Jump to content

Kan lågkolhydratkost "bota" blodsockerproblem ?


Limp
 Share

Recommended Posts

Jag hade tre blodsockerstickor oanvända och jag blev litet nyfiken efter alla skriverier om hur lågkolhydratkosten skulle påverka insulinresistensen.

 

Jag åt i går kväll min numera rätt så normal köttfärsbiff/grönsaksmiddag spetsat rejält med extra röd paprika. Jag har egentligen ingen aning om mängden kolhydrater, men gissar dem till runt 15 gram... kanske. Jag mätte inte heller blodsockret före middagen, utan satsade på de tre timmar efter maten. En gång i timmen skulle jag sticka mig i fingret. Så här blev det ovetenskapliga resultatet:

 

1 timme efter maten = 6,7 mmol

2 timmar efter maten = 6,1 mmol

3 timmar efter maten = 5.5 mmol

 

Det intressanta i sammanghanget är att jag mätte snarlikt över ett halvår sedan och då tog det 4 timmar för blodsockret att normaliseras till 5.9 mmol samt att intialvärdet var också en bra bit över 7 mmol. Så nog har det hänt något eller så är mina metoder rejält oexakta.

Hur som helst fick jag ideer och hoppas på att det kanske... kanske kunde ha skett något i kroppen, som är till det bättre. Nu blir det och skaffa nya stickor och testa mer. 

 

Någon som har en ide till ett vettigt upplägg ?

  • Like 3
Link to comment
Share on other sites

Postprandialt blodsocker är ett kraftfullt verktyg för att utröna ens förmåga att hantera kolhydrater.

 

Dock bör man hålla sig till bestämda mängder och samma sorts kolhydrat.. för att kunna säga något som helst.

 

Små mängder långsamma kolhydrater kan ofta även diabetiker hantera då det inte kräver särskildt mycket insulin och speciellt om glykogendepåerna inte är fulla.

 

Då kan GLUT1 ta hand om en stor del av glukosen och de kräver inget insulin.

  • Like 2
Link to comment
Share on other sites

Insulinresistens är precis vad det låter som

Kroppen har "badat" i ämnet alldeles för länge och utvecklar en okänslighet för det egentligen på samma sätt som en alkis blir resistent mot alkoholen

En ständigt ökad dos måste till för att cellerna ska "lyssna" på budskapet på samma sätt som den gjorde innan kroppen blev resistent

 

Att äta Lchf-kost är grundförutsättning för att läkning ska kunna ske

Kroppen badar inte längre i insulin och cellerna "sensifieras" (i bästa fall) efter hand igen

 

För många av oss är den processen långsam och vi kanske måste nöja oss med att i alla fall inte förvärras i tillståndet

 

Så har det varit för mig i närmare 10 år trots hyfsat strikt Lchf-kost men det senaste året har det förändrats radikalt till det bättre för mig med hjälp av periodisk fasta

Så långt jag kunnat testa reagerar mitt blodsocker helt normalt idag :-)

  • Like 7
Link to comment
Share on other sites

Insulinresistens är precis vad det låter som

Kroppen har "badat" i ämnet alldeles för länge och utvecklar en okänslighet för det egentligen på samma sätt som en alkis blir resistent mot alkoholen

En ständigt ökad dos måste till för att cellerna ska "lyssna" på budskapet på samma sätt som den gjorde innan kroppen blev resistent

 

Att äta Lchf-kost är grundförutsättning för att läkning ska kunna ske

Kroppen badar inte längre i insulin och cellerna "sensifieras" (i bästa fall) efter hand igen

 

För många av oss är den processen långsam och vi kanske måste nöja oss med att i alla fall inte förvärras i tillståndet

 

Så har det varit för mig i närmare 10 år trots hyfsat strikt Lchf-kost men det senaste året har det förändrats radikalt till det bättre för mig med hjälp av periodisk fasta

Så långt jag kunnat testa reagerar mitt blodsocker helt normalt idag :-)

 

Menar du att diabetes går att reversera eller vad menar du?

Link to comment
Share on other sites

Menar du att diabetes går att reversera eller vad menar du?

 

Typ 2 (åldersdiabetes) går ju att förbättra så pass att någon behandling ej längre behövs (i många, om ej de flesta fall). Att på sikt få tillbaka kroppens ursprungliga känslighet för insulin. Detta via nedgången kroppsvikt och/eller bättre kost/mer motion.

 

De med diabetes typ 1 (ungdomsdiabetes) kan tyvärr ej backa sin diabetes på motsvarande sätt, då deras insulinproduktion är helt och hållet utslagen. Istället för att det är kroppen som blivit mindre känslig för insulin.

 

Någon kan säkert förklara läget med mer medicinska och korrekta termer.

  • Like 1
Link to comment
Share on other sites

Enligt Dr Jason Fung går det att reversera diabetes 2 och insulinresistens.

http://m.youtube.com/watch?v=mAwgdX5VxGc

En sevärd video, där han bl a förklarar på ett lättfattligt sätt, vad insulinresistens är.

Enligt honom är (förutom att unvika kolhydrater) fasta och explosiv kortvarig intervallträning bra sätt att reversera D2 samt att minska det viscerala fettet.

Link to comment
Share on other sites

Efter att fått diagnosen diabetes2 sex år sedan började jag direkt lchf diet och behövde aldrig börja medicinera. Med lchf är sjukdomen i remission men bara så länge jag håller mig till lchf. Vi hade på sommaren en väldigt bra bärår, otroligt mycket vildhallon och jag plockade mycket och åt av buskarna, behövdes inte mer för att mina fasteblodsockervärden började stiga. Så med strikt lchf och utan mellanmål ligger mina värden bra, men botad är jag inte så att jag skulle kunna börja äta mer kolhydrater. Men visst tål jag bättre enstaka tillfällen med mer KH till exempel på resor.

  • Like 1
Link to comment
Share on other sites

De uppgifter jag hittat i böcker & nätet tyder på att 90% av alla diabetiker T2 kan bli friska, eller om man hellre vill kalla det för symptomfri,,,

 

Det handlar om insulinresistens i lever & muskler.

 

 

Lever

När det gäller levern så ökas dess fetthalt såpass mycket att den fortsätter sin glykoneogenes trots att insulin finns i blodet - Metformin stänger av ungefär 1/3 av glykoneogenesen. Fettlevern är av samma typ som för alkisar och den får man av i synnerhet fruktos som anses vara lika skadligt för leverförfettning som sprit - 4 cl juice eller 4 cl vodka har ungefär samma skadliga inverkan på levern,,,,

 

De flesta riktiga läkare anser att fettlevern är reversibel - se t ex http://sv.wikipedia.org/wiki/Fettlever

 

Inte oväntat så äter man LCHF - http://www.kostdoktorn.se/lagkolhydratkost-bast-mot-fettlever

 

Muskler

Även musklerna blir resistenta mot insulin. Fettcellerna i kroppen är dock det sista som blir resistent mot insulin och eftersom det bara finns 2 sätt att bli av med blodsockret, dels genom arbete i muskler eller som lagring som fett är det inte så konstigt att ungefär 80% av alla diabetiker är överviktiga,,,

 

Metformin ökar oxå musklernas känslighet för insulin.

 

Rent teoretiskt skulle man kunna tänka sig att motionera bort allt överflödigt blodsocker - vi har i runda slängar ungefär 5 gram socker i blodet vilket gör att 5 mmol/l motsvarar ungefär 5 gram. Men det kan bli tidsödande att hinna med,,,,

 

 

Periodisk fasta

Det gäller att hålla insulinet så lågt som möjligt - därför passar olika typer av fasta bra.

 

Tittar vi på den här länken

 

http://ettsotareblod.se/lagkolhydratdiet-ger-lagre-blodsocker-efter-maltid-vid-diabetes/

 

ser vi snabbt att blodsocker och insulin blir maximalt lågt om vi "äter" medelhavskost under förmiddagen och LCHF resten - med andra ord ät 16:8 och LCHF. Tänk på att utnyttja nattfastan (break-fast = frukost på engelska!) så långt som möjligt!

Denna dagliga fasta skall inte blandas ihop med svält - fasta är kortvarigt och ställer INTE om kroppen på sparlåga!

 

 

HIT - High Intensity Training

Som kan läsas i länken ovan till Wikipedia är det viktminskning som gäller för att få bukt med fettlevern. Det är fett som skall bort och det är det vicerala fettet - det vill säga bukfettet som våra organ ligger inbäddade i som är mest skadligt.

 

Eftersom Metformin sänker insulinhalten så kommer det hos de flesta att ge upphov till viktminskning. Därutöver är det motion som gäller, 30 minuters daglig promenad anses sänka långtidssockret med ungefär 5 - 10% och det tror jag stämmer bra för min del.

 

Men helst ska man inte rulta omkring hur som helst utan helst köra gången i intervall.

 

Gång är bra - inte minst genom att perilstatiken förbättras avsevärt men vill man få en "turboreparation" av fettlevern kör man högintensiv träning på exempelvis cykel.

Det finns massor att läsa om detta på nätet - sök på Tabata, HIT - High Intensity Training men oxå på HIRT som står för High Intensity Recistance Training, utförs med kettlebells eller annat järnskrot,,,,

 

En bok som jag tycker är hyfsat bra är denna:

 

http://www.amazon.com/FastExercise-Simple-Secret-High-Intensity-Training-ebook/dp/B00H0FGHFA/ref=sr_1_3?ie=UTF8&qid=1393944726&sr=8-3&keywords=michael+mosley

 

En förbättring av insulinkänsligheten med 25 - 35% utlovas och det stämmer sannolikt för många! Dr Mosley är känd från BBC och var den som startade 5:2 fastan.

 

 

D-vitamin

Har hittat forskning som tyder på att ett tillskott av D-vitamin kan sänka insulinhalten med ungefär 10% - för min del sänkte 5000 IE långtidssockret med ungefär 10% (från 50 mmol/mol till 45 mmol/mol). Observera att det tar ungefär 6 månader innan depåerna fylls upp.

 

 

Det går nedåt - min historia är LCHF sedan 2005, ökade dock i vikt trots det och hade 92 mmol/mol för knappt 2 år sedan. Ligger numera på uppskattningsvis drygt 40 mmol/mol med hjälp av Metformin och en rejäl viktminskning (20 kg på några månader) och siktar nu på 35 mmol/mol - det ska nog gå bra,,,,

  • Like 4
Link to comment
Share on other sites

Det verkar ju som av det jag läst...att det går att bli symptomfri...det kanske även går att börja tolerera kolhydrater i något större utsräckning igen...

 

MEN

 

Om man ätit skräpmat i 30 års tid och kroppen efter det sagt ifrån och man fått Typ2 Diabetes...så är det omöjligt att "fixa" till problemen genom att äta LCHF i några år...och sen få 30 "nya" år som man kan äta skräpmat på igen. Återgår man till att äta skräpmat så återkommer problemen ganska snart igen...så någon form av permanent skada har garanterat uppstått.

 

Men varför återgå till skräpmat? ;)

  • Like 1
Link to comment
Share on other sites

Det finns ju ingen anledning gå tillbaka till skräpmat, men det vore intressant och kunna konstatera att kroppen kunnat reparera en del av den gamla skadan. Jag ska försöka lägga upp någotslags hemmaexperiment med bestämda mängder kolhydrater av av samma typ. 

  • Like 1
Link to comment
Share on other sites

Typ 2 (åldersdiabetes) går ju att förbättra så pass att någon behandling ej längre behövs (i många, om ej de flesta fall). Att på sikt få tillbaka kroppens ursprungliga känslighet för insulin. Detta via nedgången kroppsvikt och/eller bättre kost/mer motion.

 

De med diabetes typ 1 (ungdomsdiabetes) kan tyvärr ej backa sin diabetes på motsvarande sätt, då deras insulinproduktion är helt och hållet utslagen. Istället för att det är kroppen som blivit mindre känslig för insulin.

 

Någon kan säkert förklara läget med mer medicinska och korrekta termer.

 

Jag råkade faktiskt läsa om diabetes typ 1 och man har sett att vissa har återfått en liten insulinproduktion. Kan inte mycket om det här, snubblade över artiklarna när jag läste om autoimmuna sjukdomar.

Link to comment
Share on other sites

Själv känner jag att jag lever i någon slags upp-och-ned-värld. Jag har nyss diagnoserats med diabetes typ 2 och när jag gjorde mitt glykostest på fastande mage hade jag 6,8 innan sockerlösningen och efter 1,5 timmar låg värdet på 11,2. Diabetes typ 2 alltså.

 

I går var jag tillbaka på vårdcentralen för att hämta min blodsockermätare. Även då på fast mage eftersom jag inte hann med frukosten. När jag testade på mig själv låg värdet på 6,1. När jag kom hem åt jag frukost och väntade 1,5 timma innan jag mätte igen. Nu var värdet 5.7.

 

Innan lunch: 5,8

Efter lunch: 5,7

 

Innan middag: 4,4

Efter middag: 5,5

 

Idag har jag inte haft möjlighet att testa lika omfattande men när jag kom hem, alltså innan middag, hade jag 4,7.

 

Idag är min 10:e dag med LCHF. Det går åt rätt håll och jag känner mig säker på att jag kommer att gå hyfsat välkammad ur det här, så länge som jag håller mig till en vettig kost.

  • Like 3
Link to comment
Share on other sites

Mitt fasteblodsocker är högt - som lägst har jag mätt upp 6 mmol/l om jag motionerat som jag borde. Håller jag upp med motionen under några dagar så hamnar det på 7,5 mmol/l

 

Sedan sjunker det och lägsta noteringen brukar vara någonstans mellan klockan 16 - 20. Sedan stiger det en smula. Lägsta värdet jag mätt upp är 4,2 mmol/l och det var efter intensiv benpress dagen innan. Annars hamnar jag ofta på cirka 5,7 mmol/l. 

 

Även en kost av rent sågspån kan höja blodsockret - det sitter lite givare i våra magar som känner av om vi ätit mycket - att bara äta ett enda mål om dagen kan därför vara sämre än 2 - 3.

 

Dina värden Aros är inte på något sätt konstiga - tvärtom så kommer du sannolikt att klara dig utmärkt med kost & motion. Men inget hindrar att du äter Metformin under en period - kan vara bra om du vill minska i vikt snabbt,,,,

Tänk på att mätaren har rätt så stor tolerans - upp till +/- 15% tror jag är vad som gäller. Mät och jämför med andra mätare och även med vårdcentralens - ta ett prov omedelbart före deras,,,,

 

Här finns en hel del vettigt att läsa igenom:

 

http://www.diabeteshandboken.se/

 

http://www.fyss.se/

 

http://www.phlaunt.com/diabetes/

 

De två första är inte pro-LCHF men det finns mycket vettigt där ändå - läs med lite urskiljning!

Jennys hemsida finns som bok och är mera välstrukturerad men innehållet är rätt lika - finns en blogg till oxå som tar ett par dagar att läsa igenom,,,,

 

Jennys bok är den hittills bästa jag läst någonsin vilket inte betyder att den är perfekt - plats för förbättringar finns alltid!

 

Man kan oxå ha stor glädje av att lära sig hur T1 hanterar sitt insulin - det ger mycket kunskap som kan vara bra att veta även för T2 - detta är ett standardverk för T1:

 

http://www.diabetes-book.com/

Link to comment
Share on other sites

Man skall ha klart för sig hur diabetes typ 2 utvecklas för de allra flesta!

 

Först o främst så har det lite olika anames.. rätt ofta ett ärftligt anlag i botten.. som gör att man inte hanterar stora mängder snabba kolhydrater på ett riktigt sätt!

 

På det följer en normalkost som ofta innehåller just snabba kolhydrater till stor del.. som man då inte kan hantera på rätt sätt!

 

Och det kräver ansenliga mängder insulin på lång sikt.. vi hamnar då i det som kallas för hyperinsulinemi.. men du ser inget från år till år.. för det tar mellan 10-30 år att utveckla tillståndet!

 

Det man kanske ser är att man lägger på sig något kilo om året!

 

Hur som helst.. med en stigande hyperinsulinemi.. dvs en allt för hög insulinnivå i förhållande till intagen mängd kolhydrater så ökar inlagring av fett i olika vävnader.. främst fettväv så klart, men även i interna organ som levern, njure, hjärta och bukspottkörtel.

 

Fettlever är mest känt.. då heter det inte bara hyperinsulinemi.. utan oxå steatos.. dvs extremt hög inlagring av fett i cellerna.. de får allt svåra att fungera!

 

Så vi har altså en situation som kräver ständigt stigande insulinnivåer för att hantera det allt svårreglerade blodsockret.. det är ingen fara på taket ännu.. förutom vikten.. men kör man på ytterligare några år så övergår situationen i ytterliagre ett nytt medecinskt tillstånd nämligen chirros.. eller celldöd!

 

Viktiga celler ersätts med ärrvävnad!

 

När då allt fler celler i bukspottkörteln dör.. då minskar insulinutsöndringen allt eftersom skadorna breder ut sig.. har man tur upptäcks det då redan höga blodsockret.. i någon screening.. men rätt många får vänta tills de hamnar på hjärtintensiven.. då oxå på grund av steatos i hjärtat och därmed följande celldöd/ärrbildning!

 

De skadorna är svåra att ersätta.. men kan senare hanteras iomed lågt intag av kolhydrater!

 

Steatosen/fettinlagringen kan man få att gå tillbaka och därmed få bättre funktion i sina organ.. celldöden är svårare att laga!

  • Like 3
Link to comment
Share on other sites

Zepp, hur kan D2 vara genetiskt betilngad?....då skulle, i praktiken,  ett par tvillingar som äter lågkolhydrat, respektive hchf utveckla likadana sjukdomar.

Knappast.

Man kan ha anlagen...sen avgör miljön (kosten) om sjukdomen ska utvecklas...det är som Zepp säger finns sjukdomen i släkten så har du större chans att utveckla den.

  • Like 2
Link to comment
Share on other sites

Intressant... mycket intressant... hur har du testat ?

Ungefär som du.

Har testat hur jag reagerar på lite olika matvaror och jämfört med hur det var för ett par år sen

Egentligen borde man testa hur mycket insulin som de facto frigörs men dom resurserna saknar man ju.

Både rotfrukter och lite frukt funkar idag utan att sockret drar iväg

Har inte testat vetemjöll eller socker men det tänker jag under inga omständigheter käka i vilket fall som helst :)

Link to comment
Share on other sites

Man kan ha anlagen...sen avgör miljön (kosten) om sjukdomen ska utvecklas...det är som Zepp säger finns sjukdomen i släkten så har du större chans att utveckla den.

Att ha anlag för att lätt kunna öka i vikt/få diabetes är nog egentligen inte att ha anlag för sjukdom - tvärtom var det nog en förutsättning för att överleva på stenåldern,,,

 

Det är egentligen ingen defekt att ha de anlagen - däremot så lever vi i en miljö som gör oss sjuka!

  • Like 1
Link to comment
Share on other sites

Jag skulle tro att jag gör en hemmastudie enligt följande när de nya stickorna anlänt: http://www.kostdoktorn.se/diabetes/blodsocker-och-diabetes/glukosbelastning-gor-din-egen

Jag har oxå funderat på att testa detta - jag tror inte att det blir några upplyftande resultat,,,,

 

Dock så är jag i startgroparna för att börja med en mera intensiv träningsperiod med HIT och att göra en glykosbelastning i starten och därefter var 3:e vecka eller så skulle vara intressant för att se om resultatet ändrar sig.

 

i boken 

 

http://www.amazon.com/FastExercise-Simple-Secret-High-Intensity-Training-ebook/dp/B00H0FGHFA/ref=sr_1_3?ie=UTF8&qid=1393944726&sr=8-3&keywords=michael+mosley

 

anges att man kan förbättra sin insulinkänslighet med 25 - 35% och det vore ju kul att se resultatet i siffror.

 

Kanske dags för en egen tråd om pratiska glukostest?

  • Like 1
Link to comment
Share on other sites

Mitt fasteblodsocker är högt.

 

Sedan sjunker det och lägsta noteringen brukar vara någonstans mellan 16 - 20.

 

Kör jag ett pass med benpress, relativt låg belastning och hög frekvens (folk på gymmet tittar lite misstänkt men de ligger ju minst 30 år efter sin tid och är inget att bry sig om - dessutom är de fulla med kolhydrater och tänker inte helt klart!)  sjunker blodsockret i runda slängar med 1 mmol/l minst 1 dygn efteråt. 

 

Menar du på fullt allvar att du går omkring med blodglukosnivåer på över 16-20 mml/L? Eller har jag missuppfattat detta?

  • Like 1
Link to comment
Share on other sites

Nej riktigt så illa är det inte - jag avsåg tiden på dygnet. Har ändrat i originalinlägget ovan,,,,

Tack, nu blev jag lättad!

 

Men 6-7,5 är fortfarande ganska högt. Jag försöker hålla mig under 6 även postprandiellt och det funkar bra med LCHF. Än i alla fall.

Link to comment
Share on other sites

Jag har oxå funderat på att testa detta - jag tror inte att det blir några upplyftande resultat,,,,

 

Dock så är jag i startgroparna för att börja med en mera intensiv träningsperiod med HIT och att göra en glykosbelastning i starten och därefter var 3:e vecka eller så skulle vara intressant för att se om resultatet ändrar sig.

 

i boken 

 

http://www.amazon.com/FastExercise-Simple-Secret-High-Intensity-Training-ebook/dp/B00H0FGHFA/ref=sr_1_3?ie=UTF8&qid=1393944726&sr=8-3&keywords=michael+mosley

 

anges att man kan förbättra sin insulinkänslighet med 25 - 35% och det vore ju kul att se resultatet i siffror.

 

Kanske dags för en egen tråd om pratiska glukostest?

Speciellt intressant tycker jag att det är om någon åtgärd ger bestående effekter ... om man efter ett tag slutar med åtgärden.

 

T ex tycker jag mig kunna konstatera att fasta sänker blodsockret...men om man inte livsvarigt vill fasta 3 gånger i veckan...så skulle det vara intressant... och veta om .....det kunde löna sig att ha en fastemånad..typ Ramadan...

Link to comment
Share on other sites

Jag tror på periodisk daglig fasta ! Det kan man köra med livet ut och cellreparationen bör ju därmed pågå löpande medan man "sover". Jag har snart ätit två år efter det mönstret och har blivit rätt så nyfiken på att testa och se om något hänt. Jag fick ju aldrig typ2 konstaterat, ty jag blev symptomlös tack vare LCHF våren 2012. Dvs. mitt under under utredningen.

Link to comment
Share on other sites

Jag har kört PF i ett år nu

Jag kör 5 dagar av sju och äter bara en gång under fastedagarna

Det verkar vara det som återställt min insulinkänslighet

 

Tack Jason fung!

Det var efter att ha sett hans föreläsningar på youtube jag verkligen

tog tag i saken :)

Link to comment
Share on other sites

Enligt forskningen så leder högre intag av fett till försämrad insulinkänslighet. Mycket tyder på att fettet man äter lagras i cellerna som så kallade "intramyocellular lipids", som sen gör det svårare för insulinet att göra sitt jobb. Från vad jag har förstått handlar det om att cellmembranen blir mindre genomsläppliga.

 

Det är inte svårt att hitta forskning som länkar samman ökat fettintag och försämrad insulinkänslighet, men här är en:

The influence of dietary fat on insulin resistance

Dietary fat has been implicated in the development of insulin resistance in both animals and humans. Most, although not all, studies suggest that higher levels of total fat in the diet result in greater whole-body insulin resistance. Although, in practice, obesity may complicate the relationship between fat intake and insulin resistance, clinical trials demonstrate that high levels of dietary fat can impair insulin sensitivity independent of body weight changes. In addition, it appears that different types of fat have different effects on insulin action. Saturated and certain monounsaturated fats have been implicated in causing insulin resistance, whereas polyunsaturated and omega-3 fatty acids largely do not appear to have adverse effects on insulin action. Given the importance of insulin resistance in the development of diabetes and heart disease, establishing appropriate levels of fat in the diet is an important clinical goal.

http://link.springer.com/article/10.1007/s11892-002-0098-y

 

 

Detta utesluter dock inte att det finns folk som förbättrat sin insulinkänslighet mha LCHF. Men dessa människor har säkerligen också gått ner mycket i vikt och kommer från en bakgrund med HCHF (dvs majoriteten av svenska folket). Vill man förbättra sin insulinkänslighet maximalt är det WFPB (whole foods plant based) med minimalt med raffinerade fetter som är mest effektivt. Och kom ihåg att när vi talar om dessa dieter är det inte Livsmedelsverkets rekommendationer som gäller (som mest är en halvmesyr anpassad till majoritetens lättja och "lagom är bäst"-mentalitet), utan en diet som mer liknar Ornish, McDougall, Esselstyn etc.

 

Sen kan man snacka hur mycket man vill om att det som uppstår vid LCHF är "adaptiv insulinresistens" (eller vad ni nu kallar det), men effekterna är ju likaväl desamma.

Link to comment
Share on other sites

Enligt forskningen så leder högre intag av fett till försämrad insulinkänslighet. Mycket tyder på att fettet man äter lagras i cellerna som så kallade "intramyocellular lipids", som sen gör det svårare för insulinet att göra sitt jobb. Från vad jag har förstått handlar det om att cellmembranen blir mindre genomsläppliga.

 

Det är inte svårt att hitta forskning som länkar samman ökat fettintag och försämrad insulinkänslighet, men här är en:

 

Detta utesluter dock inte att det finns folk som förbättrat sin insulinkänslighet mha LCHF. Men dessa människor har säkerligen också gått ner mycket i vikt och kommer från en bakgrund med HCHF (dvs majoriteten av svenska folket). Vill man förbättra sin insulinkänslighet maximalt är det WFPB (whole foods plant based) med minimalt med raffinerade fetter som är mest effektivt. Och kom ihåg att när vi talar om dessa dieter är det inte Livsmedelsverkets rekommendationer som gäller (som mest är en halvmesyr anpassad till majoritetens lättja och "lagom är bäst"-mentalitet), utan en diet som mer liknar Ornish, McDougall, Esselstyn etc.

 

Sen kan man snacka hur mycket man vill om att det som uppstår vid LCHF är "adaptiv insulinresistens" (eller vad ni nu kallar det), men effekterna är ju likaväl desamma.

Jag tänker inte bemöta dig i detalj om detta utan konstaterar att du delvis har lite rätt - läs på mera om detta i 

 

http://www.amazon.com/Art-Science-Low-Carbohydrate-Performance-ebook/dp/B008BYG7RW/ref=sr_1_1?ie=UTF8&qid=1394016570&sr=8-1&keywords=volek

 

så kommer du att inse att vi som äter LCHF gör rätt,,,,

Link to comment
Share on other sites

Speciellt intressant tycker jag att det är om någon åtgärd ger bestående effekter ... om man efter ett tag slutar med åtgärden.

 

T ex tycker jag mig kunna konstatera att fasta sänker blodsockret...men om man inte livsvarigt vill fasta 3 gånger i veckan...så skulle det vara intressant... och veta om .....det kunde löna sig att ha en fastemånad..typ Ramadan...

 

LCHF, periodisk fasta samt HIT fungerar så länge som det utförs och en tid efteråt - slutar man blir man gradvis sämre.

 

Men - en bestående verkan av ovanstående åtgärder kan ju vara att minska i vikt och då i synnerhet att få bort det vicerala fettet - viktminskning ger bestående effekt men räkna inte med att kunna "frossa" i skräpmat igen,,,

Link to comment
Share on other sites

Jag har kört PF i ett år nu

Jag kör 5 dagar av sju och äter bara en gång under fastedagarna

Det verkar vara det som återställt min insulinkänslighet

 

Tack Jason fung!

Det var efter att ha sett hans föreläsningar på youtube jag verkligen

tog tag i saken :)

Jason Fung är mycket bra!

 

Om du börjar med HIT kommer du att må ännu bättre!

Link to comment
Share on other sites

Jag tänker inte bemöta dig i detalj om detta utan konstaterar att du delvis har lite rätt - läs på mera om detta i 

 

http://www.amazon.com/Art-Science-Low-Carbohydrate-Performance-ebook/dp/B008BYG7RW/ref=sr_1_1?ie=UTF8&qid=1394016570&sr=8-1&keywords=volek

 

så kommer du att inse att vi som äter LCHF gör rätt,,,,

Jag kommer tyvärr inte att orka traggla mig igenom deras bok. Har hört att den ska vara rätt mastig. Dock har jag sett en hel del av materialet som finns på YT med författarna.

 

Ska jag vara ärlig så är jag inte speciellt övertygad. Det låter jättebra i teorin, just detta med att vara ketondriven och kunna utnyttja fettreserverna effektivt. De talar ju också mycket om hur idrottsmän ska ha en fördel av detta etc. Dock tycker jag man ser väldigt lite av detta i praktiken. Var är alla dessa idrottsmän som dominerar i sina sporter? Dessa idéer har ju funnits ganska länge nu, och man tycker att det borde finnas fler än Olsen som är i världsklass.

 

Tim Olsen brukar ofta framhävas som en framgångsrik lowcarb-idrottare. Ingen tvekan om att han är framgångsrik, men när han tävlar så trycker han ju i sig rejält med kolhydrater. Exempelvis är han sponsrad av ett företag som tillverkar sportgels, samt käkar en hel del sötpotatis, frukt och andra "godkända" kolhydrater.

 

Men för att återgå till trådens ämne. Jag såg en intervju med Jeff Volek där han pratade just om svårigheterna att hålla sig i ketos under längre perioder. Det verkar opraktiskt att framhålla en ketogen diet som optimal när det kräver så mycket trixande för att bibehålla detta metabola tillstånd. Speciellt när det finns miljarder människor som äter en kolhydratrik diet, men utan att få problem med vare sig övervikt eller blodsockerhantering.

 

Sen är ju frågan vad målet är. Om man vill undvika symptom för typ 2 diabetes så kan uppenbarligen LCHF fungera. Men vill man de facto förbättra sin kolhydrattolerans så finns det bättre sätt.

Dr. Neal Barnard har exempelvis publicerat kliniska studier där man sett stora förbättringar i insulinkänslighet, trots obegränsat med kolhydrater.

Link to comment
Share on other sites

Jag kommer tyvärr inte att orka traggla mig igenom deras bok. Har hört att den ska vara rätt mastig. Dock har jag sett en hel del av materialet som finns på YT med författarna.

 

Ska jag vara ärlig så är jag inte speciellt övertygad. Det låter jättebra i teorin, just detta med att vara ketondriven och kunna utnyttja fettreserverna effektivt. De talar ju också mycket om hur idrottsmän ska ha en fördel av detta etc. Dock tycker jag man ser väldigt lite av detta i praktiken. Var är alla dessa idrottsmän som dominerar i sina sporter? Dessa idéer har ju funnits ganska länge nu, och man tycker att det borde finnas fler än Olsen som är i världsklass.

 

Tim Olsen brukar ofta framhävas som en framgångsrik lowcarb-idrottare. Ingen tvekan om att han är framgångsrik, men när han tävlar så trycker han ju i sig rejält med kolhydrater. Exempelvis är han sponsrad av ett företag som tillverkar sportgels, samt käkar en hel del sötpotatis, frukt och andra "godkända" kolhydrater.

 

Men för att återgå till trådens ämne. Jag såg en intervju med Jeff Volek där han pratade just om svårigheterna att hålla sig i ketos under längre perioder. Det verkar opraktiskt att framhålla en ketogen diet som optimal när det kräver så mycket trixande för att bibehålla detta metabola tillstånd. Speciellt när det finns miljarder människor som äter en kolhydratrik diet, men utan att få problem med vare sig övervikt eller blodsockerhantering.

 

Sen är ju frågan vad målet är. Om man vill undvika symptom för typ 2 diabetes så kan uppenbarligen LCHF fungera. Men vill man de facto förbättra sin kolhydrattolerans så finns det bättre sätt.

Dr. Neal Barnard har exempelvis publicerat kliniska studier där man sett stora förbättringar i insulinkänslighet, trots obegränsat med kolhydrater.

Som du såg verkar Dufva ha förbättrat sin insulinkänslighet....jag tycker att det låter sannolikt att man med många olika typer av koster där man undviker det som garanterat skadar ... så kan man förbättra sin insulinkänslighet...så jag ifrågasätter inte heller dina källor Mikael.

 

...sen är jag ganska övertygad om det jag skrev förut ( Zepp kom även med förklaringsmodell) att vid återgång till "felaktig" kost så kommer problemen snabbt tillbaka...dvs det har uppstått någon form av icke reversibel skada för alla de där utvecklingen mot diabetes/pre-diabetes gått för långt.

 

Jag betvivlar att obegränsat med kolhydrater innebär obegränsat med godis under någon längre tid, tyvärr.

Link to comment
Share on other sites

Join the conversation

You can post now and register later. If you have an account, sign in now to post with your account.
Note: Your post will require moderator approval before it will be visible.

Guest
Reply to this topic...

×   Pasted as rich text.   Paste as plain text instead

  Only 75 emoji are allowed.

×   Your link has been automatically embedded.   Display as a link instead

×   Your previous content has been restored.   Clear editor

×   You cannot paste images directly. Upload or insert images from URL.

 Share

×
×
  • Create New...