Jump to content

Hur märker man hur mycket kolhydrater man "tål"?


StinasKompis
 Share

Recommended Posts

Min mage protesterar högljutt, och då menar jag verkligen högt, den stör ut radio, TV och samtal i rummet. dagen efter har jag abonemang på toaletten :( Efter detta skräckscenario kommer ledvärken, dock så påverkar det inte de som befinner sig i min närhet nämnvärt, i jämförelse med tidigare symtom från magen... ;)

  • Like 3
Link to comment
Share on other sites

Äter jag för mycket kolhydrater märker jag att jag blir småsugen, känner ingen mättnad när jag borde, utan vill bara fortsätta äta, äta och äta och då helst något med just kolhydrater.

Ofta sägs det ju att man ska skilja mellan sug och hunger genom att tänka sig att man ska äta ägg. Vill man ha ägg, är man hungrig. Min kropp (eller snarare hjärnan) säger vid såna tillfällen: Kom inte med nåt ägg! Det värsta är att denna effekt kan hålla i sig i flera dagar.

För mig funkar runt 20g/dag bra, men inte mer än 5-6 g per tillfälle. 

Jag mäter ju inte blodsocker, så jag vet inte hur den egentligen påverkas.

  • Like 2
Link to comment
Share on other sites

Jo mendet är klartatt man är konstant hungrig med kolisar i kosten. Men så "lågt" harjag inte sjunkit så jag får blodsockerfall för jag blir Hulken då

 

Det förstår jag inte... Varför skulle man vara konstant hungrig med kolisat i kosten?

 

Däremot kan jag känna igen mig i det där med att bli Hulken när blodsockret blir för lågt. Att slippa bli det är en av de stora fördelarna med att äta lågkolhydratkost för mig.

  • Like 1
Link to comment
Share on other sites

Det förstår jag inte... Varför skulle man vara konstant hungrig med kolisat i kosten?Däremot kan jag känna igen mig i det där med att bli Hulken när blodsockret blir för lågt. Att slippa bli det är en av de stora fördelarna med att äta lågkolhydratkost för mig.

I mitt förra liv hade jag alltid ögat på klockan för att inte bli hungrig. Jag kunde riva byggnader med tänderna om blodsockret föll för lågt.

Min man är väldigt lite känslig, men han gjorde en intressant notering för några veckor sedan då han "torskade" på en portion stripes till en loecarbburgare. Han har nästan aldrig problem med hunger -det är jag som matar honom med bra saker i hyfsad mängd. Han kör pf varje dag tills jag kommer hem från jobbet, typ.

Men efter den lunchen grävde han i kylskåpet hela efermiddagen och konstaterade själv att det måste vara potatisen

  • Like 2
Link to comment
Share on other sites

På den "hungriga" tiden före LCHF var jag inne på det här med att blodsockret kunde bli för lågt. Pratade med en läkare om det, blodsockret mättes och det konstaterades att jag i alla fall inte hade problem med blodsockret. Hm, nähä? Då skaffade jag en egen mätare och mätte några gånger vid såna där tillfällen en timme efter havregrynsgröten, då jag kunde bli helt svimfärdig, kallsvettig och yr... men mätningarna visade alltid hyfsat "normala" nivåer runt 5. Det var synd att jag inte begrep att jag borde mätit oftare - före, efter, en stund efter osv efter maten för att se hur högt nivån var innan det sjönk. Jag tror att jag reagerade på att det sjönk för snabbt, snarare än att det sjönk till (och/eller från?) sjukliga nivåer. 

 

För någon vars blodsockerreglering och hungerreglering fungerar låter det jättemärkligt, jag vet. Man kan inte föreställa sig det. Men så kan det vara för de där systemen kommit i olag. Och då åt jag ändå inte så annorlunda än nu i princip: jag åt sällan godis, nästan aldrig färdigmat, lagade själv maten från grunden, mycket grönt och mängder med frukt osv, men ytterst fettsnålt (typ max 1 tsk olja/måltid, skar bort fettet från kött osv) och nära 80% av energin kom från kolhydrater.

Oj, så nyttigt jag åt! (Trodde jag!) Gör så i tio år och du ska få se....

 

Då går du proppmätt från bordet, medan din hjärna redan talar om för dig att du nog måste kolla om det finns mat för nästa tillfälle....och är du inte säker om du kan få något i dig inom de närmaste timmarna, är det bäst att äta något "för säkerhets skull"... och om jag ändå blev utan mat vid något tillfälle var jag inte rolig att ha att göra med för min omgivning..sur och grinig... Och blev jag för hungrig hjälpte det knappt att äta ens en gång, Hungerkänslan satt i länge efteråt...

  • Like 2
Link to comment
Share on other sites

Join the conversation

You can post now and register later. If you have an account, sign in now to post with your account.
Note: Your post will require moderator approval before it will be visible.

Guest
Reply to this topic...

×   Pasted as rich text.   Paste as plain text instead

  Only 75 emoji are allowed.

×   Your link has been automatically embedded.   Display as a link instead

×   Your previous content has been restored.   Clear editor

×   You cannot paste images directly. Upload or insert images from URL.

 Share

×
×
  • Create New...