Per Wikholm

Del 4 om resistent stärkelse - Det går inte lika bra med selleri!

Recommended Posts

Diskussionen om resistent stärkelse (RS) går vidare. LCHF är per definition svårt att förena med tillräcklig näring till våra tjocktarmsbakterier. Ovanjordsgrönsaker som selleri är inte tillräcklig ersättning för att ersätta varken traditionell paleolitisk kost eller neolitisk kost med betydligt högre intag av RS och lösliga fibrer.

 

http://www.lchf.se/Bloggar/Blogg/tabid/83/EntryId/10469/Resistent-starkelse-Nej-det-gar-inte-lika-bra-med-selleri.aspx

  • Gilla 5

Dela detta inlägg


Länk till inlägg
Dela på andra webbplatser

Jag ligger på ca 40 gr fibrer per dag... (via endast grönsaker).

Dela detta inlägg


Länk till inlägg
Dela på andra webbplatser

Diskussionen om resistent stärkelse (RS) går vidare. LCHF är per definition svårt att förena med tillräcklig näring till våra tjocktarmsbakterier. Ovanjordsgrönsaker som selleri är inte tillräcklig ersättning för att ersätta varken traditionell paleolitisk kost eller neolitisk kost med betydligt högre intag av RS och lösliga fibrer.

 

http://www.lchf.se/Bloggar/Blogg/tabid/83/EntryId/10469/Resistent-starkelse-Nej-det-gar-inte-lika-bra-med-selleri.aspx

Kort sammanfattat så säger du att strikt LCHF är förkastligt om man inte "supplementerar" med potatisvatten?

Dela detta inlägg


Länk till inlägg
Dela på andra webbplatser

Intressant att traditionella ketogena koster troligtvis inkluderade alger? För det ger mineralerna man ofta saknar om man äter mindre grönsaker, plus fibrerna verkar det som.

 

PS. Wahls ketogena diet är nog den bästa jag har sett.

  • Gilla 1

Dela detta inlägg


Länk till inlägg
Dela på andra webbplatser

Bra tips är att göra sallad (eller smoothie) av råriven rödbeta. Man kan blanda råriven morot och rödbeta och göra coleslaw. Om man äter dessa råa ger de inte samma blodsocker respons vad jag har läst.

  • Gilla 1

Dela detta inlägg


Länk till inlägg
Dela på andra webbplatser

Kort sammanfattat så säger du att strikt LCHF är förkastligt om man inte "supplementerar" med potatisvatten?

Tja, ungefär så men jag öppnar ju också i det tidigare inlägget (guiden) för alternativ som inuitvarianten att äta narvalshud eller den samiska varianten att äta innerbarken från tall för att göda tarmfloran. I detta inlägg får du också tips om alternativ (lösliga fibrer) som Wakame- och Nori-tång. Men en strikt LCHF-kost helt utan några supplement av RS eller lösliga fibrer (eller svårsmälta animalier som svål, bindväv m m) tror jag inte på sikt är bra för tarmhälsan och alla dess konsekvenser på leptin- och insulinkänslighet. Inget annat folkslag eller något annat däggdjur har ätit något som kan jämföras med LCHF i dess västerländska tappning.

  • Gilla 4

Dela detta inlägg


Länk till inlägg
Dela på andra webbplatser

Det beror väl på om du med LCHF menar fakir eller LCHF med normal mängd grönsaker?

Dela detta inlägg


Länk till inlägg
Dela på andra webbplatser

Jag ligger på ca 40 gr fibrer per dag... (via endast grönsaker).

 Men vilka sorts fibrer? Enligt min mening bör alla olösliga fibrer (cellulosa och ligning) räknas bort från kalkylen då de inte ger någon mat till tarmfloran utan kommer ut i andra änden i samma skick som de gick in i munnen.

 

Finska Fineli´s databas (http://www.fineli.fi/index.php?lang=sv)  är ett bra sätt att reda ut vad som är vad. Lösliga fibrer är nice, olösliga fibrer blir bara bajs.

  • Gilla 2

Dela detta inlägg


Länk till inlägg
Dela på andra webbplatser

 Men vilka sorts fibrer? Enligt min mening bör alla olösliga fibrer (cellulosa och ligning) räknas bort från kalkylen då de inte ger någon mat till tarmfloran utan kommer ut i andra änden i samma skick som de gick in i munnen.

 

Jag kan kolla. Jag kan tänka mig potatismjöl kan vara en lösning för vissa, men jag tror på "naturliga" lösningar. Ät grönsaker. Gärna råa och fermenterade. Har man problem med magen sedan tidigare så får man vara försiktig.

  • Gilla 3

Dela detta inlägg


Länk till inlägg
Dela på andra webbplatser

Jag kan kolla. Jag kan tänka mig potatismjöl kan vara en lösning för vissa, men jag tror på "naturliga" lösningar. Ät grönsaker. Gärna råa och fermenterade. Har man problem med magen sedan tidigare så får man vara försiktig.

 

På vilket sätt är inte potatismjöl naturligt? Råriven potatis i ett glas vatten... det är liksom inte samma sak som högprocessade margariner. Jag håller också med om att vi ska äta grönsaker såväl råa som fermenterade. Men det är oerhört svårt att få ihop detta med tillräcklig näring för tarmbakterierna på en strikt LCHF-kost med enbart ovanjordsgrönsaker utan tillskott av potatismjöl.

  • Gilla 1

Dela detta inlägg


Länk till inlägg
Dela på andra webbplatser

Tar jag 3-4 msk potatismjöl (t.ex. Lyckeby) riskerar jag alltså inte att komma över 20g kolhydrater? Vill gärna fortsätta köra strikt men om några msk kallt potatismjöl i vatten inte gör att jag kommer över 20g kh/dag så testar jag gärna!

  • Gilla 1

Dela detta inlägg


Länk till inlägg
Dela på andra webbplatser

Tar jag 3-4 msk potatismjöl (t.ex. Lyckeby) riskerar jag alltså inte att komma över 20g kolhydrater? Vill gärna fortsätta köra strikt men om några msk kallt potatismjöl i vatten inte gör att jag kommer över 20g kh/dag så testar jag gärna!

Stärkelsen i potatismjölet är till ca 98 % resistent och kan betraktas som fibrer. 4 msk potatismjöl ger knappt 1 gram blodsockerhöjande stärkelse.

  • Gilla 3

Dela detta inlägg


Länk till inlägg
Dela på andra webbplatser

Stärkelsen i potatismjölet är till ca 98 % resistent och kan betraktas som fibrer. 4 msk potatismjöl ger knappt 1 gram blodsockerhöjande stärkelse.

1 gram? Det är minst sagt försumbart! Har ett paket Lyckeby potatismjöl hemma som nu, efter att ha stått i skåpet bra länge, äntligen kommer att användas haha.

  • Gilla 2

Dela detta inlägg


Länk till inlägg
Dela på andra webbplatser

Mnjae.. nu är det inte riktigt sant.. det är resistent.. dvs det tar tid att bryta ner i magtarmkanalen till glukos.. det är på inget sätt onedbrytbart.. det tar bara längre tid!

 

Och det e klart.. dricker man potatismjöl fastande uppslammat i kallt vatten så lär det knappast ligga speciellt länge i magtarmkanalen.. där våra ensymer hinner verka under speciellt lång tid!

 

Däremot.. om man nu inte gillar kallt vatten med potatismjöl i så blir det på ett annat sätt.. ju längre tid i magen.. ju mer glukos och maltos bildas/frigörs.

 

Det är inte för inte som RS har lågt GI.. dvs det höjer blodsocker långsamt.. under lång tid.

 

Jag skulle nog snarare säga att det räcker inte med RS.. utan man behöver även selleri!

 

"Why Resistant Starch Is Probably Not Enough"

 

http://mrheisenbug.wordpress.com/2014/03/20/why-resistant-starch-is-probably-not-enough/

  • Gilla 2

Dela detta inlägg


Länk till inlägg
Dela på andra webbplatser

Läste också den artikeln Zepp.

 

Ett annat bra tips är att äta en råkost sallad gjord på blomkål och broccoli. Skär broccolin och blomkålen i små buketter. Massera in olivolja (plus kanske en skvätt sesamolja), krydda med lite balsamvinäger och salt.

  • Gilla 1

Dela detta inlägg


Länk till inlägg
Dela på andra webbplatser

Frågan är hur mycket rå potatis eller råa rotfrukter folk äter som inte äter LCHF. Eller kalla bönor. Känns inte så vanligt?

  • Gilla 4

Dela detta inlägg


Länk till inlägg
Dela på andra webbplatser

Så. Om man inte vill äta potatismjöl resten av sitt liv så är det bättre för hälsan att gå över till blandkost. Har jag uppfattat budskapet rätt?

  • Gilla 1

Dela detta inlägg


Länk till inlägg
Dela på andra webbplatser

Så. Om man inte vill äta potatismjöl resten av sitt liv så är det bättre för hälsan att gå över till blandkost. Har jag uppfattat budskapet rätt?

Då ser jag inte mycket annat val än att du blir tvungen att äta riktig mat.. typ råa grönsaker som tillbehör!!  :huh:  :wacko:

  • Gilla 2

Dela detta inlägg


Länk till inlägg
Dela på andra webbplatser

Ja, så måste det ju vara och det är ju vad tex Nikoley har gjort. GI med inslag av liberal lchf. Ris, bönor, potatis (alla kalla), och med mindre fett.

Dela detta inlägg


Länk till inlägg
Dela på andra webbplatser

Frågan är hur mycket rå potatis eller råa rotfrukter folk äter som inte äter LCHF. Eller kalla bönor. Känns inte så vanligt?

Fast kalla bönor är vanligt att folk äter i sallader.

Dela detta inlägg


Länk till inlägg
Dela på andra webbplatser

Frågan är hur mycket rå potatis eller råa rotfrukter folk äter som inte äter LCHF. Eller kalla bönor. Känns inte så vanligt?

Nej, medelsvenssom ska enligt en svensk studie få i sig ca 4 g RS per dag. Att jämföra med u-världen 30-40 g per dag som också motsvarar 3-4 g potatismjöl. Västvärlden äter för lite RS helt enkelt. Man måste inte äta kall stärkelse för att få i sig RS men om man samtidigt vill äta LC så är det nödvändigt.

Dela detta inlägg


Länk till inlägg
Dela på andra webbplatser

Mnjae.. nu är det inte riktigt sant.. det är resistent.. dvs det tar tid att bryta ner i magtarmkanalen till glukos.. det är på inget sätt onedbrytbart.. det tar bara längre tid!

 

Och det e klart.. dricker man potatismjöl fastande uppslammat i kallt vatten så lär det knappast ligga speciellt länge i magtarmkanalen.. där våra ensymer hinner verka under speciellt lång tid!

 

Däremot.. om man nu inte gillar kallt vatten med potatismjöl i så blir det på ett annat sätt.. ju längre tid i magen.. ju mer glukos och maltos bildas/frigörs.

 

Det är inte för inte som RS har lågt GI.. dvs det höjer blodsocker långsamt.. under lång tid.

 

Jag skulle nog snarare säga att det räcker inte med RS.. utan man behöver även selleri!

 

"Why Resistant Starch Is Probably Not Enough"

 

http://mrheisenbug.wordpress.com/2014/03/20/why-resistant-starch-is-probably-not-enough/

Nej, definitionen av RS är att det är stärkelsen som inte är blodsockerhöjande. Definitionen är fysiologisk och har sitt ursprung i att forskare på 80-talet till sin förvåning upptäcke små granulära partiklar i prover tagna i slutet på tunntarmen. Dessa identifierades (antagligen via det klassiska jod-testet) som stärkelse. Flera av de mätning av RS som finns i Free The Animals tabell är gjorda in vivo på människa (de märkta med A som metod) och fråga mig inte hur man fått etiskt tillstånd för sådana studier. Andra är gjorda in vitro med tillsatt amylas vid 37 grader under en viss tid som ska motsvara tiden från munn till tunntarmens slut.

 

Sedan finns det, precis som i fallet med GI-mätningar individuella skillnader. Vissa har fler amylasgener än andra, hur snabbt magtömmningen går varierar et c så den uppgivna mängden resistent stärkelse i ett visst livsmedel ska precis som ett GI-värde ses som ett medelvärde. Men om du vid en studie skulle mäta både RS och GI samtidigt så har definitionsmässigt (genomsnittligt) all resistent stärkelse GI-värdet noll. Den resterande stärkelsen som inte är resistent har ett GI-värde över noll.

  • Gilla 3

Dela detta inlägg


Länk till inlägg
Dela på andra webbplatser

Seriöst, borde vi inte kunna lägga ned denna diskussion om att RS visst är blodsockerhöjande. Det finns vetenskapliga studier av högsta kvalitét som visar på det rakt motsatta. Det finns tusentals anekdoter från LC- och paleobloggar som visar på det rakt motsatta. Det finns tiotals anekdoter från diabetiker och överviktiga här i Sverige som visar på det rakt motsatta. Fick precis denna rapport på LCHF.se bloggen från signaturen AnnW som går in i stark ketos när hon äter rå potatis och tillbaka till låg ketos när hon inte äter rå potatis (hon verkar befinna sig på en dator utan Å,Ä,Ö):

 

Ar det nagon mer an jag som far forhojd ketos av intag av ra potatis?
Jag provade i forrgar med 3 stora, skalade raa potatisar och alla de typiska keto-"tecknen" kom (antligen) tillbaka. Matte direkt samma eftermiddag efter maltiden och hade hogsta keto-fargen pa stickan. (Har endast urinstickor att mata med.) Matte sedan aven morgonen efter, och var da ocksa i stark ketos (nast starkaste fargen). Igar at jag som vanligt, utan nagra raa potatisar, och var imorse tillbaka i lag ketos som brukar vara fallet for mig....

  • Gilla 6

Dela detta inlägg


Länk till inlägg
Dela på andra webbplatser

Jag har kört med potatismjöl i tre veckor nu och har både lägre och stabilare blodsocker än tidigare. För mig räcker det med det, sedan får de som tvekar säga vad de vill.

  • Gilla 7

Dela detta inlägg


Länk till inlägg
Dela på andra webbplatser

Seriöst, borde vi inte kunna lägga ned denna diskussion om att RS visst är blodsockerhöjande. Det finns vetenskapliga studier av högsta kvalitét som visar på det rakt motsatta. Det finns tusentals anekdoter från LC- och paleobloggar som visar på det rakt motsatta. Det finns tiotals anekdoter från diabetiker och överviktiga här i Sverige som visar på det rakt motsatta.

Jag tycker att det är ganska viktigt att se en diskussion runt detta...eftersom om det du presenterar stämmer...så har strikt/fakir LCHF allvarliga nackdelar (som man hittills normalt har ätit den).

 

Och dessa allvarliga nackdelar har tidigare inte presenterats speciellt tydligt...strikt/fakir beskrivs ofta som något önskvärt i stora mängder LCHF litteratur om man vill gå ner mycket i vikt eller kontrollera sitt blodsocker.

  • Gilla 5

Dela detta inlägg


Länk till inlägg
Dela på andra webbplatser

Nej, medelsvenssom ska enligt en svensk studie få i sig ca 4 g RS per dag. Att jämföra med u-världen 30-40 g per dag som också motsvarar 3-4 g potatismjöl. Västvärlden äter för lite RS helt enkelt. Man måste inte äta kall stärkelse för att få i sig RS men om man samtidigt vill äta LC så är det nödvändigt.

Som utomstående observatör dyker följande fråga upp hos mig. Låt oss ta potatis som ett exempel. Du nämner att kall potatis innehåller mer RS än nykokt varm potatis. När omvandlas stärkelsen i potatisen från blodsockerhöjande till RS? Alltså vid vilken temperatur?

 

Det jag vill komma till är att även värmd tillagad potatis (som 99% av potatisätarna äter) vanligtvis hinner svalna till kroppstemperatur innan den hinner spjälkas. Borde inte mer av stärkelsen hinna bli resistent när potatisen svalnar, eller är det något speciellt som händer vid kylskåpstemperaturer?

Och om så är fallet låter det skumt eftersom potatisen ju ändå blir uppvärmd till kroppstemperatur inom loppet av någon minut inne i magsäcken.

 

Du kanske inte har alla svar, men det skulle vara intressant med en tolkning på detta.

  • Gilla 1

Dela detta inlägg


Länk till inlägg
Dela på andra webbplatser

Spjälkas inte maten i munnen? Oftast äter man ju potatisen väldigt varm, om man kan, direkt från kastrullen eller grillen (undantaget är dessa lunchrestauranger där man får ljummen, trist potatis). Här ska den väl komma i kall i munnen? Sen på väg "nedåt" måste den väl anta kroppens temp.

Dela detta inlägg


Länk till inlägg
Dela på andra webbplatser

 

 

Kanske en löjlig fråga. Om jag tar en varm kopp kaffe/varm soppa eller liknande precis innan/efter jag tagit potatisstärkelse, kan de ha en negativ effekt då? Om nu stärkelsen blir uppvärmd i magen lixom.... :)

 

Edit: såg att MikaelEdebro hade ställt en liknande fråga...

  • Gilla 1

Dela detta inlägg


Länk till inlägg
Dela på andra webbplatser

Nej, definitionen av RS är att det är stärkelsen som inte är blodsockerhöjande. Definitionen är fysiologisk och har sitt ursprung i att forskare på 80-talet till sin förvåning upptäcke små granulära partiklar i prover tagna i slutet på tunntarmen. Dessa identifierades (antagligen via det klassiska jod-testet) som stärkelse. Flera av de mätning av RS som finns i Free The Animals tabell är gjorda in vivo på människa (de märkta med A som metod) och fråga mig inte hur man fått etiskt tillstånd för sådana studier. Andra är gjorda in vitro med tillsatt amylas vid 37 grader under en viss tid som ska motsvara tiden från munn till tunntarmens slut.

 

Sedan finns det, precis som i fallet med GI-mätningar individuella skillnader. Vissa har fler amylasgener än andra, hur snabbt magtömmningen går varierar et c så den uppgivna mängden resistent stärkelse i ett visst livsmedel ska precis som ett GI-värde ses som ett medelvärde. Men om du vid en studie skulle mäta både RS och GI samtidigt så har definitionsmässigt (genomsnittligt) all resistent stärkelse GI-värdet noll. Den resterande stärkelsen som inte är resistent har ett GI-värde över noll.

Då får du nog vara så god att visa mig någon sådan god studie.. för de jag hittar säger att vi kan bryta ner Amylose i munnen/magen/tunntarmen.. men att det tar avsevärd tid!

 

Grejen är fortfarande att vi inte har några större problem med detta.. men man kan trixa och ta sina stärkelsekorn med hjälp av kallt vatten, fastande.. då försvårar man amylasets jobb.. iomed det bara kommer åt stärkelsen på utsidan av stärkelsekornet.. men det på utsidan bryts ner oavsett!

 

Sen så läser jag att in vitro så tar det tre timmar.. att spjälka cirka 70% av potatisstärkelsen till monosakarider?

 

Grejen är väl snarare att dricker man potatismjöl i kallt vatten.. fastande.. så blir det inte liggande i magen/tunntarmen.. i tre timmar.. men hur Paleo/vettigt/normalt verkar det på en skala?

 

Du får nog skilja på annan RS med proteinskal?

 

Men som sagt vad.. jag är inte bange för att lära nytt.. om det finns fog för detta.. hitintills har jag inte hittat något som helst fog.. mest att det är en gammal välkänd huskur för att återställa en raserad tarmflora.. bra nog.. inget nytt.. gammalt husmorsknep!

 

Oså på det.. det jag mest hittar är RS3 och möss som fått butyrat oralt.. verkar funka lika bra.. sista ordet är nog inte sagt ännu?

 

Sen som lök på laxen.. så handlar det om potatissort.. ju mer Amylopektin.. ju snabbare bryter vi ner stärkelsekornen.

Dela detta inlägg


Länk till inlägg
Dela på andra webbplatser

Då ser jag inte mycket annat val än att du blir tvungen att äta riktig mat.. typ råa grönsaker som tillbehör!!  :huh:  :wacko:

Aj då! ;)

  • Gilla 1

Dela detta inlägg


Länk till inlägg
Dela på andra webbplatser

Som utomstående observatör dyker följande fråga upp hos mig. Låt oss ta potatis som ett exempel. Du nämner att kall potatis innehåller mer RS än nykokt varm potatis. När omvandlas stärkelsen i potatisen från blodsockerhöjande till RS? Alltså vid vilken temperatur?

 

Det jag vill komma till är att även värmd tillagad potatis (som 99% av potatisätarna äter) vanligtvis hinner svalna till kroppstemperatur innan den hinner spjälkas. Borde inte mer av stärkelsen hinna bli resistent när potatisen svalnar, eller är det något speciellt som händer vid kylskåpstemperaturer?

Och om så är fallet låter det skumt eftersom potatisen ju ändå blir uppvärmd till kroppstemperatur inom loppet av någon minut inne i magsäcken.

 

Du kanske inte har alla svar, men det skulle vara intressant med en tolkning på detta.

Först av allt - kokad och kyld potatis återgår bara till ca 20-25 % till resistent stärkelse. Resten är blodsockerhöjande stärkelse. För den som vill undvika blodsockerhöjande effekter är således rå potatis eller potatismjöl av rå potatis att föredra. Det finns inte så många riktigt bra mätningar av RS i livsmedel. Det finns massa anekdoter om att kyla, värma upp, kyla igen etc skulle kunna öka andelen RS ytterligare men jag har inte sett någon bra data på det eller någon viss temperatur (kyla) där detta inträffar.

Dela detta inlägg


Länk till inlägg
Dela på andra webbplatser

Det jag reagerar lite mot i den här diskussionen är att man antar att LCHF per definition är en fiberfattig kost. Jag tycker att de flesta här på forumet äter rikligt med grönsaker. Själv äter jag ketogen kost men det blir i genomsnitt ca 40 gr fibrer per dag och ca 15 gr stärkelse. Jag har ju egentligen aldrig tyckt att fakir eller extremt kolhydratsfattig kost är bra, dels för tarmfloran och dels för risken med näringsbrister, men det är baserad på egen erfarenhet och andra kanske har andra erfarenheter.

 

Annars finns det ju bra saker att lära av diskussionen kring RS, grönsaksfibrer och tarmflora. Prova och ät mer råkost, gärna i form av rotfrukter som rödbeta eller morot. Variera vilka grönsaker du äter, ta lite från svavelrika gruppen, lite färgade grönsaker och lite bladgröna grönsaker. Och att alger inte är så dumt.

 

Dessutom verkar detta vara ett "problem" för alla oavsett kost, dvs inte något LCHF specifikt.
 

  • Gilla 4

Dela detta inlägg


Länk till inlägg
Dela på andra webbplatser

Då får du nog vara så god att visa mig någon sådan god studie.. för de jag hittar säger att vi kan bryta ner Amylose i munnen/magen/tunntarmen.. men att det tar avsevärd tid!

 

Grejen är fortfarande att vi inte har några större problem med detta.. men man kan trixa och ta sina stärkelsekorn med hjälp av kallt vatten, fastande.. då försvårar man amylasets jobb.. iomed det bara kommer åt stärkelsen på utsidan av stärkelsekornet.. men det på utsidan bryts ner oavsett!

 

Sen så läser jag att in vitro så tar det tre timmar.. att spjälka cirka 70% av potatisstärkelsen till monosakarider?

 

Grejen är väl snarare att dricker man potatismjöl i kallt vatten.. fastande.. så blir det inte liggande i magen/tunntarmen.. i tre timmar.. men hur Paleo/vettigt/normalt verkar det på en skala?

 

Du får nog skilja på annan RS med proteinskal?

 

Men som sagt vad.. jag är inte bange för att lära nytt.. om det finns fog för detta.. hitintills har jag inte hittat något som helst fog.. mest att det är en gammal välkänd huskur för att återställa en raserad tarmflora.. bra nog.. inget nytt.. gammalt husmorsknep!

 

Oså på det.. det jag mest hittar är RS3 och möss som fått butyrat oralt.. verkar funka lika bra.. sista ordet är nog inte sagt ännu?

 

Sen som lök på laxen.. så handlar det om potatissort.. ju mer Amylopektin.. ju snabbare bryter vi ner stärkelsekornen.

Ursäkta att jag kanske inte förstår vad det egentligen är du frågar om. Sätten att mäta resistent stärkelse handlar inte enbart om just potatismjöl eller potatis i kallt vatten. Det är generella metoder för att mäta RS i en rad olika livsmedel som bröd, spannmål, baljväxter, nötter rotfrukter med mera. Här är listan över dessa mätningar:

 

http://freetheanimal.com/wp-content/uploads/2013/08/Resistant-Starch-in-Foods.pdf

 

De värden som i den fjärde kolumnen är markerad med A är uppmätta in vivo, i levande människor (stomiopererade eller genom slang upp till tunntarmens mynning ut till tjocktarmen:

 

A – In vivo (ileostomy or intubation in living human)

 

Det är mätvärden på mur mycket av stärkelsen som klarat passagen ner till tjocktarmen in real life, oavsett alla tänkbara spekulationer!

Dela detta inlägg


Länk till inlägg
Dela på andra webbplatser

En lite kul grej är att maken som alltid tyckt grönsaker är kaninföda gick med på att testa en shot med potatismjöl i kväll tillsammans med mej. Jag tror att han skulle må bra av det om han går med på det i längden och förmodligen blir jag uppblåst i kort perspektiv, men vi får se

  • Gilla 2

Dela detta inlägg


Länk till inlägg
Dela på andra webbplatser

Kanske en löjlig fråga. Om jag tar en varm kopp kaffe/varm soppa eller liknande precis innan/efter jag tagit potatisstärkelse, kan de ha en negativ effekt då? Om nu stärkelsen blir uppvärmd i magen lixom.... :)

 

Edit: såg att MikaelEdebro hade ställt en liknande fråga...

Potatisstärkelse börjar inte gelatinsera (övergå till icke-resistent stärkelse) föränn vid temperaturer närmare 60 grader. Det är mycket möjligt att kaffet i din kopp kanske är närmare 60 grader men du tar inte en stor klunk av så hett kaffe om du inte vill besöka akuten med brännskador i munnen. Istället sippar du på det och drar in luft för att svalna av det i munnen. När det väl når din mage så kommer det inta att vara särskilt mycket varmare än din kroppstemperatur på 37 grader.

  • Gilla 5

Dela detta inlägg


Länk till inlägg
Dela på andra webbplatser

Ursäkta att jag kanske inte förstår vad det egentligen är du frågar om. Sätten att mäta resistent stärkelse handlar inte enbart om just potatismjöl eller potatis i kallt vatten. Det är generella metoder för att mäta RS i en rad olika livsmedel som bröd, spannmål, baljväxter, nötter rotfrukter med mera. Här är listan över dessa mätningar:

 

http://freetheanimal.com/wp-content/uploads/2013/08/Resistant-Starch-in-Foods.pdf

 

De värden som i den fjärde kolumnen är markerad med A är uppmätta in vivo, i levande människor (stomiopererade eller genom slang upp till tunntarmens mynning ut till tjocktarmen:

 

A – In vivo (ileostomy or intubation in living human)

 

Det är mätvärden på mur mycket av stärkelsen som klarat passagen ner till tjocktarmen in real life, oavsett alla tänkbara spekulationer!

Kanske inte så klart att förstå vad jag frågar om.. då jag inte frågar om så mycket utan främst ifrågasätter själva hypen med RS!

 

Vad jag begriper så är det inget som helst nytt eller så.. det är de gamla fibergrejerna.. dvs även de gav olika resultat.. men det var olika sorters RS och andra lösliga fibrer som gav resultat.. således inget nytt under solen!

 

För du har säkert liksom jag läst de gamla fiberstudierna.. de skilde inte särskildt mycket på olika fibrer/RS/Inulin.. osv.

 

Och ja.. det är skillnad på in vivo/vitro.. det säger studier på olika sorters RS oxå.. men ingen påstår att vi inte kan bryta ner stärkelsekorn.. men de visar att det tar tid.. varvid de menar att de är lågt GI.. speciellt i kombo med annan föda/normal kost/tillsatt RSi kosten!

 

Vi kan vara helt överens om att potatismjöl uppslammat i kallt vatten och som dricks fastande är ett specialfall.. då försvårar vi amylasets verkan, då lär väldigt lite brytas ner till monosakarider!

 

Såå min slutsats blir fortfarande.. det räcker inte med RS.. utan man behöver oxå selleri.. om inte annat så för tarmens flora och fauna!

 

Butyrat, Propionat och Acetat är en annan historia.. och kan fås från andra källor.. har sina fördelar vad jag förstår.. och rätt olika funktion.. beroende på hur det administreras!

 

Som sagt vad.. det finns rätt gott om musstudier som fått Butyrat oralt!

  • Gilla 1

Dela detta inlägg


Länk till inlägg
Dela på andra webbplatser

Butyrat, Propionat och Acetat är en annan historia.. och kan fås från andra källor.. har sina fördelar vad jag förstår.. och rätt olika funktion.. beroende på hur det administreras!

 

Vad menar du med andra källor? Tex omvandlig av fibrer från grönsaker? I sådana fall, är det viktigt att fibrerna är vattenlösliga?

Dela detta inlägg


Länk till inlägg
Dela på andra webbplatser

Kanske inte så klart att förstå vad jag frågar om.. då jag inte frågar om så mycket utan främst ifrågasätter själva hypen med RS!

 

Vad jag begriper så är det inget som helst nytt eller så.. det är de gamla fibergrejerna.. dvs även de gav olika resultat.. men det var olika sorters RS och andra lösliga fibrer som gav resultat.. således inget nytt under solen!

 

För du har säkert liksom jag läst de gamla fiberstudierna.. de skilde inte särskildt mycket på olika fibrer/RS/Inulin.. osv.

 

Och ja.. det är skillnad på in vivo/vitro.. det säger studier på olika sorters RS oxå.. men ingen påstår att vi inte kan bryta ner stärkelsekorn.. men de visar att det tar tid.. varvid de menar att de är lågt GI.. speciellt i kombo med annan föda/normal kost/tillsatt RSi kosten!

 

Vi kan vara helt överens om att potatismjöl uppslammat i kallt vatten och som dricks fastande är ett specialfall.. då försvårar vi amylasets verkan, då lär väldigt lite brytas ner till monosakarider!

 

Såå min slutsats blir fortfarande.. det räcker inte med RS.. utan man behöver oxå selleri.. om inte annat så för tarmens flora och fauna!

 

Butyrat, Propionat och Acetat är en annan historia.. och kan fås från andra källor.. har sina fördelar vad jag förstår.. och rätt olika funktion.. beroende på hur det administreras!

 

Som sagt vad.. det finns rätt gott om musstudier som fått Butyrat oralt!

Eeeeh?!?! Nej, mitt inlägg hadlade inte om att man ska sluta äta selleri, utan om att ovanjordsgrönsaker (som selleri är ett exempel på), varken innehåller RS eller lösliga fibrer i tillräcklig mängd för att ge tarmbakterierna tillräckligt med näring för att få den eftersträvade effekten på smörsyreproduktionen och andra SCFA. Jag älskar selleri men jag tror mig inte om att mäkta med att äta 3-4 kg per dag vilket är den storleksordning vi talar om.

Dela detta inlägg


Länk till inlägg
Dela på andra webbplatser

Butyrate = Smörsyra = en SCFA!

 

Propionate  är oxå en SCFA eller salter av detta!

 

Acetat är salter eller estrar av ättiksyra!

 

Butyrate finns i mejerier.. propionate och acetat är finns vad jag förstår främst i nedbrytningsprodukter av bakterier.. tex i fermenterad/jäst mat.

 

Sen så bildas de alla i tarmen.. av olika lösliga fibrer, RS, brosk, senor.. diverse!

 

Grejen är.. att butyrat bildat i Colon mest verkar föda tarmepitelet, Acetatet omvandlas till Butyrat av andra bakterier, ocg Propionate är det som främst tas upp i blodet.

 

Skillnad blir det om Butyrate ges oralt.. ses främst i musstudier.. då tas det upp i tarmarna innan Colon.

  • Gilla 1

Dela detta inlägg


Länk till inlägg
Dela på andra webbplatser

Här är en sådan typisk studie.. på möss.. finns hur många som helst!!

 

 

"Short-chain fatty acids (SCFAs) are produced by microbiota in the colon and the distal small intestine from resistant starch, dietary fiber, and other low-digestible polysaccharides in a fermentation process [1]. Acetate, propionate, and butyrate are the predominant SCFAs in the gut lumen in humans and rodents, and are present at high mM levels [2]. Once produced, SCFAs are readily absorbed by colonocytes. Butyrate is largely utilized by the colonic epithelium as an energy source, and propionate is primarily utilized by the liver, whereas a significant amount of acetate enters systemic circulation and reaches peripheral tissues. In addition to acting as energy sources, SCFAs are also signaling molecules. The G protein-coupled receptors Free fatty acid receptor 2 (FFAR2, GPR43) and FFAR3 (GPR41) have been identified as endogenous receptors for SCFAs. Acetate preferentially activates FFAR2 in vitro; propionate displays similar agonism on FFAR2 and FFAR3; and butyrate preferentially activates FFAR3.

 

It is well established that supplementing resistant starch and dietary fibers in diet, which raises intestinal and circulating SCFAs, confers metabolic benefits in humans. In rodent models of genetic or diet-induced obesity, supplementation of butyrate in diet [5] and oral administration of acetate [6] was shown to suppress weight gain independent of food intake suppression. "

 

http://www.plosone.org/article/info%3Adoi%2F10.1371%2Fjournal.pone.0035240#pone-0035240-g006

 

Bla bla bla.. finns hur mycket som helst.. fibrer är bra, speciellt lösliga fibrer.. annars kan man äta Butyrate, Propionate och Acetat.. det verkar oxå vara bra!

 

"Propionate May Mediate the Hypocholesterolemic Effects of Certain Soluble Plant Fibers in Cholesterol-Fed Rats"

 

http://scholar.google.se/scholar?start=10&q=propionate+in+food&hl=sv&as_sdt=0,5&as_vis=1

 

Bla bla bla.. den som vill läsa har hur mycket som helst att göra!

 

"

Dela detta inlägg


Länk till inlägg
Dela på andra webbplatser

Potatisstärkelse börjar inte gelatinsera (övergå till icke-resistent stärkelse) föränn vid temperaturer närmare 60 grader. Det är mycket möjligt att kaffet i din kopp kanske är närmare 60 grader men du tar inte en stor klunk av så hett kaffe om du inte vill besöka akuten med brännskador i munnen. Istället sippar du på det och drar in luft för att svalna av det i munnen. När det väl når din mage så kommer det inta att vara särskilt mycket varmare än din kroppstemperatur på 37 grader.

 

tackar för svaret! :) En annan fråga. När det gäller RS i tex tång, så går man miste om RS vid uppvärmning precis som med potatis va? Tänkte om man kunde toppa sin (varma) buljong med de....men de funkar att knapra på torkad med :)

Dela detta inlägg


Länk till inlägg
Dela på andra webbplatser

Gissar att tång (torkad) är mycket lätt? Man behöver nog mumsa en hel del av det då.

Läste nån annanstans att endast japaner kan tillgodogöra sig näringen i tång (detta sker väl i tunntarmen och har väl då inget med rs att göra). Det hade nåt med enzymer i tarmen att göra, enligt uppgift.

Dela detta inlägg


Länk till inlägg
Dela på andra webbplatser

tackar för svaret! :) En annan fråga. När det gäller RS i tex tång, så går man miste om RS vid uppvärmning precis som med potatis va? Tänkte om man kunde toppa sin (varma) buljong med de....men de funkar att knapra på torkad med :)

Tången har inte någon resistent stärkselse däremot mycket lösliga fibrer. Vet inte om kokning påverkar tången. Det finns en del lösliga fibrer som påverkas av kokning, t ex polyfruktaner i morot som vid kokning kan brytas ned till fritt fruktos (därför smakar kokta morötter mycket sötare).

Dela detta inlägg


Länk till inlägg
Dela på andra webbplatser

Gissar att tång (torkad) är mycket lätt? Man behöver nog mumsa en hel del av det då.

Läste nån annanstans att endast japaner kan tillgodogöra sig näringen i tång (detta sker väl i tunntarmen och har väl då inget med rs att göra). Det hade nåt med enzymer i tarmen att göra, enligt uppgift.

Låter bra för oss icke-japaner att alla lösliga fibrer i tången passerar hela vägen ned till tjocktarmen och kan göda tarmfloran där.

Dela detta inlägg


Länk till inlägg
Dela på andra webbplatser

Läste nån annanstans att endast japaner kan tillgodogöra sig näringen i tång (detta sker väl i tunntarmen och har väl då inget med rs att göra). Det hade nåt med enzymer i tarmen att göra, enligt uppgift.

 

Har du någon länk eller annan källa till det?

Dela detta inlägg


Länk till inlägg
Dela på andra webbplatser

Låter bra för oss icke-japaner att alla lösliga fibrer i tången passerar hela vägen ned till tjocktarmen och kan göda tarmfloran där.

 

ah! tack, fick den uppfattningen när jag läste ditt blogginlägg, men såg att det bara gällde, som sagt, lösliga fibrer.

Dela detta inlägg


Länk till inlägg
Dela på andra webbplatser

Nej, kommer inte ihåg var jag läste det där med japaner och tång... Så jag vet inte sanningshalten i det. Kan bara tänka mig att folk som levt mycket av det havet ger har anpassat sina kroppar efter det.

Dela detta inlägg


Länk till inlägg
Dela på andra webbplatser

Nu har jag ätit potatismjöl i knappt en vecka. Jag sover i princip bara varannan natt! Vet inte om det är en effekt av rs eller bara något som kommit av sig själv.

Dessutom gjorde jag ett tämligen korkat experiment. Jag blev kaxig och åt en liten bit sockerkaka med frosting. Jag vet, mängder med socker och på fastande mage. Men jag tänkte att kanske går det. Det gjorde det inte, fick ett blodsockerfall som nästan golvade mig. Ett riktigt gammalt hederligt blodsockerfall. Så inga sockerkakor mera, rs är ingen magi som gör att blodsockret är lägre oavsett vad man stoppar i mun.

  • Gilla 2

Dela detta inlägg


Länk till inlägg
Dela på andra webbplatser

Helt galen tanke: syrad potatis. Måste väl bli det ultimata för tarmbakterierna! 

Någon som testat?

  • Gilla 1

Dela detta inlägg


Länk till inlägg
Dela på andra webbplatser

Jag har letat hur mycket resisten stärkelse det finns i rå morot men inte hittat någon data på det. Finns det något sätt att räkna ut det?

  • Gilla 1

Dela detta inlägg


Länk till inlägg
Dela på andra webbplatser

Join the conversation

You can post now and register later. If you have an account, sign in now to post with your account.
Note: Your post will require moderator approval before it will be visible.

Gäst
Svara i detta ämne...

×   Du har klistrat in innehåll med formatering.   Ta bort formatering

  Only 75 emoji are allowed.

×   Din länk har automatiskt bäddats in.   Visa som länk istället

×   Your previous content has been restored.   Clear editor

×   You cannot paste images directly. Upload or insert images from URL.