Jump to content

Hur blir det när man hamnar i omsorgen?


Fjutt
 Share

Recommended Posts

Jag är 66, äter lågkolhydratkost, tappar kilon och blir allmänt friskare i många avseenden. Jag hoppas på många självständiga och friska år ännu. Lågkolhydratkost har blivit min livsstil och jag gör ogärna undantag från min kosthållning även om undantagen finns t.ex. då man är bortbjuden och inte har mage säga nej tack till det som bjuds.

 

Men jag tänker på om jag, då det är dags, blir omhändertagen i hemvården eller annan form av äldreomsorg. Kanske har jag blivit gaggig och inte riktigt kan be om den mat jag är van vid. Känns ju inte bra att liksom tvingas in i den allmänt omvittnade usla kost många äldre erbjuds.

Situationen är ju överförbar till andra livets områden också: på sjukhusen går det väl inte att få lågkolhydratkost vad jag förstår? I varje fall inte då jag för några år sedan var inlagd någon vecka på sjukhus. Barnomsorgen, skolor och förskolor? Finns det möjlighet för kostalternativ om barnen/föräldrarna så önskar.

 

Alltså: kan man ha egna önskemål om kost när man är (utsatt för) i offentlig omsorg? Om nej, sorgligt!

 

Jag saknar faktiskt någon form av fast organisation som skulle driva den här frågan lobbyistiskt/politiskt. Det enda jag sett hittills var nu inför valet en politiker med material för stöttning av sin personvalskampanj vilken hade lågkolhydratkost som en fråga att driva. Han är från Mölndal och parti spelar ingen roll, vill inte att ni ska tro jag driver kampanj för något särskilt parti.

Link to comment
Share on other sites

Risken att få altzheimers minskar ju när du inte är försockrad så du kanske slipper hamna gaggig på hemmet. Jag tror att vi har möjlighet att se fram emot en hyfsat frisk ålderdom. Förhoppningsvis kommer kolhydratssnål kost att bli alternativ i vården så småningom. Liksom i skolor.

  • Like 6
Link to comment
Share on other sites

Jag hoppas och tror att det finns hopp om ett tag, inom 5-10år eller så, att valmöjligheten blir större. Inte minst för att trycket är massivt underifrån, ingen har missat "det där med kolhydrater och fett". I barnens skola vet jag att 3 lärare + rektorn slutat äta gluten, många politiker "bantar" med LC och medvetenheten ökar sakta men säkert. Tyvärr tror jag dock att det är mindre chans att våra gamla får värdiga sista år utan krav på ekonomisk lönsamhet vilket således kan påverka kvaliteten på maten (och vården)... 

  • Like 1
Link to comment
Share on other sites

Tja, jag vet inte jag. Min bror är inlagd efter att ha brutit några revben. Han är diabetiker sedan många år. Nu på sjukhuset låg blodsockret högt, och de var lite bekymrade. När det var dags för kaffe serverades han en mazarin! Jag fattar ingenting?

 

Dropp fick han förstås med sockervatten! "Det måste man för näringens skull." !!!!

 

Jag är också 66 år, och jag är allvarligt oroad över vad som kommer att hända om jag måste ligga på sjukhus!

  • Like 3
Link to comment
Share on other sites

Risken att få altzheimers minskar ju när du inte är försockrad så du kanske slipper hamna gaggig på hemmet. Jag tror att vi har möjlighet att se fram emot en hyfsat frisk ålderdom. Förhoppningsvis kommer kolhydratssnål kost att bli alternativ i vården så småningom. Liksom i skolor.

Fast jag tror, obs tror, att det finns fler orsaker till demenssjukdomar, ärftlighet till exempel. Men visst tror jag annars att lågkolhydrat kan hjälpa.

Link to comment
Share on other sites

Tja, jag vet inte jag. Min bror är inlagd efter att ha brutit några revben. Han är diabetiker sedan många år. Nu på sjukhuset låg blodsockret högt, och de var lite bekymrade. När det var dags för kaffe serverades han en mazarin! Jag fattar ingenting?

 

Dropp fick han förstås med sockervatten! "Det måste man för näringens skull." !!!!

 

Jag är också 66 år, och jag är allvarligt oroad över vad som kommer att hända om jag måste ligga på sjukhus!

Din berättelse är hemsk, en mardröm! Har du som anhörig möjlighet styra upp det hela så att han kan få en bättre kost?

  • Like 1
Link to comment
Share on other sites

Jag tror jag får be dottern komma med 1 kilo smör i veckan så att jag kan äta nåt. Idag åt jag på en lunchrestaurang och fick väl typisk mat för vården. Jag valde bort alla synliga kh och åt flygande Jacob som var glutenfri. Fick direkt ett hugg i magen. Säkert en massa skit i form av potatismjöl (uppvärmt) som jag inte är van med i den lilla klick varmrätt jag tog...

 

Så tyvärr. Riktig, ren mat som man ser vad det är tillhör nog inte vanligheterna även i framtiden.

  • Like 1
Link to comment
Share on other sites

Ja det är ju fortfarande pengarna som styr och kolisar är ju billiga jämfört med riktig mat. Har man anhöriga får man väl be om matleveranser så man överlever. I våras var det nån på forumet som hade just den lösningen vid en sjukhusvistelse.

Min mor är gammal och undernärd eftersom hon inte orkar få i sej mat som räcker. Hon bor hemma men får stödkost med landstingets näringsdryck. Pinfull med socker! Jag försöker lobba för kokosfett men det är inte så lätt när man är 87 år och inte längre känner hunger. Både syrran och jag skjutsar dit alla rester vi har så hon slipper i a f offentlighetens mat, men hon äter 3 gånger på en normalportion, så det räcker ju inte riktigt

  • Like 2
Link to comment
Share on other sites

Det är ju bara till att säga att man är insulinrestistent eller allergisk?

 

De serverar inte bröd till en glutenintolerant eller mjölk till en laktosintolerant. Man kan vara allergisk mot det mesta och det respekteras oftast

 

Sockerallergi och spannmålsallergi :)

  • Like 2
Link to comment
Share on other sites

Det är ju bara till att säga att man är insulinrestistent eller allergisk?

 

De serverar inte bröd till en glutenintolerant eller mjölk till en laktosintolerant. Man kan vara allergisk mot det mesta och det respekteras oftast

 

Sockerallergi och spannmålsallergi :)

Men man behöver väl inte vara varken insulinresstent eller vara allergisk mot nånting för att vilja ha och må bäst av lågkolhydratkost? Får man sån mat då?

Link to comment
Share on other sites

Jag kan inte styra upp vad min bror ska äta hur mycket jag än vill. Det var min svägerska som sa att man måste få näring med sockerdropp. Ändå dog hennes far för ett par månader sedan efter att ha amputerat båda benen pga diabetes. Hon förstår helt enkelt inte sambandet.

Jag föreslog att hon skulle ta med sig några kokta ägg till min bror. Det svarade hon inte på, trodde nog att jag skojade.

  • Like 2
Link to comment
Share on other sites

Men man behöver väl inte vara varken insulinresstent eller vara allergisk mot nånting för att vilja ha och må bäst av lågkolhydratkost? Får man sån mat då?

Du behöver inte vara insulinresistent eller allergisk för att VILJA ha någonting. 

 

Men du behöver vara det för att FÅ någonting. 

  • Like 1
Link to comment
Share on other sites

Jag är 66, äter lågkolhydratkost, tappar kilon och blir allmänt friskare i många avseenden. Jag hoppas på många självständiga och friska år ännu. Lågkolhydratkost har blivit min livsstil och jag gör ogärna undantag från min kosthållning även om undantagen finns t.ex. då man är bortbjuden och inte har mage säga nej tack till det som bjuds.

 

Men jag tänker på om jag, då det är dags, blir omhändertagen i hemvården eller annan form av äldreomsorg. Kanske har jag blivit gaggig och inte riktigt kan be om den mat jag är van vid. Känns ju inte bra att liksom tvingas in i den allmänt omvittnade usla kost många äldre erbjuds.

Situationen är ju överförbar till andra livets områden också: på sjukhusen går det väl inte att få lågkolhydratkost vad jag förstår? I varje fall inte då jag för några år sedan var inlagd någon vecka på sjukhus. Barnomsorgen, skolor och förskolor? Finns det möjlighet för kostalternativ om barnen/föräldrarna så önskar.

 

Alltså: kan man ha egna önskemål om kost när man är (utsatt för) i offentlig omsorg? Om nej, sorgligt!

 

Jag saknar faktiskt någon form av fast organisation som skulle driva den här frågan lobbyistiskt/politiskt. Det enda jag sett hittills var nu inför valet en politiker med material för stöttning av sin personvalskampanj vilken hade lågkolhydratkost som en fråga att driva. Han är från Mölndal och parti spelar ingen roll, vill inte att ni ska tro jag driver kampanj för något särskilt parti.

Hur det blir med kosten skall jag låta vara osagt.. det kan bli hur som helst!

 

Men nu till det roliga.. när du väl ligger där och behöver hjälp att komma  upp ur sängen/gå på toa och slikt.. och du ringer på ditt larm.. då kommer du att få all den egentid du inte fick i ditt tidigare liv och som du suktade så mycket över att få då!  :huh:  :wacko:

 

Min mor bor på äldreboende.. hon tycker maten är rätt bra!

  • Like 2
Link to comment
Share on other sites

Min mor bodde på korttidsboende för ett år sedan för att bli stark nog att flytta hem. Hon tyckte det inte var smakligt förmodligen för hon är van vid vår hemlagade. Dessutom fanns det inte ett enda saltkar på hela avdelningen trots att det var sommarhetta. Tacka 17 för att vi har dimmiga åldringar då de saknar allt

  • Like 1
Link to comment
Share on other sites

Min mor har lärt sig att i köket har de det mesta.. och säger man bara till så får man det man vill ha.. tex smör i stället för becell!

 

Det handlar rätt mycket om vem på avdelningen som beställer.. en del beställer margarin av gammal vana.. dvs, de äter det själv och tror att det är det nyttigaste som finns!

  • Like 1
Link to comment
Share on other sites

Min mor har lärt sig att i köket har de det mesta.. och säger man bara till så får man det man vill ha.. tex smör i stället för becell!

 

Det handlar rätt mycket om vem på avdelningen som beställer.. en del beställer margarin av gammal vana.. dvs, de äter det själv och tror att det är det nyttigaste som finns!

Ok, men det finns liksom inte nåt system för att bemöta folk med särskilda önskemål om kosten vare sig det är lchf eller andra speciella önskemål. För såvitt det inte handlar om allergier eller medicinska skäl. Det är ju min poäng, att man tycks klumpa ihop alla till en samling människor som antas sukta efter nyckelhålsmärkt mat och de som inte vill ha det så, av vilket skäl som helst, får fixa det själva om de har vänliga anhöriga. Eller svälja och vara tyst i klassen. Känns inte rätt.

  • Like 1
Link to comment
Share on other sites

Grejen är att kommunala äldreboenden är främst en boendeform och inget sjukhus.. min mor tycker det är som att bo på hotell!

 

Vilket då får till följd att saker och ting mycket blir beroende på hur väl man kommer överens med personalen.. i bland kan man även prata om särskilda önskemål med köket.

 

Förut när det beställdes margarin gick min mor ner till köket och hämtade Bregott.. numera serveras det bara Bregott på hennes avdelning.

 

Maten i övrigt är vanlig svensk husmanskost.. och det läggs upp lite som man vill.. min mor verkar vara en av de få som vill ha grönsaker så hon brukar göra sallad.. till henne och någon till.. de andra vill mest ha potatis.

  • Like 3
Link to comment
Share on other sites

Min mor har lärt sig att i köket har de det mesta.. och säger man bara till så får man det man vill ha.. tex smör i stället för becell!

 

Det handlar rätt mycket om vem på avdelningen som beställer.. en del beställer margarin av gammal vana.. dvs, de äter det själv och tror att det är det nyttigaste som finns!

Stämmer inte på alla ställen.

Jag jobbar inom äldreomsorgen och vi har en lista som vi måste beställa efter. Smör och bregott finns inte på listan. Att ringa köket hjälper inte, de säger bara att vi får beställa det som finns på listan.

Link to comment
Share on other sites

Många äldreboenden får utskickat mat som är uppvägd. Igår fick vi servera 1,5 falukorvsskiva till den stekta potatisen på kvällen (pyttipanna potatis)...

 

Det har funnits tillfällen när vi får skära itu kycklingbitar eller annat kött så alla får lika mycket.

Hos oss vill ingen ha någon större mängd potatis. Grönsaker är de flesta åldringar inte förtjusta i. Möjligtvis de kokta kan slinka ner.

 

Det serveras mycket mjölmat och mackor samt kaffebröd, saft och juice.

 

Ägg till frukost serveras 3 dagar i veckan. Annars olika gröter, välling eller fruktfil med flingor.

  • Like 1
Link to comment
Share on other sites

Frågan är hur man skulle kunna förändra "tänket" inom äldreomsorgen och attityden till gamla människor. Att servera i princip samma mat till alla bygger på någon slags kollektivt tänkande där vi tar oss friheten att definiera behov hos någon annan utan att fråga.  Vi har slutat att se en medmänniska som individ med enskilda behov och personliga preferenser. 

 

Såg ett program från ett danskt sjukhus där patienten fick en meny där man kryssade i individuella önskemål och enligt sjukhuset blev det inte dyrare. När jag bor i äldreboende är det mitt hem därför verkar det rimligt att man gör en genomgång med jämna mellanrum av hur jag vill ha min mat, anpassar till mina behov och personliga smak.

 

Man skall också var medveten om att boende på äldreboende betalar för sin mat. I Göteborg är det högst 2995 kr/månad borde kunna bli en hel del mat för de pengarna!

  • Like 4
Link to comment
Share on other sites

På mammas korttidsboende fanns det inga alternativ och maten var av den sorten så Findus färdigmat var rena cordon bleu i jämförelse. Grå och sönderkokt, lagad med cook and chill i en helt annan stad och transporterad (och detta är Sveriges 4:e kommun. Borde väl finnas möjlighet att laga själv här?)

Så länge hon låg på geriatriken fanns i alla fall 2 rätter att välja på (kolhydrater med korv eller kolhydrater med fisk) och jag lyckade utverka några extra smörpaket eftersom hon inte fick i sej så mycket.

Link to comment
Share on other sites

Stämmer inte på alla ställen.

Jag jobbar inom äldreomsorgen och vi har en lista som vi måste beställa efter. Smör och bregott finns inte på listan. Att ringa köket hjälper inte, de säger bara att vi får beställa det som finns på listan.

Näe det är nog garanterat att det varierar från äldreboende och mellan kommuner.

 

Om man inte får smör får man prata med chefen!

 

Grejen är att det bara är de boende och deras anhöriga som kan ställa krav.

Link to comment
Share on other sites

Min erfarenhet av äldreomsorgen är att maten är sekundär. Det finns så mycket annat som tenderar fallera...så maten blir en slags lyx. Jag har således en närstående med demens som har hem(sk)tjänst.

 

Summa summarum så uppfattar jag att personalen (fotfolket) gör väl så gott de kan - med åtminstone ett skrämmande undantag - men att bristen på rutiner, underdimensionerade resurser, personalbrist etc etc gör att det inte direkt är en slags förädlingsprocess man bedriver. Den bästa personal min närstående hade sade exempelvis upp sig för att hon inte orkade längre. Det handlar kort och gott om en verksamhet där personalen förväntas jonglera med knäna och där man i princip satt i system att kommunen inte skall märka något...i den mån den bryr sig alls. Idiotiskt nog så är det ju också så att när tjänsteleverantören fått anmärkningar så ger man dem tid, säg ett kvartal, för att "ordna upp missförhållanden". Det är inte en ideal lösning när företaget i fråga agerar på ett sätt som att man kalkylerar med just detta, dvs saker och ting får inga egentliga konsekvenser och när skiten träffar fläkten så kommer man undan med att polera upp fasaden en sväng till nästa uppföljande granskning.

 

För att inte göra det här till en telefonkatalogslång berättelse så kan jag bara kortfattat nämna att flera helger har min närstående suttit utan mat eller varit på vippen att inte få någon mat för att hemtjänsten inte handlat inköpsdagen. Det finns fler orsaker till detta men ansvaret ligger alltjämt hos den s.k. tjänsteleverantören av hemtjänst. Hur många äldre finns det inte som sitter utan någon anhörig som kan föra deras talan?

 

För övrigt så har jag också noterat en vurm för gamla tidens kostråd, dvs fleromättat kemismör à la Lätta etc istället för bättre alternativ.

  • Like 3
Link to comment
Share on other sites

Tiny Tom en fråga: eftersom hemtjänsten verkar handla för din anförvant kan ni te x inte beställa mat genom hem.se? Ni bestämmer vad kassen innehåller och hemtjänsten behöver inte lägga tid på handlandet eller kommer det färdiga rätter?

 

Ja, vad gäller kommunens upphandlingskompetens återstår mycket att önska. Men många kommuner är inte ett dugg bättre själva.

 

Det värsta är dock att jag tror att allt inte handlar om pengar utan det är attityd till hur man driver verksamheten.

Link to comment
Share on other sites

  • 4 months later...

Du får inte lchf kost på sjukhus. Det är bröd, becel och mager ost som serveras.

Jag ska operera en fot om någon månad. Det ska bli intressant att se om jag kan påverka vad jag får att äta.

 

Ta och printa ut lite relevanta vetenskapliga artiklar och ta med och dela ut till personalen, utan att skriva dem på näsan på något sätt. Jag tror kostdoktorn har en lista. Får man inte tag på fulltext så kan det räcka med sammanfattningen som alltid är tillgänglig för alla att läsa. Jag pratade med en tandhygienist häromdagen och hon tyckte bara det var jätteintressant att jag tipsade om att vitamin D och K2 verkar vara viktiga för tandhälsan. Många bäckar små. När ett biträde/sköterska/läkare för sjunde gången får sig tillstucket en vetenskaplig artikel om hur diabetes kan kontrolleras mycket bra med lågkolhydratkost av ännu en till synes komplikationsfri diabetiker så lär hen ju dra en eller annans slutsats.

  • Like 3
Link to comment
Share on other sites

Jag har hållit min pappa under armarna, och gjort allt för att han skall kunna klara sig hemma med hjälp av hemtjänsten så länge som möjligt. Hans demens har jag försökt hålla i schack genom att t.ex se till att han får i sig ordentligt med kokosolja, och hans stora brödkonsumtion bytte jag ut mot hembakat glutenfritt LCHF-bröd. En matportion om dagen som jag inte kunde styra över fick han från kommunen, och tidvis hade jag svårt att hindra hemtjänsten från att envist köpta hem sockeryogurt och provivadrycker till honom. Men i det stora hela funkade det, i flera år.

 

För några månader gick det dock inte längre, främst på grund av att han började falla i tid och otid. När han kom in på ett boende var det som om en gardin drogs ned. Jag vet att äldre kan påverkas negativt av att bli flyttade, men den förändring som pappa genomgick inom loppet av en vecka eller två går inte att beskriva. Från att kunna ha trevliga samtal med honom, om gamla minnen eller om en eventuell fiberanslutning skulle öka värdet på bostaden, så går det nu inte längre att föra ett samtal med honom. Det går inte ens att höra vad han säger - om han över huvud taget säger något. Och det beror inte på att han medicineras mer nu än förut.

 

Vid besök på boendet får jag bita mig i läppen, samtidigt som jag skriker inombords. Det är socker till varenda måltid:

Socker i teet till frukost, mackor med marmelad, endast öl, äppeljuice eller läsk som måltidsdryck (vatten fanns inte som alternativ), kaffebröd och sockriga näringsdrycker däremellan. De måltider jag har sett serveras har varit på nivån pulvermos med kokt varmkorv, serverat utan grönsaker.

Inte konstigt att pappas dementa hjärna klappar ihop, den hängde ju på en skör tråd redan innan. Nu har han en tillvaro som jag önskar att ingen skulle behöva utsättas för. Men det är inte mycket jag kan göra.

Ett par veckor efter att jag skrev detta dog pappa. Ganska exakt tre månader hann han bo på boendet.

Link to comment
Share on other sites

Men jag tänker på om jag, då det är dags, blir omhändertagen i hemvården eller annan form av äldreomsorg. Kanske har jag blivit gaggig och inte riktigt kan be om den mat jag är van vid. Känns ju inte bra att liksom tvingas in i den allmänt omvittnade usla kost många äldre erbjuds.

Situationen är ju överförbar till andra livets områden också: på sjukhusen går det väl inte att få lågkolhydratkost vad jag förstår? I varje fall inte då jag för några år sedan var inlagd någon vecka på sjukhus. Barnomsorgen, skolor och förskolor? Finns det möjlighet för kostalternativ om barnen/föräldrarna så önskar.

 

Alltså: kan man ha egna önskemål om kost när man är (utsatt för) i offentlig omsorg? Om nej, sorgligt!

 

Jag saknar faktiskt någon form av fast organisation som skulle driva den här frågan lobbyistiskt/politiskt. Det enda jag sett hittills var nu inför valet en politiker med material för stöttning av sin personvalskampanj vilken hade lågkolhydratkost som en fråga att driva. Han är från Mölndal och parti spelar ingen roll, vill inte att ni ska tro jag driver kampanj för något särskilt parti.

 

Min man och jag har just kommit överens om att om någon av oss hamnar på sjukan, så ska den andra komma med riktig mat. Ägg, avokado, smör, olja ... 

 

Kan man få vegetarisk kost i den offentliga omsorgen? Eller halal? Kosher?

  • Like 1
Link to comment
Share on other sites

Join the conversation

You can post now and register later. If you have an account, sign in now to post with your account.
Note: Your post will require moderator approval before it will be visible.

Guest
Reply to this topic...

×   Pasted as rich text.   Paste as plain text instead

  Only 75 emoji are allowed.

×   Your link has been automatically embedded.   Display as a link instead

×   Your previous content has been restored.   Clear editor

×   You cannot paste images directly. Upload or insert images from URL.

 Share

×
×
  • Create New...