Jump to content

Konsekvenser av snedsteg


Charliez

Recommended Posts

Jag har ganska nyss börjat med LCHF-kost. Jag kan villigt erkänna att det mest är för att gå ned de där extra sommarkilona som blivit kvar :-)- men jag är också intresserad av att se vad som händer med kroppen och psyket när man utesluter framförallt socker och mjöl i kosten.

 

Jag har bara kört en vecka och försöker hålla mig på ca 75% fett, 20% protein och 5% kolhydrater. Än så länge har det gått ganska bra och jag är förvånad över hur snabbt sötsuget minskat! Huruvida det beror på kosten eller den mentala processen i att ha bestämt sig vet jag inte :-)-

 

Nu till min fråga: i morgon ska jag på 40-årsskiva med trerätters middag. Jag har bett att få byta ut potatistryffelkroketterna mot sallad, men det känns lite fräckt att dessutom krångla med desserten som jag tror är chokladtårta *dregelmums*.

 

Hur som, min plan är att bara äta en liten bit tårta, dels för att jag vill men också för att vara trevlig.

Frågan är vad det får för konsekvenser när man gör ett sådant här planerat snedsteg??

 

Jag är mest intresserad av vad som händer i kroppen och om man stannar upp någon process. Måste man "börja om från början" med att få kroppen att vänja sig vid att förbränna fett istället för kolisar?? Eller är det inte så det funkar?

Hur ofta tillåter ni er att gå loss på någon kolhydratrikt?

 

Som sagt, jag är helt ny på området och det verkar finnas en massa kloka och erfarna människor här.

 

Jag skulle bli superglad om någon hade ett bra svar eller en fundering!

 

Trevlig helg till er alla!!

Link to comment
Share on other sites

Det ena som kan hända är att du hamnar ur fettförbränning och i kolhydratsförbränning. Går du direkt tillbaka till LCHF-kost förlorar du kanske någon dag eller så.

 

Det andra som kan hända är att denna lilla bit tårta kan riva igång ett sötsug som du hade blivit av med. Du kanske köper godis på väg hem från festen, och äter dåligt nästa dag för att det ändå blev dåligt dagen före, och fortsätter på fel spår varpå det tar lång tid att uppamma tillräcklig motivation för att lägga om till det bättre igen. Det är främst vi sockerberoende som riskerar liknande återfall. För oss kan att äta en liten bit tårta bli en extremt dyrköpt erfarenhet. 

 

I det ena fallet kan man ta en bit, i det andra bör man det inte. 

 

För övrigt förstår jag inte människor som vill tvinga en att äta deras sötslisk "till sällskap". Vad då? Jag är ju här med kropp och själ och är trevlig och pratar och skrattar och umgås. Är inte det sällskap?

  • Like 3
Link to comment
Share on other sites

Tack för ditt svar "nytt liv"!

 

Det tar alltså bara någon dag att återgå till önskat förbränningsläge? Trodde att det skulle ta längre tid- men det är ju toppen i sådant fall.

 

Jag har nog inte socker som min allra största demon, däremot är pasta något jag inte tror att jag kan " unna" mig. Jag äääälskar pasta!!!

 

Vad gäller det här med att äta för att vara trevlig så förstår jag precis vad du menar. Hade det varit hemma hos någon hade jag inte haft lika svårt att låta bli men i det här fallet har de betalat för att alla ska få en tre-rätters och jag vill inte vara krånglig. Har dessutom inga idéer på vad de skulle göra för efterrätt till mig. Finns ju också en liten risk att de får betala extra för avsteg. (+ att jag gärna skulle ta en liten bit chokladtårta om det går)

  • Like 1
Link to comment
Share on other sites

Jag har ganska nyss börjat med LCHF-kost. Jag kan villigt erkänna att det mest är för att gå ned de där extra sommarkilona som blivit kvar :-)- men jag är också intresserad av att se vad som händer med kroppen och psyket när man utesluter framförallt socker och mjöl i kosten.

 

Jag har bara kört en vecka och försöker hålla mig på ca 75% fett, 20% protein och 5% kolhydrater. Än så länge har det gått ganska bra och jag är förvånad över hur snabbt sötsuget minskat! Huruvida det beror på kosten eller den mentala processen i att ha bestämt sig vet jag inte :-)-

 

Nu till min fråga: i morgon ska jag på 40-årsskiva med trerätters middag. Jag har bett att få byta ut potatistryffelkroketterna mot sallad, men det känns lite fräckt att dessutom krångla med desserten som jag tror är chokladtårta *dregelmums*.

 

Hur som, min plan är att bara äta en liten bit tårta, dels för att jag vill men också för att vara trevlig.

Frågan är vad det får för konsekvenser när man gör ett sådant här planerat snedsteg??

 

Jag är mest intresserad av vad som händer i kroppen och om man stannar upp någon process. Måste man "börja om från början" med att få kroppen att vänja sig vid att förbränna fett istället för kolisar?? Eller är det inte så det funkar?

Hur ofta tillåter ni er att gå loss på någon kolhydratrikt?

 

Som sagt, jag är helt ny på området och det verkar finnas en massa kloka och erfarna människor här.

 

Jag skulle bli superglad om någon hade ett bra svar eller en fundering!

 

Trevlig helg till er alla!!

Från det ena till det tredje.. och så hoppar vi direkt till det fjärde!

 

Det är så ditt framtida liv kommer att gestalta sig.. om du tänkt dig LCHF eller liknande som livsstil!

 

Dvs det kommer alltid sammanhang där du gör undantag/social konvenans.. vilket då inte nödvändigtvis måste innebära att du muppar i dig av glatta livet av "förbjuden frukt"!

 

Utan.. så där ser det ut för de flesta utav oss.. förutom de som valt att leva som eremiter.. och till syvende och sist så handlar det mer om vad/hur du äter över en längre period!

 

Grejen är för dig och för alla oss andra att det är två motsatta saker.. hålla matplanen och vara social.. välj bägge skulle jag föreslå.. spelar hur som helst relativt liten roll om man lyckas hålla sin matplan om man missar sitt social sammanhang.. iallafall den där man känner gemenskap och får styrka och samanhang utifrån!

 

Såå.. då handlar det mer om att finna lite olika strategier.. du fattar ju själv hur man gör.. ät dig mätt på riktig mat innan så så slipper du bulka på tårta och läsk!

  • Like 5
Link to comment
Share on other sites

Jag har ätit LCHF i 3 år och har väldigt sällan "givit efter" för vad andra väljer att bjuda mig på. Som "Nytt Liv" säger så kommer du nog bara att torska någon dag på ett snedsteg i synnerhet som du inte verkar ha stora problem med socker. 

 

Dock vill jag bara ställa dig frågan vem som i längden är viktigast. Du eller din 40 åriga vän. Är bara syftet med LCHF att du ska gå ner något extra kilo? Då har du nog försenat den viktnedgången med ca 1 vecka (att bli av med bundet vatten etc. Så är det iaf för mig) om du käkar efterrätten och då är det bara att smaska på och vara lycklig över det valet. Är syftet med LCHF att du ska må mentalt bra och känna mental stabilitet skulle jag INTE äta ens en smakbit av efterrätten. Har man problem med magen skulle jag också strunta i att äta efterrätten.

 

Det är bara du som vet vad som motiverar dig att äta LC och det beror på hur mycket man har att förlora på att göra ett "avsteg" (om man nu vill kalla det det).

 

Tycker du att detta lät hårt så var det inte så jag menade. För övrigt har Mark Sisson på "marksdailyapple.com" en ganska bra grundregel (Om man klarar av att följa den planen utan perioder av godisfrosseri). 80/20 regeln. Dvs som Zepp säger: Majoriteten av tiden äter du bra mat, ibland någon glass eller så. Det är nog helt ok. Om man mår bra av det som sagt! Äter du så sett över lång tid så kommer du att få fina resultat.

 

Lycka till och ha kul på festen.

Link to comment
Share on other sites

Jag är väl lite tråkig nu är jag rädd, men jag tror inte att man efter en vecka på LCHF är i fettförbränning, kroppen är inte adapterad ännu till det bränslet.

Nja, jag måste nog säga att det är fullt möjligt... Jag fick ketos-andedräkt redan på dag tre med LCHF-kost. Det höll i sig i några dagar, för att sedan nästan helt försvinna. Jag gissar att jag är i ketos ibland, ibland inte, men att jag var det från dag tre är utom allt tvivel. Kan säga att min referenspunkt där, är att smaken i munnen var exakt likadan, som när jag under graviditet uppvisade 4+ i ketoner i urinprov, när jag inte kunde behålla varken mat eller vätska... Påstår ingenting om vilka mängder ketoner jag hade efter tre dagar med LCHF, men ketoner var det absolut. Och ketoner betyder väl, så vitt jag vet, fettförbränning.

  • Like 1
Link to comment
Share on other sites

Tre dagar är efter vad jag har läst den tid det ska ta för all "lös glukos i systemet" att förbrännas. Om man under den tiden inte tillför stora mängder nya kolhydrater, till exempel för att man lägger om kosten till LCHF, slår kroppen om till fettförbränning kort därefter. 

Link to comment
Share on other sites

Jag måste vara strikt för att inte hamna i sockerträsket. På fest och bjudningar brukar jag bara äta runt det som jag inte vill ha, kanske ta lite mer grönsaker, smör och salt. Efterrätt med tårta t.ex. tar jag en pytteliten bit, för " jag är så mätt!". Äter kanske grädden och skyfflar/smular resten. Jag har faktiskt lyckats äta smörgåstårta och bara äta fyllningen utan att någon märkt det. Brödet Blev kvar under servetten!

  • Like 7
Link to comment
Share on other sites

Tack alla för era svar!

 

Festen var jättetrevlig!!

Jag skippade potatisen och tog en halv bit av tårtan. Den var god men gränsfall på för söt.

 

Ni har ju helt rätt i att egentligen spelar det kanske mindre roll vad som händer med kroppen så länge som man gjort ett avvägt beslut om hur man vill äta på lång sikt.

 

Men eftersom jag lätt snöar in på att detaljer och så långt som möjligt vill kunna förutspå/analysera hur min kropp ska reagera så har jag en fråga till:

 

Om man nu vill hamna i ketos och förbränna fett räcker det då med ett maxintag av 5% kolisar (=17 gr/dag för mig) eller måste man nolla kolhydraterna??

 

Vad är era erfarenheter och stämmer de med teorin?

  • Like 1
Link to comment
Share on other sites

Nu snöar du på detaljer igen!

 

Man förbränner det man äter.. oavsett om det är tårta, 17 gam kolisar/dag eller något annat!

 

Ketos betyder i första hand att du äter mindre mängd kolhydrater än kroppens omedelbara behov av glukos.. vilket varierar från individ till individ och över tiden!

 

När du äter mindre mängd kolhydrater än ditt behov så gör kroppen själv glukos och ersätter en del av behovet med ketonkroppar!

 

Det viktiga är att äta näringstätt och inte för mycket kolhydrater så att kroppen inte stänger av fettförbräningen.

 

Finessen med att äta HF/ketogent är att ställa om kroppen till att bli maximerad på fettförbräning.. speciellt om man vill bli av med några kilo fett.

 

Dåå.. kan det nämligen hampa sig att lipolysen ökar i fettväven, mer energi tas ut från denna och din aptit sjunker.. alternativt du äter färre gånger per dag.

 

5E% är för omställning/bantning/diabetes.. på lite längre sikt vore nog 10E% att föredra.. för då rymms ansenliga mängder grönsaker, någon rotfrukt, en del mejerier och bär/frukt.

  • Like 1
Link to comment
Share on other sites

Haha Zepp, det är helt riktigt, jag snöar in på detaljerna ?

Men det är bara för att jag försöker förstå hur det funkar.

 

Så det du säger är att det är olika från person till person-det låter förvisso logiskt. Jag tycker att det är svårt att hålla mig till 5E% per dag och brukar oftast hamna mellan 5-10E%.

 

Jag får helt enkelt bärga mig och låta måttbandet och känslan i kroppen avgöra om det räcker för mig.

 

Jag veeeeet! Lugn och fin, lugn och fin..

 

Vill ju bara så himlens gärna göra rätt från början och inte två månader senare inse något som jag kunde ha insett för länge sedan ?

  • Like 1
Link to comment
Share on other sites

Om man vill.. och verkligen har behov av att bli av med onödigt kroppsfett.. så handlar det om kalorierna i slutändan hur som helst!

 

Man bör skilja på ketogen diet av medecinska skäl och för friska som vill/behöver gå ner i vikt!

 

Grejen för friska är främst att utesluta alla uppenbara onödiga kolhydratkällor.. främst de som ofta utgör bulken vad gäller energi, typ bröd, pasta, ris, potatis, socker, läsk, bullar, godis, kakor!

 

Enklast är att focusera på en proteinkälla som grund, fisk, kött, fågel, ost, ägg, till det äter man obegränsat av grönsaker, en del lågkolhydrathaltiga rotfrukter, en del mejerier.

 

Om proteinkällan var fettsnål gör man en fet sås/gucka.. i övrigt räcker det med det fett som används vid tillagning!

 

Är man fullt frisk spelar det sällan någon större roll huruvida det slinker ner en liten potatis, en sked ris!

 

Oså handlar det om att skapa bilder i huvudet på vad man skall äta samt inte förlora sig i räknandet!

 

LCHF-mat2-ffffff-800x275.jpg

  • Like 1
Link to comment
Share on other sites

Om jag förstår det hela rätt så äter du ganska lite mat. Du nämner att 17 g kolhydrater ger ett intag på 5 E %. Då bör ditt intag ligga på 17*4/0.05= 1360 kcal. Det bör vara ca halva ditt energi intag om du vill vara viktstabil. Om du ligger på så lågt energiintag kan det bli missvisande att räkna kolhydrater i %. Om vi tar mig som ett exempel, så kan jag en dag äta 3000 kcal och 50 g kolhydrater. Det blir 50*4/3000= 6,7 E % från kolhydrater.

 

Mitt tips är att inte börja med en för extrem lågkolhydratkost. Börja med något som du tror att du kan hålla i längden. Chansen är stor att du får bra resultat med det. Får du inte resultat om några månader, då kan det eventuellt vara en vits med att experimentera, t.ex. äta striktare en period. Kan nämna att jag trivs bättre på en lite liberalare variant än en strikt variant. Ät så mycket grönsaker du vill, så länge kolhydraterna kommer från grönsaker tror jag inte du behöver bry dig om kolhydratmängden. De flesta grönsaker har ett lågt kolhydrat innehåll, och man måste äta väldigt stora mängder för att få i sig betydande mängder grönsaker. Se gärna i tråden http://forum.kostdoktorn.se/topic/5484-kolhydrater-gr%C3%B6nsaker/ , där det här har diskuterats.

 

Angående de gånger man fuskar, t.ex. är bortbjuden. För mig märker jag inte så stor inverkan av det, så länge det inte sker för ofta eller är för fettsnålt. Fuskar jag och äter kolhydrater med lite fett, då märker jag av det. Äter jag kolhydrater med mycket fett, då märker jag inte av ett sådant snedsteg. 

  • Like 4
Link to comment
Share on other sites

Åå vad bra ni är!

 

Massa bra info och jag lär mig nya saker hela tiden?

 

Vältränad nörd-det stämmer! Jag försöker att inte fylla på med för många kalorier. Till skillnad från dig (antar jag) så är jag väldigt stillasittande. Det känns extra viktigt att det jag äter håller hyfsat hög kvalitet. Jag hoppas kunna självreglera hungerkänslor med rätt sorts mat. Tidigare har jag småätit mycket och liksom jämt varit hungrig vilket är katastrofalt när man är kontorsråtta?.

Jag vill egentligen inte räkna kalorier och tänker att jag ska sluta med det så fort jag får en uppfattning om hur mycket och vad jag kan/ska äta, när det som faller sig naturligt.

 

Hittills måste jag säga att jag är förvånad över hur länge jag känner mig mätt efter en måltid och hur (relativt) sällan jag är sugen på att stoppa i mig choklad efter maten?

 

På lite längre sikt vill jag gärna lägga till frukt och kanske turkisk yoghurt med honung *dregel* ? men just nu måste jag nog vara lite strikt för att kunna se resultat och behålla motivationen tills dess kostomläggningen "sitter".

 

Tack igen för att ni peppar och svarar!

Link to comment
Share on other sites

Instämmer med någon som skrev ovan att du nog tappar någon dag eller två innan fettförbränningen är igång igen. Men min erfarenhet av att göra såna här snedsteg är att de lätt drar ut sig. Dvs om middagen är på en fredag och du gör avsteg, då är det väldigt lätt att ta det där extra glaset vin eller desserten på lördagen också. Sen så klandrar du dig själv och tröstar dig med lite gott på söndag också och tänker att du börjar om på måndag. En bit kaka blev alltså tre dagar. Så blir det för mig mer eller mindre varje gång jag gjort avsteg. Därför jag mer eller mindre helt slutat med det. Det är helt enkelt inte värt det.

 

Sedan blir det dessutom svårare för kroppen ju fler snedsteg du gör. Alltså det tar längre tid för varje gång för kroppen att hitta tillbaka till fettförbränning.

 

Plus att du troligen får magknip och gas som luktar allt annat än gott.

 

Men valet är ditt :) jag äter aldrig längre för att någon annan vill eller för att inte "ställa till besvär". Det känns som övergrepp mot min egna kropp. En riktig vän blir inte sur för att du vill må bra och bryr dig om din hälsa. Jag säger inte att det är så för dig men jag anser att många använder argumentet "vara trevlig och inte ställa till besvär" som anledning att tillåta sig själv att äta socker.

 

Kom också ihåg att pasta påverkar kroppen och sug på precis samma sätt som vitt socker.

  • Like 2
Link to comment
Share on other sites

Join the conversation

You can post now and register later. If you have an account, sign in now to post with your account.
Note: Your post will require moderator approval before it will be visible.

Guest
Reply to this topic...

×   Pasted as rich text.   Paste as plain text instead

  Only 75 emoji are allowed.

×   Your link has been automatically embedded.   Display as a link instead

×   Your previous content has been restored.   Clear editor

×   You cannot paste images directly. Upload or insert images from URL.

×
×
  • Create New...