Jump to content

Det mest hormonstörande ämnet


patrix
 Share

Recommended Posts

Vilket är det mest hormonstörande ämnet?

 

Det pratas ju om ftalater nu men jag lägger nog min röst på dom snabba kolhydraterna (socker och stärkelse).

 

De snabba kolhydraternas biprodukt är glukos som tas upp i blodet och kroppen har en väl fungerande mekanism för att hantera detta. För högt serumglukos/blodsocker är skadligt för kroppen, men glukos kan också användas som energi i kroppens celler. Därför utsöndrar kroppen ett hormon som heter insulin när blodsockret stiger. Insulinet talar om för kroppens celler att nu finns det socker, varsågod och ät!

 

Så långt allt väl och systemet fungerar utmärkt när vi äter kolhydrater i måttliga mängder. Problemen börjar när vi inte gör det.

 

Om vi äter för mycket snabba kolhydrater så blir kroppens celler "mätta" på socker och vill inte ta upp mer. Blodsockret sjunker inte, men det måste ner eftersom sockret annars fräter på blodkärlens insida. Kroppen utsöndrar därför mer av hormonet insulin. 

 

När insulinnivåerna blir högre sätts andra processer i kroppen igång.

 

Insulinet hindrar fettcellerna från att släppa ifrån sig energi. Cellerna ska ju äta socker och inte fett så att glukoshalten sjunker. Tyvärr finns en tröghet i systemet. Blodsockret sjunker, men insulinnivån är fortfarande hög och hindrar fettcellerna från att ge cellerna energi. Vi blir trötta, irriterade och hungriga. Fyller vi då på med mer kolhydrater kan vi få ett blodsocker som går upp och ner snabbt. Ett sk pendlande blodsocker.

 

En annan effekt insulinet har, är att det talar om för levern att det måste hjälpa till att ta hand om sockret. Levern gör detta genom att tillverka fett av sockret, som lagras i buken. Det kallas visceralt fett.

 

En tredje är att högt insulin gör det svårare för kroppen att "se" andra hormon. Man kan likna det vid att insulinet skriker så högt att kroppen inte hör något annat. Ett av de hormon kroppen då inte "hör" heter leptin och det talar om för kroppen när det är dags att sluta vara hungrig då vi fått i oss tillräckligt av de näringsämnen vi behöver. Om kroppen inte kan "höra" leptinet" så äter vi för mycket och blir överviktiga.

 

Men varför fungerar det så? En hypotes är att det var fördelaktigt för våra förfäder att ha den här mekanismen. Socker i form av frukt var den enda snabba kolhydrat som fanns för våra förfäder och om vi åt mer än vad vi behövde och la på hullet den korta tid på året den fanns tillgänglig hade vi större chans att överleva.

 

En hypotes jag har är att kroppen visst är hungrig, men inte på socker utan på fett. Och om då vi äter socker istället för fett kommer kroppen fortsätta signalera hunger. Kroppen kan bara tala om för oss att den behöver näring, men inte vilken sorts näring.

 

Äter vi för mycket kolhydrater så blir alltså konsekvensen att vi får i oss mindre fett. Och kroppen behöver fett för att kunna tillverka kolesterol. Kolesterolet är en av kroppens viktigaste byggstenar och används bl.a. för att tillverka cellmembran och just det, hormoner!

 

Och om vi inte får i oss fett i tillräckliga mängder pga för hög kolhydratkonsumtion, kommer kroppen att få svårt att tillverka alla slags hormoner - Insulin, leptin, glukagon, kortisol, D-vitamin, östrogen, testosteron m.m., och den kommer att prioritera det hormon som är viktigast för den omedelbara överlevnaden. Och när vi äter glukosdrivande mat blir det insulin och de andra hormonerna får stryka på foten och en hormoniell obalans uppstår.

 

Därför är snabba kolhydrater det mest hormonstörande ämnet!

  • Like 3
Link to comment
Share on other sites

Insulin är dock ett peptidhormon och inte ett steroidhormon, vilket gör att insulin inte är beroende av kolesterol för att tillverkas, så ditt resonemang fallerar tyvärr vid den punkten. I övrigt kan jag hålla med till viss del, men du förenklar alldeles för mycket. Insulin signalerar också akut mättnad i hjärnan likt leptin till exempel.

 

Dessutom innehåller de flesta frukter i regel mestadels fruktos, och därav har de inte lika stor insulinfrisättande effekt som mer glukosrika matvaror innehållandes stärkelse.

  • Like 1
Link to comment
Share on other sites

Intressant resonemang

 

Äpple enl slv:s databas

Kolhydrater

Monosackarider g 7,7

Disackarider g 3,1

Sackaros g 3,1

Fullkorn totalt g 0

 

Wikipedia

ven om fruktos kallas för fruktsocker, finns sällan stora mängder fruktos i frukt[1]. På ett halvt kilo frukt, får man bara i sig några tiotal gram fruktos (vilket kan jämföras med ca 5 normalstora godisbitar för samma mängd fruktos). Honung däremot, innehåller cirka 40% fruktos. Detta till skillnad från majssirap nästan helt saknar fruktos. Majssirap används ofta i USA där det processats med enzymer för att omvandla glukosen till 40% - 90% fruktos, vilket därför skapat en del debatt[2], då majssirap i sig egentligen är den sockertyp som innehåller minst av den farligare fruktosen[3].

 

Den vanligaste källan till fruktos är sackaros (vanligt socker), som innehåller ungefär lika stora delar fruktos som glukos. Kemiskt sett är sackaros en disackarid bestående av två monosackarider, glukos och fruktos[4].

 

Klipp

Fruktos kan vid överdriven konsumtion öka risken för fettlever

http://sv.m.wikipedia.org/wiki/Fruktos

 

Tur att man kan ha slv till något

Jag blev även positivt överraskad av att Wikipedia skriver att fruktos kan leda till fettlever. Det kanske är gammal kunskap men är ändå imponerad att texten var så upplyst i den frågan.

Link to comment
Share on other sites

Insulin är dock ett peptidhormon och inte ett steroidhormon, vilket gör att insulin inte är beroende av kolesterol för att tillverkas, så ditt resonemang fallerar tyvärr vid den punkten. I övrigt kan jag hålla med till viss del, men du förenklar alldeles för mycket. Insulin signalerar också akut mättnad i hjärnan likt leptin till exempel.

 

Dessutom innehåller de flesta frukter i regel mestadels fruktos, och därav har de inte lika stor insulinfrisättande effekt som mer glukosrika matvaror innehållandes stärkelse.

 

Hej

 

Tack för feedbacken.

 

Vad gäller insulinproduktion så måste jag dock rätta dig. Insulinproduktionen är beroende av kolesterol, och kanske mer än andra hormoner. Det stämmer säkert att hormonet i sig inte innehåller kolesterol, men betacellerna som tillverkar insulin behöver kolersterol, och man har kunnat konstarera att vid statinbehandling som sänker kolesterolet så sänks insulinpruduktionen dramatiskt.

Link to comment
Share on other sites

För att svara på ursprungsfrågan: Det finns bra många miljögifter som är betydligt mer hormonstörande än snabba kolhydrater (PCB, tungmetaller, dioxiner) om man skall se till förhållandet effekt/exponering.

Som kommentar till förklaringen av metabolismen beroende av insulin:
Håller med i mycket men som tidigare påpekat är det en rätt förenklad bild av ett ganska komplext biokemisk respons på långvarigt högt glukos/fruktosintag. Mycket av de fenomen som beskrivs ovan skulle jag säga är teorier utifrån studier på personer med kroniskt höga insulinnivåer, vilket ger en lite luddig bild av hormonets funktion:

Det är inte höga insulinnivåer i sig som förhindrar fettförbränning. Insulinet har inte förmågan att göra uttag från energidepåer, utan endast insättningar (därför som kroppsbyggare injicerar insulin inför tävlingar, då glykogendepåerna i muskler fylls upp snabbt efter en deff.). Vid långvarigt intag av snabba kolhydrater hos en frisk person inträffar alltid leptinresistens före insulinresistens, som en autoimmun respons på det förhöjda blodsockret. Vid inflammationer och andra tillstånd av kroniskt höga kortisolnivåer är kroppen alltid leptinresistent i någon grad (börjar i hypothalamus, fortsätter sedan i andra delar av kroppen). Detta kombinerat med fortsatt intag av snabba kolhydrater (läs: vitt socker/glukossirap) gör att insulinproduktionen ökar allt mer i försök att reglera ned det skadliga blodsockret ändå tills dess att insulinresistens uppnår. Vid detta stadie börjar många få problem med farligt höga blodsockervärden, men ökar ändå i vikt. Detta sker delvis genom leverns metabolisering av fruktos (som en del av sockerintaget) vilket möjliggör fettinlagring i buken främst runt levern, trots insulinresistens i muskler/fettceller. Men även genom leverns närmast obegränsade förmåga att lagra blodsocker i form av glykogen. 
 

Så vägen för en normalviktig till fetma kan sägas ske i två etapper:

- Steg ett: Leptinresistens i hypothalamus:
Ökad glykogen- och fettinlagring rent generellt i kroppen (hyfsat jämt fördelat på befintliga muskel- och fettceller) under tiden man fortfarande inte är insulinresistent (Allmän viktuppgång)

- Steg två: Insulinresistens i muskel/fettceller samt leptinresistens i vagusnerv/reproduktionsapparaten:
Koncentrerad fett/glykogeninlagring i/runt levern då insulinresistens råder och övriga muskel- och fettceller ej kan tillgodogöra sig energin till följd av insulinresistensen (Viktuppgång koncentrerat runt buk. Fettlever och förstorad lever av glykogeninlagring.) 

Vid detta stadie har ofta leptinresistenten även nått vagusnerven (problem med att reglera hjärtfrekvens/slagvolym, sömn, dålig tarmfunktion, depressioner) samt reproduktionsapparaterna. (Minskad sexlust, infertilitet)

  • Like 1
Link to comment
Share on other sites

Join the conversation

You can post now and register later. If you have an account, sign in now to post with your account.
Note: Your post will require moderator approval before it will be visible.

Guest
Reply to this topic...

×   Pasted as rich text.   Paste as plain text instead

  Only 75 emoji are allowed.

×   Your link has been automatically embedded.   Display as a link instead

×   Your previous content has been restored.   Clear editor

×   You cannot paste images directly. Upload or insert images from URL.

 Share

×
×
  • Create New...