Jump to content

Test av potatismjölets effekt på blodsocker (morgon)


Peter B
 Share

Recommended Posts

Låter spännande! Själv är jag dock ingen fingerstickare.

 

Ett moment du skulle kunna lägga är att mäta blodsocker i samband med måltid då det finns många rapporter om lägre blodsockerhöjning av kolhydratsrik föda. Det blir dock fler stick i fingret. Innan experimentet med RS börjar skulle du kunna testa t ex att äta kokt potatis 100 g (ca 16 g KH), mäta blodsockret före intaget och några gånger efter intaget. Köp på dig flera potatisar vid samma tillfälle med samma ursprung så att du har 100 g till nästa potatisexperiment och förvara dem i kylen till nätsa test.

 

När du är i slutet av experimentdelen med RS gör du samma delexperiment en gång till, samma sorts potatis från samma batch, samma 100 g, kokade lika länge, samma tid på dygnet och mäter BS före och efter på samma sätt.

 

Fråga: Mäter din blodosckermätare ketoner också? Om den bara mäter BS kan du köpa lite ketonstickor på apoteket. Även om det är osäkrare med ketonmätning i urinen så kan en tidsserie ger viss information. Jag har en spännande anekdot från kommentarerna på mina blogginlägg om RS vars ketos blev starkare än på länge efter att ha testat att äta två råa potatisar. När hon slutade föll ketosen tillbaka till lägre nivåer.

  • Like 3
Link to comment
Share on other sites

Jag har provat potatismjöl nån vecka nu ungefär. En sked varje morgon. Har gått upp nåt kilo eller två och känner mig svullen. Gasproduktionen har gått från obefintlig till fornstora dagar. Nu slutar jag för så här kan jag inte ha det ;) Hoppas jag överlever utan RS.

  • Like 5
Link to comment
Share on other sites

Fråga: Mäter din blodosckermätare ketoner också? Om den bara mäter BS kan du köpa lite ketonstickor på apoteket. Även om det är osäkrare med ketonmätning i urinen så kan en tidsserie ger viss information. Jag har en spännande anekdot från kommentarerna på mina blogginlägg om RS vars ketos blev starkare än på länge efter att ha testat att äta två råa potatisar. När hon slutade föll ketosen tillbaka till lägre nivåer.

 

Jag tror det är så enkelt som så att bakterierna i tjocktarmen började tillverka acetat av den resistenta stärkelsen. Och ketos-stickorna mäter acetatet som en ketonkropp.

 

"Ketosis is a metabolic state in which ketone bodies are elevated in the blood. There are three main ketone bodies: acetoacetate (AA), beta-hydroxybutyrate (bOHB) and acetate (Ac). "

Källa: http://ketotic.blogspot.se/p/ketosis-basics.html

 

 

"Resistant starch (RS) is starch and products of its small intestinal digestion that enter the large bowel. It occurs for various reasons including chemical structure, cooking of food, chemical modification, and food mastication. Human colonic bacteria ferment RS and nonstarch polysaccharides (NSP; major components of dietary fiber) to short-chain fatty acids (SCFA), mainly acetate, propionate, and butyrate."

 

Källa: http://physrev.physiology.org/content/81/3/1031.short

  • Like 2
Link to comment
Share on other sites

Jag undrar om alzhemierpatienter blir bättre av RS? Hittar inget riktigt tydligt om detta när jag googlar, otroligt nog. Man kanske skulle ta och börja mata sin gamla mormorsmor med en mix av kokosfett och potatismjöl?  :ph34r:

  • Like 2
Link to comment
Share on other sites

Jag har provat potatismjöl nån vecka nu ungefär. En sked varje morgon. Har gått upp nåt kilo eller två och känner mig svullen. Gasproduktionen har gått från obefintlig till fornstora dagar. Nu slutar jag för så här kan jag inte ha det ;) Hoppas jag överlever utan RS.

 

Samma erfarenhet här, plus att jag kände mig allmänt sämre. Sämre på ett sätt som inte kändes som "övergångsbesvär". Men jag har nu läst att RS inte rekommenderas till personer med autoimmuna sjukdomar. Tog mig två veckor med extra kokosolja för att få kroppen i normaltillstånd igen. Jag reagerar inte på detta sätt vad det gäller råa grönsaker (som jag äter i mängder), syrade grönsaker eller probiotika. Jag har inte heller problem med 2-3 msk kokosolja per dag, som väl består av SCFA?

  • Like 1
Link to comment
Share on other sites

Samma erfarenhet här, plus att jag kände mig allmänt sämre. Sämre på ett sätt som inte kändes som "övergångsbesvär". Men jag har nu läst att RS inte rekommenderas till personer med autoimmuna sjukdomar. Tog mig två veckor med extra kokosolja för att få kroppen i normaltillstånd igen. Jag reagerar inte på detta sätt vad det gäller råa grönsaker (som jag äter i mängder), syrade grönsaker eller probiotika. Jag har inte heller problem med 2-3 msk kokosolja per dag, som väl består av SCFA?

Kokosolja är MCFA, alltså mellanlånga fettsyror. De korta verkar generellt sett ha stark lukt. Exempel: Butyrate = smörsyra = spylukt, härsket smör, vällagrad ost.

Link to comment
Share on other sites

Kokosolja är MCFA, alltså mellanlånga fettsyror. De korta verkar generellt sett ha stark lukt. Exempel: Butyrate = smörsyra = spylukt, härsket smör, vällagrad ost.

 

Mmm, får bli mer smör då. Eller så är bulletproof kaffe någon sort superkombo av dessa. 

Link to comment
Share on other sites

Samma erfarenhet här, plus att jag kände mig allmänt sämre. Sämre på ett sätt som inte kändes som "övergångsbesvär". Men jag har nu läst att RS inte rekommenderas till personer med autoimmuna sjukdomar. Tog mig två veckor med extra kokosolja för att få kroppen i normaltillstånd igen. Jag reagerar inte på detta sätt vad det gäller råa grönsaker (som jag äter i mängder), syrade grönsaker eller probiotika. Jag har inte heller problem med 2-3 msk kokosolja per dag, som väl består av SCFA?

Cocosolja är inte SCFA (kortkedjiga, fria fettsyror) utan medellånga fettsyror i form av triglycerider, så det är inte samma sak. Däremot innehåller smör SCFA smörsyra men intag via munnen sprids över hela kroppen, inte unikt till tjocktarmen.

 

Jag kommer nog att skriva om det snart men LCHF är i princip en diet som helt utesluter FODMAP. Genom att svälta tjocktarmens bakterier kan man lindra symtomen med risken för att de i synnerhet är de snälla bakterierna som drabbas värst. Grundorsaken med en inflammatorisk tarmflora åtgärdas dock inte. När man sedan tillför RS som även en del inflammatoriska bakterier kan använda som föda så kan problem blossa upp igen om dessa bakterier dominerar den svältfödda tarmfloran.

  • Like 2
Link to comment
Share on other sites

Cocosolja är inte SCFA (kortkedjiga, fria fettsyror) utan medellånga fettsyror i form av triglycerider, så det är inte samma sak. Däremot innehåller smör SCFA smörsyra men intag via munnen sprids över hela kroppen, inte unikt till tjocktarmen.

 

Jag kommer nog att skriva om det snart men LCHF är i princip en diet som helt utesluter FODMAP. Genom att svälta tjocktarmens bakterier kan man lindra symtomen med risken för att de i synnerhet är de snälla bakterierna som drabbas värst. Grundorsaken med en inflammatorisk tarmflora åtgärdas dock inte. När man sedan tillför RS som även en del inflammatoriska bakterier kan använda som föda så kan problem blossa upp igen om dessa bakterier dominerar den svältfödda tarmfloran.

 

Jag följer inte en FODMAPS diet, så det är inte det. Min kost är hög i fibrer och stärkelse. Jag har provat GAPS en del så jag är bekant med det "jargong" man har angående tarmflora och uppblossande symptom. Sant ibland, men även inte sant i andra fall. Som med allt är det viktigt med ödmjukhet och undersöka verkligheten.

  • Like 1
Link to comment
Share on other sites

Jag kommer nog att skriva om det snart men LCHF är i princip en diet som helt utesluter FODMAP. Genom att svälta tjocktarmens bakterier kan man lindra symtomen med risken för att de i synnerhet är de snälla bakterierna som drabbas värst. Grundorsaken med en inflammatorisk tarmflora åtgärdas dock inte. När man sedan tillför RS som även en del inflammatoriska bakterier kan använda som föda så kan problem blossa upp igen om dessa bakterier dominerar den svältfödda tarmfloran.

 

Nog för att detta är intressanta spekulationer men en liten reflektion:

 

Med detta tankesätt kan förbättring av resistent stärkelse tolkas som bevis på att bakterierna behövde näring, medan försämring också tolkas som tecken på att bakterierna behöver näring.

 

Antagligen kan frånvaro av effekt också på något vis bero på att bakterierna behöver näring. ;)

  • Like 4
Link to comment
Share on other sites

Om man blandar potatismjöl och yoghurt överlever fler av yoghurtbakterierna den första delen av matsmältningsapparaten för de kan gömma sig i RS-kornen. Det vore intressant om någon som tål RS dåligt när det är utblandat med vatten ville testa RS+yoghurt och rapportera om eventuellt skillnad.

  • Like 1
Link to comment
Share on other sites

Här är ett bra och tänkvärt inägg om "die-off" effekter som man ofta pratar om inom tex GAPS. Alla symptom är inte die-off utan det kan helt enkelt vara så att man gör något som inte är bra.

 

http://scdlifestyle.com/2012/06/5-die-off-myths-everyone-needs-to-know-about/

 

PS. Vitkål är FODMAPS och det är något många äter inom LCHF.

Link to comment
Share on other sites

Om man blandar potatismjöl och yoghurt överlever fler av yoghurtbakterierna den första delen av matsmältningsapparaten för de kan gömma sig i RS-kornen. Det vore intressant om någon som tål RS dåligt när det är utblandat med vatten ville testa RS+yoghurt och rapportera om eventuellt skillnad.

 

Äter inte mjölkprodukter. Ärligt talat så kändes kroppen så olustig att jag inte känner för att utsätta den igen. 

  • Like 2
Link to comment
Share on other sites

Låter spännande! Själv är jag dock ingen fingerstickare.

 

Ett moment du skulle kunna lägga är att mäta blodsocker i samband med måltid då det finns många rapporter om lägre blodsockerhöjning av kolhydratsrik föda. Det blir dock fler stick i fingret. Innan experimentet med RS börjar skulle du kunna testa t ex att äta kokt potatis 100 g (ca 16 g KH), mäta blodsockret före intaget och några gånger efter intaget. Köp på dig flera potatisar vid samma tillfälle med samma ursprung så att du har 100 g till nästa potatisexperiment och förvara dem i kylen till nätsa test.

 

När du är i slutet av experimentdelen med RS gör du samma delexperiment en gång till, samma sorts potatis från samma batch, samma 100 g, kokade lika länge, samma tid på dygnet och mäter BS före och efter på samma sätt.

 

Fråga: Mäter din blodosckermätare ketoner också? Om den bara mäter BS kan du köpa lite ketonstickor på apoteket. Även om det är osäkrare med ketonmätning i urinen så kan en tidsserie ger viss information. Jag har en spännande anekdot från kommentarerna på mina blogginlägg om RS vars ketos blev starkare än på länge efter att ha testat att äta två råa potatisar. När hon slutade föll ketosen tillbaka till lägre nivåer.

Potatistipset tar jag till mig, tack :)

 

Jag har en mätare som kan mäta ketoner, förstås ;) ...men det är dyrt och jag har blivit allt mer undrande till vad det egentligen säger så jag har slutat köpa ketonstickor.

 

Jag tycker att det är lite kul att sticka fingrarna, man får öva självkontroll när man ska sticka till med lancetten.

  • Like 2
Link to comment
Share on other sites

Min enda kommentar angående testet är att vara försiktig med mängden potatismjöl, kanske inte börja med flera msk per dag utan snarare några tsk per dag?

 Tack för omtanken.  :) Jag kanske trappar upp under några dagar.

  • Like 1
Link to comment
Share on other sites

J

 

Jag har provat potatismjöl nån vecka nu ungefär. En sked varje morgon. Har gått upp nåt kilo eller två och känner mig svullen. Gasproduktionen har gått från obefintlig till fornstora dagar. Nu slutar jag för så här kan jag inte ha det ;) Hoppas jag överlever utan RS.

Hade ni trevligt på förra forumträffen? ;) Men se det positivt det gav en mätbar effekt!....och vem vet det kanske är hälsosamt med en stor gasproduktion.

  • Like 1
Link to comment
Share on other sites

Cocosolja är inte SCFA (kortkedjiga, fria fettsyror) utan medellånga fettsyror i form av triglycerider, så det är inte samma sak. Däremot innehåller smör SCFA smörsyra men intag via munnen sprids över hela kroppen, inte unikt till tjocktarmen.

 

Jag kommer nog att skriva om det snart men LCHF är i princip en diet som helt utesluter FODMAP. Genom att svälta tjocktarmens bakterier kan man lindra symtomen med risken för att de i synnerhet är de snälla bakterierna som drabbas värst. Grundorsaken med en inflammatorisk tarmflora åtgärdas dock inte. När man sedan tillför RS som även en del inflammatoriska bakterier kan använda som föda så kan problem blossa upp igen om dessa bakterier dominerar den svältfödda tarmfloran.

 

Jag som inte låst in mig i en speciell diet kan mata mina tarmbakterier med havregrynsgröt och oraffinerad potatis :P

Link to comment
Share on other sites

J

 

Hade ni trevligt på förra forumträffen? ;) Men se det positivt det gav en mätbar effekt!....och vem vet det kanske är hälsosamt med en stor gasproduktion.

 

Mycket trevligt, som vanligt :) Hälsosamt eller inte, ska på längre övning till veckan och mina kollegor skulle nog inte uppskatta den här gasen i tältet :)

Link to comment
Share on other sites

Vad gäller experimentet borde jag också ha sagt att börja med några teskedar och sedan trappa upp stegvis till matskedar. Redan innan experimentet startar kan du börja med probiotika som är LCHF. Säkraste alternativet är opastöriserad surkål eller kimchi. Den ska inte stekas eller kokas eftersom det levande mjölksyrebakterier, främst bifidobakterier vi vill leverera till tjocktarmen. Citygross har hela, opastöriserade huvuden av surkål bland de färska grönsakerna.

 

Vad gäller probiotika i youghurt råder osäkerhet om bakterierna överlever passagen hela vägen ned till tjocktarmen. Dock finns det ett par faktorer som ökar överlevanden. Fibrer och fett. Som Anna var inne på kan du när experimentet börjat blanda ut youghurten med potatismjöl som i detta fall fungerar som fiber (eventuellt även fiberhusk eller pofiber). Hemma använder vi Arlas yoghurt Balance som bl a innehåller bifidobakterier. Denna rörs ut med potatisstärkelse och fet youghurt (CF borde vara ännu bättre).

  • Like 1
Link to comment
Share on other sites

Nog för att detta är intressanta spekulationer men en liten reflektion:

 

Med detta tankesätt kan förbättring av resistent stärkelse tolkas som bevis på att bakterierna behövde näring, medan försämring också tolkas som tecken på att bakterierna behöver näring.

 

Antagligen kan frånvaro av effekt också på något vis bero på att bakterierna behöver näring. ;)

 

Ja, sambanden är komplexa.

 

För att fermenteringen i tjocktarmen ska fungera krävs att en mängd villkor är uppfyllda, förutom att man matar bakterierna: rätt sorts bakterier, bakterierna lyckas sätta sig fast i tarmen, bakterierna överlever i tarmen. Om RS-intag inte fungerar kanske man ska titta på dessa andra faktorer, om man nu inte väljer att gå andra vägen och mata bakterierna så lite som möjligt istället - det verkar ge symptomfrihet hos vissa.

 

I fora för kroniskt trötthetssyndrom stöter man ofta på folk som dricker mängder med probiotika (så fort jag googlar på probiotika hamnar jag på ett av dessa fora - intressant läsning för övrigt!). De måste ständigt fylla på och känner sig bättre i några timmar efter att de fyllt på bakteriedepån. Detta kan tolkas som att nyttiga bakterier av någon anledning inte lyckas kolonisera deras tarm och att detta i sig är en källa till sjukdomen. En annan tolkning är att den tillfälliga ketonhöjningen verkar smärt- och inflammationsdämpande.

  • Like 3
Link to comment
Share on other sites

Jag undrar om alzhemierpatienter blir bättre av RS? Hittar inget riktigt tydligt om detta när jag googlar, otroligt nog. Man kanske skulle ta och börja mata sin gamla mormorsmor med en mix av kokosfett och potatismjöl?  :ph34r:

Jag undrar om alzhemierpatienter blir bättre av RS? Hittar inget riktigt tydligt om detta när jag googlar, otroligt nog. Man kanske skulle ta och börja mata sin gamla mormorsmor med en mix av kokosfett och potatismjöl?  :ph34r:

Något som också förvånar mig är varför vi ännu inte sett någon klinisk studie på RS vid behandling av tjocktarmscancer. Det är visat på råttor att det har effekt. Det är visat in vitro med mänskliga tjocktarmsceller. Det borde vara busenkelt att konstruera ett dubbelblint experiment där ena gruppen får youghurt utblandat med RS-rik stärkelse som potatismjöl och den andra gruppen mjöl med lågt RS-innehåll, tex vete. Svårt att tänka mig att en etisk kommitté skulle hindra ett sådant enkelt experiment.
Link to comment
Share on other sites

Ja, sambanden är komplexa.

 

För att fermenteringen i tjocktarmen ska fungera krävs att en mängd villkor är uppfyllda, förutom att man matar bakterierna: rätt sorts bakterier, bakterierna lyckas sätta sig fast i tarmen, bakterierna överlever i tarmen. Om RS-intag inte fungerar kanske man ska titta på dessa andra faktorer, om man nu inte väljer att gå andra vägen och mata bakterierna så lite som möjligt istället - det verkar ge symptomfrihet hos vissa.

 

I fora för kroniskt trötthetssyndrom stöter man ofta på folk som dricker mängder med probiotika (så fort jag googlar på probiotika hamnar jag på ett av dessa fora - intressant läsning för övrigt!). De måste ständigt fylla på och känner sig bättre i några timmar efter att de fyllt på bakteriedepån. Detta kan tolkas som att nyttiga bakterier av någon anledning inte lyckas kolonisera deras tarm och att detta i sig är en källa till sjukdomen. En annan tolkning är att den tillfälliga ketonhöjningen verkar smärt- och inflammationsdämpande.

 

Det jag vänder mig lite emot är tesen att om man upplever att tillskott av potatismjöl gör en annars mycket lugn och glad mage sjuk, så är det fel på tarmfloran. Jag tror inte det är så enkelt och jag tror det är väldigt individuellt. Vissa mår super med RS, andra verkar inte göra det. Jag märker ingen effekt om jag intar potatismjöl med mat, men utan mat svullnade magen upp och gav otroliga gaser och förstoppning. Kändes som klister i magen.

  • Like 2
Link to comment
Share on other sites

Jag hade problem med min nacke strax efter att jag började inta potatismjöl i bubbelvatten. Nu har jag varit på resa en vecka och inte intagit potatismjöl under den tiden. Under reseveckan hade jag inte nack-ont. Får se hur det går nu. Jag har nu efter resan börjat med att bara ta två teskedar ekologiskt potatismjöl på kvällen. Dessutom äter jag dagligen ekologisk surkål (inte pastöriserad), rå morot, ibland råriven batat (det gjorde jag i och för sig en gång under resan också) och nu igår i affären hittade jag rysk syrad ängssyra (saltas och sätts på burk).

 

Jag hoppas tarmfloran ska fixa sig mhj av surkålen och ängssyran.

 

Jag har inte intagit D-vitamin på ca en månad heller efter att dom tog slut. Och jag har inte solat. Så nack-värken kan ju bero på det också.

 

Det är inte lätta att tyda något då det gäller att beakta allt man gör.

 

Ett är klart och det är att RS får mig att fisa mycket mera. Fast kanske det är sunt trots allt :)

  • Like 2
Link to comment
Share on other sites

Nog för att detta är intressanta spekulationer men en liten reflektion:

 

Med detta tankesätt kan förbättring av resistent stärkelse tolkas som bevis på att bakterierna behövde näring, medan försämring också tolkas som tecken på att bakterierna behöver näring.

 

Antagligen kan frånvaro av effekt också på något vis bero på att bakterierna behöver näring. ;)

Ser det som två helt olika saker. Att resistent stärkelse har positiva effekter på blodsocker, även hos metabolt sjuka har redan visats i flera vetenskapliga studier av högsta kvalitet. Precis som alla andra studier på kost eller på läkemedel så finns det ofta stora individuella variationer varför det är bra med enskilda n=1 experiment för att utröna om man är high. low eller no responder på behandlingen ifråga.

 

En helt annan fråga är risken för biverkningar av en behandling. Generellt verkar inte risken för biverkningar av RS vara stora men man ska ha i minnet att de allra flesta studier är gjorda i en normalkost/högkolhydratsmiljö. Det paradoxala är att biverkningarna ofta handlar om just sjukdomar som är kopplade till läckande tarm och inflammation, bl annat ledvärk. Generellt sett är RS här gynnsamt (potatismjöl är en gammal svensk huskur mot just ledvärk) men vissa får motsatt effekt.

 

Vad beror denna motsatt reaktion på? En hypotes som framkastats är att en relativt strikt LCHF-kost kan leda att bakteriafloran förändras på två sätt som kortsiktigt kan verka positiv men i längden negativ:

 

1. Generellt lägre bakteriell aktivitet i tjocktarmen av såväl "goda", symbiotiska, smörsyreproducerande bakterier som "onda" parasitiska och inflammatoriska bakterier när näringstillförseln av RS och lösliga fibrer minimeras. Detta avspeglas i det faktum att LCHF ofta leder till minimalt fisande vilket vi som är skolade i ett västerländskt tänkande tolkar som något positivt eftersom fisar i vår kultursfär anses som ohövliga. Samtidigt är en upphörd gasproduktion ett indirekt kvitto på att tjocktarmens bakterier har upphört med att producera smörsyra eller andra SCFA i någon betydande omfattning eftersom denna produktion alltid är förknippad med viss gasproduktion.

 

2. Balansen mellan "goda" och "onda" bakterier förskjuts i riktning mot de dåliga bakterierna fast på en mycket lägre total nivå. Detta döljs av den generellt lägre bakteriella nivån i tarmen och eftersom även de onda bakterierna svälts blir symptombilden positiv. Speciellt eftersom LCHF också utesluter sådana tarmstörande ämnen som ger läckande tarm som gluten och (till stor del) lektiner. Den starkt antiinflammatoriska LCHF-kosten som håller blodsockret under hyfsad kontroll och uteslutandet av inflammatoriska, omega 6-rika växtoljor bidrar sannolikt också.

 

Men när man sedan börjar ge tjocktarmens bakterier rikligt med föda, i form av RS eller andra lösliga fibrer, t ex några matskedar potatismjöl så gynnas även de "onda" bakterierna om deras relativa mängd gentemot de "goda" är stor.

 

Nåväl, har denna hypotes någon vetenskapligt stöd eller är det bara fria spekulationer? Tyvärr inte. Det finns faktiskt en vetenskaplig studie av högsta vetenskapliga kvalité (randomiserad cross-over) där LCHF och dess effekt på tarmfloran och smöresyreproduktionen i tjocktarmen faktiskt har testats. Tre dieter testades. En högkolhydrat (52 % av kalorierna från kolhydrater), en mediumdiet med 35 % kolhydrat och en utpräglad LCHF-diet med 4 % av kalorierna från kolhydrater (66 % från fett). Resultatet var att kända smöresyreproducerande bakteriestammar minskade dramatisk i antal efter 9 veckor och att smörsyran mätt i avföringen föll dramatiskt jämfört med dieterna med högre kolhydratsintag. LCHF-dieten producerade bara 22 % av den smörsyra som producerades i högkolhydratdieten.

 

Här är denna studie i fulltext:

http://www.ncbi.nlm.nih.gov/pmc/articles/PMC1828662/pdf/2340-06.pdf

  • Like 7
Link to comment
Share on other sites

Hör också till dem som av ren nyfikenhet ville testa detta med potatismjöl. Eftersom jag inte tål några syrade mjölprodukter och inte heller någon av de probiotiska produkter som finns i handeln, så kan jag tänka mig att min grovtarm har allt för lite mat till de goda bakterierna.

Då magen är extremkänslig började jag med en tesked, utblandad i lite vatten och intagen på kvällen.

 

Första dagen efter intag hade jag lite "fisknip" men bara en kvart eller så. Andra dagen kände jag inget speciellt alls men fortsatte ändå att ta bara en tesked.

Tredje dagen, vid lunchtid, började magen pocka på med lite mera akuta tömningstendenser.

Helt enligt vad jag hade läst skulle kunna vara en bieffekt.

Fortsatte under eftermiddagen och regelbundna, akuta tarmtömningar är jag van med min mage, så just detta skulle i sig inte vara nåt större problem, även om det inte händer så ofta numera... MEN... (känsliga personer kan sluta läsa här... ;)  ) Det som kom ut var nästan svart, luktade penicillin (?) och gav en kvardröjande effekt som om jag skulle ha ätit närmare ett kilo chilipeppar dagen innan... Aj, aj, aj...

Fortsatte under em/kväll. Sen kulminerade det under natten med ytterligare ett besök från helvetet i form av en fruktansvärd kramp i tjocktarmen! Ytterligare en tarmtömning efter det, sen lugnade det ner sig...

Fortsatte med en tesked per kväll. Några dagar till var det lite extra bråttom med toabesöken, några gånger varje dag, men med mera normal färg och utan chili-effekten. Ökade så småningom på dosen till ca en matsked, men sen fick jag sluta helt. Det verkar som om potatismjöl dessutom har en stoppande effekt, när det väl "rensat rören" och eftersom det lätt blir ett problem för mig även i vanliga fall, kände jag att jag inte stod ut med ytterligare påspädning på den fronten...

 

Tror ändå att det kan ligga något i detta med ett ökat behov av goda livsbetingelser för bakterierna i tjocktarmen, så nu har jag gjort egen kimchi och har börjat äta det istället - får se om det funkar! :)

 

Följer debatten med nyfikenhet!

  • Like 2
Link to comment
Share on other sites

Jag som inte låst in mig i en speciell diet kan mata mina tarmbakterier med havregrynsgröt och oraffinerad potatis :P

 

Jag funderade lite på det här... Är inte grejen att vattenlösliga fibrer fermenteras och producerar smörsyror? Funkar det med icke vattenlösliga fibrer?

Link to comment
Share on other sites

Jag funderade lite på det här... Är inte grejen att vattenlösliga fibrer fermenteras och producerar smörsyror? Funkar det med icke vattenlösliga fibrer?

Ja, i princip är det vattenlösliga fibrer som gäller. Fermenteringen av hårda fibrer verkar vara ytterst marginell i vår relativt korta tjocktarm (undantaget som bekräftar regeln är att forskare nyligen upptäckt en cellulosafermenterande bakteriestam hos de afrikanska samlar- och jägarfolket Hazda).

 

Vad gäller havregryn så innehåller de till skillnad från de flesta andra spannmål faktiskt lite lösliga fibrer. Icke upphettade havregryn innerhåller även lite RS till glädje för alla som gillar de där bollarna som vi numera saknar ett svenskt ord för.

  • Like 1
Link to comment
Share on other sites

Jag har provat med potatismjöl en vecka har gått upp 3 kilo och haft migränen tillbaka förstoppning och mått jättedåligt ingen påverkan på blodsockret bör jag fortsätta.

Nej, får man stora problem bör man avsluta. Försök dock att regelbundet få i dig surkål eller kimchi med levande bakteriekultur för att stegvis bygga upp din tarmflora. Finns också probiotiska preparat på apoteket men jag vet inget om vilka som är bra. Öka andelen "animaliska fibrer" som kan bli näring till tarmbakterierna i din kost, d v s svårsmälta animalier som svål, senor, brosk, bindväv i inälvsmat. Ät skinnet på kycklingen, ät lax, sill och makrill med skinn, välj korvar med riktigt korvskinn (tarmar), gnag på revben. Det vill säga en mer paleolitiskt betonad LCHF-variant där hela djuret äts.

 

Om ett par timmar kommer jag att lägga upp ett blogginlägg på LCHF.se med recept på wokade, hela, oskalade räkor och lite resonemang om "animaliska fibrer" som föda för tjocktarmen.

  • Like 3
Link to comment
Share on other sites

Med det resonemanget är det inte så dumt att äta sånt som det står köttbiprodukter på?

Jo det är det.. för det är samma som att äta kokt potatis.. dvs då är det inte RS längre.. likaså vad gäller köttbiprodukter.. de är inte längre sådant som passerar till colon och blir till föda för tarmbakterier.. som i gengäld kan ge tillbaka smörsyra, ättika och proprionat!

 

Utan man bör äta djuret från nail to tail.. dvs, det skall ingå svål, brosk, fett, senor, inälvor och tarmar i en normal hälsosam kost.. förutom köttet!

 

Och för oss som inte anser att potatismjöl uppslammat i vatten är en del av en normal kost utan en huskur för att återställa en normal tarmflora så återstår att få smörsyra (butyrate), ättika (acetat) och propionat från naturliga livsmedel!

 

Ett sådant livsmedel är.. surströmming, ger hela spektrat.. vinäger och ättiksinläggningar ger acetat.. iomed att det är ättiksyra, ost och smör ger främst smörsyra.. gräsbetat kött.. med fettet ger hela spektrat.

 

Oså skall man äta hela djuret.. dvs riktig mat.. de billigaste bitarna är oftast de nyttigaste.

 

Oså igen.. förut så sa jag att man bör undvika 90% av varorna på ICA/COOP/Willys.. numera lutar jag åt att man bör undvika minst 95%.. och pocenten ökare  ju mer jag lär mig.. såvida de inte radikalt ändrar sitt utbud snarast!

  • Like 3
Link to comment
Share on other sites

 

 

Och för oss som inte anser att potatismjöl uppslammat i vatten är en del av en normal kost utan en huskur för att återställa en normal tarmflora så återstår att få smörsyra (butyrate), ättika (acetat) och propionat från naturliga livsmedel!

 

Ett sådant livsmedel är.. surströmming, ger hela spektrat.. vinäger och ättiksinläggningar ger acetat.. iomed att det är ättiksyra, ost och smör ger främst smörsyra.. gräsbetat kött.. med fettet ger hela spektrat.

 

 

 

Fast hamnar smörsyran, ättikan osv i tjocktarmen då? Vad jag förstår har dessa flera roller där: de sänker pH vilket gör att dåliga bakterier inte trivs och de utgör näring till tarmväggen.

 

Jag tvivlar dock inte på att surströmming är urnyttigt.

  • Like 2
Link to comment
Share on other sites

Jamen är inte köttbiprodukter brosk, svål och senor då? För man ska väl inte äta det rått som potatisen? Eller är det pga det är så söndermalt som det inte är resistent längre?

De var.. innan de bröt ner det med hjälp av ensymer.. för att tillsätta det i färdiga produkter.. där det fungerar som ett lim!

 

Återstår att själv gnaga på benen, köpa fläsket/kycklingen med skinn/svål.. och tugga i sig brosk och tarmar.. glöm inte skalet på grönsaker/frukt!

  • Like 1
Link to comment
Share on other sites

Fast hamnar smörsyran, ättikan osv i tjocktarmen då? Vad jag förstår har dessa flera roller där: de sänker pH vilket gör att dåliga bakterier inte trivs och de utgör näring till tarmväggen.

 

Jag tvivlar dock inte på att surströmming är urnyttigt.

Jaa.. det var ju det där.. vad är själva hälsofördelen?

 

Grejen är att det är främst två saker, dels tarmhälsan, dels vad sagda SCFA gör/påverkar i blodet!!!!

 

De flesta studier på området är faktist utförda på möss.. som fått butyrat direkt i födan.. dvs det handlar om vad som händer när sagda ämnen når blodet via tunntarmen.. och det kan det göra oavsett om det bildas i colon av uppslammat potatismjöl i kallt vatten eller direkt från livsmedel med dessa ämnen i!

 

Tarmhälsan i främst colon påverkas av RS och lösliga fibrer.. antingen till det bättre eller sämre.. de gynnar altså både bra och dåliga tarmbakterier!

 

Hälsan vad gäller blodsockerkontroll, blodfetter och lite annat handlar om smörsyra, ättika och propionat i blodet.. det spelar där mindre roll om huruvida det kommer direkt via födan.. eller produceras i colon!

 

Det är inte själva RS i sig som är hälsosamt.. utan det som setts göra skillnad.. både i colon och i resten av kroppen är deras nedbrytningsprodukter!

  • Like 4
Link to comment
Share on other sites

Jag har provat med potatismjöl en vecka har gått upp 3 kilo och haft migränen tillbaka förstoppning och mått jättedåligt ingen påverkan på blodsockret bör jag fortsätta.

 

Nej, men om du vill fortsätta kan du kanske prova att minska dosen till 1-2 tsk.

Link to comment
Share on other sites

Vad gäller havregryn så innehåller de till skillnad från de flesta andra spannmål faktiskt lite lösliga fibrer. Icke upphettade havregryn innerhåller även lite RS till glädje för alla som gillar de där bollarna som vi numera saknar ett svenskt ord för.

 

Du menar chokladbollar?

  • Like 2
Link to comment
Share on other sites

Ja, i princip är det vattenlösliga fibrer som gäller. Fermenteringen av hårda fibrer verkar vara ytterst marginell i vår relativt korta tjocktarm (undantaget som bekräftar regeln är att forskare nyligen upptäckt en cellulosafermenterande bakteriestam hos de afrikanska samlar- och jägarfolket Hazda).

 

Vad gäller havregryn så innehåller de till skillnad från de flesta andra spannmål faktiskt lite lösliga fibrer. Icke upphettade havregryn innerhåller även lite RS till glädje för alla som gillar de där bollarna som vi numera saknar ett svenskt ord för.

 

Ja dom framhåller ju ofta havregrynens innehåll av betaglukaner i reklamen.

  • Like 1
Link to comment
Share on other sites

Jaa.. det var ju det där.. vad är själva hälsofördelen?

 

Grejen är att det är främst två saker, dels tarmhälsan, dels vad sagda SCFA gör/påverkar i blodet!!!!

 

De flesta studier på området är faktist utförda på möss.. som fått butyrat direkt i födan.. dvs det handlar om vad som händer när sagda ämnen når blodet via tunntarmen.. och det kan det göra oavsett om det bildas i colon av uppslammat potatismjöl i kallt vatten eller direkt från livsmedel med dessa ämnen i!

 

Tarmhälsan i främst colon påverkas av RS och lösliga fibrer.. antingen till det bättre eller sämre.. de gynnar altså både bra och dåliga tarmbakterier!

 

Hälsan vad gäller blodsockerkontroll, blodfetter och lite annat handlar om smörsyra, ättika och propionat i blodet.. det spelar där mindre roll om huruvida det kommer direkt via födan.. eller produceras i colon!

 

Det är inte själva RS i sig som är hälsosamt.. utan det som setts göra skillnad.. både i colon och i resten av kroppen är deras nedbrytningsprodukter!

 

När man talar om trollen... Den kortkedjiga fettsyran acetat (som är ättiksyra minus en väte) verkar aptitdämpande, i alla fall på möss:

 

http://www.nature.com/ncomms/2014/140429/ncomms4611/full/ncomms4611.html

  • Like 1
Link to comment
Share on other sites

Join the conversation

You can post now and register later. If you have an account, sign in now to post with your account.
Note: Your post will require moderator approval before it will be visible.

Guest
Reply to this topic...

×   Pasted as rich text.   Paste as plain text instead

  Only 75 emoji are allowed.

×   Your link has been automatically embedded.   Display as a link instead

×   Your previous content has been restored.   Clear editor

×   You cannot paste images directly. Upload or insert images from URL.

 Share

×
×
  • Create New...