Finess

En månad med LCHF - reflektioner

Recommended Posts

Hej, 

Började med LCHF för exakt en månad sen. Har inte räknat något av det som jag stoppat i mig, alls. Vilket är oerhört skrämmande för en fd kalorijägare och kontroll-freak. 

Anledningen till att jag började med LCHF är att jag väger för mycket, har problem med mina hormoner och drabbades av en utmattnings-depression och är sjukskriven sedan februari i år.

Så för att själv ta mig till ett bättre mående började jag med LCHF, ivrigt påhejad och coachad av min yngsta syster. 

Har gått ner 3 kg och minskat 6 cm i midjan, vilket är bra, även om jag är lite otålig och vill gärna redan nu vara i min trivselvikt.

Min jobbsituation som fick mig att bli sönderstressad har bidragit till en viktuppgång med dålig sömn och ingen återhämtning som bidragande orsaker. 

 

Tycker att det går över förväntan med maten. Mitt största problem är att jag inte blir hungrig, så det där att äta när man hungrig och tills dess att man är mätt funkar så där. Har satt larmet i telefonen för att komma ihåg att äta lunch. Middag är lättare att komma ihåg då familjen kommer hem och vill ha mat.

Jag hoppas att allt eftersom jag tillfrisknar från min utmattnings-depression så kommer hungerkänslorna tillbaka om inte så får jag väl " äta på klocka" ett tag till.

 

Måste säga att min hjärna känns piggare än på länge. Vilket är mycket glädjande så den varit väldigt slö under ett år. 

 

Funderar på att öka på min träning, från promenader och lunkande med styrketräning, något som jag verkligen gillar och har gjort mycket innan jag "valde" bort det p g a stress. 

Är det bara att köra igång? Är något jag måste veta, lägga till i matväg eller så?

 

 

 

  • Gilla 6

Dela detta inlägg


Länk till inlägg
Dela på andra webbplatser

Jag sager som jag brukar saga till mina vänner: Varför äta lunch ifall du inte är hungrig vid lunchtid?

Du kan ju alltid ha med dig något/några kokta ägg (eller ngt annat) att äta ifall du blir hungrig på eftermiddagen innan middagen. Det känns som att det är manga inclusive mig som äter lchf som bara äter två mål per dag helt enkelt för att man inte är hungrig oftare. Det blir ju som en form av periodisk fasta.

Dela detta inlägg


Länk till inlägg
Dela på andra webbplatser

Kör på med motion. Det blir du snabbt bättre av (utmattningen). 30 min motion på ca 130 i puls tar bort allt noradrenalin och kanske är den bästa medicinen kroppen kan få. Talar av egen erfarenhet. Bäst har jag märkt, är löpning. Då blir det avkoppling samtidigt. Väljer jag mountainbike blir jag lite för fokuserad på rötter och annat och tappar själva avkopplingen. Lycka till med motionen.

 

Ett annat tips: LCHF hjälpte verkligen mig på ett par veckor. Men jag fick problem med depressionslika symptom då jag åt kanelbullar en av de dagar jag "unnade" mig något gott. Sen dess: Inget vete. Aldrig. Men detta kan ju vara individuellt, du får prova dig fram.

 

Du är snart på benen. Idag ser jag min utmattning som en gåva. Jag värdesätter andra saker än jobbet idag...

 

/Glen

  • Gilla 3

Dela detta inlägg


Länk till inlägg
Dela på andra webbplatser

Du undrade också om du behövde veta något angående mat och motion: Ät bra mat och ät när du är hungrig. Ta ett ägg innan träningen, men välj bort sämre kolhydrater så kommer du snart att bli stark.

Dela detta inlägg


Länk till inlägg
Dela på andra webbplatser

Kör!

 

Sen det där med hunger när inte blodsockret längre rasar ner till fotknölarna känns mer som, strax.. strax, så är det dags att börja fundera på att laga mat.. snart!

 

Hur som helst.. mat på fasta tider är ett hjälpmedel.. sen om det blir en eller två gånger om dagen spelar som regel inte så stor roll.. utan det är ofta andra.. typ familjen som styr detta!

Dela detta inlägg


Länk till inlägg
Dela på andra webbplatser

 

 

Måste säga att min hjärna känns piggare än på länge. Vilket är mycket glädjande så den varit väldigt slö under ett år. 

 

Funderar på att öka på min träning, från promenader och lunkande med styrketräning, något som jag verkligen gillar och har gjort mycket innan jag "valde" bort det p g a stress. 

Är det bara att köra igång? Är något jag måste veta, lägga till i matväg eller så?

Jag har själv en bister erfarenhet av utmattningssyndrom  :angry:  och när det gäller träning behöver man känna sig för och inte göra träningen till en principsak utan verkligen lyssna till sin egen kropp. Själv fick jag råden om träning men länge, länge var det som bly i kroppen och då gick jag ändå bara stavgång.

 

Så öka träningen eller inte? Känn noga efter själv!

Dela detta inlägg


Länk till inlägg
Dela på andra webbplatser

När jag gick in i väggen hade jag mycket nytta av promenader när jag inte klarade av mej själv längre. Jag hade turen att bo nära ett naturområde och det finns forskning på att grönt är psykiskt hälsobefrämjande. Det är ju en härlig årstid nu.

Jag hade dessutom "turen" att mamma blev inlagd på sjukhus, så jag gick 2 mil nästan varje dag för att hälsa på henne för jag klarade inte av att åka buss. Jag orkade inte med hennes sällskap heller särskilt länge men vi mådde bra bägge av mina besök.

Dela detta inlägg


Länk till inlägg
Dela på andra webbplatser

Join the conversation

You can post now and register later. If you have an account, sign in now to post with your account.
Note: Your post will require moderator approval before it will be visible.

Gäst
Svara i detta ämne...

×   Du har klistrat in innehåll med formatering.   Ta bort formatering

  Only 75 emoji are allowed.

×   Din länk har automatiskt bäddats in.   Visa som länk istället

×   Your previous content has been restored.   Clear editor

×   You cannot paste images directly. Upload or insert images from URL.