Stillasittande som riskfaktor

[MKJ]

När jag tidigare har tagit upp stillasittande som riskfaktor så har flera här varit skeptiska. Idag pratade dom om det på vetenskapsnyheterna och Kropp och själ klockan 10.05 idag handlar också om det.

 

"Rekommendationen att motionera 30 minuter om dagen räcker inte för att undvika livsstilssjukdomar. Allt mer forskning pekar nu i stället ut stillasittandet som det som bidrar till en rad sjukdomar, som diabetes, övervikt och hjärt- och kärlsjukdomar."

 

"Flera studier har visat att längre stunder av stillasittande, oberoende av övrig fysisk aktivitet, är starkt kopplade till sjukdomar som diabetes, metabola syndromet, hjärt–kärlsjukdom, cancer och förtida död."

http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=406&artikel=5971958

 

Det som framförallt lyfts fram det senaste året är att stillasittande är en oberoende riskfaktor som finns även om man motionerar regelbundet.

 

 

[andush]

Orsak och verkan, hönan och ägget etc. Orsaken att vi till att börja med BLIR stillasittande är till mångt och mycket fel i signaleringen av essentiella hormoner som styr metabolismen. Om hjärnan ser att vi har brist på energi, kommer den inte uppmuntra till fysisk aktivitet utan i stället förorda vila och energiintag. 

 

Att fysisk aktivitet (irisinutsöndring) har en positiv effekt för hälsan är knappast kontroversiellt att påstå. Att däremot påstå att det finns en biokemisk bakomliggande orsak till att soffliggandet uppstår, mer än att det bara skulle vara bristande karaktär, är desto mer kontroversiellt har jag märkt.

[Vältränad nörd]

Håller helt med att stillasittande är en stor riskfaktor. Det kanske inte har så stor effekt på vikten, vilket gör att många inte ser nyttan med det. När man sitter ner är ju kroppens största muskler inaktiva, vilket jag inte tror är bra. Har på senare tid reflekterat över det här då jag har ett stillasittande jobb. Jag har också reflekterat över att jag får en konstig känsla i benmusklerna när jag har suttit under en längre period. När man sitter och jobbar hamnar jag ofta i positioner som inte är bra för ryggen. Trots att jag tränar en del så har jag i vissa perioder blivit stel i nedre ryggen. Nu har det blivit ett stillastående jobb, alltså jag sitter aldrig på jobbet utan står upp. Det gör att jag inte har nån känning i ryggen alls och överlag känns det mycket bättre. Nåt som man bör tänka på är att kroppsspråket har en stor inverkan på sitt sinnestillstånd. Sitter man ner hopsjunken så är det lätt att man blir oengagerad och tycker jobbet är tråkigt. Står man upp får man en bättre hållning och man blir mer engagerad i det man gör. Det är något jag märkt när jag börjat ställa mig upp, då är man alltid på hugget när man jobbar

[Tiny Tom]

Först, hör en artikel om stillasittande till träningsavdelningen? Det kanske det gör men känns spontant lite märkligt.

 

När jag tidigare har tagit upp stillasittande som riskfaktor så har flera här varit skeptiska. Idag pratade dom om det på vetenskapsnyheterna och Kropp och själ klockan 10.05 idag handlar också om det.

 

Jag kanske missminner mig men jag kan på rak arm faktiskt inte dra mig till minnes att någon varit skeptisk mot stillasittande/inaktivitet som riskfaktor ur ett hälsoperspektiv. Det man gnytt om har varit motion ur perspektivet viktnedgång.

 

"Rekommendationen att motionera 30 minuter om dagen räcker inte för att undvika livsstilssjukdomar. Allt mer forskning pekar nu i stället ut stillasittandet som det som bidrar till en rad sjukdomar, som diabetes, övervikt och hjärt- och kärlsjukdomar."

 

"Flera studier har visat att längre stunder av stillasittande, oberoende av övrig fysisk aktivitet, är starkt kopplade till sjukdomar som diabetes, metabola syndromet, hjärt–kärlsjukdom, cancer och förtida död."

http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=406&artikel=5971958

 

Det som framförallt lyfts fram det senaste året är att stillasittande är en oberoende riskfaktor som finns även om man motionerar regelbundet.

 

Den länkade artikeln nämner primärt ett eget experiment som folket på SR:s hälsoavdelningen genomfört. Man intervjuar också Örjan Ekblom, ansvarig och verksam på GIH varför jag sökte vidare på GIH:s hemsida om en eventuell ny studie därifrån.

 

Det som dyker upp och är relativt nytt handlar dock om mätning av telomerer på äldre stillasittande och överviktiga:

 

http://www.gih.se/Nyheter/2014/Stillasittande-forkortar-livslangd/

 

"Den metod som använts är att mäta telomerlängd i blodceller på 68 år gamla stillasittande och överviktiga personer som ingick i en sex månader lång interventionsstudie. Interventionsgruppen fick individuellt anpassad fysisk aktivitet på recept (FaR) inklusive råd om att minska stillasittande, medan kontrollgruppen endast fick allmän information om hälsoeffekter av fysisk aktivitet. Fysisk aktivitet mättes med en sjudagars dagbok, frågeformulär och en stegräknare.

 

– Slutsatsen är att om äldre överviktiga personer minskar sin stillasittande tid så förlängs deras telomerer i blodkroppar, vilket eventuellt kan förlänga deras liv, säger Lena Kallings."

 

Slutsatsen är inte helt klockren, kanske inte relevant och definitivt inte allmängiltig att döma av vad som faktiskt går att utröna av vad Kallings och studien innehåller.

 

Jag söker vidare och finner en sammanfattande sida om stillasittande på GIH:

 

http://www.gih.se/stillasittande

 

Man gör där en intressant distinktion mellan stillasittande och brist på fysisk aktivitet:

 

"Emellertid, nyligen publicerade studier visar dock att längre stunder av stillasittande, oberoende av övrig fysisk aktivitet, innebär hälsorisker. Stillasittande är således inte samma sak som brist på motion, utan de bör ses som två delvis separata beteenden med delvis oberoende betydelse för utfallet hälsa och sjukdom."

 

Vidare går man in på vad det är som leder till ohälsoproblemen:

 

"Stillasittande innebär frånvaro av muskelkontraktioner, muskulär inaktivitet, i de större muskelgrupperna i kroppen och karaktäriseras av en mycket låg energiomsättning."

 

Det här är ju intressant eftersom energimässigt blir det faktiskt kopplat till dålig bränslepartitionering, dvs mer energi inlagras i fettvävnad än nyttjas i muskelvävnad. Något som somliga kosthållningar faktiskt hjälper till med trots inaktivitet.

 

I grundartikeln från Sveriges Radio nämner även Örjan Ekblom vad han anser är värst med stillasittande:

 

"Om man sitter många många timmar under en dag sänder såväl muskler som fettväv ut signalämnen. De påverkar bland annat kärlens insida och musklernas förmåga att ta upp socker och så vidare på ett negativt sätt, säger Örjan Ekblom."

 

Igen behovet av fungerande cell- och energimetabolism med fokus på glukoshantering, tolkar jag det som. Det bästa sättet att få ordning på glukosnivåer vet vi ju redan vad det är och det utgår från kosthållningen. I den mån något sedan ändå behöver hanteras är det självfallet viktigt/nödvändigt med fysisk aktivitet eller i varje fall frånvaro av för mycket stillasittande.

 

Problemet med den här typen av påstående och lösryckta forskningsrön är just att man ofta missar helheten. I studierna, bland forskningspersonal så nämns ju de väsentliga detaljerna men när det sedan hamnar ute bland kreti och pleti och/eller i mainstreamvärlden så extrapoleras påstående ut som är helt uppåt väggarna.

 

Ett konkretiserat exempel är att lägger man fortsatt fokus på fysisk aktivitet utan att fixa det grundläggande först, dvs sådant som somliga kosthållningar är prima på så är man ute i ogjort ärende. Det är irrelevant för en person som har faktiska problem relaterade till glukos/insulin/bränslepartitionering att sitta lite mindre, röra sig lite mer...samtidigt som ingenting görs åt kosthållning.

 

OBS! Jag säger inte att det inte finns positiva hälsoeffekter av fysiska aktivitet och mig veterligen är det ingen annan här på forumet heller som gör det, trots påståendet från TS. Däremot är det väsentligt att förstå att man vid all form av problemlösning bör börja i rätt ände om något ska få resultat.

 

Andush:s poäng här ovan om att - tolkar jag det som - en väl fungerande kropp/energiomsättning i bästa fall leder till aktivitet är också viktig att ha i åtanke. Något som, igen, utgår från att det är viktigt att börja med kosten.

[MKJ]

Poängen är att mängden stillasittande tid är en oberoende riskfaktor för ohälsa. Tidigare har forskarna haft huvudfokus på att man skall motionera regelbundet. Det som är nytt är att man i studier har upptäckt att mängden stillasittande tid är en riskfaktor för ohälsa även om man motionerar.

[Tiny Tom]

Poängen är att mängden stillasittande tid är en oberoende riskfaktor för ohälsa. Tidigare har forskarna haft huvudfokus på att man skall motionera regelbundet. Det som är nytt är att man i studier har upptäckt att mängden stillasittande tid är en riskfaktor för ohälsa även om man motionerar.

Jo, jag läste det och påpekade det som signifikant då jag skrev "Man gör där en intressant distinktion mellan stillasittande och brist på fysisk aktivitet."

 

Jag försökte också utveckla varför stillasittandet är ett problem och vad forskarna själva anför vad gäller detta. Med detta i ryggen så tyckte jag det framgick vilken prioriteringsordning - ur ett hälsoperspektiv - som bör råda vad beträffar kosthållning visavi stillasittande/inaktivitet.

 

Tillägg: Man kan ju faktiskt också se studierna om stillasittande som en slags omvänd hint om att "motion" är symptomlindring och inte åtgärdande av grundproblem/sjukdom. För det studierna antyder är att stillasittande tillför en egen dimension men inom samma ohälsosfär som bristande fysisk aktivitet. En ohälsosfär som, faktiskt, kosthållning bättre än något annat adresserar.

 

Igen, det handlar inte om att hävda att motion inte har sina livgivande poänger men däremot om att om det står mellan att "börja motionera" och få ordning på kosthållningen så råder absolut noll tvekan om vad det är som skall prioriteras.

 

Det här är även av psykologisk vikt ur ett perspektiv då de stående rekommendationerna länge bottnat i ett slags flummigt åsiktspaket utan särskilt mycket faktisk koll där man regelmässigt spytt ur sig klyschan "ät mindre, rör dig mer" och sen nöjt sig med det. Läkaren hummar förnöjt och patienten får ta hela ansvaret utan att ha tilldelats någon faktisk makt utan bara trubbiga odefinierade verktyg.

 

Nu vet vi att kosthållning kan få de effekter som det faktiskt kan få, då är det där man lägger krutet i en rationell värld. Därefter är det finemang om hälsan bättras på med allehanda andra sätt också och som Andush var inne på här ovan (som jag redan påpekat) så finns ju även koppling mellan effekter av kosthållning på sådant som aktivitet/stillasittande. Win-win.

 

Ett slutligt förtydligande, det finns ingen anledning att jämställa motion med kosthållning och det är tyvärr det som är ett bestående problem i dessa tider där ex. Hellenius studier ofta får minst lika mycket - eller mer - uppmärksamhet än studier på fungerande kosthållningar med terapeutisk potential.

[MKJ]

Jag hade ett stillasittande arbete under många år och dom första 5 åren skrek kroppen efter att få röra på sig. Till slut slutade den skrika och började göra ont istället. Det råd som spreds via media var att "det räcker att röra på sig 30 minuter per dag". Senare sades det också att man kunde dela upp tiden i 3 x 10 minuter. Jag tyckte ju att det lät konstigt att det räckte med så lite för att hålla sig frisk men sa experterna det så behövde jag ju inte oroa mig.

 

Under senare år har fysiologer sagt att det var 30 minuter med pulshöjning och andfåddhet som gällde och det är ju en helt annan sak. Jag kände mig grundlurad.

 

Nu när dom också kommit fram till att stillasittande tid är en riskfaktor i sig så önskar jag att jag hade vetat det under min tid vid skrivbordet.

 

På helgerna brukade jag dock gå en 3-timmarsvandring i ojämn skogsterräng och så länge jag gjorde det så hände inget dramatiskt med hälsan.

 

När jag slutade med det så gick hälsan åt pipan

 

Jag önskar att jag hade haft den kunskap jag har idag.