kithara Posted June 9, 2014 Share Posted June 9, 2014 Ååååå blir tokig snart!!! Jag vet att LCHF-kost är det rätta för mig och jag mår mycket bättre när jag äter den kosten. Men varför kan jag inte hålla mig till att äta mat som är bra för mig? Igår satte jag i mig våfflor, chips, choklad och sånt som jag absolut inte mår bra av. Vad är det som gör det här? Någon annan som upplevt samma sak? Jag har ju egentligen inget sug på sådana saker när jag äter LCHF... Känner bara att jag har kommit in i en dålig spiral där jag ena veckan äter LCHF och sedan på helgen svävar ut i någon slags sockerfrossa:((( Tacksam för lite tips!! Quote Link to comment Share on other sites More sharing options...
Mats Lindberg Posted June 9, 2014 Share Posted June 9, 2014 Du kanske kör för strikt LCHF när du väl äter så? Testa i så fall en liberalare variant med lite mer kolhydrater i vettiga former (potatis, ris eller vad som nu funkar för dig). Om du inte är sockerberoende kan du även unna dig något sött i små mängder. 1 Quote Link to comment Share on other sites More sharing options...
nabe Posted June 9, 2014 Share Posted June 9, 2014 Mitt tips är planering. Bestäm innan vad du ska äta på helgen. Kan vara lättare så och minska "utsvävningar". 3 Quote Link to comment Share on other sites More sharing options...
Anna 1 Posted June 9, 2014 Share Posted June 9, 2014 Hej! Jag har samma problem och skulle bli glad över tankar och tips. Portionsstorlekar är jättesvårt för mig t.ex. Att äta lite sött fungerar absolut tvärtom,då brakar det loss ordentligt. mera,mera!! Quote Link to comment Share on other sites More sharing options...
stoscha Posted June 9, 2014 Share Posted June 9, 2014 Hur ser din situation ut? Har du en massa andra sockergrisar i närheten kan det ju vara jobbigt att vara den enda som måste stå och titta på när de andra "unnar sej". Det bästa är ju att se till att det inte finns skräp tillgängligt, och att också se till att vara proppmätt när man går och handlar. Skapa nya guldkanter på tillvaron i stället. Bitar av ölkorv, små ostbitar med valnötter eller rädisor är faktiskt (efter ett tag i alla fall) mycket godare än chips. När du blivit ordentligt avgiftad kan du ta en (1) bit mörk choklad vid festliga tillfällen, eller lite hallon och grädde, eventuellt med lite vaniljpulver till. Sen är det ju lätt till att man sitter och överäter när man ska ha fredagsmys eller vad det nu är, även om man mölar "tillåtna" saker. I stället för att sjunka ner i soffan framför TV:n med det utvalda godiset (jäkla OLW! Deras reklam har indoktrinerat hela svenska folket) gör nåt annat i stället! Gå ut på en promenad i försommarvädret, sitt på gröngräset och känn dofterna, spela sällskapsspel långt ifrån TV-soffan mm. Unna dej en himla god kopp te i stället (gärna grönt eller rött, som är en riktig hälsodusch invändigt) 1 Quote Link to comment Share on other sites More sharing options...
Angua Posted June 9, 2014 Share Posted June 9, 2014 jag behöver ha ätdagar inplanerade, så kan jag fokusera på det när suget kommer. De dagarna får jag äta det jag vill, brukar inte bli några mängder när det väl kommer till kritan. Annars blir det bara pannkaka! Sen är det bra att hitta nyttiga och goda alternativ till ex framförtv-ätande. Vi kör grönsaksstavar med något gott, ex hemgjord guacamole och en gräddfilsdipp med peppar och pressad vitlök. Sött, krispigt och kan äta med gott samvete. Tunna skivor daikon/rättika med salt på ät också gott som salt och krispigt snacks. Är det något särskilt du saknar eller är otroligt sugen på? Leta efter vettiga alternativ, ex lchfvarianter av det du vill ha. Det kan stilla suget. Som tidigare nämnts så är planering av maten viktig också, så man slipper sistaminutenfunderade över vad ska vi äta när man är hungrig. 2 Quote Link to comment Share on other sites More sharing options...
truman Posted June 9, 2014 Share Posted June 9, 2014 Ååååå blir tokig snart!!! Jag vet att LCHF-kost är det rätta för mig och jag mår mycket bättre när jag äter den kosten. Men varför kan jag inte hålla mig till att äta mat som är bra för mig? Igår satte jag i mig våfflor, chips, choklad och sånt som jag absolut inte mår bra av. Vad är det som gör det här? Någon annan som upplevt samma sak? Jag har ju egentligen inget sug på sådana saker när jag äter LCHF... Känner bara att jag har kommit in i en dålig spiral där jag ena veckan äter LCHF och sedan på helgen svävar ut i någon slags sockerfrossa:((( Tacksam för lite tips!! Jag känner igen mig i din beskrivning. Jag känner heller inget sug efter socker och godis så länge jag är konsekvent. Fuskar jag lite så sitter jag snart i sockerträsket. Jag tror inte jag skulle nappat på "en kopp te i gröngräset" när jag vill titta på en film och äta choklad och lösgodis. Man måste se till att man aldrig hamnar där. Du måste själv bestämma vem som är kapten på din skuta. Vi förknippar godis med avkoppling och mys till helgen och man måste plocka sönder dessa mekanismer och associationskedjor. Tänk på att de företag som säljer godis dyvlar på oss en mycket billig och skadlig produkt som vi får betala mycket dyrt för. Framförallt med vår hälsa. Personligen så har jag kört med bär och vispgrädde. Det är en bra ersättning som inte triggar igång sötsuget. Men hitta din egen väg och ta befälet. 2 Quote Link to comment Share on other sites More sharing options...
MariaF Posted June 9, 2014 Share Posted June 9, 2014 Här är en till som känner igen sig i din beskrivning! Inte f-n funkar avledande manövrar när det river i kroppen! Inte heller när saker åker in som av sig själva (ostskivor är hopplösa! ). Och trots att magen är fyrkantig och jag nästan spyr så SKA munnen ha mer! Jag tror det är typiskt beroende, vare sig man diagnostiserats eller ej. Det är lätt att känna sig dum/lat/odisiplinerad när fallet kommer, om och om igen, hur mycket man än vet att man borde "bestämma sig", inte ha frestelserna hemma.... Jag har efter 3,5års kämpande, jo, det är fortfarande periodvis en kamp, insett att jag är beroende och till skillnad från andra beroenden så måste jag äta, alltså är det svårare att ta sig ur. Jag har ingen lust att gå i terapi i 10år för att komma åt det (fast en terapeut sa en gång "tillåt dig känna så slutar du äta" när jag ställde frågan om tröst/stressätande). Nu har jag insett att det går upp och ner och försöker vara snäll mot mig själv när jag faller, inte hacka på mig själv för det, och ta nya tag. Om och om igen. Så på't igen! Vi klarar det! 4 Quote Link to comment Share on other sites More sharing options...
stoscha Posted June 9, 2014 Share Posted June 9, 2014 Visst 17 är det ett missbruk. Och som alla missbruk har en del lättare att ta sej ur det och det är svårare för andra. Jag har inte läst nån av böckerna själv men många säger att Bitten Jonssons Sockerbomben har varit till stor hjälp. My LCHF-ingenjören höjer boken Självkänsla nu av Mia Törnblom till skyarna för att minska känsloätandet 3 Quote Link to comment Share on other sites More sharing options...
Tiny Tom Posted June 9, 2014 Share Posted June 9, 2014 Ååååå blir tokig snart!!! Jag vet att LCHF-kost är det rätta för mig och jag mår mycket bättre när jag äter den kosten. Men varför kan jag inte hålla mig till att äta mat som är bra för mig? Igår satte jag i mig våfflor, chips, choklad och sånt som jag absolut inte mår bra av. Vad är det som gör det här? Någon annan som upplevt samma sak?  Jag har ju egentligen inget sug på sådana saker när jag äter LCHF... Känner bara att jag har kommit in i en dålig spiral där jag ena veckan äter LCHF och sedan på helgen svävar ut i någon slags sockerfrossa:((( Tacksam för lite tips!! A och O är att du inte har sådant du inte bör äta hemma. Alls. Bortom detta, och för att hitta fram till det verkliga problemet, så handlar det om att du måste lära dig lyssna på dig själv och observera dig själv på ett ärligt sätt. Tänk så här, du har i princip tre aspekter att hålla koll på som både hjälper och stjälper dig beroende på inställning och hur du lär dig vara vän med dig själv. Nämligen följande: Det fysiska: Hur din kropp mår fysiskt och hur väl den fungerar. Det här är ju något som lågkolhydratkosten direkt hjälper till med i form av...tja det mesta. Jag behöver nog inte rada upp detta. Det mentala: Hur du mår mentalt. Allmän stabilitet och dito stimulans med andra ord. Det känslomässiga: Hur det står till med det emotionella. Har du en miljö och en omgivning som stimulerar ditt känsloliv och som gör att du mår bra. Sist men verkligen inte minst, hur agerar du själv känslomässigt i relation till dig själv? Är det mer negativitet än positiva känslor så kommer det ofelbart att få dig att må därefter. Faktiskt oavsett omgivning och miljö. Pågående tankar, oavsett om det är positiva eller negativa, är ofta blivande beteenden och ageranden. Var således snäll och uppmuntrande mot dig själv istället för nedlåtande och elak. Jav vill gärna se ovanstående som sinsemellan beroende. Kanske inte nödvändigtvis i ovanstående ordning för alla människor, alltid men det viktiga är dock att förstå att det råder ett synergistiskt samband mellan dessa tre uppdelningar. Vad det innebär i praktiken är således att man måste förstå detta och lära sig observera sig, sin kropp och sitt mående på ett sätt som gör att man får kontroll och kan ta ansvar istället för att falla ned till det inlärda beteendet där man ser mat, sött, godis, chips...(tja allt man kan vara beroende av egentligen) som en flykt eller tillfällig kick/tröst från det "onda". Rent praktiskt så betyder detta att man helt enkelt får göra en daglig inventering av sig själv. Är det så att man ex. slarvat med sömnen så är det bra att man konstaterar detta när kanske inte bara det fysiska utan även det mentala och det känslomässiga triggas. Det kan mycket väl vara så att ex. den känslomässiga triggern inte skulle vara tillräcklig om sömnen hade varit på banan. Det är ett växelspel kort och gott. Målet är att man till slut skall nå en fas där man är fullt medveten, eller i varje fall har sina aningar om varför den där påsen godis är så fruktansvärt lockande och pockande. Det är kanske inte så enkelt att man är "sockerberoende" utan i själva verket handlar det om att socker, av naturliga anledningar som säkert inte behöver nämnas här, ger precis den lättillgängliga kick/flykt, som man lärt sig söka då chefen drar in semestern ett par dagar innan den skall börja, då partnern hittat en annan kärlekshamn eller då vad-som-helst-som-har-kapacitet-att-trigga gör det. När man har nått detta mål så är man i regel i begrepp att vara betydligt mer lyssnande, ärlig och kanske även äkta i relation till sig själv och sin person. Det blir då i bästa fall betydligt enklare att göra det man mår bra av i längden än det man högst tillfälligt upplever sig må bra av. Härvidlag bör man kanske också helst ha nått så långt att man börjat kunna vara bekväm med att ha det obekvämt eller behaglig med att situationen för stunden är obehaglig. Ofta är det ju så att tiden kan vara ens vän i detta. Så länge det som triggar känns starkt så kommer också lockelsen att slippa detta vara stark. Om man då istället lär sig att "ja, det känns för j-gt nu men jag härdar ut en halvtimme eller timme och avvaktar" så har man ytterligare verktyg för att hantera den här typen av problem. Det ger en potentiellt desarmerande effekt att nyttja tiden på detta sätt. Tillägg: Ni kvinnor har ju för övrigt också en hormonell berg- och dalbana månatligen som ställer till det fysiska rent hormonellt vilket i sin tur även tenderar påverka såväl det mentala som det känslomässiga...sägs det. Tar bara upp detta som ytterligare ett exempel. Lycka till! 3 Quote Link to comment Share on other sites More sharing options...
Anna 1 Posted June 9, 2014 Share Posted June 9, 2014 Bitten Janssons bok "Sockerbomben i din hjärna" kan vara till hjälp. 1 Quote Link to comment Share on other sites More sharing options...
rylandes Posted June 9, 2014 Share Posted June 9, 2014 Alla är vi olika. Men när jag känner så där så vet jag av erfarenhet att då har jag ätit för mycket protein/kolhydrater i förhållande till fett. Då får jag en blodsocker topp, så småningom följt av en blodsocker dip. Då sätter suget in på mig. Då tar jag en fett-kaffe. Fungerar utmärkt och snabbt. Tar bara några minuter så är suget borta. Dessutom fördjupas ju ketosen, vilket inte heller är dumt. -- 2 Quote Link to comment Share on other sites More sharing options...
kithara Posted June 9, 2014 Author Share Posted June 9, 2014 Tusen tack för alla bra tips:) Jag verkar inte vara ensam med detta problem och det känns skönt. Går till Psykolog och har diagnosen bulimi/hetsätning, och min läkare har tipsat mig om LCHF/ Lavkarbo som dom säger här i Norge och jag tycker verkligen att kosten fungerar. Jag får inte lika mycket sug och har inte lika många hetsätningsattacker som tidigare. Men det bästa hade varit om jag hade klarat mig utan dom. Nu blir det cirka 1-2 ggr i veckan och förr var det kanske 7 dagar i veckan. Så givetvis har jag både sett resultat på vågen och mentalt och det är ju jättekul. Men dessa attacker gör ju att jag går ur ketosen varje gång och det är lätt att tänka "katastrof" och att allt är kört och på så sett bara fortsätta äta. Men som MariaF säger det är bara köra på igen och inte se att som ett misslyckande och det har jag lyckats göra idag:) Jag har inte haft några utsvävningar idag även om jag åt väldigt osunt igår och imorgon skall jag fortsätta med LCHF:))) 3 Quote Link to comment Share on other sites More sharing options...
Zepp Posted June 9, 2014 Share Posted June 9, 2014 Mycket ligger säkert i tänket.. så då gäller det att komma på andra tankar! För övrigt så tror jag att vi alla får en släng av det tänket.. men de flesta av oss får inga dåliga vibbar utan tänker att det var en enstaka företelse, en del av vårt framtida liv.. där vi i huvudsak äter nyttigt för hälsan.. och gör undantag vid väl valda.. eller inte så väl valda tillfällen. Och till alla goda råd som redan framförts.. så gott som ingeting kommer att fungera/falla på plats utan planering! Såå.. du äter lchf.. 2 eller 3 gånger om dagen.. då gäller det att planera. köpa hem och laga till detta.. dvs det är värdelöst.. ett misslyckande om man står där hungrig och inte vet vad man skall äta.. det skall du redan ha planerat och köpt hem! Dvs.. det har nog pyskologen redan nämt.. du ser ett mål.. för att komma till det målet så krävs det en del åtgärder.. kallas för planering! 1 Quote Link to comment Share on other sites More sharing options...
Johanna07 Posted June 9, 2014 Share Posted June 9, 2014 Går det att börja med en kompromiss? Se om du kan frossa i LCHF godkänd mat nästa gång istället? Ät så mycket desert ost du vill, obegränsat med bacon, fudge gjort på kokosolja, fläskvålar etc? 3 Quote Link to comment Share on other sites More sharing options...
Isa Posted June 10, 2014 Share Posted June 10, 2014 Som många skriver hjälper planering. Något annat som är viktigt är motivation. Varför äter du LCHF? Sen så är det bra att ta reda på när du hamnar i svackrna och vad det är som triggar suget. Vet du varför kan du också förbereda dig så du har verktyg för att klara av suget. Kolla in Mys verktygslåda http://lchfingenjoren.se/category/verktygsladan.html och Maries MBJ- projekt http://www.mariahelander.se/?page_id=5797 så får du hjälp på vägen. Quote Link to comment Share on other sites More sharing options...
lordmetroid Posted June 10, 2014 Share Posted June 10, 2014 I början hade jag ganska stora problem jag med. Jag köpte fläsksvålar och som jag åt tills jag var mätt. Men jag halkade dit med några dagars mellanrum i början. Det gick unnan för unnan över och nu känner jag mig inte alls sugen på vete längre. För mig var det viktigt att vara envis. Quote Link to comment Share on other sites More sharing options...
Recommended Posts
Join the conversation
You can post now and register later. If you have an account, sign in now to post with your account.
Note: Your post will require moderator approval before it will be visible.