nabe

Dagbok om mat och mående

Recommended Posts

Jag har bestämt mig för att köpa en våg. Har inte vägt mig på över 10år. Var väl ungefär då jag slutade väga mig för att jag visste att jag tappat kontrollen över ätandet och vågade alltså inte längre ställa mig på vågen. Kommer väga mig varannan vecka, tänker jag. Läskigt men nödvändigt i ytterligare ett steg till bättre kontroll över min hälsa/vikt.

Dela detta inlägg


Länk till inlägg
Dela på andra webbplatser

Helgen gick bra. Den värsta prövingen eftersom det jämt dukas upp chips, godisskålar, äts glass osv, här hemma. Vattnas lite i munnen när man har det direkt under näsan men inte mer än så. För några månader sedan var jag tvungen att lämna rummet och tyckte synd om mig själv. Nu sitter jag mest och blir ledsam över att mina kära äter "giftet". Skriker mig hes förgäves, mannen och barnen tänker inte ändra på sig. En liten förbättring är minskat läskdrickande. Alltid något.

 

Har inte köpt någon våg än. Avvaktar med det ett tag. Kan bli så att jag kommer lägga för mycket fokus på kilona om jag väger mig. Däremot känns det som nödvändigt sedan, när jag är normalviktig och måste ha koll så att vikten inte skenar iväg uppåt igen. 

Dela detta inlägg


Länk till inlägg
Dela på andra webbplatser

Helgen gick bra. Den värsta prövingen eftersom det jämt dukas upp chips, godisskålar, äts glass osv, här hemma. Vattnas lite i munnen när man har det direkt under näsan men inte mer än så. För några månader sedan var jag tvungen att lämna rummet och tyckte synd om mig själv. Nu sitter jag mest och blir ledsam över att mina kära äter "giftet". Skriker mig hes förgäves, mannen och barnen tänker inte ändra på sig. En liten förbättring är minskat läskdrickande. Alltid något.

 

Har inte köpt någon våg än. Avvaktar med det ett tag. Kan bli så att jag kommer lägga för mycket fokus på kilona om jag väger mig. Däremot känns det som nödvändigt sedan, när jag är normalviktig och måste ha koll så att vikten inte skenar iväg uppåt igen. 

Även om dina nära kanske inte har övervikt så borde de tänka på hur de ser ut inuti med sån där skit...

Hoppas att det inte finns sjukdomar i släkten för det finns ingenting så lättärvt som defekter och med överkonsumtion av socker bäddar man för att de får fäste

  • Gilla 1

Dela detta inlägg


Länk till inlägg
Dela på andra webbplatser

Vill bara berätta vad som funkar för mig :) Jag har ett stört ätbeteende och sockerberoende i "bakfickan", har bantat sedan jag var tonåring och vägt 130 kg som mest - en rätt förstörd kropp med andra ord och på det 15 år av svår psykisk sjukdom, hypotyreos mm.

 

Jag vill säga att du är enormt duktig som inte ger upp utan jobbar på trots att du har familjens skräpmat runt dig. Starkt gjort :)

 

Skillnaden nu mot förr då jag försökt mig på LCHF (första gången 2005) så är att jag hela tiden försöker fokusera på hälsan, att äta mat som min kropp får alla näringsämnen, vitaminer och mineraler av. Jo, jag vill gå ner i vikt också (väger ca 110 kg idag), men jag har lovat mig själv att aldrig fokusera bara på vikten. Jag är övertygad om att den dagen min kropp inte är stressad på något sätt, att när jag lugn och trygg med mitt sätt att äta, så går jag ner i vikt också. Jag går ju ner i vikt, men det är i perioder och mycket upp och ner.

 

Jag har ätit LCHF sedan februari -14. I början åt jag liknande som dig, en till två måltider om dagen och så småätande då suget satte in. Det funkade inte för mig. När jag i maj började äta tre lagade mål mat om dagen, försvann mitt sockersug. Jag behövde inte detta småplockande längre, för min kropp var mätt och väldigt nöjd. Att människor i min närhet käkade sötsaker gjorde mig inget längre, för jag hade inget sug efter socker längre.

Att äta ordentligt med riktig mat är avgörande för att det här ska funka för mig. Jag använder min handflata som mått för protein, lägger till fri mängd av färska grönsaker, äter även lite rotfrukter några gånger i veckan. Och så fett till det, där jag experimenterar med mängden hur länge det tar tills jag blir hungrig nästa gång (ca 6-7 timmar är lagom för mig)

För mig är det också viktigt med att kroppen får annat än fett och protein, alltså alla vitaminer och mineraler, anioxidanter mm. Äter nötter och bär i bland, någon drink av vetegräspulver, blandad i havtornssaft. Jag vill helt enkelt hitta ett naturligt och näringsmässigt bra sätt att äta för att MÅ BRA både i kropp och själ, vikten ska ALDRIG bli huvudsyftet till att jag äter som jag gör, den är som sagt en bonus som kommer om kroppen är i balans.

  • Gilla 5

Dela detta inlägg


Länk till inlägg
Dela på andra webbplatser

Vill bara berätta vad som funkar för mig :) Jag har ett stört ätbeteende och sockerberoende i "bakfickan", har bantat sedan jag var tonåring och vägt 130 kg som mest - en rätt förstörd kropp med andra ord och på det 15 år av svår psykisk sjukdom, hypotyreos mm.

 

Jag vill säga att du är enormt duktig som inte ger upp utan jobbar på trots att du har familjens skräpmat runt dig. Starkt gjort :)

 

Skillnaden nu mot förr då jag försökt mig på LCHF (första gången 2005) så är att jag hela tiden försöker fokusera på hälsan, att äta mat som min kropp får alla näringsämnen, vitaminer och mineraler av. Jo, jag vill gå ner i vikt också (väger ca 110 kg idag), men jag har lovat mig själv att aldrig fokusera bara på vikten. Jag är övertygad om att den dagen min kropp inte är stressad på något sätt, att när jag lugn och trygg med mitt sätt att äta, så går jag ner i vikt också. Jag går ju ner i vikt, men det är i perioder och mycket upp och ner.

 

Jag har ätit LCHF sedan februari -14. I början åt jag liknande som dig, en till två måltider om dagen och så småätande då suget satte in. Det funkade inte för mig. När jag i maj började äta tre lagade mål mat om dagen, försvann mitt sockersug. Jag behövde inte detta småplockande längre, för min kropp var mätt och väldigt nöjd. Att människor i min närhet käkade sötsaker gjorde mig inget längre, för jag hade inget sug efter socker längre.

Att äta ordentligt med riktig mat är avgörande för att det här ska funka för mig. Jag använder min handflata som mått för protein, lägger till fri mängd av färska grönsaker, äter även lite rotfrukter några gånger i veckan. Och så fett till det, där jag experimenterar med mängden hur länge det tar tills jag blir hungrig nästa gång (ca 6-7 timmar är lagom för mig)

För mig är det också viktigt med att kroppen får annat än fett och protein, alltså alla vitaminer och mineraler, anioxidanter mm. Äter nötter och bär i bland, någon drink av vetegräspulver, blandad i havtornssaft. Jag vill helt enkelt hitta ett naturligt och näringsmässigt bra sätt att äta för att MÅ BRA både i kropp och själ, vikten ska ALDRIG bli huvudsyftet till att jag äter som jag gör, den är som sagt en bonus som kommer om kroppen är i balans.

Tack för "pepp" och kloka ord :)

  • Gilla 1

Dela detta inlägg


Länk till inlägg
Dela på andra webbplatser

Jo har ju börjat äta mer grönsaker och mejerier nu. Känner mig lite gladare med mer energi. Det är roligare att äta med mer varierat på tallriken. 

Har även slutat måtta/väga maten. Litar bra på mitt ögonmått nu.

  • Gilla 2

Dela detta inlägg


Länk till inlägg
Dela på andra webbplatser

Jaha. Har just börjat känna mig lite småkaxig över att jag nu kanske äntligen blivit av med sötsugsattacker. Jobbig kväll igår ang det. Tryckte i mig en 8 skivor grevéost, några paranötter. Börjar ju genast tänka på om det finns ett samband med att jag ökat på mängden grönsaker/mejerier. Att det triggar igång. Lite tidigt att dra sådana slutsatser ännu?

 

Maten som åts igår var:

 

Lunch: 1 liten biff med gräddsås, broccolimos med smör och fetaost.

 

Middag: 1 laxfilébit med smör och gräddstuvad spenat.

 

Det blev alltså grädde och grönsaker till både lunch och middag men inga jättemängder.

 

Förutom maten också, 1tsk potatismjöl, 1tsk chiafrön, 1tsk linfrön, 1tsk kokosolja. På kvällen, osten och nötterna.

  • Gilla 1

Dela detta inlägg


Länk till inlägg
Dela på andra webbplatser

Dra inga slutsatser ännu, kör på ett tag till på samma sätt och se om du hittar ett mönster - lyssna på din kropp och lär känna den. De grönsaker du ätit innehåller förhållandevis lite kh. Frön och nötter och även osten kan trigga om man är känslig. Prova dig fram försiktigt, inga omvälvande förändringar från ena dagen till den andra och så tillbaka igen ovs.

  • Gilla 1

Dela detta inlägg


Länk till inlägg
Dela på andra webbplatser

Nu har det verkligen hänt saker. Alla mina kläder är väldigt för stora, jippi!! eller? ;) Blir ju dyrt att köpa så mycket nytt, men roligt. Till och med gamla smaljeansen är för stora, trosor hänger, höstjackan ser ut som ett tält.

Lite tråkigt är att magen är hängig och skrynklig men å andra sidan är det inte så fint med en stor jätte degklump till mage det heller.

  • Gilla 5

Dela detta inlägg


Länk till inlägg
Dela på andra webbplatser

Nu har det verkligen hänt saker. Alla mina kläder är väldigt för stora, jippi!! eller? ;) Blir ju dyrt att köpa så mycket nytt, men roligt. Till och med gamla smaljeansen är för stora, trosor hänger, höstjackan ser ut som ett tält.

Lite tråkigt är att magen är hängig och skrynklig men å andra sidan är det inte så fint med en stor jätte degklump till mage det heller.

Underbart :)

  • Gilla 1

Dela detta inlägg


Länk till inlägg
Dela på andra webbplatser

Tror jag nu drar slutsatsen att mejerier inte triggar sötsug mer än något annat, för mig. Det känns bra för har fått "dille" på gratänger. Såå gott alltså och kan ju varieras i det oändliga.

 

Förkylningarna avlöser varann, jobbigt som sjutton.

  • Gilla 1

Dela detta inlägg


Länk till inlägg
Dela på andra webbplatser

Tror jag nu drar slutsatsen att mejerier inte triggar sötsug mer än något annat, för mig. Det känns bra för har fått "dille" på gratänger. Såå gott alltså och kan ju varieras i det oändliga.

 

Förkylningarna avlöser varann, jobbigt som sjutton.

Ta och boosta immunförsvaret lite då med curcumin, colostrum och manukahonung. Det körde jag en period i våras för att inte blir sjuk när jag skulle pussa barnbarnet. Har inte varit förkyld sedan december. När jag känner något tar jag en tesked manukahonung i förebyggande syfte. Jag kan också köra 3-dubbel dos av echinacea brustabletter, men det funkar bara innan det brutit ut ordentligt. Har motat många förkylningar med sådant innan mitt immunförsvar dök ordentligt.

Dela detta inlägg


Länk till inlägg
Dela på andra webbplatser

Ta och boosta immunförsvaret lite då med curcumin, colostrum och manukahonung. Det körde jag en period i våras för att inte blir sjuk när jag skulle pussa barnbarnet. Har inte varit förkyld sedan december. När jag känner något tar jag en tesked manukahonung i förebyggande syfte. Jag kan också köra 3-dubbel dos av echinacea brustabletter, men det funkar bara innan det brutit ut ordentligt. Har motat många förkylningar med sådant innan mitt immunförsvar dök ordentligt.

Japp, tack för tips, får bli en sväng till hälsokosten. 

  • Gilla 1

Dela detta inlägg


Länk till inlägg
Dela på andra webbplatser

Det här med viktminskning. Vet att jag gått ner massor i vikt men känner mig och tycker att jag är ungefär lika tjock som förr. När jag ser mig själv i spegeln tycker jag mig knappt se skillnad. Ser ju att alla kläderna är ordentligt för stora. Får ju mycket kommentarer från folk som ser att jag gått ner massor.

Men ändå går det liksom inte in i hjärnan på mig. 

  • Gilla 1

Dela detta inlägg


Länk till inlägg
Dela på andra webbplatser

Det här med viktminskning. Vet att jag gått ner massor i vikt men känner mig och tycker att jag är ungefär lika tjock som förr. När jag ser mig själv i spegeln tycker jag mig knappt se skillnad. Ser ju att alla kläderna är ordentligt för stora. Får ju mycket kommentarer från folk som ser att jag gått ner massor.

Men ändå går det liksom inte in i hjärnan på mig. 

Läs om Thess som har viktminskningsrekordet. http://www.lchfthess.se/

Hon har också samma problem med självbild.

Läs också på Mys blogg lchfingenjoren.se om hennes verktyg att skaffa självkänsla.

 

Det är inte bara kroppen som förändras. Knoppen har det nästan jobbigare

  • Gilla 1

Dela detta inlägg


Länk till inlägg
Dela på andra webbplatser

Känner att jag är alldeles för fixerad vid mat. Skulle vilja ha en mer avslappnad inställning. Jag suger åt mig alla tips och råd trots att det kanske inte ens gäller mig. Tex är jag nu orolig att jag ska få viktuppgång för att jag äter mer grönsaker och mejerier än förut. För att man läst om andra som inte tål det. Nu har jag inte ökat med några jättemängder men det gnager i bakhuvudet.

Ja, tankarna snurrar.

Borde äta mer fisk, mer kokosfett, mer potatismjöl. Jaha varför köpte du bacon nu då? och du skulle köpt ekologiska ägg ju. Du åt ju samma igår, måste äta varierat. Undra om jag fått i mig tillräckligt med näring? osv.

Fokuserar för mycket på alla ev fel jag gör istället för tvärtom. 

Dela detta inlägg


Länk till inlägg
Dela på andra webbplatser

Försök sluta med alla borde och måste. Ångest och oro dämpar också viktnedgång. Du kanska ska börja med ditt huvud i stället.? Läs bloggen lchfingenjören och titta på hennes verktyg för att älska sej själv och skapa självkänsla.

Kan du tycka om dej själv och ha förståelse ochtålamodmed dej blir resten mycket lättare

  • Gilla 1

Dela detta inlägg


Länk till inlägg
Dela på andra webbplatser

Försök sluta med alla borde och måste. Ångest och oro dämpar också viktnedgång. Du kanska ska börja med ditt huvud i stället.? Läs bloggen lchfingenjören och titta på hennes verktyg för att älska sej själv och skapa självkänsla.

Kan du tycka om dej själv och ha förståelse ochtålamodmed dej blir resten mycket lättare

Jo läser My´s blogg, bra tjej.

Svårt är det ibland. Tror mycket handlar om att jag vill göra så rätt ang kosten som det bara går. Är rädd för att tappa kontrollen och misslyckas, största rädslan. 

  • Gilla 1

Dela detta inlägg


Länk till inlägg
Dela på andra webbplatser

Jo läser My´s blogg, bra tjej.

Svårt är det ibland. Tror mycket handlar om att jag vill göra så rätt ang kosten som det bara går. Är rädd för att tappa kontrollen och misslyckas, största rädslan. 

Jo, men om du misslyckas är det ju bara att borsta av knäna och resa sej igen. OK att det är jättejobbigt när man har en massa hjärnspöken men det är ju inte livet det handlar om. De enda misstag som inte GÅR att rätta till är de som har dödlig utgång.

 

Jag gick KBT en gång när jag gått in i väggen och fick lära mej att se saker och ting i perspektiv. Jag tog allt på sånt himla allvar förut, men genom att gradera saker som hände utifrån en 10-gradig skala där 10 var att mitt barn dog, så är de flesta av livets trivialiteter ganska fjuttiga. Förut tyckte jag att det var en 9:a att missa bussen, men ... det går ju fler bussar.

  • Gilla 2

Dela detta inlägg


Länk till inlägg
Dela på andra webbplatser

Det här med grönsaker. Förr innan kostomläggningen, var det bara ett nödvändigt ont tyckte jag. Nu tycker jag verkligen det är gott med grönsaker. Är det kolhydraterna jag vill åt? Kanske, men överäter dem inte. Tillräckligt lågt kolhydratsinnehåll för att kunna hantera de. Pasta, potatis och ris fick jag nästan som en kick av, åt förr stora lass, mer mer mer. Efter 3-4 timmar kom suget igen mer, mer och då blev det oftast något med socker (mest choklad) för att stilla begäret. FY, så jobbigt det var egentiligen.

Har ju helt och hållet kommit ifrån det där även om jag nu kvällstid, då och då, drabbas av sötsugsanfall. 

  • Gilla 2

Dela detta inlägg


Länk till inlägg
Dela på andra webbplatser

Jag känner igen dina jobbiga tankegångar och känslan av kontrollbehov väldigt mycket i mig själv. För mig är maten bara en väldigt liten del i kråksången, men det som varit och är viktigt för mig att skapa rutiner och hålla dem vad gäller maten. Lite som att lära mig att köra med autopiloten på.

Den stora biten är den känslomässiga och allt vad det innebär. Jag skriver väldigt mycket, funderar, frågar mig själv och söker svar inom mig själv, analyserar, utvärderar....Lär känna mig själv, utvecklar mig själv ovs.Det är guld värt att sätta allt på papper, för man ser det på ett helt annat sätt sedan.

Nu har jag ju också fördelen att ha min kontaktperson inom psykiatrin, en klippa att bolla tankar med och hon är en stor orsak till att jag fixar det här "projektet" tror jag.

  • Gilla 2

Dela detta inlägg


Länk till inlägg
Dela på andra webbplatser

Ja den här oron grundar sig mycket i att jag tidigare i livet gått ner massor i vikt men sedan inte kunnat behålla den, gått upp allt och lite till. Hade under några år tappat kontrollen över mat totalt. 

Ibland kommer sådana här tankar som - du har ju varit så duktig, du kan unna dig den där chokladbiten.

Mycket "tryck" från andra också, -en liten kaka gör väl ingen skada, -men ska du inte ha tårta? det är ju kalas. Alltid det här också -men ta bara LITE så är det ingen fara, tycker folk. Orkar inte förklara mig och säger bara nej tack.

 

Funderar över varför jag överåt som jag gjorde. Troligtvis en form av "självmedicinering" och att jag var kolhydratsberoende. Åt när jag var ledsen, glad, uttråkad, stressad osv. Speciellt när jag var ledsen, blev ju gladare av choklad, för stunden såklart. 

Är ju samma människa i dag och hur ska jag nu hantera alla känslor? Vet inte riktigt. Första tanken vid minsta nedstämdhet är "ät nåt gott" Ibland blir det då något Lchf-vänligt men oftast försöker jag fokusera på något annat. 

  • Gilla 2

Dela detta inlägg


Länk till inlägg
Dela på andra webbplatser

Det är rätt.Belöningar ska inte vara ätbara. Du är ingen hund

  • Gilla 2

Dela detta inlägg


Länk till inlägg
Dela på andra webbplatser

Jag skriver väldigt mycket, funderar, frågar mig själv och söker svar inom mig själv, analyserar, utvärderar....Lär känna mig själv, utvecklar mig själv ovs.Det är guld värt att sätta allt på papper, för man ser det på ett helt annat sätt sedan.

 

Håller med. Att skriva på det viset kan vara ren terapi. 

Dela detta inlägg


Länk till inlägg
Dela på andra webbplatser

du har ju varit så duktig, du kan unna dig den där chokladbiten.

Mycket "tryck" från andra också, -en liten kaka gör väl ingen skada, -men ska du inte ha tårta? det är ju kalas. Alltid det här också -men ta bara LITE så är det ingen fara, tycker folk. Orkar inte förklara mig och säger bara nej tack.

 

 

Du var och är säkert sockerberoende. Det är mycket värre än att bara vara tjock och behöva lägga om kosten, eftersom minsta avsteg ("bara en liten kaka") kan trigga sug och katastrofala återfall. Det är JÄTTEFARLIGT att ta bara lite! Förstår om du inte orkar förklara till slut, men jag hoppas du orkar stå fast vid ditt nej. 

  • Gilla 2

Dela detta inlägg


Länk till inlägg
Dela på andra webbplatser

Join the conversation

You can post now and register later. If you have an account, sign in now to post with your account.
Note: Your post will require moderator approval before it will be visible.

Gäst
Svara i detta ämne...

×   Du har klistrat in innehåll med formatering.   Ta bort formatering

  Only 75 emoji are allowed.

×   Din länk har automatiskt bäddats in.   Visa som länk istället

×   Your previous content has been restored.   Clear editor

×   You cannot paste images directly. Upload or insert images from URL.