Kajsa576

Efterlyses! Kvinnor som efter Övergångsåldern börjat med LCHF och rasat i vikt!

Recommended Posts

Hej jag är så nyfiken över hur det går gått för oss kvinnor som efter övergångsåldern börjat med LCHF och

gjort en riktig viktresa nedåt. 

Att jag undrar är för att jag själv började med LCHF 6 januari i år och var då 56 år. Nu har det snart gått 6 månader och

vikten som försvunnit är totalt 3-4 kg. Jag kör rätt strikt, inga kollisar annat än överjord. Och midsommar blev det förståss en liten färskpotat. 

Skulle vara fint att bolla med er som även fått fart på vikten och hur ni gjort.

Ha en fin söndag!

Kram

 

Dela detta inlägg


Länk till inlägg
Dela på andra webbplatser

Hur är det med centimetrarna då?

  • Gilla 1

Dela detta inlägg


Länk till inlägg
Dela på andra webbplatser

Hej! Jag är 50+ och började 2010 med LCHF. Då vägde jag 85 kg. Nu väger jag 63. Från början gick det lätt att gå ner i vikt, sedan insåg jag att jag måste skippa alla mjölkprodukter och bär om jag ville komma i ketos. Sedan i höstas har jag ätit strikt LCHF utan att slarva det minsta. Då gick jag från 73 kg till nuvarande 63. Kan tillägga att jag har sköldkörtelproblem, men minskat dosen rejält och hoppas kunna fasa ut Levaxinet snart.

  • Gilla 5

Dela detta inlägg


Länk till inlägg
Dela på andra webbplatser

Mig har det inte gått lika bra viktmässigt när jag började 2006 gick jag snabbt ner 15 kilo sedan är det stopp. har 40 kilo kvar men kunnat sluta med diabetesmedesin har inte ont i leder så jag har en hälsovinst.

  • Gilla 5

Dela detta inlägg


Länk till inlägg
Dela på andra webbplatser

Och jag gjick inte ner ettgram på 3 år men minskade 2 storlekar

  • Gilla 2

Dela detta inlägg


Länk till inlägg
Dela på andra webbplatser

Hej Kajsa!

 

Jag är 58 år och har liksom du kört LCHF sedan nyår. Historiskt har jag försökt följa Atkinsdieten för viktminskning till och från sedan 2002, men utan större framgång, mer än att jag lärde mig att inte vara rädd för fett och att utesluta potatis, ris och pasta. Goda baguetter hade jag dock svårt att låta bli. Jag höll ändå nere carbsen hyfsat bra, men tydligen inte tillräckligt. Min man gick ner hur mycket som helst genom att frossa i oxfilé och hummer.

 

Under 2013 spårade jag ur totalt och åt choklad, kakor och andra onyttigheter i mängder och när jag framåt jul bara kom i min största garderob och vågen visade över 80 kg var det inte så mycket att välja på.

 

Totalt har jag nu på ett halvår gått ner drygt 11 kg, vanligen några hg i veckan, aldrig mer än runt ett kilo, några veckor ingenting. Men det är bra eftersom skinnet hänger med och jag har inte fått alltför många rynkor. Och det var en härlig känsla att för första gången på evigheter hamna under 70 kg.

 

Jag äter två mål om dagen, på så sätt blir det också periodisk fasta 16:8. Många verkar bara äta en gång om dagen, men samvaron vid matbordet är en alltför viktig social del av livet för mig för att jag ska klara av att ta bort mer än ett mål om dagen. Runt midsommar har det blivit en del middagar tillsammans med vänner och bekanta, vilket innebär att jag ätit en och annan jordgubbe samt plockat och ätit de smultron jag hittat när jag varit ute och cyklat eller promenerat. Jag tänker dock inte gräma mig för dem, det är så kort säsong och jag äter inte frukt och bär i övrigt. Den enda nackdelen är väl att sockret från gubbarna gör att jag cravar något. Normalt äter jag frukost vid 8-9 och huvudmålet vid 16-17, men dagen efter jordgubbsintaget kan jag känna hungerkänslor/sug vid 13-tiden. Detta avhjälps dock med en puma eller en ketoboll.

 

Men det du var ute efter med din tråd var väl om man kan gå ner ö.h.t. efter klimakteriet och svaret på den frågan får väl därmed anses vara med ja besvarad!

 

Sasse

  • Gilla 5

Dela detta inlägg


Länk till inlägg
Dela på andra webbplatser

Hur är det med centimetrarna då?

-8cm sedan start. 

  • Gilla 4

Dela detta inlägg


Länk till inlägg
Dela på andra webbplatser

Blir så glad över att det tycks fungera för många av er!

Jag inser nog att jag måste ta bort allt mejeri, och då är det ju osten.

Och att jag bör ta bort ett mål verkar det som. 

Jag äter 2 ägg och till det ca 25 gram bregott med havssalt.

Lunch kan vara omelett med ost och räkor som fyllning och vitkål med olja o vinäger.

middag kan bestå av 1 kycklinglår med 1 dl bea och bladspenat.

Ungefär så ser det ut i veckorna.

och ibland kan det bli en påse Paranötter alternativt en eller 2 bitar ost.

Dela detta inlägg


Länk till inlägg
Dela på andra webbplatser

Ost ÄR ett elände, för det är ju så himla gott :-) Jag körde helt mejerifritt en månad i februari bara för att testa, och efter det använder jag mycket mindre mejerier. Jag hade snöat fast i gräddsåser förut.

Börja med att bara använda ost i matlagning t ex. Det kanske räcker för att komma nånvart och ost som INTE är matlagning är ju onödigt ätande som hindrar dina mål.

För mej har periodisk fasta funkat riktigt bra i ett halvår, (5:2) fast sen tog det tvärstopp igen... Jobbar stenhårt nu på att verkligen låta bli att äta om jag inte känner hunger, så många morgnar blir det tidig lunch i st f frukost.

Fast vikten är inte allt för mej. -16 cm i midjan tycker jag är viktigare

  • Gilla 3

Dela detta inlägg


Länk till inlägg
Dela på andra webbplatser

Jag började med LCHF (fast det visste jag inte då; jag trodde det var en övergående fas i GI) i januari 2007, och det var precis i övergångsåldern. Gick ner 10 kg första året (och hade ytterligare minst 20 kg kvar; jag vet inte var målvikten är). Sedan vet jag inte vad som jag gjorde fel, men vikten började gå uppåt igen, och den har gått upp och ner inom detta tiokilosspann sedan dess.

I våras beslöt jag mig, för vilken gång i ordningen vet jag inte, att sluta med mejerier (förutom smör, och get- och fårost), och den här gången har det funkat ganska bra. Jag har också prövat potatismjöl (resistent stärkelse), fast nu glömmer jag det igen. Har också känt mig väldigt avstressad, och trivs med livet; tror att det påverkar mycket. Och nu är jag nere på en vikt strax under den jag hade efter första året. Jag trodde först det var fel på vågen, men en kompis bekräftar att jag ser smalare ut. Så det går åt rätt håll; bara resten kvar :-)

Och jag ska väl lägga till: Vikten har från början av april minskat med 9 kg. Och jag tror aptiten har minskat av okänd anledning - fast den varierar, så det är svårt att säga.

  • Gilla 1

Dela detta inlägg


Länk till inlägg
Dela på andra webbplatser

Ost ÄR ett elände, för det är ju så himla gott :-) Jag körde helt mejerifritt en månad i februari bara för att testa, och efter det använder jag mycket mindre mejerier. Jag hade snöat fast i gräddsåser förut.

Börja med att bara använda ost i matlagning t ex. Det kanske räcker för att komma nånvart och ost som INTE är matlagning är ju onödigt ätande som hindrar dina mål.

För mej har periodisk fasta funkat riktigt bra i ett halvår, (5:2) fast sen tog det tvärstopp igen... Jobbar stenhårt nu på att verkligen låta bli att äta om jag inte känner hunger, så många morgnar blir det tidig lunch i st f frukost.

Fast vikten är inte allt för mej. -16 cm i midjan tycker jag är viktigare

Håller med dig helt, men jag har ju som sagt 40kg för mycket. Och det blir osmidigt att röra på sig då. Hålla in magen i trånga passager är inte så enkelt i min size  ;) Lyssnade på "Ett sötare blod" och förstod på boken att det inte alltid funkar så bra för kvinnor efter övergångsåldern. Men jag får ta ett omtag och skippa Mejeri. Grädde har jag glömt bort att använda, köper hem och kastar.. Ost som gäller just nu… Jag får ändra strategi mao. Annars tror jag att jag går i i svält-bantningen. Fast att jag vill ju fortsätta med detta, för jag mår ju bra av den här kosten. 

  • Gilla 1

Dela detta inlägg


Länk till inlägg
Dela på andra webbplatser

Inte svältbantning! Då förstör du allt du åstadkommit. Men prova periodisk fasta då. Då hinner inte kroppen ställa in sej på svält och det är inte svårt alls att vara utan mat när man går på LCHF.

Börja köra 16:8 en månad och se vad som händer. Många tycker ju 16:8 inte känns alls. Jag brukar fasta 20-22 timmar 2 dagar i veckan med bara kalorifri vätska. Det funkar jättebra på jobbet. Jag jobbar in lunchen och kan sluta en timme tidigare i stället, eller använda den timmen när jag går till frissan.

  • Gilla 2

Dela detta inlägg


Länk till inlägg
Dela på andra webbplatser

Håller med dig helt, men jag har ju som sagt 40kg för mycket. Och det blir osmidigt att röra på sig då. Hålla in magen i trånga passager är inte så enkelt i min size  ;) Lyssnade på "Ett sötare blod" och förstod på boken att det inte alltid funkar så bra för kvinnor efter övergångsåldern. Men jag får ta ett omtag och skippa Mejeri. Grädde har jag glömt bort att använda, köper hem och kastar.. Ost som gäller just nu… Jag får ändra strategi mao. Annars tror jag att jag går i i svält-bantningen. Fast att jag vill ju fortsätta med detta, för jag mår ju bra av den här kosten. 

Tror du att du har insulinresistens? Om så är fallet kommer inte svältbantning att hjälpa utan bara skada dig och troligen dra igång "jojon". 

 

För att få lite kött benen i den här frågan titta på Jeff Voleks video The Many Facets of Keto-Adaptation ca 20:48 minuter in, https://www.youtube.com/watch?v=GC1vMBRFiwE  Där beskriver han vilka som det fungerar för med svältbantning och för vilka det inte gör det. Viktig kunskap  B) !  Hela videon är superbra  ^_^

 

Den som är insulinkänslig kan gå ner med både lågkolhydrat och lågfett men är man insulinrecistent fungerar lågkolhydrat bäst.  Du har ju gått ner i snitt 6 hg/månad och jag tycker att många här inne beskriver liknade resultat. Om det håller i sig ger det 21 kg på 3 år.  Tänker att det är viktigt att det är de tidsperspektiven vi arbetar med när vi tar hand om våra kroppar, efter många års slitage. 

  • Gilla 4

Dela detta inlägg


Länk till inlägg
Dela på andra webbplatser

Hej jag är så nyfiken över hur det går gått för oss kvinnor som efter övergångsåldern börjat med LCHF och

gjort en riktig viktresa nedåt. 

Att jag undrar är för att jag själv började med LCHF 6 januari i år och var då 56 år. Nu har det snart gått 6 månader och

vikten som försvunnit är totalt 3-4 kg. Jag kör rätt strikt, inga kollisar annat än överjord. Och midsommar blev det förståss en liten färskpotat. 

Skulle vara fint att bolla med er som även fått fart på vikten och hur ni gjort.

Ha en fin söndag!

Kram

 

En vän till mig gick först inte ner med LCHF men sedan åt hon mer grönsaker och mindre fett och då funkade det. Rå vitkål, sallat, ruccola och andra råa gröna grönsaker. Grönt innehåller ju ämnen som påverkar ämnesomsättningen och dom sägs mätta bra.

 

Att svältbanta tror inte jag heller på men att äta så att man ligger precis ovanför gränsen till att bli hungrig och äta grönsaker som gör att mättnaden varar längre tror jag är bra.

  • Gilla 2

Dela detta inlägg


Länk till inlägg
Dela på andra webbplatser

Tror du att du har insulinresistens? Om så är fallet kommer inte svältbantning att hjälpa utan bara skada dig och troligen dra igång "jojon". 

 

För att få lite kött benen i den här frågan titta på Jeff Voleks video The Many Facets of Keto-Adaptation ca 20:48 minuter in, https://www.youtube.com/watch?v=GC1vMBRFiwE  Där beskriver han vilka som det fungerar för med svältbantning och för vilka det inte gör det. Viktig kunskap  B) !  Hela videon är superbra  ^_^

 

Den som är insulinkänslig kan gå ner med både lågkolhydrat och lågfett men är man insulinrecistent fungerar lågkolhydrat bäst.  Du har ju gått ner i snitt 6 hg/månad och jag tycker att många här inne beskriver liknade resultat. Om det håller i sig ger det 21 kg på 3 år.  Tänker att det är viktigt att det är de tidsperspektiven vi arbetar med när vi tar hand om våra kroppar, efter många års slitage. 

Vet inte om jag är det, men har tydligen typ-2, men behöver inte medicinera… 

Därav att jag ändrade till LCHF och att jag så gärna vill minska i omfånget också. Ser jag på syskon föräldrar, så ser vi ganska lika ut i allafall på tjejsidan… 

stora rultingar. Jag ska kolla filmen, och jag gick på Itrim 2010 och drack och åt deras produkter i 12 veckor, gick ned 23 kg, men så hände massa privata saker med jobb, föräldrar gick bort och annat som gjorde att jag tappade kontrollen på matintaget. Suck...

Dela detta inlägg


Länk till inlägg
Dela på andra webbplatser

23 kg på 12 veckor är inte hälsosamt.

  • Gilla 1

Dela detta inlägg


Länk till inlägg
Dela på andra webbplatser

Vet inte om jag är det, men har tydligen typ-2, men behöver inte medicinera… 

Därav att jag ändrade till LCHF och att jag så gärna vill minska i omfånget också. Ser jag på syskon föräldrar, så ser vi ganska lika ut i allafall på tjejsidan… 

stora rultingar. Jag ska kolla filmen, och jag gick på Itrim 2010 och drack och åt deras produkter i 12 veckor, gick ned 23 kg, men så hände massa privata saker med jobb, föräldrar gick bort och annat som gjorde att jag tappade kontrollen på matintaget. Suck...

Om jag har förstått det hela rätt är man insulinresistent vid prediabetes. Känner mig besvärlig när jag samtalar med dig men kom ihåg att jag tillhör supporterklubben  :) . Vill väldigt gärna tala vidare om detta när du sett videon. Hur du ser på Voleks resonemang om olika tolerans för kolhydrat och hur du tänker att det påverkar just din situation?

 

Låt säga att du skulle lyckas gå ner med Itrim igen, vad tänker du skall hända efter viktnedgången? Hur skulle du hantera maten? Eftersom kroppen vid svältbantning äter av sin egen muskelmassa har du då också minskat din förmåga att förbränna det du äter. Det är möjligt att du tappade kontrollen men jag vill påstå att det går inte att ha kontroll vid konstig kosthållning!!! Kanske dags att sluta skuldbelägga sig själv och kyssa bantningsindustrin adjö  :angry:

 

Har själv testat pulverdiet på Xtravaganza och gick ner 12 kg på 4 veckor.  Kortsiktigt jättekul och självklart satte jag igång jojon  :blink:. Gick upp dessa 12 kg och lite till. Försökte göra detta en gång till men då sa kroppen stopp.

  • Gilla 4

Dela detta inlägg


Länk till inlägg
Dela på andra webbplatser

Jag kan dela med mig av mina ITRIM-upplevelser. Jag gick också ner 23 kilo under mitt år på ITRIM. Jag tränade mycket på deras gym så jag behöll en större andel av mina muskler än vad som är vanligt enligt deras våg. Trots det förlorar man ju en hel del muskler. De förklarar det med "att väger man mindre behöver inte kroppen lika mycket muskler för att bära upp den". De första tre eller fyra månaderna åt jag bara deras produkter, första veckorna 600 kcal och resterade veckor 800 kcal. Inte gott men man var i svältketos så det spelade ingen roll. De första månaderna med enbart deras produkter gick jag kanske ner 16 kilo om jag minns rätt. Resterande delen av året genom LCLF. Totalt 23 kilo.

 

Efter min ITRIM-tid började jag med LCHF (cirka 2,5 år sedan). Jädrans vad jag åt i början. Jag var ju helt utsvulten. Hade inte fattat att man inte kunde äta hur mycket som helst. Första året gick jag upp nästan 9 kilo, trots LCHF och tack vare min hunger och överätning. Nästföljande år gick jag upp 3 kilo. Och där är jag nu.

 

Det sista halvåret har jag legat stilla i vikt. Halva min viktminskning från ITRIM har jag alltså kvar idag. Jag är mycket övertygad om att hade jag inte börjat med LCHF när jag slutade med ITRIM hade jag idag gått upp allt och lite till. Det är så svältkurer som ITRIM fungerar. Man går upp allt och lite till, oavsett livssituation.

  • Gilla 6

Dela detta inlägg


Länk till inlägg
Dela på andra webbplatser

Om jag har förstått det hela rätt är man insulinresistent vid prediabetes. Känner mig besvärlig när jag samtalar med dig men kom ihåg att jag tillhör supporterklubben  :) . Vill väldigt gärna tala vidare om detta när du sett videon. Hur du ser på Voleks resonemang om olika tolerans för kolhydrat och hur du tänker att det påverkar just din situation?

 

Låt säga att du skulle lyckas gå ner med Itrim igen, vad tänker du skall hända efter viktnedgången? Hur skulle du hantera maten? Eftersom kroppen vid svältbantning äter av sin egen muskelmassa har du då också minskat din förmåga att förbränna det du äter. Det är möjligt att du tappade kontrollen men jag vill påstå att det går inte att ha kontroll vid konstig kosthållning!!! Kanske dags att sluta skuldbelägga sig själv och kyssa bantningsindustrin adjö  :angry:

 

Har själv testat pulverdiet på Xtravaganza och gick ner 12 kg på 4 veckor.  Kortsiktigt jättekul och självklart satte jag igång jojon  :blink:. Gick upp dessa 12 kg och lite till. Försökte göra detta en gång till men då sa kroppen stopp.

Vet ju att det är vansinne att börja med svälten igen, och definitivt inte bra för mig med tanke på att det är inte nyttigt. Enbart en kortsiktighet… Jag känner att jag mår mycket bättre av denna kost. Om jag skulle få i mig för mycket kollisar, får jag numera hjärtklappning och jag mår dåligt. 

Men desperationen infinner sig. Därför ville jag få ta del av er andra härliga 50 + som har erfarenhet och som jag kan få ta del av tips och råd.. Upplever det som att vi är lite mer kluriga med att få bonusen med viktnedgången också… 

Dela detta inlägg


Länk till inlägg
Dela på andra webbplatser

Vet ju att det är vansinne att börja med svälten igen, och definitivt inte bra för mig med tanke på att det är inte nyttigt. Enbart en kortsiktighet… Jag känner att jag mår mycket bättre av denna kost. Om jag skulle få i mig för mycket kollisar, får jag numera hjärtklappning och jag mår dåligt. 

Men desperationen infinner sig. Därför ville jag få ta del av er andra härliga 50 + som har erfarenhet och som jag kan få ta del av tips och råd.. Upplever det som att vi är lite mer kluriga med att få bonusen med viktnedgången också… 

Det ÄR obehagligt när kroppen/vikten stuckit iväg, tycker jag. Lite som att bo i en Alien. Jag skulle verkligen önska att Kostdoktorn vill adressera och kommentera detta mer, men det känns som om "alla" duckar. Misstänker att forskningen inte har några svar ännu.

 

Så då kanske frågan blir, vad tänker du dig för bild av dig själv och din kropp när du uppnått din målvikt/klädstolek/mått? Och som en följdfråga av det, hur kan du uppnå något av detta medan du gör din resa? Vad behöver du välja in och vad behöver du välja bort?

Dela detta inlägg


Länk till inlägg
Dela på andra webbplatser

Jag kan dela med mig av mina ITRIM-upplevelser. Jag gick också ner 23 kilo under mitt år på ITRIM. Jag tränade mycket på deras gym så jag behöll en större andel av mina muskler än vad som är vanligt enligt deras våg. Trots det förlorar man ju en hel del muskler. De förklarar det med "att väger man mindre behöver inte kroppen lika mycket muskler för att bära upp den". De första tre eller fyra månaderna åt jag bara deras produkter, första veckorna 600 kcal och resterade veckor 800 kcal. Inte gott men man var i svältketos så det spelade ingen roll. De första månaderna med enbart deras produkter gick jag kanske ner 16 kilo om jag minns rätt. Resterande delen av året genom LCLF. Totalt 23 kilo.

 

Efter min ITRIM-tid började jag med LCHF (cirka 2,5 år sedan). Jädrans vad jag åt i början. Jag var ju helt utsvulten. Hade inte fattat att man inte kunde äta hur mycket som helst. Första året gick jag upp nästan 9 kilo, trots LCHF och tack vare min hunger och överätning. Nästföljande år gick jag upp 3 kilo. Och där är jag nu.

 

Det sista halvåret har jag legat stilla i vikt. Halva min viktminskning från ITRIM har jag alltså kvar idag. Jag är mycket övertygad om att hade jag inte börjat med LCHF när jag slutade med ITRIM hade jag idag gått upp allt och lite till. Det är så svältkurer som ITRIM fungerar. Man går upp allt och lite till, oavsett livssituation.

Blir så upprörd! Bantningsindustrin är så skadlig  :angry: inte minst för oss kvinnor. Jag är också så oändligt tacksam att jag hittat LCHF  :wub:

  • Gilla 2

Dela detta inlägg


Länk till inlägg
Dela på andra webbplatser

Jag kan dela med mig av mina ITRIM-upplevelser. Jag gick också ner 23 kilo under mitt år på ITRIM. Jag tränade mycket på deras gym så jag behöll en större andel av mina muskler än vad som är vanligt enligt deras våg. Trots det förlorar man ju en hel del muskler. De förklarar det med "att väger man mindre behöver inte kroppen lika mycket muskler för att bära upp den". De första tre eller fyra månaderna åt jag bara deras produkter, första veckorna 600 kcal och resterade veckor 800 kcal. Inte gott men man var i svältketos så det spelade ingen roll. De första månaderna med enbart deras produkter gick jag kanske ner 16 kilo om jag minns rätt. Resterande delen av året genom LCLF. Totalt 23 kilo.

 

Efter min ITRIM-tid började jag med LCHF (cirka 2,5 år sedan). Jädrans vad jag åt i början. Jag var ju helt utsvulten. Hade inte fattat att man inte kunde äta hur mycket som helst. Första året gick jag upp nästan 9 kilo, trots LCHF och tack vare min hunger och överätning. Nästföljande år gick jag upp 3 kilo. Och där är jag nu.

 

Det sista halvåret har jag legat stilla i vikt. Halva min viktminskning från ITRIM har jag alltså kvar idag. Jag är mycket övertygad om att hade jag inte börjat med LCHF när jag slutade med ITRIM hade jag idag gått upp allt och lite till. Det är så svältkurer som ITRIM fungerar. Man går upp allt och lite till, oavsett livssituation.

Tror Du har rätt i det som Du skriver. Men varför ska det vara "svårare" för kvinnor i Ö-gångsåldern att minska i vikt? Vad har vi i oss som inte andra har? 

Dela detta inlägg


Länk till inlägg
Dela på andra webbplatser

Tror Du har rätt i det som Du skriver. Men varför ska det vara "svårare" för kvinnor i Ö-gångsåldern att minska i vikt? Vad har vi i oss som inte andra har? 

 

Kvinnor i fertil ålder har bättre fettförbränning. Efter klimakteriet är den samma som männen har. Männen har dock större muskelmassa så dom har en del gratis där istället.

 

Jag kom själv i klimakteriet när jag var 43 år och gick ner 20 kg i fettvikt när jag var 50 så omöjligt är det dock inte men jag gick ner med blandkost.

  • Gilla 3

Dela detta inlägg


Länk till inlägg
Dela på andra webbplatser

Det ÄR obehagligt när kroppen/vikten stuckit iväg, tycker jag. Lite som att bo i en Alien. Jag skulle verkligen önska att Kostdoktorn vill adressera och kommentera detta mer, men det känns som om "alla" duckar. Misstänker att forskningen inte har några svar ännu.

 

Så då kanske frågan blir, vad tänker du dig för bild av dig själv och din kropp när du uppnått din målvikt/klädstolek/mått? Och som en följdfråga av det, hur kan du uppnå något av detta medan du gör din resa? Vad behöver du välja in och vad behöver du välja bort?

Min Bild är att jag ska kunna röra på mig mer obehindrat, kunna hoppa in i ett par jeans, sätta på mig skor utan att stöna pga alla magar, inte behöva använda Cpap, finns massor av den bilder kring målbilden. Jag kan börja motionera, men det sägs att 80% av viktnedgång beror på kosten. Välja bort? -ostar och grädde, men senaste tiden har jag glömt bort att grädde finns.. blir dåligt i kylen. 

  • Gilla 1

Dela detta inlägg


Länk till inlägg
Dela på andra webbplatser

Tror Du har rätt i det som Du skriver. Men varför ska det vara "svårare" för kvinnor i Ö-gångsåldern att minska i vikt? Vad har vi i oss som inte andra har? 

Det som jag tror (i alla fall en bidragande orsak) är att vi "drar" så lite energi - extremt miljövänliga alltså. Ska vi gå ner i vikt och stanna där krävs det att vi äter extremt lite, både i mängd och i kcal. Tyvärr. Vi ska inte svälta, det är inte heller bra. Det bästa är om man kan hitta något sätt att äta mindre men slipper att vara hungrig. Inte äta för att det är gott eller för att man är rädd för att bli hungrig senare. Inte småäta bara för att man är lite sugen.

 

Jag har personligen väldigt svårt med både portionsstorlekar (och småätande). Lägger upp nästan lika mycket till mig själv som min man och min tonårsson äter. Det funkar inte. Jag drar väl bara ungefär hälften så mycket energi som de gör. Min man har gått ner lika mycket i vikt som jag har gått upp under våra 2,5 på LCHF. Han kanske drar dubbelt så mycket energi som mig så det är inget konstigt alls. Jag är dessutom väldigt kort, typ 155 cm.

  • Gilla 2

Dela detta inlägg


Länk till inlägg
Dela på andra webbplatser

Det som jag tror (i alla fall en bidragande orsak) är att vi "drar" så lite energi - extremt miljövänliga alltså. Ska vi gå ner i vikt och stanna där krävs det att vi äter extremt lite, både i mängd och i kcal. Tyvärr. Vi ska inte svälta, det är inte heller bra. Det bästa är om man kan hitta något sätt att äta mindre men slipper att vara hungrig. Inte äta för att det är gott eller för att man är rädd för att bli hungrig senare. Inte småäta bara för att man är lite sugen.

 

Jag har personligen väldigt svårt med både portionsstorlekar (och småätande). Lägger upp nästan lika mycket till mig själv som min man och min tonårsson äter. Det funkar inte. Jag drar väl bara ungefär hälften så mycket energi som de gör. Min man har gått ner lika mycket i vikt som jag har gått upp under våra 2,5 på LCHF. Han kanske drar dubbelt så mycket energi som mig så det är inget konstigt alls. Jag är dessutom väldigt kort, typ 155 cm.

Jag äter inte lika mycket som min man, plus jag äter inte mellan målen. Min Gubbe är en som går upp på nätterna och äter upp resterna, och skyller på någon inneboende.. Han äter dessutom inte LCHF.. Och anser att det inte kan vara nyttigt med allt fett o smör. Och nu hetsar han mig.. eftersom jag inte gått ned mer än jag gjort.. 

Dela detta inlägg


Länk till inlägg
Dela på andra webbplatser

Visst är ksten viktigast men jag tror att motion är minst lika bra för välbefinnandet. Mina morgonpromenader före frukost på tiden före LCHF hjälpte mej att vara typ "lagom" och fick mej att må bra. Jag har återupptagit dem nu, och dessutom snabbare och längre bara för att jag mår så bra.

Styrketräning är bra för det omfördelar kroppen så man kan väga en heldel men ändå se hyfsat juste ut. Det blir mindre dallrigt.

Sen sägs det ju att ju mer muskler man har desto mer förbränner man?

  • Gilla 2

Dela detta inlägg


Länk till inlägg
Dela på andra webbplatser

Jag äter inte lika mycket som min man, plus jag äter inte mellan målen. Min Gubbe är en som går upp på nätterna och äter upp resterna, och skyller på någon inneboende.. Han äter dessutom inte LCHF.. Och anser att det inte kan vara nyttigt med allt fett o smör. Och nu hetsar han mig.. eftersom jag inte gått ned mer än jag gjort..

 

Jamen kan karlfan inte titta på centimetrarna då! Vad är det för coach du har hemma? Han har väl varit duktigare än du att välja rätt föräldrar. Det är inte så mycket att slå sej för bröstet för.

 

Jag undrar om inte du ska gå in på Mys blogg lchfingenjören och läsa hennes verktygslåda om självkänsla. Jag har boken Självkänsla nu som hon höjer till skyarna så. Jag har inte läst den själv för jag är kaxig så det räcker, men du kan få den av mej om du vill.

  • Gilla 6

Dela detta inlägg


Länk till inlägg
Dela på andra webbplatser

Träning är nog väldigt bra för att få chans att slippa cpap på sikt. 

  • Gilla 2

Dela detta inlägg


Länk till inlägg
Dela på andra webbplatser

Kanske är det så att vi kvinnor (i och efter övergångsåldern) inte behövs längre evolutionsbiologiskt sätt. Vi kan inte längre reproducera oss. Då är det bra för gruppen om vi inte tär på de gemensamma resurserna lika mycket längre, dvs att vi inte behöver lika mycket mat längre. Vi kan ge delar av vår ranson till våra män, barn och barnbarn. Visst kan vi fortfarande hjälpa till i hushållet med matlagning, barnpassning etc. men i stort är vi onödiga. Det kanske är därför många av oss har ett lägre energibehov.

  • Gilla 4

Dela detta inlägg


Länk till inlägg
Dela på andra webbplatser

Jamen kan karlfan inte titta på centimetrarna då! Vad är det för coach du har hemma? Han har väl varit duktigare än du att välja rätt föräldrar. Det är inte så mycket att slå sej för bröstet för.

 

 

Bra rutet!

  • Gilla 6

Dela detta inlägg


Länk till inlägg
Dela på andra webbplatser

Jamen kan karlfan inte titta på centimetrarna då! Vad är det för coach du har hemma? Han har väl varit duktigare än du att välja rätt föräldrar. Det är inte så mycket att slå sej för bröstet för.

 

Jag undrar om inte du ska gå in på Mys blogg lchfingenjören och läsa hennes verktygslåda om självkänsla. Jag har boken Självkänsla nu som hon höjer till skyarna så. Jag har inte läst den själv för jag är kaxig så det räcker, men du kan få den av mej om du vill.

Jag ska in och läsa, och jag håller mé, ibland är det en karlfan. När vi träffades vägde jag 57 kg, 168 lång. då levde jag i princip på 1 msk Keso och 1/2 tomat till middag och lunch var sallad utan dressing eller pasta. Inget fett. Nu i efterhand kallar han det falsk varudeklaration…  :(

  • Gilla 3

Dela detta inlägg


Länk till inlägg
Dela på andra webbplatser

Jag ska in och läsa, och jag håller mé, ibland är det en karlfan. När vi träffades vägde jag 57 kg, 168 lång. då levde jag i princip på 1 msk Keso och 1/2 tomat till middag och lunch var sallad utan dressing eller pasta. Inget fett. Nu i efterhand kallar han det falsk varudeklaration…  :(

Med glimten i ögat hoppas jag. Heter det inte i nöd och lust?

När jag var yngre samlade jag på aforismer och visdomsord. Du får några av mej här

 

Stå på dej, annars gör andra det.

Man ska inte låta sej suddas ut även om den som suddar är öm och kärleksfull.

  • Gilla 5

Dela detta inlägg


Länk till inlägg
Dela på andra webbplatser

Jag är 50 år och har ätit lchf i många år. Är 164 cm och vägde 70-72 och stannade där. För ett år sedan minskade jag portionerna, började med 16:8 och lite 5:2 imellan åt. Slutade med lchf kakor och efterrätter. Väger nu 60 kilo. Jag tror inte det går att vara mätt jämnt hur tråkigt det nu än låter. Jag har lärt mig att det är inte farligt att känna sig lite hungrig/sugen. Drick istället ibland.

Kakor och jox liksom LCHFbröd slutade jag med nästan på en gång. Men jag kom ingen vart förrän jag började med 5:2.

Periodisk fasta är inte alls lika jobbigt som att banta med kalorirestriktion, eller tänka sej för varje dag. Jag dricker goda teer och tycker det är skönt att slipa jaga lunch i skitmatsdjungeln och sen äter jag en god middag med maken som vanligt

  • Gilla 2

Dela detta inlägg


Länk till inlägg
Dela på andra webbplatser

Med glimten i ögat hoppas jag. Heter det inte i nöd och lust?

När jag var yngre samlade jag på aforismer och visdomsord. Du får några av mej här

 

Stå på dej, annars gör andra det.

Man ska inte låta sej suddas ut även om den som suddar är öm och kärleksfull.

:wub:  :rolleyes: Tack, för dom fina visdomsorden.  :)

  • Gilla 3

Dela detta inlägg


Länk till inlägg
Dela på andra webbplatser

Kanske är det så att vi kvinnor (i och efter övergångsåldern) inte behövs längre evolutionsbiologiskt sätt. Vi kan inte längre reproducera oss. Då är det bra för gruppen om vi inte tär på de gemensamma resurserna lika mycket längre, dvs att vi inte behöver lika mycket mat längre. Vi kan ge delar av vår ranson till våra män, barn och barnbarn. Visst kan vi fortfarande hjälpa till i hushållet med matlagning, barnpassning etc. men i stort är vi onödiga. Det kanske är därför många av oss har ett lägre energibehov.

 

Mormödrar har traditionellt varit viktiga för barns överlevnad och näringsstatus:

 

http://rspb.royalsocietypublishing.org/content/267/1453/1641.short

 

"We find that the only kin to improve the nutritional status of children significantly (apart from mothers) are maternal grandmothers, and that this is reflected in higher survival probabilities for children with living maternal grandmothers. There is also evidence that the reproductive status of the maternal grandmother influences child nutrition, with young children being taller in the presence of non–reproductive grandmothers than grandmothers who are still reproductively active."

 

(Notera att detsamma alltså inte kan sägas om äldre män!)

  • Gilla 5

Dela detta inlägg


Länk till inlägg
Dela på andra webbplatser

Mormödrar har traditionellt varit viktiga för barns överlevnad och näringsstatus:

 

 

(Notera att detsamma alltså inte kan sägas om äldre män!)

Kan ju vara så som jag föreslog att äldre kvinnor inte behöver lika mycket mat utan kan ge en del av sin ranson till sina barnbarn.

 

De flesta äldre män kan fortfarande reproducera sig, även om det inte sker med frun. De är fortfarande nyttiga enligt evolutionsbiologin. Även män drar väl mindre energi med åren när musklerna förtvinar men ändå, de flesta kan fortsätta med sin evolutionära plikt.

Dela detta inlägg


Länk till inlägg
Dela på andra webbplatser

Kan ju vara så som jag föreslog att äldre kvinnor inte behöver lika mycket mat utan kan ge en del av sin ranson till sina barnbarn.

 

De flesta äldre män kan fortfarande reproducera sig, även om det inte sker med frun. De är fortfarande nyttiga enligt evolutionsbiologin. Även män drar väl mindre energi med åren när musklerna förtvinar men ändå, de flesta kan fortsätta med sin evolutionära plikt.

Sant, men äldre kvinnor behöver kanske energi för att orka jaga barnabarn och otrogna män  ;)

  • Gilla 4

Dela detta inlägg


Länk till inlägg
Dela på andra webbplatser

Med glimten i ögat hoppas jag. Heter det inte i nöd och lust? 

Den gången var det inte med glimten i ögat som det sades… Glömmer det aldrig (som kräfta jag är).

  • Gilla 2

Dela detta inlägg


Länk till inlägg
Dela på andra webbplatser

Kan ju vara så som jag föreslog att äldre kvinnor inte behöver lika mycket mat utan kan ge en del av sin ranson till sina barnbarn.

 

De flesta äldre män kan fortfarande reproducera sig, även om det inte sker med frun. De är fortfarande nyttiga enligt evolutionsbiologin. Även män drar väl mindre energi med åren när musklerna förtvinar men ändå, de flesta kan fortsätta med sin evolutionära plikt.

 

Vi börjar kanske hamna lite off-topic nu, men  utifrån "evolutionsbiologin" kan man tyvärr inte dra slutsatser på detta enkla sätt. Ett talande exempel är existensen av homosexuella människor och djur. Eftersom dessa existerar och stabilt utgör några procent av populationen måste det finnas en evolutionsbiologisk fördel, trots att homosexuella inte får avkomma, eller får mycket färre avkomma än heterosexuella. Det finns flera möjliga teorier. Här är en:

 

"Another way a "gay allele" might be able to compensate for a reproductive deficit is by having the converse effect in the opposite sex. For example, an allele which makes the bearer attracted to men has an obvious reproductive advantage to women. If it appears in a man's genetic code it will code for same-sex attraction, but so long as this happens rarely the allele still has a net evolutionary benefit."

 

Källa: http://www.bbc.com/news/magazine-26089486

 

I själva verket talar kvinnors tidiga menopaus (som inträffar när vi har normalt sett har flera decennier kvar att leva)  för att äldre, infertila kvinnor har en viktig roll att spela i mänskliga samhällen. Dessutom lever vi faktiskt längre än de ända in i graven fertila männen... :) 

  • Gilla 6

Dela detta inlägg


Länk till inlägg
Dela på andra webbplatser

En helt annan teori om mormorsfettet skulle kunna vara att det behövs för att vi ska vara extra mjuka och trevliga för barnbarnen att gosa sig på...  :P. Kanske de små rullade in sig i fettvalkarna under kalla nätter och på så sätt undgick att frysa ihjäl...

  • Gilla 5

Dela detta inlägg


Länk till inlägg
Dela på andra webbplatser

Tror att även jag kvalar in under den där rubriken...Efterlysningen...å andra sidan...INGET viktras...Nädå. Men i övergångsåldern...japp! Även om jag inte märkt något av den...ännu...( Den som spar han har.... :wacko:)

Och helt ärligt...när jag började med kostomläggningen och LCHF...så var målet...att tappa vikt...efterhand och ju mer jag läste om det...så har jag även förstått hälsovinsten i stort med det....Och jag tycker det är fascinerande...Men...jag har inte blivit överdrivet pigg och fått massor av energi...och dessutom inte "rasat" i vikt...Läser ju solskenshistorier och ser framgångsbilder från de yngre kvinnorna som går ner massor och är såååå nöjda efter 3 månader...Fantastiskt! Gläds med dom...men varför inte JAG!!???!!! Å andra sidan läser jag ju om oss andra också...där det inte är riktigt lika lätt...Hm. Orättvist tycker jag nog även om det finns en naturlig förklaring.

 

Har nu LCHFat i 5 månader...och minus ca 7-8 kg. Vilket pendlar...ibland upp och ibland ner...står still och hit och dit. Även ca 11-12 cm i midjan är borta...men där har det banne mej stannat. Jag kör rätt strikt...Men det vill sig inte iaf. :( Och har inte tagit bort mejerier...men minskat på dem...vill inte ta bort dom helt...så är det DOM som är orsaken att det är segt...får det vara så då!

Å andra sidan...har jag inte en tanke på att ge upp...Tar emot att äta sådant jag nu avstått ifrån i 5 månader...Gör mina avvägda val...Och försöker intala mej att det får ta tid då...Jag VET att det tagit tid att lägga på mej dessa kilon....jag VET att det inte är någon "Quick fix"...jag VET att detta ska vara "forever"...Men ändå?! Förstår din frustration Kajsa...och ni andra också...

Visst är det orättvist!? :huh:

 

I natt (jobbat) hade vi fräsch vattenmelon...jag ville smaka lite...men...nä....jag avstod med lätthet...Är rädd...att "den-dära-sockertrollseländet" ska vakna till liv...har lite dålig koll på vad som triggar han....än. Vågar inte riktigt testa... :ph34r:

 

Men...idag...ska jag avnjuta några jordgubbar... :P 

 

Vi fortsätter att kämpa va??? Eller hur Kajsa!?! Vi är superduktiga! ;)

 

  • Gilla 6

Dela detta inlägg


Länk till inlägg
Dela på andra webbplatser

Tror att även jag kvalar in under den där rubriken...Efterlysningen...å andra sidan...INGET viktras...Nädå. Men i övergångsåldern...japp! Även om jag inte märkt något av den...ännu...( Den som spar han har.... :wacko:)

Och helt ärligt...när jag började med kostomläggningen och LCHF...så var målet...att tappa vikt...efterhand och ju mer jag läste om det...så har jag även förstått hälsovinsten i stort med det....Och jag tycker det är fascinerande...Men...jag har inte blivit överdrivet pigg och fått massor av energi...och dessutom inte "rasat" i vikt...Läser ju solskenshistorier och ser framgångsbilder från de yngre kvinnorna som går ner massor och är såååå nöjda efter 3 månader...Fantastiskt! Gläds med dom...men varför inte JAG!!???!!! Å andra sidan läser jag ju om oss andra också...där det inte är riktigt lika lätt...Hm. Orättvist tycker jag nog även om det finns en naturlig förklaring.

 

Har nu LCHFat i 5 månader...och minus ca 7-8 kg. Vilket pendlar...ibland upp och ibland ner...står still och hit och dit. Även ca 11-12 cm i midjan är borta...men där har det banne mej stannat. Jag kör rätt strikt...Men det vill sig inte iaf. :( Och har inte tagit bort mejerier...men minskat på dem...vill inte ta bort dom helt...så är det DOM som är orsaken att det är segt...får det vara så då!

Å andra sidan...har jag inte en tanke på att ge upp...Tar emot att äta sådant jag nu avstått ifrån i 5 månader...Gör mina avvägda val...Och försöker intala mej att det får ta tid då...Jag VET att det tagit tid att lägga på mej dessa kilon....jag VET att det inte är någon "Quick fix"...jag VET att detta ska vara "forever"...Men ändå?! Förstår din frustration Kajsa...och ni andra också...

Visst är det orättvist!? :huh:

 

I natt (jobbat) hade vi fräsch vattenmelon...jag ville smaka lite...men...nä....jag avstod med lätthet...Är rädd...att "den-dära-sockertrollseländet" ska vakna till liv...har lite dålig koll på vad som triggar han....än. Vågar inte riktigt testa... :ph34r:

 

Men...idag...ska jag avnjuta några jordgubbar... :P

 

Vi fortsätter att kämpa va??? Eller hur Kajsa!?! Vi är superduktiga! ;)

Klart vi fortsätter, men jag ville hitta lite trix o knep för oss Mjuka kvinns i den övre medelåldern 

  • Gilla 2

Dela detta inlägg


Länk till inlägg
Dela på andra webbplatser

Tror att även jag kvalar in under den där rubriken...Efterlysningen...å andra sidan...INGET viktras...Nädå. Men i övergångsåldern...japp! Även om jag inte märkt något av den...ännu...( Den som spar han har.... :wacko:)

Och helt ärligt...när jag började med kostomläggningen och LCHF...så var målet...att tappa vikt...efterhand och ju mer jag läste om det...så har jag även förstått hälsovinsten i stort med det....Och jag tycker det är fascinerande...Men...jag har inte blivit överdrivet pigg och fått massor av energi...och dessutom inte "rasat" i vikt...Läser ju solskenshistorier och ser framgångsbilder från de yngre kvinnorna som går ner massor och är såååå nöjda efter 3 månader...Fantastiskt! Gläds med dom...men varför inte JAG!!???!!! Å andra sidan läser jag ju om oss andra också...där det inte är riktigt lika lätt...Hm. Orättvist tycker jag nog även om det finns en naturlig förklaring.

 

Har nu LCHFat i 5 månader...och minus ca 7-8 kg. Vilket pendlar...ibland upp och ibland ner...står still och hit och dit. Även ca 11-12 cm i midjan är borta...men där har det banne mej stannat. Jag kör rätt strikt...Men det vill sig inte iaf. :( Och har inte tagit bort mejerier...men minskat på dem...vill inte ta bort dom helt...så är det DOM som är orsaken att det är segt...får det vara så då!

Å andra sidan...har jag inte en tanke på att ge upp...Tar emot att äta sådant jag nu avstått ifrån i 5 månader...Gör mina avvägda val...Och försöker intala mej att det får ta tid då...Jag VET att det tagit tid att lägga på mej dessa kilon....jag VET att det inte är någon "Quick fix"...jag VET att detta ska vara "forever"...Men ändå?! Förstår din frustration Kajsa...och ni andra också...

Visst är det orättvist!? :huh:

 

I natt (jobbat) hade vi fräsch vattenmelon...jag ville smaka lite...men...nä....jag avstod med lätthet...Är rädd...att "den-dära-sockertrollseländet" ska vakna till liv...har lite dålig koll på vad som triggar han....än. Vågar inte riktigt testa... :ph34r:

 

Men...idag...ska jag avnjuta några jordgubbar... :P

 

Vi fortsätter att kämpa va??? Eller hur Kajsa!?! Vi är superduktiga! ;)

Njut av jordgubbarna! Du verkar göra allt rätt tycker jag. Men varför är det viktigt att "rasa" ner i vikt? Du har ju superbra resultat om du går ner ca 1 kg i månaden. Långsam viktnedgång tycker jag visar på att man förändrat sin kost och kanske även aktivitetsnivå på ett bra sätt om man dessutom som du minskar på rätt ställe.

  • Gilla 2

Dela detta inlägg


Länk till inlägg
Dela på andra webbplatser

En helt annan teori om mormorsfettet skulle kunna vara att det behövs för att vi ska vara extra mjuka och trevliga för barnbarnen att gosa sig på...  :P. Kanske de små rullade in sig i fettvalkarna under kalla nätter och på så sätt undgick att frysa ihjäl...

Nog för att mitt barnbarn, uppskattar att knö in sig i "mitt bomull" och bara vara… Men skulle säkert vara lika om fetvaddet inte fanns där.  ;)

  • Gilla 1

Dela detta inlägg


Länk till inlägg
Dela på andra webbplatser

Hej, jag är 55 år nu körde med lchf under ca 6 mån förra året. Tappade bara några kg men däremot 10 hm i midjan! Vilket var precis det jag behövde. Tyvärr slutade jag med lchf och midjemåttet ökade till det som jag hade förut. Skulle nog gärna börja med lchf igen men nu äter jag och min "kompanjon" vetefritt vilket hjälper mig mot tidigare magbesvär.

  • Gilla 1

Dela detta inlägg


Länk till inlägg
Dela på andra webbplatser

Hej, jag är 55 år nu körde med lchf under ca 6 mån förra året. Tappade bara några kg men däremot 10 hm i midjan! Vilket var precis det jag behövde. Tyvärr slutade jag med lchf och midjemåttet ökade till det som jag hade förut. Skulle nog gärna börja med lchf igen men nu äter jag och min "kompanjon" vetefritt vilket hjälper mig mot tidigare magbesvär.

 

Vetefritt och LCHF går bra att kombinera. 

  • Gilla 1

Dela detta inlägg


Länk till inlägg
Dela på andra webbplatser

Join the conversation

You can post now and register later. If you have an account, sign in now to post with your account.
Note: Your post will require moderator approval before it will be visible.

Gäst
Svara i detta ämne...

×   Du har klistrat in innehåll med formatering.   Ta bort formatering

  Only 75 emoji are allowed.

×   Din länk har automatiskt bäddats in.   Visa som länk istället

×   Your previous content has been restored.   Clear editor

×   You cannot paste images directly. Upload or insert images from URL.