Jump to content

Stor Undersökning från LivsmedelVerket i skolorna


Erno Schroeder
 Share

Recommended Posts

http://forskarfredag.se/filer/gronsaksforsoket-lararhandledning.pdf   

 

 

Denna pdf är den lärarhandledning med en massa fakta i till alla oss lärare i sverige . 

Vill gärna ha respons , Tack 

 

Om du har tid  vill säga .

 

30 000 unga männskor deltar  o får förklaringar   ur denna handledning .....  av oss ...   stämmer detta som står ? 

 

Tack Erno

Link to comment
Share on other sites

Att grönsaker är viktiga att äta är ett helt utmärkt och korrekt tema tycker jag. Applåder!

 

Sidan 8: frukt och grönsaker innehåller även glukos, inte bara fruktos (och fibrer).

Ofta finns ungefär lika mycket glukos som fruktos, t ex i banan och vindruvor (se t ex fineli.fi)

Rent generellt skulle jag vilja säga att både grönsaker och frukt (ej juicade) är superbra mat, även om jag vet att många forumister inte riktigt håller med mig vad gäller frukt. Det handlar om mängd. Ett par frukter om dagen sitter fint för de flesta människor. 30 bananer om dagen däremot, är faktiskt ingen bra idé för de allra flesta människor.

 

Sidan 8: Nej, mättat fett är inte onyttigare än omättat fett. Detta är bullshit. 

Texten om omega-6 är missvisande. Dessa fetter är visserligen essentiella, men vi behöver oerhört små mängder. Ett problem med modern standardkost är snarare att vi får i oss alldeles för mycket omega-6. En modern människa har noll chans att få brist på omega-6.

 

Sidan 8: Även för omega-3 blandar de bort korten. De långkedjiga (t ex EPA, DHA) är viktiga att vi får i oss. De finns i fram för allt fet fisk och alger men även i kött och mjölkprodukter från gräsbetande djur (viktigt: gräsbetande. Det ska vara färskt, grönt bete. Ensilage är också ok. Hö/Hösilage: oklart men bättre än spannmål). De kortkedjiga omega-3 finns i t ex linfröolja men är inte alls lika värdefulla för oss. 

 

Och nej, kolhydrater är inte/måste inte vara vår främsta energikälla. Energi lagrar vi i kroppen som fett, och i mindre utsträckning som glykogen. Detta borde vara uppenbart för alla med ögon att se med.

 

Nyckelhålet: denna symbol pekar ofta ut starkt sockrade livsmedel, så den meningen borde bort ur listan med "bra" kolhydrater. I övrigt är listan en bra strategi om man vill gå över till lågkolhydratkost (ät mycket grönsaker osv).

 

Dessutom misstänker jag starkt att om man verkligen äter 500 gram grönsaker per dag har detta en positiv effekt på kolesterol osv helt enkelt för att man då inte äter särskilt mycket kolhydrater.  Vem som helst kan stoppa in sin kost i t ex matkalkyl / chronometer / fat secret och övertyga sig själv om detta.

 

Jag orkade till sidan 11. Nu får någon annan gärna ta över. :)

  • Like 2
Link to comment
Share on other sites

Det står en hel del om fullkorn i texten. Lite tankar om det:

 

I matbutiken finns mängder med livsmedel (pasta, bröd, flingor, annat) märkta "fullkorn". Dessa innehåller mycket lite fullkorn, utan tvärtom mest raffinerade kolhydrater i form av vitt mjöl. 

 

Äkta fullkorn är t ex matvete. Prova att lägga till det i kosten i "lagom" mängd (gärna i en sallad). Kolla med någon databas hur mycket kolhydrater det blev. Just det: inte så mycket.

Link to comment
Share on other sites

Kul att du delar med dig av den här informationen. Du antyder att du är lärare, stämmer det? Då hoppas jag att du får till bra diskussioner med eleverna. Vad är syftet med att samla in kommentarer från oss på forumet? Är det för att läsa på / komma väl förberedd till en diskussion/lektion eller är det i annat syfte? Du får gärna dela med dig dina åsikter/reflektioner angående den här lärarhandlednings PDF:en. Här kommer mina kommentarer:

 

Sida 4: Klassen kommer därtill gemensamt att rapportera hur upplägget av grönsaker ser ut i skolrestaurangen och i vilken ordning (före eller efter varmrätten) grönsakerna serveras. - Det är bra att matvanor diskuteras i skolan, förhoppnings leder det här till hälsosammare matvanor hos eleverna. Det är även bra att det diskuteras vilken ordning maten tas. Om man börjar med att ta grönsaker är chansen stor att folk tar mer grönsaker än om de tagit grönsakerna efter maten.

 

Sida 4: ”Forskarna får kunskap om hur mycket frukt och grönt barn och unga äter under en dag, och vilka sorter som är de vanligaste.” - Det finns risk att det dras förhastade slutsatser här. När ungdomar får i uppgift att skriva ner hur mycket grönsaker de äter under en sån här kampanj, så tror jag de flesta äter mer frukt och grönt än vanligt.

 

Sida 5: ”Näringsämnen som protein, fett, vitaminer och mineraler behövs för att bygga upp

och underhålla cellerna i kroppen” - Bra att de inte skev kolhydrater här, eftersom det inte är något essentiellt.

 

Sida 7:”I massexperimentet ingår alla frukter och bär, baljväxter, grönsaker, rotfrukter och svamp” - Bör baljväxter och rotfrukter ingå här. Det är i gränsfall. Ofta innehåller baljväxter mycket protein och kolhydrater, vilket gör att det kanske ska räknas som energikälla och inte vara med i grönsaksexperiment. Rotfrukter innehåller ofta mycket kolhydrater, så det kan också diskuteras ifall det ska räknas till energikälla. Det är inget fel, det är dock bra om det förs en diskussion om de ska räknas med eller inte.

 

Sida 7: ”Frukt och grönsaker är några av våra bästa källor till vitaminer” - Vet inte om jag skulle säga att frukt är en av våra bästa källor till vitaminer. Det finns mycket som innehåller mer vitaminer och mineraler. När jag försökt och räkna ihop vitamin och mineral innehållet i olika livsmeder, får jag att nötter frön, lever, kött (nöt, fläsk, fisk och fågel) innehåller mer vitaminer och mineraler än just frukt. Då tycker jag att det här livsmedlen bör nämnas också för att inte vilseleda folk. Frukt är bra för de flesta, men inte så bra som vissa vill framställa det ur näringssynpunkt.

 

Sida 10:”Kolhydrater – vår främsta energikälla” - Vad angående fettet? Hos många stämmer det att kolhydrater är den främsta energikällan. Det bör föras en diskussion om fettets betydelse som energikälla. Det här stycket kan också tolkas som att kroppen behöver 100 g kolhydrater / dag för att hjärnan ska få sin energi. Det bör framgå tydligt att så inte är fallet. Kroppen kan tillverka energi till både hjärnan och utan kolhydrater. Det här stycket kan alltså lätt misstolkas.

 

Sida 11: Här försöker de dela in i bra och dåliga kolhydrater. De syftar till att långsamma kolhydrater är bra och snabba dåliga. Det beror på vilket tillfälle, ibland kan snabba kolhydrater vara bättre än långsamma. Snabba kolhydrater under eller i samband med träning kan ibland vara bättre än långsamma.

 

Sida 11: ”fullkornsprodukter (t.ex. i form av bröd, mjöl, gryn och pasta)” - Det här är listat under bra kolhydrater. Jag är skeptisk det det här, eftersom många får problem när de äter just de här livsmedlen.

 

Sida 11: ”Ät mycket frukt, grönsaker, och baljväxter – gärna 500 gram per dag” - Jag skulle ändra detta till : Ät mycket grönsaker – gärna mer än 500 gram per dag

 

Sida 11: ”Håll utkik efter Livsmedelsverkets symbol ”nyckelhålet” för att hitta bra alternativ.” - Nyckelhålsmärkta produkter är ju kända för att innehålla mycket socker. Att därför aktivt rekommendera nyckelhålsmärkta produkter kan då bli fel. Borde istället varna för livsmedel med tillsatt socker, tycker det är mer relevant. Det nämns bara att man ska äta mindre godis och liknande, nämns inte att det finns tillsatt socker i många livsmedel.

Sida 12: ”Att de flesta vegetabiliska livsmedel har låg energitäthet gör att de kan bidra till att det

blir lättare att hålla en bra kroppsvikt.” - Jag är mycket skeptisk till det här uttallandet. Det hänvisas till ett exempel där energi innehållet i frukt jämförs med wienerbröd. Stor det av wienerbrödet är vegetabiliskt, vissa wienerbröd är helt vegetabiliska då de är gjorda på margarin och utan ägg. Här är några vegetabiliska livsmedel med högt energiinnehåll: mjöl, socker, fullkorn. Istället för vegetabiliska borde ordet grönsaker använts istället, jag hade accepterat att frukt nämnts.

 

Sida 13: Den så kallade ”tallriksmodellen” är en tumregel för hur vi väljer hälsosamma proportioner mellan olika typer av livsmedel i en portion mat. Den högra bilden visar en vegetarisk tallriksmodell, där köttet har bytts ut mot bönor. - Tror tyvärr inte att maten som visas på bilderna är speciellt hälsosamma. Jag personligen mår inte bra av sådan mat, jag skulle bli obehagligt hungrig snabbt efter en sån måltid. Det borde åtminstone vara nån sås eller dressing till. Dessutom tycker jag det är för lite grönsaker på tallrikarna, speciellt den vänstra. Det är även för mycket mjöl på den vänstra tallriken. Det är många som upplever att de inte mår bra av just mjöl. Om kolhydrater ska ingå på tallriken är det lämpligare att det är ris eller rotfrukter. Att de har bröd till måltiden är jag också skeptisk mot, med tanke på allt mjöl. Sen undrar jag varför de inte har något fett på smörgåsen. Jag gjorde en kortregistrering där jag uppskattade hur mycket det låg på tallriken. Jag tog den vänstra. Då fick jag att 71 % av energin kom från kolhydrater och endast 6 % från fett. Jag är mycket skeptisk till om det här är en hälsosam fördelning. Livsmedelsverket som vill sänka andelen fett, brukar rekommendera högre energimängd från fett. Den här tallriken är extremt fettfattig, finns det någon specifik anledning till det? Jag antar att det inte rekommenderas så lågt fett intag. Jag tycker tallrikarna ska representera så som författarna vill att man ska äta, jag tror inte det är fallet här.

 

Sida 14: ”Ett halvt kilo frukt och grönt motsvarar ungefär 10 procent av en dags energibehov för

en vuxen person.” - Varför denna fokusering på just energiinnehållet i frukt. Om det nämns, bör samma sak nämnas för grönsaker. Då kommer det att visa sig att grönsakerna ger ännu mindre av det % dagsintaget. Med den fokusering på frukt som det är i den här rapporten, får jag intrycket att frukt är viktigare än grönsaker, eftersom frukt nämns mer frekvent vid sådana här exempel. Jag tycker fokuset borde ligga mer på grönsakerna istället för frukt.

 

Sida 14:” Minska stillasittandet! Det här är bra. Vad jag vill minnas från min skolgång så sker i princip all undervisning sittandes. Vet inte om det har ändrats. En diskussion om bänkar där man står upp vore bra. Det bör vara som i arbetslivet, att man kan höja skrivborden så att man kan välja om man ska stå upp. Det bör också uppmuntras av läraren att man står upp. Personligen tror jag eleverna skulle prestera bättre när de står upp. Så är det för mig personligen, jag blir mer aktiv och mer på hugger när jag står upp och jobbar, än när jag sitter ner.

 

Generellt tycker jag det här är ett bra initiativ, att belysa bra kost i tidig ålder är viktigt. Att det här diskuteras i skolan är mycket viktigt. Det här leder förhoppnings till ett mer hälsosamt samhälle.

Link to comment
Share on other sites

Sidan 8: Nej, mättat fett är inte onyttigare än omättat fett. Detta är bullshit. 

Texten om omega-6 är missvisande. Dessa fetter är visserligen essentiella, men vi behöver oerhört små mängder. Ett problem med modern standardkost är snarare att vi får i oss alldeles för mycket omega-6. En modern människa har noll chans att få brist på omega-6.

Du säger det inte rakt ut, men jag tolkar ditt inlägg som att du tycker att mättat fett är bättre än fett från vegetabiliska oljor. Är inte säker på om jag håller med om det här. I den här länken står det om två interventionsstudier vars syfte är att jämföra mättat fett med fleromättat fett. I båda blir slutsatsen att mättat fett är det sämre valet. Bland annat så fick gruppen med fleromättat fett lägre fasteglukos än de som fick mättat fett i den ena studen. I den ena studien mätte de inflammationsmarkörer i kroppen, och de va lägre med fleromättat (solrosolja) än gruppen med mättat fett. Jag tror att mättat fett är hälsosamt, men jag är inte säker att mättat fett är bättre än fett från t.ex. raps- eller olivolja. 

 

--Edit: Glömde länken som sammanfattar studierna, http://traningslara.se/fleromattat-fett-vs-mattat-fett-tva-svenska-interventionsstudier/

Link to comment
Share on other sites

Du säger det inte rakt ut, men jag tolkar ditt inlägg som att du tycker att mättat fett är bättre än fett från vegetabiliska oljor. Är inte säker på om jag håller med om det här. I den här länken står det om två interventionsstudier vars syfte är att jämföra mättat fett med fleromättat fett. I båda blir slutsatsen att mättat fett är det sämre valet. Bland annat så fick gruppen med fleromättat fett lägre fasteglukos än de som fick mättat fett i den ena studen. I den ena studien mätte de inflammationsmarkörer i kroppen, och de va lägre med fleromättat (solrosolja) än gruppen med mättat fett. Jag tror att mättat fett är hälsosamt, men jag är inte säker att mättat fett är bättre än fett från t.ex. raps- eller olivolja. 

Jag är alltid lite rädd för sådana studier, för där kan finnas så mycket som stör. Det jag inte begriper är hur intag utöver behovat av fleromättade fettsyror kan vara gynnsamt. Speciellt överintag av omega-6 borde genom att öka inflammationsbenägenheten till en onormal nivå vara ogynnsamt. Studier i all ära, men grundläggande biokemi och näringsfysiologi måste hänga samman med studiernas resultat - annars är det fel på någon av dem.

Link to comment
Share on other sites

Du säger det inte rakt ut, men jag tolkar ditt inlägg som att du tycker att mättat fett är bättre än fett från vegetabiliska oljor. Är inte säker på om jag håller med om det här. I den här länken står det om två interventionsstudier vars syfte är att jämföra mättat fett med fleromättat fett. I båda blir slutsatsen att mättat fett är det sämre valet. Bland annat så fick gruppen med fleromättat fett lägre fasteglukos än de som fick mättat fett i den ena studen. I den ena studien mätte de inflammationsmarkörer i kroppen, och de va lägre med fleromättat (solrosolja) än gruppen med mättat fett. Jag tror att mättat fett är hälsosamt, men jag är inte säker att mättat fett är bättre än fett från t.ex. raps- eller olivolja. 

Svar 1: http://www.karger.com/Article/FullText/229002

 

Svar 2: http://high-fat-nutrition.blogspot.se/2009/09/physiological-insulin-resistance-and.html

Link to comment
Share on other sites

Jag är alltid lite rädd för sådana studier, för där kan finnas så mycket som stör. Det jag inte begriper är hur intag utöver behovat av fleromättade fettsyror kan vara gynnsamt. Speciellt överintag av omega-6 borde genom att öka inflammationsbenägenheten till en onormal nivå vara ogynnsamt. Studier i all ära, men grundläggande biokemi och näringsfysiologi måste hänga samman med studiernas resultat - annars är det fel på någon av dem.

Man ska alltid vara rädd för studier :) Chansen att man drar fel slutsatser från dem är väldigt stor. Det samma gäller biokemi och näringsfysiologi, eftersom ingen har full förståelse för kroppen så är det fenomen som man inte känner till, saker som man missuppfattat mm. Då är risken stor att man drar fel slutsatser.

 

Frågor man bör ställa sig var antaganden i biokemin och näringsfysiologin kommer ifrån. Tar vi omega-6 fetter som exempel. Det sägs att att omega-6 fetter är inflammationsdrivande. Hur har man kommit fram till det? Här verkar alla vara överens om att så är fallet, så det är stor chans att omega-6 fetter är inflammationsdrivande. Då kommer frågan, hur inflammationsdrivande är det? Finns det andra saker som påverkar inflammationer mer än omega-6? Leder ett högt intag av omega-6 till en hög koncentration av omega-6 kroppen? Det finns en teori om att omega-3 och omega-6 är varandras motpol, och det är relationen av dem som är viktig. Hur har man kommit fram till det och stämmer det? Kan det vara så att om kroppen får i tillräckligt med omega-6 och omega-3 så är det tillräckligt, och att inflammationer beror på brist på omega-3. Personligen ser jag ingen motsägelse i att omega-6 är inflammationsdrivande och att studien visar att ökat intag av olja med mycket omega-6 sänker inflammationerna i kroppen. Det kan vara så att omega-6 roll i det hela inte är dominerande för inflammationer. 

 

Har själv varit skrämd att äta oliv och rapsolja, för att de innehåller mycket omega-6. Även nötter och fröer är det vissa som säger sig att man ska akta sig för, just på grund av deras omega-6 innehåll. Kan de här omega-6 råden göra så att folk missar bra livsmedel i onödan?

 

Är personligen inte rädd för vare sig mättat fett eller fett från nötter, frön raps- och olivolja. Men jag har å andra sidan inte tillräckligt med kunskaper att bedöma vilket av dem som är hälsosammast. Själv har jag inte märkt några hälsonackdelar med att öka raps- och olivolje intaget. Syftet med min kommentar var att belysa att det inte är självklart att vegetabiliska oljor är dåliga.

  • Like 1
Link to comment
Share on other sites

Man ska alltid vara rädd för studier :) Chansen att man drar fel slutsatser från dem är väldigt stor. Det samma gäller biokemi och näringsfysiologi, eftersom ingen har full förståelse för kroppen så är det fenomen som man inte känner till, saker som man missuppfattat mm. Då är risken stor att man drar fel slutsatser.

 

Frågor man bör ställa sig var antaganden i biokemin och näringsfysiologin kommer ifrån. Tar vi omega-6 fetter som exempel. Det sägs att att omega-6 fetter är inflammationsdrivande. Hur har man kommit fram till det? Här verkar alla vara överens om att så är fallet, så det är stor chans att omega-6 fetter är inflammationsdrivande. Då kommer frågan, hur inflammationsdrivande är det? Finns det andra saker som påverkar inflammationer mer än omega-6? Leder ett högt intag av omega-6 till en hög koncentration av omega-6 kroppen? Det finns en teori om att omega-3 och omega-6 är varandras motpol, och det är relationen av dem som är viktig. Hur har man kommit fram till det och stämmer det? Kan det vara så att om kroppen får i tillräckligt med omega-6 och omega-3 så är det tillräckligt, och att inflammationer beror på brist på omega-3. Personligen ser jag ingen motsägelse i att omega-6 är inflammationsdrivande och att studien visar att ökat intag av olja med mycket omega-6 sänker inflammationerna i kroppen. Det kan vara så att omega-6 roll i det hela inte är dominerande för inflammationer. 

 

Har själv varit skrämd att äta oliv och rapsolja, för att de innehåller mycket omega-6. Även nötter och fröer är det vissa som säger sig att man ska akta sig för, just på grund av deras omega-6 innehåll. Kan de här omega-6 råden göra så att folk missar bra livsmedel i onödan?

 

Är personligen inte rädd för vare sig mättat fett eller fett från nötter, frön raps- och olivolja. Men jag har å andra sidan inte tillräckligt med kunskaper att bedöma vilket av dem som är hälsosammast. Själv har jag inte märkt några hälsonackdelar med att öka raps- och olivolje intaget. Syftet med min kommentar var att belysa att det inte är självklart att vegetabiliska oljor är dåliga.

 

Jag har också ifrågasatt skräcken för omega 6 i flera trådar. Som du skriver så innehåller ju en del nötter och frön höga halter samtidigt som dom anses nyttiga. Jag undrar om inte en del studier på omega 6 har gjorts på raffinerade oljor som har förlorat dom egenskaper som från början fanns i växten dom utvunnits ur.

 

Ett vanligt argument här i forumet är att fleromättade fetter orsakar oxidativ stress men om antioxidanterna finns kvar i oljan så borde det inte vara ett problem.

 

Misshandlad vegetabilisk olja som förlorat sina antioxidanter är med största sannolikhet inte bra för hälsan, speciellt inte om man inte äter grönsaker samtidigt. Som exempel kan man ta gatuköksmat med pomes frites och inga grönsaker till. Friterad potatis har förlorat sin egen antioxidant c-vitamin plus att frityroljan kan ha producerats så att den förlorat sina antioxidanter, plus att uppvärmningen av oljan och dom förändringar i potatisen som sker av den höga temperaturen troligen ger upphov till ämnen som ökar den oxidativa stressen.

 

En rejäl portion gröna blad och andra grönsaker till kan uppväga en del men det serveras väl sällan hos snabbmatsrestaurangerna?.

  • Like 2
Link to comment
Share on other sites

Jag håller med om att naturligt förpackad omega-6 inte är problematiskt på grund av risken för oxidativ stress, då de ju kommer med antioxidanter. Ett stort överintag kan dock leda till en överdos av inflammatoriska processer genom att det bildas för mycket s.k. eikosanoider, vilkas uppgift det är att utlösa inflammatoriska reaktioner. Nu är ju LCHF-kosten antiinflammatorisk, så det borde inte vara något större problem i praktiken, så länge man håller sig ifrån växtoljorna.

  • Like 1
Link to comment
Share on other sites

När du säger att det är bäst att hålla sig från växtoljorna, vilka menar du då? Jag tror fortf. stenhårt på att olivolja och rapsolja är bra för oss till skillnad från solrosolja och majsolja. De två sistnämnda är de riktiga "bovarna", de innehåller alldeles för mycket Omega-6.

Det håller jag med om. Olivolja är utmärkt, rapsolja helt ok, men solros, majs, soja, bomullsfrö mfl innehåller väldigt mycket omega-6.

  • Like 1
Link to comment
Share on other sites

Det håller jag med om. Olivolja är utmärkt, rapsolja helt ok, men solros, majs, soja, bomullsfrö mfl innehåller väldigt mycket omega-6.

Jag tycker att man får ta hänsyn till hur "inflammatorisk" man är och utifrån det "känna efter" hur mycket oliv och rapsolja man tål :)

  • Like 2
Link to comment
Share on other sites

Join the conversation

You can post now and register later. If you have an account, sign in now to post with your account.
Note: Your post will require moderator approval before it will be visible.

Guest
Reply to this topic...

×   Pasted as rich text.   Paste as plain text instead

  Only 75 emoji are allowed.

×   Your link has been automatically embedded.   Display as a link instead

×   Your previous content has been restored.   Clear editor

×   You cannot paste images directly. Upload or insert images from URL.

 Share

×
×
  • Create New...