Fundersam Posted September 23, 2014 Share Posted September 23, 2014 Fick följande delning i mitt Facebook flöde, ett instagraminlägg från Roberto: "Kära LCHF:are ni och er sjuka inställning till mat har gjort att svensken är ett av världens mest bantade folk! 2000-talet är det årtusende då kroppen har besegrat själen och det är viktigare att vara smal än god! Den inställningen till livet gör att svenska tonårstjejer är de som försöker ta livet sv sig mest i hela Europa. Jag kommer att håna er, kritiserar er och bekämpa er för det är min plikt med en massa följare att sprida en SUND inställning till mat. För mig är mat njutning, kärlek och ett otroligt viktigt sätt att umgås. Det är faktist kring ett middagsbord man blir en familj! Så återigen ta er banan så ni får i er lite kolhydrater (hjärnan är som alla i er omgivning märker den största konsumenten av kolhydrater) läs om texten och AVFÖLJ om ni inte gillar vad ni läser. Bjuder på en blid på lite pasta för att reta er lite mer!" Frågan är om skall reagera/agera på detta eller låta bli? Robertos okunnighet är massiv, både vad gäller historieskrivning, nutidshistoria, kunskap om LCHF och kunskaper om hur människor blir sjuka i metabolt syndrom med tillhörande följdsjukdomar. Undras också varför han tror att vi som äter LCHF inte sitter vi dukade bord och umgås med våra nära och kära? Virriga tankar ur en hjärna styrd av kolhydrat ? Eller så är han inte okunnig och behöver marknadsföra sin pasta, sitt företag och dra igång bråk som kommer att ge massor med uppmärksamhet. Om detta är fallet tycker jag att hans inlägg blir extremt cyniskt! Kanske är det bättre att skriva egna inlägg, positiva, om allt det fina med kosten och dess stora potential eller skall man ge svar på tal men vänligt och tom kärleksfullt och hålla sig borta från hans kverulerande ton. Roberto går ju inte att förändra men många som läser kanske skulle kunna reflektera ett varv till Intressant att höra hur ni andra ser på detta? 3 Quote Link to comment Share on other sites More sharing options...
Annika Rane Posted September 23, 2014 Share Posted September 23, 2014 Ja, jag såg också att han har flera LCHF-hatande inlägg på raken på instagram. Den killen älskar att provocera och är naturligtvis inte mottaglig för argument av något slag. Ingorera honom bara. Men det vore väldigt underhållande att se en debatt mellan Paolo och en LCHF-förespråkare med huvudet på skaft. Jonas Colting till exempel. 5 Quote Link to comment Share on other sites More sharing options...
Nytt Liv Posted September 23, 2014 Share Posted September 23, 2014 Om det var jag skulle jag göra som han själv rekommenderar: sluta följa (eller rentav blockera) honom. Det finns så många människor med obildade, hatiska budskap. Man behöver inte ha dem i sina egna flöden. 1 Quote Link to comment Share on other sites More sharing options...
dufva Posted September 23, 2014 Share Posted September 23, 2014 Paolos ilska mot Lchf korrelerar nog fullständigt med grafen över hans firmas kokboksförsäljning 4 Quote Link to comment Share on other sites More sharing options...
Popular Post Tiny Tom Posted September 23, 2014 Popular Post Share Posted September 23, 2014 Som åtminstone en av er vet så var jag för några veckor sedan och såg ett föredrag med den gode Paolo Roberto. Jag kanske ska återberätta lite från det, vad mina intryck av honom är etc. I föredragsprogrammet presenterades Roberto som "Träningsguru" men i föreläsningen så var det nästan bara kost och mat...som Roberto faktiskt inte har en susning om ur ett nutritionsperspektiv mot bakgrund av att människor går och lyssnar på honom i tron att han är en guru även vad gäller detta. Robertos styrka är hans tidigare kändisskap som han, vad det verkar, förvaltar bra och nyttjar för att nätverka och knyta nya band som gynnar nya karriären. Han är faktiskt också ganska underhållande som ståuppare och duktig på att hålla låda. Det här är hans nyckel till framgång så tänk på det nästa gång ni hör människor som refererar till hans gudomliga vishet vad gäller näringslära... De är lurade och tar råd om kost från en kändis med ståuppotential. En annan sak man inte kan ta ifrån Roberto är att han håller sig i riktigt bra form. Han verkar hålla på mycket med yoga numera i kombination med vardagsträning han stjäl från ett i övrigt späckat schema (han driver enligt egen utsago 6 företag som omsätter 75 miljoner). I föredraget berättar Roberto bl.a. om att han "varit smällfet". Hans period av fetma visade sig vara kopplad till den programserie han gjorde där han inspirerad av Morgan Spurlock gjorde ett liknande experiment och åt en massa skräpmat under en begränsad tid. Resultatet av detta var att Roberto gick upp 19 kg. Då får man ha i bakhuvudet att han då gick från en riktigt bra form då han just lämnat livet som proffsboxare. Det är en helt annan sak än att gå upp 19 kg från en kroppslig medelsvenssonstatus... Lösningen för att återfå formen blev "som vanligt" att springa 1-2 mil varje dag. Ja, se där gott folk! Bit ihop lite nu och rör på er så löser sig allting och så kan ni äta pasta som Roberto. En viktig detalj i Robertos förhållningssätt till ätande är också viktig att ta fasta på. Han påstår sig aldrig äta sig mätt utan avbryter alltid innan mättnad. Mer knep och knåp och vishet från kostgurun som inte ens verkar känna till konceptet termisk effekt av mat (hans svammel på föredraget avslöjade det då han hävdade att kalorier in = kalorier ut...utan att ens göra nödvändig distinktion vad gäller förbränningsaspekter, termogenes etc). Sammanfattat: Spring 1-2 mil om dagen och ät dig aldrig mätt! Det låter, vid en jämförelse, spontant inte som att människor som lyckas med lågkolhydratkosthållning är lata och slöa utan snarare saknar de möjligtvis inte lika många hjärnceller som Roberto. Det är Roberto som har hög svansföring så en drift med hans karriär som proffsboxare känns ganska blygsam i det stora hela. Han ger faktiskt ett ganska (street) smart intryck och humor är sällan kopplat till dumhet mig veterligen. Han är dessutom framgångsrik i mycket han företar sig. Men att hävda att man skall lägga en slags lägstanivå vid löpning 1-2 mil om dagen i kombination med att aldrig äta sig mätt är ju faktiskt så korkat så kyrkklockorna slutar slå vid en jämförelse med ex. lågkolhydratkosthållning (gärna kombinerad med mer rimlig träning). Efteråt blev det en mikroskopiskt kort frågestund som i princip bara utmynnade i att damen som fått Roberto till evenemanget avbröt innan det ens började och uppmanade publiken applådera föreläsningen. Grand finale blev att Roberto passande nog, som den jycklare inom hälsoområdet han nu är, gick på händer. Efter han fotats med en massa tonårsdamer så fick jag äntligen möjlighet att grabba tag i honom en kort stund på väg ut från byggnaden ned i en rulltrappa (lite lustig situation när Roberto stod under mig mot bakgrund av att han är väl 160 någonting och jag inte är det...typ). Jag frågade honom först varför han är så negativt inställd till LCHF och fick då ett lite opåläst svar som i stora drag var "en massa läkare jag träffat hävdar att det är livsfarligt". Jag invände att det nu börjar finnas ett gediget studieunderlag på ketogen kosthållning där terapeutisk nytta inom en massa områden faktiskt skönjas. Damen som sannolikt inte visste någonting om kost/träning/hälsa och som fått dit Roberto flankerade genom att svamla om att den senaste metastudien inte visade någon fördel med LCHF jämfört med andra dieter. Jag är rätt övertygad om att hennes auktoritet på området möjligtvis hade underlättats en smula om hennes övervikt på sisådär 20-25 kg inte varit så indikativt på sakernas tillstånd i sammanhanget. Jag funderade också lite på att Roberto varit lite negativ till högt proteinintag bitvis i föreläsningen. Jag undrade därför vad hans eget intag låg på. Han svarade att han fick i sig 1.5 g/kg kroppsvikt (eller åtminstone var det vad han menade...men inte riktigt sade...även kjolen har sina fläckar). Men han hävdade att han fick i sig mycket via "pulver". Här är det lite intressant att stanna upp lite. Vid flera tillfällen under föreläsningen påtalar Roberto behovet av att lyfta middagen och ätandet som högtider (min tolkning) i familjen. Kort och gott att man inte ska skynda undan ätandet framför tv:n etc. En tanke som jag finner rätt sympatisk om än inte alltid så görbar i dagens hektiska samhälle. Roberto återkopplar dock denna syn till vad det innebär för barn när mamma eller pappa begränsar sitt intag av viss kost, som ex. vid LCHF, eller som vid periodisk fasta, inte äter annat än då det är "tillåtet" etc. Då han för detta på tal låter det vettigt men mot bakgrund av hans eget leverne så kan man ju fundera kring om han verkligen lever som han lär? Fundera på vad det, med samma resonemang som Robertos, ger för signaler om sättet man kommer i form på är att springa 1-2 mil om dagen och aldrig får äta sig mätt? Är det livsnjutning man signalerar då? Är det en sund inställning till livet? Om man dessutom sköljer ned en massa proteinpulver för att nå sitt proteinbehov, vad signalerar man då för någonting vad gäller mat och kost och liv och njutning? Han är en liten paradox den där Roberto trots allt. (Inget illa menat vad gäller nyttjandet av ordet liten.) Mycket mer än så hanns tyvärr inte med. Summa summarum, Roberto är en underhållande snubbe som är duktig på att sälja sig själv genom bl.a. sin ståuppförmåga. Han är uppenbarligen driven och mycket framåt. Men detta är inte samma sak som att han har så mycket koll alls på sådant han mycket hårdfört kritiserar och då i synnerhet LCHF eller ens näringslära i allmänhet...och, är jag rädd, knappt produktiv träning för människor som vill maximera sina resultat utan att förvänta sig springa 1-2 mil om dagen. Roberto är verkligen ingen sann auktoritet inom näringslära vilket han ju faktiskt också lite latent signalerade då han rekommenderade Jacob Gudiols hemsida (Träningslära). Problemet är ju bara att han framstår som en auktoritet inför den obildade massan. Inget nytt under solen dessvärre. Så här har det alltid varit och lär alltid förbli. Vi har ju även experter inom LCHF-världen vilka rider en del på helt oväsentliga meriter också...men nu ska surgubben vara tyst så ingen blir ledsen och kinkig av att verkligheten observeras lite för direkt. 9 Quote Link to comment Share on other sites More sharing options...
Tuva Posted September 23, 2014 Share Posted September 23, 2014 Om jag ska vare helt ärlig tycker jag mest synd om honom. Det är inget roligt att gå omkring och vara sådär arg och ilsk och full av förakt. 4 Quote Link to comment Share on other sites More sharing options...
Tiny Tom Posted September 23, 2014 Share Posted September 23, 2014 Tuva, det är nog inte så synd om honom trots allt och jag tror faktiskt att hans ilska är högst spelad och motiverad av helt andra krafter än indignation. Han är en duktig affärsman och marknadsförare och skyr inga medel för att få uppmärksamhet och, indirekt, surfa på den LCHF-tsunami som råder. Folk gillar uppkäftighet och det gäller i synnerhet om den uppkäftige säger något man själv kan ta till sig, ex. om man tycker det är trams med LCHF. 1 Quote Link to comment Share on other sites More sharing options...
Syster Posted September 23, 2014 Share Posted September 23, 2014 "Någon" säger att Paolos hjärta klappar för Italien, jag säger att Italien är så mycket mer än pasta 3 Quote Link to comment Share on other sites More sharing options...
Tuva Posted September 23, 2014 Share Posted September 23, 2014 Tuva, det är nog inte så synd om honom trots allt och jag tror faktiskt att hans ilska är högst spelad och motiverad av helt andra krafter än indignation. Han är en duktig affärsman och marknadsförare och skyr inga medel för att få uppmärksamhet och, indirekt, surfa på den LCHF-tsunami som råder. Folk gillar uppkäftighet och det gäller i synnerhet om den uppkäftige säger något man själv kan ta till sig, ex. om man tycker det är trams med LCHF. Om den är spelad vettefan. Från det jag hörde först talas om grabben, på 80-talet, har det varit för att han är förbannad. På den tiden slogs han i Kungsan och nu gapar han i sociala media. Men ilsken har han alltid varit verkar det som. Men om han springer 1-2 mil om dan och alltid är småhungrig och är kolhydratsdriven är det väl inte så konstigt. Jag var småmordiskt förr i tiden när blodsockret sjönk och störtdök sjönk gjorde det ju stup i kvarten.. Sen är killen smartare än han förtjänar efter att ha varit boxare och han är ganska kul om man nu inte råkar vara på motståndarsidan (där jag brukar finna mig gentemot hans åsikter haha). Quote Link to comment Share on other sites More sharing options...
Tiny Tom Posted September 23, 2014 Share Posted September 23, 2014 "Någon" säger att Paolos hjärta klappar för Italien, jag säger att Italien är så mycket mer än pasta "Något" säger mig att du tänker helt rätt. Samtidigt vet jag inte om även det handlar mer en viktig marknadsföringsfaktor. Han återkommer hela tiden om Italien som romantikens land, matens land, passionens land, pasta Grano Duro, äkta pesto etc etc. Han spinner loss duktigt på sin etnicitet och gör den till sin vilket skänker äkthet vilket gynnar marknadskraften. Ingen slump ty Roberto är en vinnare som inte lämnar sådant åt slumpen. Quote Link to comment Share on other sites More sharing options...
Tiny Tom Posted September 23, 2014 Share Posted September 23, 2014 Om den är spelad vettefan. Från det jag hörde först talas om grabben, på 80-talet, har det varit för att han är förbannad. På den tiden slogs han i Kungsan och nu gapar han i sociala media. Men ilsken har han alltid varit verkar det som. Nej, du kanske har rätt. Det kanske mer handlar om selektiv varseblivning än att han spelar. Passion är viktigt för drivna människor inbillar jag mig (ingen nämnd...host, host) så nog har han lyckats kanalisera alla de där emotionerna inom något annat...potentiellt mer produktivt. *peppar peppar* Men om han springer 1-2 mil om dan och alltid är småhungrig och är kolhydratsdriven är det väl inte så konstigt. Jag var småmordiskt förr i tiden när blodsockret sjönk och störtdök sjönk gjorde det ju stup i kvarten.. Hehe, nej han springer inte 1-2 mil om dagen men han lyfte det som hans metod för att komma i form vid behov vilket jag tolkar som hans allmänna råd och metod även för andra människor...om de inte är lata och slöa LCHF-drägg vill säga. Kanske värt att poängtera för de som slår sig för bröstet och instämmer med guru Roberto så de inser att det är det han menar. Sen är killen smartare än han förtjänar efter att ha varit boxare och han är ganska kul om man nu inte råkar vara på motståndarsidan (där jag brukar finna mig gentemot hans åsikter haha). Jo, han är definitivt en slugger så en debatt mot honom måste utgå från en räcka njurslag, tåtramp och slag under bälten för med fair play vinner han inte den här bataljen. Något att tänka på för den som råkar hamna i den positionen någon gång. Quote Link to comment Share on other sites More sharing options...
Limp Posted September 23, 2014 Share Posted September 23, 2014 Hmm... jag föredrar nog att äta mig mätt och därmed slippa springa ;-) 3 Quote Link to comment Share on other sites More sharing options...
Tiny Tom Posted September 23, 2014 Share Posted September 23, 2014 Hmm... jag föredrar nog att äta mig mätt och därmed slippa springa ;-) Ska vi våga sätta en slant på att du inte är ensam om den åsikten! Stigmat från att stämplas som "slö och lat" av guru Roberto är smällar man får ta. Livet är hårt ibland. 1 Quote Link to comment Share on other sites More sharing options...
Aleks Posted September 24, 2014 Share Posted September 24, 2014 Jag blev både ledsen och förbannad igår när jag läste vad herr Roberto hade skrivit igår. Ledsen för jag tog åt mig. Enligt honom är jag en lat jävel... Och det i dubbel bemärkelse... Jag äter LCHF för att gå ner i vikt men inget händer pga min sköldkörtel som bråkar med mig. Men sjukdomar är väl inget som Paolo tar hänsyn till så då är jag bara en lat jävel. Han skrev om antal steg som svenskar tar, i genomsnitt 6000 om dagen. Ja, det finns jobb där man sitter mycket och där man inte kan påverka sitt stillasittande för jobbet ska göras. Jag hade kunnat mörda för ett mer fysiskt arbete, men det finns inga kontorsjobb där du kan stå på löpband och jobba samtidigt. Och om ingen gör kontorsjobben kommer samhället att ramla ihop som ett korthus! För när man tänker efter så behövs de flesta "kontorsråttor"... Och när det kommer till träning... Ja men kära nån. HUR ska jag lyckas hitta tid till att springa 1-2 mil om dagen?? Jobbar 8-16.30, 30 min lunch (på vilken jag är ute och går 15 min), hämtar barn, åker hem, fixar middag och sen är klockan 19, barnen ska göras i ordning för natten, själv slänger jag mig upp på min crosstrainer och kör ett pass... hinner 6 km just nu innan klockan blivit för mycket. Jag måste få varva ner så att kroppen kan återhämta sig också. För kör jag min kropp i botten kommer jag aldrig att få ordning på min sjukdom. Så var någonstans ska jag hitta tid till den där löpträningen???? Nej, jag får fortsätta vara en lat en. Jag har funderat över det här med kändisskap och provokatör. Paolo är, precis som Katrin Z, höggljudd och provocerande. Det säljer ju!!! Hade jag startat en LCHF klubb hade jag fått jobba 100% mer för att lyckas lansera iden och få genom produkterna. Katrin driver en välbesökt blogg och om man häver ur sig en och annan provocerande kommentar ökar antalet besökare och allt fler hittar till LCHF klubben. Paolo anammar ju samma taktik!! Det jag ställer mig väldigt mycket på tvären mot är att dessa så kallade kändisar plötsligt blir tagna på blodigt allvar och det de säger blir mer eller mindre lag! INGEN ställer frågor som "källa på det tack" eller "vad har du för utbildning". Hade jag sagt något om kost hade jag blivit halshuggen eftersom jag inte har någon utbildning inom kost!! Det är väldigt skrämmande faktiskt för dessa outbildade affärsmän och kvinnor tjänar hiskligt mycket med pengar på att sprida "sin" kunskap... När det kommer till maten måste jag säga att jag har ett mycket mer avslappnat förhållande till maten nu än vad jag hade när jag åt enligt tallriksmodellen/räknade kalorier/gick på pulver dieter osv. Jag får varken gråa hår av att barnen äter ena gången men inte nästa eller för att barnen endast äter sås och kött till en måltid och bara potatis till nästa. Jag står inte hela dagarna i köket och fixar frukost, mellanmål, lunch, mellanmål, middag och kanske något litet itll kvällen för att det SKA vara så. Vi äter när vi är hungriga, och om minstingen inte vill äta lunch vid 12 snåret utan gnäller (händer ibland) då är han faktiskt inte hungrig och ibland får han faktiskt sin mat värmd en timme senare!! Vi är lugnare i familjen när det kommer till maten och måltiderna. Mer harmoniska skulle jag vilja påstå. Men vad vet jag, jag är inte utbildad kostvetare eller dietist... och det är inte de provocerande kändisarna heller som min expertis väger lika tungt som deras!! När jag åt kolhydrater (och var beroende utav socker) mådde jag inte alls bra psykiskt. Mitt humör var inte att leka med. Jag tänkte faktiskt det imorse när min 3 åring plötsligt hade gummiben som inte fungerade och ville bli buren. I min famn höll jag en av de människorna som jag älskar mest i världen. På väg in till förskolan kramades vi och pussades och gosade. Jag kände mig lugn i sinnet, glad, stressfri. För några år sedan, när jag höll den andra människan som jag älskar väldigt mycket i min famn (när min dotter var 3) var jag fortfarande "kolhydratsdriven" och vilket j-kla morgon humör jag hade!! Sur och arg" Huggormar kunde slänga sig i väggen, jag högg värre!! Så kan man inte leva sitt liv!! Jag är ju inte helt frisk idag. Jag har stora problem med sköldkörteln som bromsar min livskvalitet (kilona vägrar släppa, tröttheten hänger över mig, att träna känns som att bli överkörd av ett godståg och lite annat "smått och gott") men jag har ändå fått mer kvalite i livet nu när jag inte triggar mitt humör med ett svingande blodsocker! Så jag tänker på hur den här mannen som "kan hålla låda" och låta så förbaskat arg, hur mår han EGENTLIGEN?! Även om det bara är en "show" för att provocera så blir man påverkad av det negativa. Testa själv vet jag!! Sätt dig framför en spegel och le mot dig själv. Hur känns det? Pengar är inte allt i livet. Visst, jag hade inte tackat nej till en stor vinst på lotto, jag är ju inte dum !! Men när jag gick där med mitt barn i famnen och kände ett inre lugn (trots att jag hade en tid att passa och vara på jobb) då kan jag inte tänka mig ett bättre liv än det jag har. Och när det kommer till provokatörer.... Ja, då tänker jag inte hjälpa dem på traven längre på något sätt!! Läste själv ett inlägg som Paolo skrivit igår, att han än en gång lyckats provocera LCHFare, att han lyckas varje gång med det. Gott folk, se ljuset nu!! Nästa gång han provocerar, ignorera!! Då kommer hans pasta försäljning att sjunka!! Nu får han mycket tid och uppmärksamhet. Det är inte lönt!! 5 Quote Link to comment Share on other sites More sharing options...
Tiny Tom Posted September 24, 2014 Share Posted September 24, 2014 Aleks, Ja visst är det trist att så mycket att affärsdriven verksamhet premierar sådant som, i synnerhet i längden, inte är vatten värt. Men så är det och så lär det tyvärr förbli. Därför kommer Roberto fortsätta provocera av det enkla skälet att det funkar, dvs ger vinst vilket är det enda han bryr sig om. Man kanske skulle inrikta sig på att sätta Roberto m.fl. på kartan vad gäller hans brist på insikter och kunskap... Quote Link to comment Share on other sites More sharing options...
Fundersam Posted September 24, 2014 Author Share Posted September 24, 2014 Aleks, Ja visst är det trist att så mycket att affärsdriven verksamhet premierar sådant som, i synnerhet i längden, inte är vatten värt. Men så är det och så lär det tyvärr förbli. Därför kommer Roberto fortsätta provocera av det enkla skälet att det funkar, dvs ger vinst vilket är det enda han bryr sig om. Man kanske skulle inrikta sig på att sätta Roberto m.fl. på kartan vad gäller hans brist på insikter och kunskap... Kan inte låta bli att tänka på den devis som ofta används inom t ex mental träning, det vi fokuserar på växer. Fokuserar vi på att käbbla med Roberto växer uppmärksamheten på honom och hans pasta. Coltings svar var smart på många sätt och tog bort fokus från pasta och Roberto. Han tog effektivt bort argumenten kring idrottens behov av överdrivna mängder kolhydrat, det är ju liksom svårt att förneka Coltings framgångar och kapacitet . Därefter visar han bild på en måltid som ingen kan klanka ner på, inte ens kostetablissemanget. Med vinet visar han hur vi som äter LCHF också äter måltider ihop. De flesta av oss sitter inte och pimplar vin i vår ensamhet. Så jämte det viktiga arbete vi hjälper till med att sprida kunskaper om hälsa och hur den mänskliga kroppen/metabolismen fungerar kanske vi skulle fokusera mer på livslusten och njutningen som många som förespråkare av processade kolhydrater gör. 2 Quote Link to comment Share on other sites More sharing options...
Rickard Posted September 25, 2014 Share Posted September 25, 2014 Paolo Roberto och Kostdoktorn i pastabråkhttp://www.expressen.se/halsoliv/paolo-roberto-och-kostdoktorn-i-pastabrak/ Quote Link to comment Share on other sites More sharing options...
Recommended Posts
Join the conversation
You can post now and register later. If you have an account, sign in now to post with your account.
Note: Your post will require moderator approval before it will be visible.