Gå till innehåll

Har Denise Minger anammat lågfett vegantåget?


MikaelEdebro

Recommended Posts

Jag tycker inte att hon ändrat sig, snarare vidgat sina vyer. Det har väl varit känt att 80/10/10 verkar vara en hälsosam fördelning men det innebär inte att det ska vara en vegandiet. Lite magert kött och resten mest stärkelse. Gynnar antagligen de som har många amylasgenkopior. Har man få sådana kopior gynnas man nog mer av lågkolhydrat.

Länk till inlägg
Dela på andra webbplatser

Läs hennes bok, Death by Food Pyramid. Hon har kommit på bättre tankar och har lämnat veganismen. Hon äter numera också animaliskt helst inälvsmat då hon anser att muskelkött inte är optimalt. Hon har testat och letat och studerat. Det är en riktigt bra bok, läs den!

Länk till inlägg
Dela på andra webbplatser

Det har väl varit känt att 80/10/10 verkar vara en hälsosam fördelning men det innebär inte att det ska vara en vegandiet. Lite magert kött och resten mest stärkelse. Gynnar antagligen de som har många amylasgenkopior. Har man få sådana kopior gynnas man nog mer av lågkolhydrat.

Vet inte riktigt om jag skulle hålla med att det inom LCHF/paleo varit känt att 80/10/10 skulle vara en hälsosam fördelning. Det är iaf inte den bilden jag fått från detta forat.

 

Angående antal AMY1-kopior så skiljer det sig förmodligen inte jättemycket förutsatt att du härstammar från folkslag som ägnat sig åt jordbruk (vilket är fallet för de flesta). Förmodligen har en same färre kopior än en israel, men majoriteten av oss i västvärlden härstammar från jordbrukspraktiserande populationer.

 

 

Starch consumption is a prominent characteristic of agricultural societies and hunter-gatherers in arid environments. In contrast, rainforest and circum-arctic hunter-gatherers and some pastoralists consume much less starch1, 2, 3. This behavioral variation raises the possibility that different selective pressures have acted on amylase, the enzyme responsible for starch hydrolysis4.

http://www.nature.com/ng/journal/v39/n10/abs/ng2123.html

 

Länk till inlägg
Dela på andra webbplatser

Angående antal AMY1-kopior så skiljer det sig förmodligen inte jättemycket förutsatt att du härstammar från folkslag som ägnat sig åt jordbruk (vilket är fallet för de flesta). Förmodligen har en same färre kopior än en israel, men majoriteten av oss i västvärlden härstammar från jordbrukspraktiserande populationer.

Jag tror nog att det skiljer mycket mellan individer i t.ex. Europa eller Nordamerika i antalet AMY1-kopior, egentligen baserat på att man ser sådana oförklarliga variationer i metabolism och fetma mellan människor som äter ungefär detsamma.

Tack för att du postade länken till föredraget, som var mycket intressant. Vi måste hela tiden vidga vyerna och pröva våra ståndpunkter, precis som Denise lite provokativt föreslår och demonstrerar. Jag tror i grund och botten att makronutrientfördelning är mindre viktigt än att undvika giftig mat.

Länk till inlägg
Dela på andra webbplatser

Läs hennes bok, Death by Food Pyramid. Hon har kommit på bättre tankar och har lämnat veganismen. Hon äter numera också animaliskt helst inälvsmat då hon anser att muskelkött inte är optimalt. Hon har testat och letat och studerat. Det är en riktigt bra bok, läs den!

Jag känner till hennes bok. Även om jag inte läst den så har jag sett några intervjuer gjorda efter boken släpptes, där hon diskuterar mycket från boken.

 

Den här föreläsningen är publicerad på YT för två dagar sedan, medan hennes bok skrevs under de senaste två (?) åren. Jag vet att hon gjort mycket research inför och efter boken, och detta kan (och bör) ju påverka ens världsbild. Det är därför jag postulerar frågan huruvida hon håller på åter glida över mer till en växtbaserad kost på senare dar?

Länk till inlägg
Dela på andra webbplatser

Jag känner till hennes bok. Även om jag inte läst den så har jag sett några intervjuer gjorda efter boken släpptes, där hon diskuterar mycket från boken.

 

Den här föreläsningen är publicerad på YT för två dagar sedan, medan hennes bok skrevs under de senaste två (?) åren. Jag vet att hon gjort mycket research inför och efter boken, och detta kan (och bör) ju påverka ens världsbild. Det är därför jag postulerar frågan huruvida hon håller på åter glida över mer till en växtbaserad kost på senare dar?

Om hon fortsätter i denna stilen, dvs förutsättningslöst granska vetenskapliga fynd, så kan man absolut inte gissa vart hon är på väg. Det beror på vad hon, liksom vi andra, finner på vägen.

 

EDIT: Hennes bok är verkligen mycket bra.

Länk till inlägg
Dela på andra webbplatser

Jag tror nog att det skiljer mycket mellan individer i t.ex. Europa eller Nordamerika i antalet AMY1-kopior, egentligen baserat på att man ser sådana oförklarliga variationer i metabolism och fetma mellan människor som äter ungefär detsamma.

Tack för att du postade länken till föredraget, som var mycket intressant. Vi måste hela tiden vidga vyerna och pröva våra ståndpunkter, precis som Denise lite provokativt föreslår och demonstrerar. Jag tror i grund och botten att makronutrientfördelning är mindre viktigt än att undvika giftig mat.

Ta gärna en titt på följande utdrag. Det stämmer visserligen att det kan finnas variation mellan individer, men om man jämför jordbruksbefolkningar med exempelvis jägar/samlare så finner man att befolkningar som ägnat sig åt jordbruk har avsevärt fler kopior.

 

Diet and the evolution of human amylase gene copy number variation

While there is a considerable range of variation in dietary starch intake among human populations, a distinction can be made between “high-starch” populations for which starchy food resources comprise a substantial portion of the diet, and the small fraction of “low-starch” populations with traditional diets that incorporate relatively few starchy foods. Such diets instead emphasize proteinaceous resources (e.g., meats and blood) and simple saccharides (e.g., from fruit, honey and milk). To determine if AMY1 copy number differs among populations with high- and low-starch diets, we estimated AMY1 copy number in three high-starch and four low-starch population samples. Our high-starch sample included two agricultural populations, European-Americans (n = 50) and Japanese (n = 45), and Hadza hunter-gatherers who rely extensively on starch-rich roots and tubers (n = 38)12. Low-starch populations included Biaka (n = 36) and Mbuti (n = 15) rainforest hunter-gatherers, Datog pastoralists (n = 17), and the Yakut, a pastoralist/fishing society (n = 25). Additional details on the diets of these populations are provided in Supplementary Table 2 online. We found that mean diploid AMY1 copy number is greater in high-starch populations (Fig. 2 and Supplementary Fig. 1 online). Strikingly, the proportion of individuals from the combined high-starch sample with at least 6 AMY1 copies (70%) is nearly 2 times greater than that for low-starch populations (37%). 

http://www.ncbi.nlm.nih.gov/pmc/articles/PMC2377015/

 

 

Utan att generalisera allt för mycket kan man nog ändå säga att majoriteten av västerlänningar är väl anpassade att hantera stärkelse.

 

PS. Jag tror verkligen inte att fetman i dagens samhälle har något att göra med skillnader i antal AMY1-gener. Det är snarare andra faktorer som spelar in, som aktivitetsnivå, basmetabolism, energiintag, historik av jojobantning etc etc.

Länk till inlägg
Dela på andra webbplatser

Ta gärna en titt på följande utdrag. Det stämmer visserligen att det kan finnas variation mellan individer, men om man jämför jordbruksbefolkningar med exempelvis jägar/samlare så finner man att befolkningar som ägnat sig åt jordbruk har avsevärt fler kopior.

 

 

Utan att generalisera allt för mycket kan man nog ändå säga att majoriteten av västerlänningar är väl anpassade att hantera stärkelse.

 

PS. Jag tror verkligen inte att fetman i dagens samhälle har något att göra med skillnader i antal AMY1-gener. Det är snarare andra faktorer som spelar in, som aktivitetsnivå, basmetabolism, energiintag, historik av jojobantning etc etc.

Men studien visar ju stor variation inom respektive population, liksom den som du påpekar visar skillnader i median mellan populationerna, där säkert den genomsnittliga bakgrunden spelar stor roll.

De faktorer du nämner som orsaker till förekomst eller inte av fetma skulle jag kalla markörer, där de bakomliggande orsakerna ligger i kost och genetik, vilka i förening ger hormonella resultat som i sin tur påverkar aktivitetslust, aptit, ämnesomsättning.

Länk till inlägg
Dela på andra webbplatser

Ta gärna en titt på följande utdrag. Det stämmer visserligen att det kan finnas variation mellan individer, men om man jämför jordbruksbefolkningar med exempelvis jägar/samlare så finner man att befolkningar som ägnat sig åt jordbruk har avsevärt fler kopior.

 

 

Utan att generalisera allt för mycket kan man nog ändå säga att majoriteten av västerlänningar är väl anpassade att hantera stärkelse.

 

PS. Jag tror verkligen inte att fetman i dagens samhälle har något att göra med skillnader i antal AMY1-gener. Det är snarare andra faktorer som spelar in, som aktivitetsnivå, basmetabolism, energiintag, historik av jojobantning etc etc.

 

Att i dessa sammanhang se "Västerlänningar" som en homogen grupp är verkligen att generalisera för mycket.

 

Största anpassningen till stärkelse finner man i Mellan Östern och Sydeuropa. I Nordeuropa så har vi kanske 1500 år sedan första jordbrukarna flyttade in. Här har vi haft 3 tydliga grupper: Jordbrukare (inflyttade), Jägare/samlare, Herdebefolkningar (med och utan jordbruk). Som sedan har följts av de stora folkvandringarnas tid, där dessa grupper har blandats. Förutsättningen för jordbruk skiljer sig också stort över Europa.

 

I en population som anses väl anpassad till amylas t.ex. kan fördelningen se ut så här:

Väl anpassad = 5-6 kopior eller fler = 40-60%

Delvis anpassad = 2-4 kopior = 20-30%

Ej Anpassad = 0-1 kopior = 10-20%

 

Det betyder att även i en population som anses väl anpassad till stärkelse, så finns det en avsevärd del som helt eller delvis saknar anpassning.

Därutöver finns det naturligtvis alla de populationer där anpassning är låg eller obefintlig.

 

P.S. Jag tror verkligen att fetman i dagens samhälle har en hel del att göra med skillnaden i antalet AMY-1 gener.

 

http://www3.imperial.ac.uk/newsandeventspggrp/imperialcollege/newssummary/news_31-3-2014-9-58-51

 

--

Länk till inlägg
Dela på andra webbplatser

Hon är verkligen grym, Denise. Vågar tänka vidare hela tiden.

 

Jag rekommenderar också Death by food pyramid. Där skriver hon också att hon äter kött bara i undantagsfall, kanske en gång per månad. Jag tror att hon fortsätter äta ungefär som hon gjort. Det verkar vara främst rå frukt, råa grönsaker och fisk.

 

http://rawfoodsos.com/2010/01/20/my-current-diet/#more-49

 

Men visst har hon tidigare sagt att animaliskt/ mättat fett tycks riskfritt, och nu ser hon att det kan finnas problem med väldigt höga nivåer, åtminstone för en del.

 

Jag gillar främst hennes prisande av kognitiv dissonans för att få igång hjärnan. Raka motsatsen till alla som målar upp en enkel bild med en Stor Bov och bara presenterar sådant som stämmer överens med ens älsklingsidéer. Veganer och lowcarbfolk gör samma fel.

Länk till inlägg
Dela på andra webbplatser

Att i dessa sammanhang se "Västerlänningar" som en homogen grupp är verkligen att generalisera för mycket.

 

Största anpassningen till stärkelse finner man i Mellan Östern och Sydeuropa. I Nordeuropa så har vi kanske 1500 år sedan första jordbrukarna flyttade in. Här har vi haft 3 tydliga grupper: Jordbrukare (inflyttade), Jägare/samlare, Herdebefolkningar (med och utan jordbruk). Som sedan har följts av de stora folkvandringarnas tid, där dessa grupper har blandats. Förutsättningen för jordbruk skiljer sig också stort över Europa.

 

I en population som anses väl anpassad till amylas t.ex. kan fördelningen se ut så här:

Väl anpassad = 5-6 kopior eller fler = 40-60%

Delvis anpassad = 2-4 kopior = 20-30%

Ej Anpassad = 0-1 kopior = 10-20%

 

Det betyder att även i en population som anses väl anpassad till stärkelse, så finns det en avsevärd del som helt eller delvis saknar anpassning.

Därutöver finns det naturligtvis alla de populationer där anpassning är låg eller obefintlig.

 

P.S. Jag tror verkligen att fetman i dagens samhälle har en hel del att göra med skillnaden i antalet AMY-1 gener.

 

http://www3.imperial.ac.uk/newsandeventspggrp/imperialcollege/newssummary/news_31-3-2014-9-58-51

 

--

Det verkar inte vara så stor skillnad på olika europeiska populationer, eller på europeiska och asiatiska. Däremot finns det stor individuell variation, och det kan inverka en del på känslighet för övervikt.

 

Från själva studien, där man tittat på svenska personer:

"copy number estimates at AMY1 ranged from 2 to 14 and showed association with both BMI (P = 8.08 × 10−3) and fat mass (P = 8.53 × 10−3)"

 

Om franska och engelska data:

"median copy number of 6, ranging from 1 to 18"

 

Om kinesiska data:

"Median copy number in SP2 normal-weight subjects was 6 (ranging from 2 to 16), similar to in our French DESIR and UK TwinsUK populations"

 

Även om AMY1 är intressant och säkert spelar en roll, så ska man inte riktigt överdriva den: "Analogously, we estimated that between 0.66 and 4.40% of the proportion of genetic variance in BMI could be explained by inferred AMY1 copy number in these European samples."

 

Siffran om jordbruket är också fel, det är ca 3500 år sedan de första jordbrukarna kom till Sverige. Och deras gener är väl spridda hos oss, åtminstone vad gäller anpassning till mat, eftersom vi levt med jordbruksföda sedan dess.

Länk till inlägg
Dela på andra webbplatser

Största anpassningen till stärkelse finner man i Mellan Östern och Sydeuropa. I Nordeuropa så har vi kanske 1500 år sedan första jordbrukarna flyttade in. Här har vi haft 3 tydliga grupper: Jordbrukare (inflyttade), Jägare/samlare, Herdebefolkningar (med och utan jordbruk). Som sedan har följts av de stora folkvandringarnas tid, där dessa grupper har blandats. Förutsättningen för jordbruk skiljer sig också stort över Europa.

Man ska nog inte utesluta att jägar/samlarna i norra Europa har konsumerat en hel del stärkelse även innan jordbrukets introduktion.

Att på ett effektivt sätt kunna tillgodogöra sig energin från stärkelse var nog en kraftig fördel i en värld med opålitlig födotillgång och bristfälliga lagringsmöjligheter. Stärkelse är ju en ganska stabil lagringsform som man finner i alla möjliga växter och biotoper.

Länk till inlägg
Dela på andra webbplatser

Tack Mikael! Vilken otroligt spännande föreläsning! Älskar hennes bok!

Henne måste vi ha koll på i framtiden! Såå viktigt att vi inte målar in oss i en hörna med "de rätta svaren"

Ska bli intressant att följa forskningen framöver, verkligen!

Länk till inlägg
Dela på andra webbplatser

Ska man vara ärlig mot hennes föreläsning Mikael så var väl den kosten inget hon rekommenderade utan hon ville mer att man skulle vara öppen inför de fördelar en "extrem" högkolhydratkost kan ge och fundera på vad det kan bero på.

 

Själv hade hon varit vegan i 3 timmar om jag inte hörde fel. ;)

Länk till inlägg
Dela på andra webbplatser
  • 2 months later...

 

 

Men visst har hon tidigare sagt att animaliskt/ mättat fett tycks riskfritt, och nu ser hon att det kan finnas problem med väldigt höga nivåer, åtminstone för en del.

 

 

 

Nja hon säger väl, enligt föreläsningen, att det kan finnas problem om du mixar för mycket. Inte har en "extrem" lågkolhydrat eller en "extrem" lågfett diet utan hamnar någonstans till hälften mittemellan när du försöker vara extrem åt något av hållen.

 

Hon sa mer över att det kan finnas problem för personer med känd hjärtpoblematik att inta stora mängder mjölk fett på fastande mage och inget mer... 

 

För mjölk är ju faktiskt inte rent mättat fett som t.e.x kokosfett.

 

Vilket enligt mig ial inte är en hållbar eller hälsosam mathållning. finns ju inte folkslag som ätit så tidigare...

Länk till inlägg
Dela på andra webbplatser

Jag har hört mycket om Minger men jag ställer mig väldigt tveksam till den här föreläsningen. Okej, att ständigt ifrågasätta, det är ju jättebra men studierna hon refererar till är ju väldigt gamla, och känns mest som kuriosa. De kan ha varit manipulerade eller vad som helst. Och i en studie gav de grädde till hamstrar. De är väl vegetarianer? Jag är skeptisk.

Länk till inlägg
Dela på andra webbplatser

Hon sa mer över att det kan finnas problem för personer med känd hjärtpoblematik att inta stora mängder mjölk fett på fastande mage och inget mer... 

 

För mjölk är ju faktiskt inte rent mättat fett som t.e.x kokosfett.

Nja, detta är inte alls vad hon (eller studien) säger. Det var inte fråga om mjölk, utan grädde. Hon säger rätt tydligt att det var "heavy cream" som studiedeltagarna fick dricka. Lyssna igen runt 13 min in i videon.

Länk till inlägg
Dela på andra webbplatser

Nja, detta är inte alls vad hon (eller studien) säger. Det var inte fråga om mjölk, utan grädde. Hon säger rätt tydligt att det var "heavy cream" som studiedeltagarna fick dricka. Lyssna igen runt 13 min in i videon.

 

Men det ändrar inte så mycket ial. Grädde har ju fortfarande all komponenter som mjölk har.

 

Hade varit intressant att se samma studie men med olika sorters fetter och se vad som händer. Typ rent fett från gris, nöt och fisk/val.

Länk till inlägg
Dela på andra webbplatser

Jag håller med.. denna föreläsningen begrep jag inte ett dugg utav.. för mig verkade det mest mumbo jumbo.. mest lite löst läppfladder utan särskild substans!

 

Jag väntar fortfarande på att någon skall förklara för mig vad det gick ut på och varför hon drar upp charlataner som Pritkin och Mc Dougal.. de har ju ingen som helst bioologisk förklaringsmodell utan mer en religion/etisk hållning!

 

1. Hur försvinner 1400 Kcal kroppsvävnad per dag.. om det inte är svältdieter/samma som fasta på hälsohem, dvs rätt extrema fettdieter då den mesta energin kommer från kroppsfett!

2. Om det inte är svältdiet/fasta.. hur tar sig då de 1400 Kcal ut ur kroppen/omsätts 2500-3500 Kcal om dagen.. vart tog de vägen.. amputerar de kroppsdelar/gör fettsugningar???

3. En förklaringsmodell hur på man lyckas käka 1800-2000 Kcal varav 80E% är kolhydrater, samtidig som lipolys och betaoxidation helt oförhappandes lyckas frigöra och förbränna de resterande inklusive 1,4 kilo kroppsfett.. per dag???

 

Som sagt vad jag väntar på biokemin.. för något borde jag verkligen ha missat antingen i föreläsningen eller under inhämtandet av hur den mänskliga metabolismen fungerar!

Länk till inlägg
Dela på andra webbplatser

Hon sa mer över att det kan finnas problem för personer med känd hjärtpoblematik att inta stora mängder mjölk fett på fastande mage och inget mer... 

Såg nu att du skrivit "mjölk fett". Jag läste uppenbarligen lite hastigt och pga särskrivningen tolkade jag att du trodde det var mjölk dom använde i studien. Beklagar om jag felciterade dig.

Men att insinuera att mjölk och grädde ger samma reaktion bara för att "komponenterna" är desamma känns lite tveksamt. För det första finns det ju egentligen inget som heter "mjölkfett", utan när man talar om grädde är det ju mättat fett det handlar om.

Utifrån den litteratur jag tagit del av är jag rätt övertygad om att det är en dålig idé att äta mycket fett om man samtidigt vill äta kolhydrater. När du eftersöker liknande experiment så kanske följande video kan vara av intresse?!

Länk till inlägg
Dela på andra webbplatser

Såg nu att du skrivit "mjölk fett". Jag läste uppenbarligen lite hastigt och pga särskrivningen tolkade jag att du trodde det var mjölk dom använde i studien. Beklagar om jag felciterade dig.

Men att insinuera att mjölk och grädde ger samma reaktion bara för att "komponenterna" är desamma känns lite tveksamt. För det första finns det ju egentligen inget som heter "mjölkfett", utan när man talar om grädde är det ju mättat fett det handlar om.

Utifrån den litteratur jag tagit del av är jag rätt övertygad om att det är en dålig idé att äta mycket fett om man samtidigt vill äta kolhydrater. När du eftersöker liknande experiment så kanske följande video kan vara av intresse?!

 

Sorry, stavning är inte min starka sida. Får läsa noggrannare! :P

 

Vad jag menar är att mjölk inte är en "ren" mättat fett källa. Då är ju mjölk eller ghee eller kokosfett eller rent fet taget från valspäck, fläsk eller nöt renare. Mjölk eller grädde innehåller fortfarande vissa kolhydrater som laktos och kasein.

 

Så hade varit intressant att se samma studie igen med dessa olika rena mättade fetter. Sedan kanske slänga in försökspersoner som redan är inom den extrema varianterna alltså max 10E% kolhydrater eller fett per dag och se hur var och en reagerar på vart och ett av de olika fett källorna.

 

Jag har ingen önskan att äta mycket av både fett Och kolhydrater. Det ska vara enstaka desserter och fester då! :P

Typ fruktsallad med grädde

eller jordgubbar med grädde på midsommar

eller janssons frestelse på julafton :P

Länk till inlägg
Dela på andra webbplatser

Såg nu att du skrivit "mjölk fett". Jag läste uppenbarligen lite hastigt och pga särskrivningen tolkade jag att du trodde det var mjölk dom använde i studien. Beklagar om jag felciterade dig.

Men att insinuera att mjölk och grädde ger samma reaktion bara för att "komponenterna" är desamma känns lite tveksamt. För det första finns det ju egentligen inget som heter "mjölkfett", utan när man talar om grädde är det ju mättat fett det handlar om.

Utifrån den litteratur jag tagit del av är jag rätt övertygad om att det är en dålig idé att äta mycket fett om man samtidigt vill äta kolhydrater. När du eftersöker liknande experiment så kanske följande video kan vara av intresse?!

 

Btw

 

Vad skulle videon bevisa? O.O

 

Att olivolja är piss äckligt eller att pizza och frallor får blodsockret att skjuta i höjden eller att en "kolhydrats" reglerad kropp inte kan metabolisera fett? O.O

 

Eller att skräpmat *make havoc* i kroppen?

 

Vad hade hänt om han käkat en stor skål sockrade jordgubbar med antingen grädde eller kokosmjölk!? :P

Länk till inlägg
Dela på andra webbplatser

Arkiverat

Detta ämne är nu arkiverat och det går inte längre svara i det.

×
×
  • Skapa nytt...