Förtydligande från Jordbruksverket om statistik för sockerkonsumtion

[bullen344]

Vi hade en diskussion gällande exakt vad som ingår i Jordbruksverkets statistik för sockerkonsumtion, där det uppstod oklarheter huruvida övriga former av sötningsmedel inkluderas i statistiken.

 

Jag ville ta reda på hur det ligger till första hand så jag mailade till Jordbruksverket och frågade. Här är mitt mail:

Hej,

 

Jag skulle gärna vilja ha lite förtydligande kring detta diagram:

http://www.jordbruksverket.se/webdav/files/SJV/Amnesomraden/Statistik%2C%20fakta/Livsmedel/JO44SM1301/JO44SM1301_diagram.htm#BM14

 

Linjen för "Sockerinnehåll i förädlade livsmedel", innefattar den även exempelvis "nyare sockerarter" som isoglukos (high fructose corn syrup), glukossirap, invertsocker osv? Dvs sådant som man oftast hittar i godis och liknande produkter.

 

Det råder lite oklarheter kring detta och sockerkonsumtionen i allmänhet. Det skulle vara bra om ni kunde redogöra detta tydligare.

 

Tacksam för svar!

Mikael Edebro

 

 

Och deras svar:

Tack för frågan.

 

Enkelt kan man uttrycka det som att konsumtionen av livsmedel, och däribland socker, räknas enligt principen produktion + import – export.

 

Konsumtionen av socker utgår från tulltaxans klassificering. Socker förekommer under HS-nr 1701 (”Socker från sockerrör eller sockerbetor samt kemiskt ren sackaros, i fast form”)  och 1702 (” Annat socker, inbegripet kemiskt ren laktos, maltos, glukos, och fruktos, i fast form; sirap och andra sockerlösningar utan tillsats av aromämnen eller färgämnen; konstgjord honung, även blandad med naturlig honung; sockerkulör:”). 1702 omfattar t.ex. socker och andra sockerarter som bl.a. glukos från både andra källor t.ex. majs, mjölk men också sockerbetor eller sockerrör. Därutöver ingår socker (1701) och annat socker (1702) i olika förädlade livsmedel.

 

Beräkningen av konsumtionen för 1701 är relativt enkel, här tar vi hänsyn till handeln med produkter som innehåller socker (1701) i tex choklad och sockerkonfektyr.

När det gäller  1702 är det mer komplicerat. Jordbruksverket har endast med vissa delar av 1702 i konsumtionsstatistiken för socker. Dessutom finns det andra sötningsmedel som  tex steviolglukosider (stevia) och aspartam som inte klassas under 1701 och 1702. Jordbruksverket har inte heller med dessa andra sötningsmedel i konsumtionsstatistiken för socker.

 

Vi som arbetar med konsumtionsstatistik och marknadsfrågor gällande socker är medvetna om dessa frågeställningar och kommer framöver att titta närmare på detta.

 

Med vänlig hälsning

 

Monica Eidstedt

 

 

Så krasst kan man säga att statistiken för sockerkonsumtion är väldigt osäker. Jag uppmanade dem att inkludera en liknande förklaring i framtida publikationer för att undvika missförstånd och feltolkningar.

[Per Wikholm]

Bra initiativ Mikael! Nu har vi svart på vitt hur illa det är ställt med den officiella statistiken.

[Per Wikholm]

Sedan kan jag inte låta bli att komentera begreppet "konstgjord honung". Antingen är det honung (som är ett skyddat begrepp) och då är det gjort av bin eller också är det inte honung, en fejkprodukt, gjord av HFCS med lite tillsatta aromämnen.

[Peter B]

Toppen Mikael!

 

Men näe...jag tror inte på det här.

 

Om man skulle räkna på produktionen av 1701/1702 + import - export då är det ju enkelt! ( då har vi exkluderat vad som händer med förädlade produkter)

 

Men

 

eftersom 1701/1702 i stor utsträckning används i förädlade livsmedel...så skulle det innebära att för varenda livsmedel som tillverkas måste en avräkning göras mot 1701/1702..där man sätter -export och +import för sådana livsmedel (vi pratat säkerligen om 10000-tals produkter eller mer) och för varje sådan produkt skulle alltså leverantörerna uppge en mer detaljerad innehållsdeklaration till Jordbruksverket än vad vi som konsumenter får annars går det inte att räkna ut...

[Per Wikholm]

Vi får hoppas att Jordbruksverket gör tummen ur och snabbt förbättrar sin statistik om övriga sockerarter förutom sackaros. Det brådskar eftersom redan nästa år så sänker EU sina skyddstullar mot USA:s HFCS och vi kan förvänta oss att stora delar av läsk- och sötsaksindustrin övergår till HFCS istället för sackaros.

 

Förvisso var det lite raljant som jag formulerade det i mitt blogginlägg men med dagens undermåliga sätt att mäta så kommer en sådan förändring att noteras som en minskad sockerkonsumtion i Sverige av Jordbruksverket och Livsmedelsverket fast det egentligen bara handlar om ett utbyte från sackaros till HFCS.

 

http://www.lchf.se/Bloggar/Blogg/tabid/83/EntryId/10452/DN-skriver-om-frukostens-sockerfallor.aspx

[bullen344]

Frågan är ifall det egentligen är så stor skillnad på HFCS och sackaros? Även om jag utifrån skepsism (begrundad eller obegrundad?) hellre äter livsmedel med sackaros så verkar ju uppbyggnaden mellan HFCS och vanligt socker vara tämligen likvärdig (i form av fördelning mellan fruktos och glukos). Givetvis bör man undvika livsmedel med stora mängder tillsatt socker, men HFCS och sackaros är ju båda kraftigt raffinerade produkter.

 

Att det är en dålig idé att inta stora mängder kalorier i flytande form vet ju alla, men det återstår att se om det blir någon skillnad om man bara helt sonika byter ut socker mot HFCS?

 

 

Sen kan det också vara så att livsmedelsföretagen kommer att iaktta försiktighet eftersom de vet att HFCS har dåligt rykte här i Sverige.

[Per Wikholm]

Vill bara förtydliga att jag lyfter på hatten för dig Mikael som söker sanningen på ett ärligt sätt! Du fick ett svårbegripligt svar Jordbruksverket med massa hänvisningar till olika tulltariffer. Nu hoppas jag att du förstår tyska för jag tänkte som tack bjuda dig på en av jordbrukspolitikens roligaste episoder, när dåvarande Schweiziska finansminstern Hans-Rudolf Merz inför parlamentet försöker förklara tullreglerna för bl a lufttorkad skinka, brister ut i hysteriska skrattanfall och i slutändan ber om ursäkt för att han inte förstått ett skvatt av det han just sagt:

 

http://www.youtube.com/watch?v=-4dUNd006HI

 

:-)

[Per Wikholm]

Frågan är ifall det egentligen är så stor skillnad på HFCS och sackaros? Även om jag utifrån skepsism (begrundad eller obegrundad?) hellre äter livsmedel med sackaros så verkar ju uppbyggnaden mellan HFCS och vanligt socker vara tämligen likvärdig (i form av fördelning mellan fruktos och glukos). Givetvis bör man undvika livsmedel med stora mängder tillsatt socker, men HFCS och sackaros är ju båda kraftigt raffinerade produkter.

 

Att det är en dålig idé att inta stora mängder kalorier i flytande form vet ju alla, men det återstår att se om det blir någon skillnad om man bara helt sonika byter ut socker mot HFCS?

 

 

Sen kan det också vara så att livsmedelsföretagen kommer att iaktta försiktighet eftersom de vet att HFCS har dåligt rykte här i Sverige.

Här instämmer jag till fullo Mikael! Skillnaden mellan sackaros och HFCS är helt marginell (några få procent mer fruktos i genomsnitt för HFCS). Det stora problemet är att det i den offentliga statistiken ser ut som att vi minskar sockerkonsumtionen när vi byter ut sackaros mot HFCS.

[bullen344]

Här instämmer jag till fullo Mikael! Skillnaden mellan sackaros och HFCS är helt marginell (några få procent mer fruktos i genomsnitt för HFCS). Det stora problemet är att det i den offentliga statistiken ser ut som att vi minskar sockerkonsumtionen när vi byter ut sackaros mot HFCS.

Förstår dessvärre inte mycket tyska, men jag kan tänka mig att många EU-regler gör att man tappar tron på mänskligheten.

 

Det är beklagligt att statistiken är inkomplett och leder till onödig förvirring. Jordbruksverket ska givetvis ha eloge för sitt snabba svar, men lämnar mycket att önska när det kommer till att förklara statistiken de har med i sina publikationer. Om de bara hade inkluderat svaret de gav mig i någon av sina publikationer så hade det inte varit några tveksamheter.

 

Skulle vara intressant att höra motivationen varför man inte inkluderar dessa andra sockerarter och sötningsmedel.

[Per Wikholm]

Här är en kortversion textat på engelska med det bästa ur Hans-Rudolf Merz:

[Per Wikholm]

För att återgå till allvaret. Jordbruksverket kör sin ekvation svensk produktion + import - export = konsumtion. Livsmedelsverket kör sina riksmatsundersökningar där mindre än hälften av det tillfrågade svarar och precis som i alla dylika enkätundersökningar underrapporterar kaloriintaget gravt.

 

Det är frustrerande att vi på 2000-talet är kvar i dessa primitiva metoder för att mäta vad svenska folket faktiskt äter. Den ena överskattar konsumtionen då svinn inte registreras medan den andra underskattar konsumtionen då folk underrapporterar vad de faktiskt ätit.

 

Hur svårt skulle det egentligen vara att få en mer träffsäker statistik i dagens samhälle? Statistik från de stora kortföretagen Visa/Mastercard/Amex skulle kunna ge rätt träffsäker information om hur mycket mat som köps i restauranger och utifrån det skulle man kunna göra ett representativt urval av vilken mat restaurangerna serverar. Statistik från inköp i de stora livsmedelskedjorna som ICA, COOP, Dagab, Bergendahls skulle ge en träffsäker bild av vilken mat svenskarna köper. Sedan skulle man anställa några för att riva upp soppåsar med komposterbart material för att avgöra hur mycket och vilken mat som kastas.

 

Detta i kombination med en hyfsat uppdaterad livsmedelsdatabas skulle kunna ge en betydligt bättre bild av vad vi faktiskt äter.

[Y62]

Jag lever hellre i okunnighet än att staten detaljskådar mina inköp och vanor. Sverige är ju inte Sovjet eller Nordkorea.

[chilisalsa]

http://taric.tullverket.se/taric/bin/tagSokNr.cgi?n=1701000000&d=20140318〈=SV&valuta=SEK&visa=normal&indents=0−=J&vhb=J#go

Observera att klassificering gäller enbart export och import. Allt som innehåller tillsatta sockerarter (t.ex ketchup) och som exporteras eller importerar räknas inte alls med i deras uträkning...

"

C. Konstgjord honung

Med konstgjord honung avses blandningar på basis av sackaros, druvsocker eller

invertsocker, vilka i allmänhet är aromatiserade eller färgade och beredda på så sätt att de

17:4

liknar naturlig honung. Blandningar av naturlig och konstgjord honung omfattas också av

detta nummer

"

Får dock inte säljas som honung eller blandning av honungar....
Var inte länge sedan man beslagtog några ton i Sverige som var deklarerat som blandning av honungar som visade sig bestå av fruktossirap (troligen HFCS då det är billigast) smaksatt med honungsarom i en jätterazzia i många EU-länder...

[Peter B]

 

http://taric.tullverket.se/taric/bin/tagSokNr.cgi?n=1701000000&d=20140318&lang=SV&valuta=SEK&visa=normal&indents=0&minus=J&vhb=J#go

 

Observera att klassificering gäller enbart export och import. Allt som innehåller tillsatta sockerarter (t.ex ketchup) och som exporteras eller importerar räknas inte alls med i deras uträkning...

 

 

 

För att återgå till allvaret. Jordbruksverket kör sin ekvation svensk produktion + import - export = konsumtion. Livsmedelsverket kör sina riksmatsundersökningar där mindre än hälften av det tillfrågade svarar och precis som i alla dylika enkätundersökningar underrapporterar kaloriintaget gravt.

 

 

 

Om det ligger till på detta vis är ju statistiken inte värd speciellt mycket....

 

Men i Mikaels mailsvar från Jordbruksverket fanns följande formulering:

"Beräkningen av konsumtionen för 1701 är relativt enkel, här tar vi hänsyn till handeln med produkter som innehåller socker (1701) i tex choklad och sockerkonfektyr.

 

Det strider ju delvis mot det som chilisalsa skrev.

 

Det här verkar vara en riktig djungel. 

[bullen344]

Jag tror verkligen inte att det är någon slags medveten komplott för att mörka något, utan snarare att det handlar om att det är svårt att mäta mängden tillsatt socker, samt att de använder samma mätmetod som förr i tiden för att få jämförbara data över tid.

 

 

Jag vet inte riktigt hur det fungerar, men är det inte så att livsmedelstillverkarna är tvungna att deklarera energiinnehåll på produkten? Köper man exempelvis en Snickers så står väl alltid energiinnehållet på förpackningen? Samma med ketchup, nudlar, kakor, ris etc. Jag har svårt att tänka mig att de skulle vilja göra detta ifall det inte fanns något slags tvång.

 

 

Och där räknas väl allt socker in under samma paraply. Det brukar ju stå "Kolhydrater: 16 g (varav socker 11 g)" eller något liknande.

 

 

Problemet är bara att även om man har tillgång till försäljningsstatistik för tusentals produkter, så finns det minst lika många sålda produkter som går under radarn.

 

Men egentligen är det en ganska överflödig diskussion. De officiella rekommendationerna säger ju redan att man ska undvika eller kraftigt minska raffinerade produkter med tillsatt socker. Vi vet redan att det är en dålig idé att dricka läsk och äta munkar. Problemet är ju egentligen inte att statistiken är ute och cyklar, utan snarare att folk inte bryr sig.

[chilisalsa]

Då är det tjänstemannen som tolkat fel....

1701 och 1702  är sockerarter i bulk som importeras eller exporteras.

1704 är Sockerkonfektyrer (godis) utom brun choklad (innehållande kakao)
Om dom räknar in 1704 i export,import vet dom iaf inte mängden sockerarter som importeras,exporteras

Bara att gå in på länken och kolla ;-)

[Peter B]

Jag tror verkligen inte att det är någon slags medveten komplott för att mörka något, utan snarare att det handlar om att det är svårt att mäta mängden tillsatt socker, samt att de använder samma mätmetod som förr i tiden för att få jämförbara data över tid.

 

 

Men egentligen är det en ganska överflödig diskussion. De officiella rekommendationerna säger ju redan att man ska undvika eller kraftigt minska raffinerade produkter med tillsatt socker. Vi vet redan att det är en dålig idé att dricka läsk och äta munkar. Problemet är ju egentligen inte att statistiken är ute och cyklar, utan snarare att folk inte bryr sig.

 

Nej...det är nog ingen som mörkar...men det presenteras en statistik som kan ge en felaktig bild av tillvaron...den verkar eventuellt också utnyttjas av "sockerlobbyn"

 

Bara för att det finns ett värre problem....så innebär det inte att diskussioner av mindre problem blir överflödiga...

 

...i och med att information spretar så mycket så tror jag faktiskt att folk inte riktigt förstår faran...att ca 10% av alla överviktiga blir diabetiker.. är ju egentligen fruktansvärt.

[Per Wikholm]

I dagsläget behöver tillverkarna enbart deklarera makronutrienterna kolhydrater, protein och fett. Någon skyldighet att deklarera sockerarter finns ännu inte men det kommer EU-krav på att detta ska göras fr o m nästa år.

 

Någon konspiration tror inte jag heller föreligger utan det handlar just om att Jordbruksverket arbetar på på samma sätt de alltid gjort. Däremot är det uppenbart att sockerlobbyn använder den felaktiga statistiken för att bagatellisera problemen med socker. Nyligen var livsmedelsindustrinsbranchorganisation med Agneta Dreber i spetsen ute i sockerdebatten och viftade med siffran om att sockerkonsumtionen legat still på 40 kr/person sedan 1950-talet.

 

För för 10-talet år sedan anmäldes t ex tv-reklam för Atkinsprodukter till dåvarande Marknadsetiska Rådet. Reklamen talade bl a om en sockerkonsumtion på ca 50 kg/svensk vilket Danisco Sugar ansåg var ett vilseledande påstående. Efter ett inhämtat expertutlåtande från professor Stephan Rössner fälldes/prickades reklaminslaget som otillbörligt då påståendet ansågs vara en grov överdrift av sockerkonsumtionen.

[Angua]

Att ta fram statistik för sånt här är inte helt enkelt. Nu har jag inte gjort det för livsmedel, men för personaluppföljning på en global koncern, vilket borde vara enklare. Men lätt är det inte, uppgifterna måste komma någonstans ifrån, vara pålitliga och kunna bearbetas. Det blir dyra system och körningar över nätter för att få fram siffror. Vill man se andra siffror behöver datasystemen byggas om. Inte billigt någonstans. Jag ser hellre att jordbruksverket lägger de resurserna på viktigare saker. Statistik får inte ner konsumtionen, där borde fokus vara. Trenden går ändå att se med dagens statistik även om den inte är exakt.

[Peter B]

Trenden går ändå att se med dagens statistik även om den inte är exakt.

Är inte problemet precis det motsatta att statistiken kan användas till att säga att trenden inte alls är på väg dit vi säger att den är...se Pers exempel ovan med Rössner...fast alla som levt i 50 år vet hur butikshyllorna ser ut idag och hur de såg ut för 40 år sedan.....det är ju faktiskt olyckligt att man kan använda (och gör det) statistiken till att sprida desinformation. 

[Angua]

Spelar det någon roll vad statistiken säger? Det går att ta fram siffror på längden och tvären tillstora kostnader och få lite olika resultat beroende på kvalite och omfattning på indata och vilka resultat man vill få fram och de kan användas i olika syften, precis som idag. Jag anser att det är pengar i sjön! Finns bättre saker att lägga dem på.

[chilisalsa]

Sen är innehållsdeklaration nåt som inte kommer in (rapporteras) utan avsett för konsument.
Finns ingen specifik kod för specifika (entydiga) produkter som är sammansatta vet man i stort ingenting.
För tillverkade blandade produkter (t.ex en färdigrätt) finns inga koder utan de hamnar i en slasktrattskod.
Och för "moderna" livsmedel är det väldigt ofta så.
De brukar hamna under "Diverse ätbara produkter". Där finns uppdelning beroende på om det är mer än motsvarande 70% sackaros, eller mindre än 60%. En produkt kan alltså ha 0-59% och få samma kod... konservburk med spaghetti och köttfärssås t.ex