.. Total förnekelse, alltså.

 

Sonen är knubbig, på väg att bli tjock. Om man tittar på föräldrarna kan man dra en slutsats eller två, för båda är rejält överviktiga. Lillasystern är också knubbig. De äter skit, rent ut sagt, bland annat väldigt mycket hämtmat.

Sonen har hög veckopeng för att vara åtta år, och tillgång till pengarna. Gissa vad han köper varje dag efter skolan?

 

Vad sjutton ska skolsköterskan göra här? Det finns ingenstans att börja nysta, förrän föräldrarna går med på att det finns ett problem.

I detta fall, ska jag tillägga, ska jag sluta vara så jävla feg och tala med mamman. Risken finns ju att hon blir lika skitarg på mig, och jag gillar INTE konfrontationer.. Men det finns en gräns för det också.

 

Vi är bekanta med varann, och vid ett par tillfällen har vi snackat om LCHF. Hon frågade mig hur jag har blivit så smal.. :)

Så jag har en öppning som inte skolsköterskan har, tänker jag.

Death or glory ;)

Link to comment
Share on other sites

Det här är jättesvårt!

Jag har en mamma i bekantskapskretsen vars son är rätt så knubbig. För ett tag sen höll hon århundradets brandtal, som gick ut på att skolsköterskan inte var vatten värd som hade tyckt att de måste tala om hans vikt.. Total förnekelse, alltså.

 

Sonen är knubbig, på väg att bli tjock. Om man tittar på föräldrarna kan man dra en slutsats eller två, för båda är rejält överviktiga. Lillasystern är också knubbig. De äter skit, rent ut sagt, bland annat väldigt mycket hämtmat.

Sonen har hög veckopeng för att vara åtta år, och tillgång till pengarna. Gissa vad han köper varje dag efter skolan?

 

Vad sjutton ska skolsköterskan göra här? Det finns ingenstans att börja nysta, förrän föräldrarna går med på att det finns ett problem.

När min son gick i ettan tyckte skolläkaren att vi skulle fundera på hans vikt. Han var något överviktig enligt BMI, alltså inte fet. Dock var han rundast på hela skolan - inget annat barn var ens nära övervikt. Vi bor i ett område där övervikt knappast existerar. Jag blev väldigt glad när vi fick remiss till överviktsmottagningen för barn.

 

Sedan kan ni lista ut själva vilka råd vi fick där. Själv var jag ju också fettskrämd på den tiden och höll med om råden vi fick av dietisten. Dock var det ju inget nytt för oss. Vi åt bara lightprodukter redan. Han fick inte godis, kakor och läsk som andra barn. Det enda som jag kunde försöka påverka hemma var portionsstorlekarna, samtidigt som jag sa "det är inte farligt att vara hungrig" eller "fundera en stund innan du tar mer mat".

 

Att skicka iväg sina barn till dietister (när dietisterna fortfarande inte kan något om hur kroppen fungera) tror jag allvarligt talat är det sämsta vi kan göra. Att få höra att man inte har karaktär och att det är ens eget fel att man är tjock är inte bra för någon - speciellt inte för barn. Läs gärna om Mys viktresa: http://lchfingenjoren.se/category/min-viktresa.html

 

Idag, efter två år med LCHF hemma (i skolan äter han det han vill), är han normalviktig enligt BMI. Vi går inte längre till överviktsenheten för barn.

  • Like 3
Link to comment
Share on other sites

BVC rekommenderar t.ex. industri gröt till små bebisar för att den är BERIKAD med järn!!

 

Jag har fått uppfattningen att de följer livsmedelsverkets rekommendationer, någon som vet hur det är med den saken?

Hur som helst är det ett tragiskt feltänk, minst sagt.

 

M.v.h.

 

OO

Link to comment
Share on other sites

Jag har fått uppfattningen att de följer livsmedelsverkets rekommendationer, någon som vet hur det är med den saken?

Hur som helst är det ett tragiskt feltänk, minst sagt.

 

M.v.h.

 

 

 

Visst följer de livsmedelverkets råd. Jag fick själv broschyrer på BVC både med första och andra barnet. Men varför propagera för hel- och halvfabrikat?

Istället för att prata antal burkar ett barn ska äta så prata portioner.

Istället för att propagera för gröt i pulverform, informera om vilka livsmedel som innehåller vad så att föräldern kan bilda sig en uppfattning och bestämma själv om industrigröten är det rätta eller hemmalagat.

Men så länge alla kostråd baseras på fettskrämt och att individen inte kan ge sitt barn näringsrik mat lagad från grunden lever i farligt med sjukdomarna flåsande oss i nacken.

 

För faktum är att man lägger inte ner mycket tid på att barn och ungdomar ska lära sig laga mat!

Ja, det finns hemkunskap men hur mycket kunskap får barnen där?

Ja, det är föräldrarnas ansvar men om föräldrarna SAKNAR kunskap?

Har man aldrig kokat makaroner kan man knappast göra köttfärsås.  Det är tragiskt. Vi riskerar ett väldigt sjukt samhälle för att man prioriterar bort en viktig sak i livet - mat lagad från grunden!!

 

På mitt jobb pratades det om söndagsmiddag idag... Kåldolmar från Dafgårds och Puled pork från Tulips. Ja, smaklig måltid då.

 

Förlåt, jag svävade ifrån själva fråga om vilka rekommendaioner BVC följer. Men det blir lite som ringar på vatten.

Dålig info från början ger dåliga kunskaper i matlagning längre fram i livet med.

  • Like 1
Link to comment
Share on other sites

Barnmorskorna kan nog inte själva, har sett liknande diskussioner på andra forum där föräldrar med bra kunskaper om näring och matlagning blivit idiotförklarande av bm då de inte gett färdigmat och gröt utan lagat egen mat (inte lchf) med högre näringsinnehåll och som ger mer järn per portion än den berikade gröten. De har väl fått ett manus och pratar på utifrån det samtidigt som osäkra föräldrar faktiskt tror att bm vet vad de pratar om..

Link to comment
Share on other sites

Barnmorskorna kan nog inte själva, har sett liknande diskussioner på andra forum där föräldrar med bra kunskaper om näring och matlagning blivit idiotförklarande av bm då de inte gett färdigmat och gröt utan lagat egen mat (inte lchf) med högre näringsinnehåll och som ger mer järn per portion än den berikade gröten. De har väl fått ett manus och pratar på utifrån det samtidigt som osäkra föräldrar faktiskt tror att bm vet vad de pratar om..

 

Det är disktritkssköterskor som jobbar på Barnhälsovården

Barnmorskor jobbar på Mödravården

 

Jag har bara mött disktriktssköterskor på bvc som stöttat och hjälpt, aldrig idiotförklarat. Allt beror väl på utbildning och kunskapsnivå.

Jag har fått höra rekommendationer om industrigröt på bvc och jag har fått respons som "vad underbart det låter" när min 7 mån son glufsade i sig fisk i apelsinsås med ris och ärtor (i puree form och hemmalagat). Så jag antar att vi har tur som inte blivit idiotförklarade. Likadant så har det inte varit någon hysteri om amning eller ersättning. Däremot har kunskapen om allergier varit väldigt dålig på mitt bvc.

Link to comment
Share on other sites

[...]

Förlåt, jag svävade ifrån själva fråga om vilka rekommendaioner BVC följer. Men det blir lite som ringar på vatten.

Dålig info från början ger dåliga kunskaper i matlagning längre fram i livet med.

 

Tack för svaret. Håller med om kunskapsproblemen. Det kan forskas hur mycket som helst på hur man ska leva hälsosamt, det kommer inte hjälpa de som behöver recept på hur man kokar vatten.

 

M.v.h.

 

OO

  • Like 1
Link to comment
Share on other sites

Join the conversation

You can post now and register later. If you have an account, sign in now to post with your account.
Note: Your post will require moderator approval before it will be visible.

Guest
Reply to this topic...

×   Pasted as rich text.   Paste as plain text instead

  Only 75 emoji are allowed.

×   Your link has been automatically embedded.   Display as a link instead

×   Your previous content has been restored.   Clear editor

×   You cannot paste images directly. Upload or insert images from URL.

 Share

×
×
  • Create New...