Jump to content

Kostfonden.se - oberoende fond för att stärka kostens roll i vården


Kjell Granelli

Recommended Posts

FS verkar vara riskkapitalist och finansär. Nån som vet varför han går in i denna fond?

 

Kort därefter hörde Fredrik Sjödin av sig, riskkapitalist och affärsängel med ett stort intresse för kost och hälsa. Han erbjöd sig att finansiera grundandet.

 

http://ettsotareblod.se/kostfonden-ar-har-nu-ska-det-bli-forandring/

  • Like 1
Link to comment
Share on other sites

Jag tycker också initiativet är jättebra men jag blir lite undrande när jag läser nedanstående

 

"På 1970-talet kom sedan de första varningarna om att mättat fett var farligt för hjärtat. För att minska mängden kalorier i kosten, rekommenderades alla att äta en lågfettdiet. Men modern forskning visar att vården sannolikt har haft för mycket fokus på kolesterolnivåerna i blodet och för lite fokus på blodsocker och insulinnivåer. Allt mer talar för att ett byte från fett mot kolhydrater i form av vitt mjöl, ris och socker till och med kan orsaka sjukdom och förvärra ett sjukdomsförlopp."

 

Jag har då aldrig läst någonstans att dietister eller forskare har sagt att man skall byta ut fett mot raffinerade kolhydrater så varför detta exempel?

Link to comment
Share on other sites

Jag tycker också initiativet är jättebra men jag blir lite undrande när jag läser nedanstående

 

"På 1970-talet kom sedan de första varningarna om att mättat fett var farligt för hjärtat. För att minska mängden kalorier i kosten, rekommenderades alla att äta en lågfettdiet. Men modern forskning visar att vården sannolikt har haft för mycket fokus på kolesterolnivåerna i blodet och för lite fokus på blodsocker och insulinnivåer. Allt mer talar för att ett byte från fett mot kolhydrater i form av vitt mjöl, ris och socker till och med kan orsaka sjukdom och förvärra ett sjukdomsförlopp."

 

Jag har då aldrig läst någonstans att dietister eller forskare har sagt att man skall byta ut fett mot raffinerade kolhydrater så varför detta exempel?

Om man minskar på fettet, så måste man ju öka på något annat, och det som finns att välja på är protein eller kolhydrater.

Så - vad tror du dietisterna och forskarna tycker att vi skall äta istället för fettet?

Och - vad tror du alla light-produkter innehåller istället för fett?

:)

  • Like 4
Link to comment
Share on other sites

Om man minskar på fettet, så måste man ju öka på något annat, och det som finns att välja på är protein eller kolhydrater.

Så - vad tror du dietisterna och forskarna tycker att vi skall äta istället för fettet?

Och - vad tror du alla light-produkter innehåller istället för fett?

:)

 

Kan du något exakt exempel på råd? Jag har som sagt aldrig sett något råd som går ut på att man skall byta ut fett mot raffinerade kolhydrater.

 

Sedan börjar dom med att skriva om mättat fett och sedan om fett i allmänhet. I dom råd som jag har sett så står det att det är en hälsofördel att byta ut mättat fett mot enkelomättat eller fleromättat och inte att man skall byta det mot raffinerade kolhydrater.

 

Dom som faktiskt får rådet att minska på fettet får väl råder för att minska kalorintaget och för att ersätta det med något annat?

Link to comment
Share on other sites

Har researchat FS lite. Verkar som han gjort sig miljoner på fastighetaffärer. Han är styrelsemedlem i Med Universe AB - En webbaserad mötesplattform för läkare som verkar ha gått med förlust vartenda år sedan det startade, så han verkar inte vara sponsrad av läkemedelsindustrin vid första anblick iaf. Iofs svårt att tro att Fernholm och Eenfeldt inte skulle göra bättre backround checks än så, men men.

  • Like 2
Link to comment
Share on other sites

En konsekvens av att världen började varnas för fett (särskilt mättat) för några decennier sedan är att konsumtionen av raffinerade kolhydrater (särskilt socker) ökat kraftigt. Det betyder inte att någon gav rådet att öka sockerkonsumtionen; den var bara en konsekvens av rådet att dra ner på fett. Industrin var ju inte sen med att lansera fettreducerade, sockrade produkter i alla upptänkliga former. Ett paradigm har vuxit fram där de flesta människor "vet" att fett är farligt och därmed med gott samvete flera gånger dagligen under decennier äter dessa sockrade produkter. Det torde stå klart att detta lett till utbredd ohälsa, och de biokemiska bakomliggande processerna som styr människornas beteende är föredömligt belysta av sådana som Lustig och Fernholm.

Paradigmskifte - kom!

 

Jag har under hela mitt liv försökt äta hälsosamt och jag har varit lyhörd för kostråd. Det där med att fett skulle vara farligt har jag dock aldrig hört. Däremot slutade jag med smör på mackan när jag började gå upp i vikt men det enda som hände var att jag blev rynkig i ansiktet så jag gick tillbaka till smör på mackan igen.

 

Jag förstår dock vad du menar och är man inte specialintresserad av kost som jag så kan det nog vara lätt att man tror att fettreducerade produkter med socker i är bra.

 

Jag hoppas i alla fall att den nya fonden skall gynna forskning kring kost och hälsa i allmänhet och inte bara fokusera på LCHF. Att mättat fett är ofarligt i en blandkost när man är viktstabil eller går uppåt i vikt är jag inte helt övertygad om så jag hoppas också att man vågar titta på detta utan förutfattade meningar.

  • Like 1
Link to comment
Share on other sites

Om det är något man har tittat på i alla dess former är det väl mättat fett och blandkost. Jag vet inte om jag tycker det är så prioriterad forskning just nu.

 

Om allt är färdigundersökt vad tror du då att det beror på att människor har olika åsikter om resultaten?

 

Har du några förslag på studier man borde genomföra?

 

Jag tycker man kan börja med att lyfta fram kopplingen mellan sönderraffinerade livsmedel och ohälsa. Det skulle vara ett stort steg att få bort socker och vitt mjöl från sjukhusmaten t ex.

  • Like 1
Link to comment
Share on other sites

Om allt är färdigundersökt vad tror du då att det beror på att människor har olika åsikter om resultaten?

 

Har du några förslag på studier man borde genomföra?

 

Jag tycker man kan börja med att lyfta fram kopplingen mellan sönderraffinerade livsmedel och ohälsa. Det skulle vara ett stort steg att få bort socker och vitt mjöl från sjukhusmaten t ex.

 

Jag säger inte att det är färdigundersökt, men man har försökt att finna en koppling mellan mättat fett och olika sjukdomtillstånd länge och inte funnit något. Kanske en annan hypotes vore intressantare? Men det är sant att en kontrollerad studie med hårda slutpunker angående de olika typer av fett vore bra. Men kanske väldigt dyr och inte så användbar. Mer praktiska studier vore kostbehandling av diabetes, skulle spara samhället massor av pengar. Jag skulle vilja se studier i vikten av näringstäthet i kosten. Jag är också intresserad av studier som utesluter spannmål vid sjukdom, kanske mer åt paleo hållet. Hur påverkar kosten tarmfloran, eller rättare sagt, hur kan man få en bra tarmflora via kost. 

  • Like 6
Link to comment
Share on other sites

Jag säger inte att det är färdigundersökt, men man har försökt att finna en koppling mellan mättat fett och olika sjukdomtillstånd länge och inte funnit något. Kanske en annan hypotes vore intressantare? Men det är sant att en kontrollerad studie med hårda slutpunker angående de olika typer av fett vore bra. Men kanske väldigt dyr och inte så användbar. Mer praktiska studier vore kostbehandling av diabetes, skulle spara samhället massor av pengar. Jag skulle vilja se studier i vikten av näringstäthet i kosten. Jag är också intresserad av studier som utesluter spannmål vid sjukdom, kanske mer åt paleo hållet. Hur påverkar kosten tarmfloran, eller rättare sagt, hur kan man få en bra tarmflora via kost. 

 

Man har ju sett i studier att mättat fett ger en sämre insulinkänslighet än t ex rapsolja. För en blandkostare kan det ha stor betydelse. Jag har ju blivit påverkad av att LCHF-rörelsen har hävdad att mättat fett är ofarligt men jag har inte alls mått bra av det så nu äter jag nästan inget mättat fett alls.

 

Under tiden man går ner i vikt har detta troligen ingen betydelse och om man äter mättat fett i en kolhydratsnål kost så har det naturligtvis inte samma betydelse som i en kost med mycket kolhydrater.

 

Det finns en hel del studier även när det gäller det du räknar upp. Jag läste redan i början av 80-talet att det är viktigt att lågenergiförbrukare äter en näringstät kost och när det gäller kost som gynnar tarmfloran så finns det väl massor av studier.

 

Det kommer nog att bli knepigt för fonden att besluta vilken typ av studier dom skall satsa på och hur dom skall vara utformade för att ta hänsyn till alla variabler.

 

Att dom finns och deltar i debatten är ju bra i sig och jag ser fram emot att följa deras arbete och att få se hur det tas emot av sjukvården och beslutsfattarna.

Link to comment
Share on other sites

Initiativet är toppen.

 

...men jag känner en liten gnagande oro över att den ledande personen är en riskkpitalist som tidigare inte på något sätt gjort sig känd för kostfrågor.

 

Jag skulle betydligt hellre sett att Ann eller Andreas fått positionen som ordförande och att riskkapitalisten stöttat upp dem...

 

Ingen annan som känner den oron?

Link to comment
Share on other sites

Tycker inte det spelar någon roll om en av de ledande personerna är en riskkapitalist, pengar behövs ju här och allt är till för ett gott syfte.

Ann och Andreas (och säkert ännu fler) kommer ju att stå för kunskapen och forskningen och de behöver pengar för detta, ser det mer som riskkapitalisten stöttar upp dem.

  • Like 1
Link to comment
Share on other sites

Tycker inte det spelar någon roll om en av de ledande personerna är en riskkapitalist, pengar behövs ju här och allt är till för ett gott syfte.

Ann och Andreas (och säkert ännu fler) kommer ju att stå för kunskapen och forskningen och de behöver pengar för detta, ser det mer som riskkapitalisten stöttar upp dem.

Optimalt hade man velat att det sett ut här:

 

http://nusi.org/about-us/a-letter-from-the-founders/

 

(Men med Andreas och Ann istället för Peter och Gary)  :)

  • Like 1
Link to comment
Share on other sites

Man har ju sett i studier att mättat fett ger en sämre insulinkänslighet än t ex rapsolja. För en blandkostare kan det ha stor betydelse. Jag har ju blivit påverkad av att LCHF-rörelsen har hävdad att mättat fett är ofarligt men jag har inte alls mått bra av det så nu äter jag nästan inget mättat fett alls.

 

Under tiden man går ner i vikt har detta troligen ingen betydelse och om man äter mättat fett i en kolhydratsnål kost så har det naturligtvis inte samma betydelse som i en kost med mycket kolhydrater.

 

Det finns en hel del studier även när det gäller det du räknar upp. Jag läste redan i början av 80-talet att det är viktigt att lågenergiförbrukare äter en näringstät kost och när det gäller kost som gynnar tarmfloran så finns det väl massor av studier.

 

Det kommer nog att bli knepigt för fonden att besluta vilken typ av studier dom skall satsa på och hur dom skall vara utformade för att ta hänsyn till alla variabler.

 

Att dom finns och deltar i debatten är ju bra i sig och jag ser fram emot att följa deras arbete och att få se hur det tas emot av sjukvården och beslutsfattarna.

 

Frågan är väl om man vill fokusera på grundforskning eller mer forska i om kost kan vara ett behandlingsalternativ för olika sjukdomar. Vi vet att en rubbad tarmflora är kopplad till de flesta sjukdomar, men vet vi hur man balanserar den igen genom kost? Vilka råd är bäst i det fallet? Anektodiskt vet vi ganska mycket, men inte inom vetenskapen tror jag.

  • Like 5
Link to comment
Share on other sites

Frågan är väl om man vill fokusera på grundforskning eller mer forska i om kost kan vara ett behandlingsalternativ för olika sjukdomar. Vi vet att en rubbad tarmflora är kopplad till de flesta sjukdomar, men vet vi hur man balanserar den igen genom kost? Vilka råd är bäst i det fallet? Anektodiskt vet vi ganska mycket, men inte inom vetenskapen tror jag.

 

Tarmfloran gynnas av olika sorters fibrer och om man äter LCHF så finns det frukto-oligosackarider FOS att köpa på burk. Jag åt en burk 1998 men jag fick inga extra gaser så min tarmflora var nog bra. Annars kan man tydligen fisa en del när man äter FOS och inte hade så bra tarmflora när man började.

 

Vad dom goda tarmbakterierna lever av och i vilka livsmedel dom kolhydraterna finns kan du nog lätt hitta om du söker på nätet.

Link to comment
Share on other sites

Man har ju sett i studier att mättat fett ger en sämre insulinkänslighet än t ex rapsolja. För en blandkostare kan det ha stor betydelse. Jag har ju blivit påverkad av att LCHF-rörelsen har hävdad att mättat fett är ofarligt men jag har inte alls mått bra av det så nu äter jag nästan inget mättat fett alls.

 

Under tiden man går ner i vikt har detta troligen ingen betydelse och om man äter mättat fett i en kolhydratsnål kost så har det naturligtvis inte samma betydelse som i en kost med mycket kolhydrater.

 

Det finns en hel del studier även när det gäller det du räknar upp. Jag läste redan i början av 80-talet att det är viktigt att lågenergiförbrukare äter en näringstät kost och när det gäller kost som gynnar tarmfloran så finns det väl massor av studier.

 

Det kommer nog att bli knepigt för fonden att besluta vilken typ av studier dom skall satsa på och hur dom skall vara utformade för att ta hänsyn till alla variabler.

 

Att dom finns och deltar i debatten är ju bra i sig och jag ser fram emot att följa deras arbete och att få se hur det tas emot av sjukvården och beslutsfattarna.

Samtidigt så ser man i studie efter studie att de som äter mer mejerifett är smalare och hälsosammare!

 

Fast det kan vara en samvariation det oxå.. troligtvis väljer de som väljer smör/ost/grädde oxå andra högkvalitativa matvaror.. och inte lågprisprodukter med tillsatser.

 

CLA har föreslagits vara orsaken till paradoxen!

 

Men jag kan addera smörsyra och andra korta fettsyror till debatten!

Link to comment
Share on other sites

Ja, det är gott med smör och andra fetter som man får hög kolesterol av, enligt vissa, sedan är det nyttigt också, men det kanske inte alla förstår, kan ju bero på att det är dåligt med hjärnceller hos vissa...;D

 

"– Vi är vana vid att betrakta kolesterol som ett bränsle för cellerna, och att det är skadligt för människor att få i sig för mycket kolesterol, säger Ernest Arenas, professor i stamcellsneurobiologi vid institutionen för medicinsk biokemi och biofysik vid Karolinska Institutet, som lett studien. Det vi nu har visat är att kolesterolet har flera funktioner och är inblandat i extremt viktiga beslut för nervcellerna. Kolesterolderivat styr själva signaleringen när nybildningen av nervceller behöver ske, och när det beslutet väl är fattat hjälper kolesterolet till med själva konstruktionen av dessa nya nervceller och med deras överlevnad. Kolesterolet är alltså extremt viktigt för våra kroppar, speciellt för hjärnans utveckling."

 

http://www.hjarnfonden.se/nyheter/fett-paverkar-hjarncellers-beslut-om-nyp__986

  • Like 2
Link to comment
Share on other sites

Komplex intervention vid Altzheimer, men med hjälp av kost, motion och andra insatser kanske vi skulle kunna komma långt. Studier som denna är ofta väldigt små för att det inte finns finansiering. Finansieringsproblem tror jag också beror på att koststudier hitills inte kunnat påvisa någon effekt, troligtvis för att man har varit ut och cyklat helt (dvs fokuserat på mättat fett).

 

Bredesen's approach is personalized to the patient, based on extensive testing to determine what is affecting the plasticity signaling network of the brain. As one example, in the case of the patient with the demanding job who was forgetting her way home, her therapeutic program consisted of some, but not all of the components involved with Bredesen's therapeutic program, and included:

(1) eliminating all simple carbohydrates, leading to a weight loss of 20 pounds;

(2) eliminating gluten and processed food from her diet, with increased vegetables, fruits, and non-farmed fish;

(3) to reduce stress, she began yoga;

(4) as a second measure to reduce the stress of her job, she began to meditate for 20 minutes twice per day;

(5) she took melatonin each night;

(6) she increased her sleep from 4-5 hours per night to 7-8 hours per night;

(7) she took methylcobalamin each day;

(8) she took vitamin D3 each day;

(9) fish oil each day;

(10) CoQ10 each day;

(11) she optimized her oral hygiene using an electric flosser and electric toothbrush;

(12) following discussion with her primary care provider, she reinstated hormone replacement therapy that had been discontinued;

(13) she fasted for a minimum of 12 hours between dinner and breakfast, and for a minimum of three hours between dinner and bedtime;

(14) she exercised for a minimum of 30 minutes, 4-6 days per week.

The results for nine of the 10 patients reported in the paper suggest that memory loss may be reversed, and improvement sustained with this therapeutic program, said Bredesen. "This is the first successful demonstration," he noted, but he cautioned that the results are anecdotal, and therefore a more extensive, controlled clinical trial is needed.

 

http://www.sciencedaily.com/releases/2014/09/140930143446.htm?utm_source=feedburner&utm_medium=feed&utm_campaign=Feed%3A+sciencedaily%2Ftop_news%2Ftop_science+%28ScienceDaily%3A+Top+Science+News%29&utm_content=FaceBook

  • Like 4
Link to comment
Share on other sites

Ehhh... vi pratar om forskning. Man har hittat kopplingen mellan obalans i tarmfloran och cancer tex. Nyligen var det en studie som kopplade skador på tarmväggen till MS och dom letar efter en medicin som ska läka tarmväggen. Frågan är om en kostbehandling kan göra detsamma för en mycket billigare penning. Det handlar inte om att googla. Mediciner för MS kostar 400 000 kr per person och år och har starka biverkningar. Samhället lägger ned enorma pengar på diabetesmedicin. Kan vi göra detta bättre, mer säkrare (utan biverkningar och följdsjukdomar) och framförallt billigare? Jag skulle ha en lite mer pragmatisk inställning till kostforskning, dvs rikta in mig på studier som kan påvisa behandlingsfördelar.

 

Forskningen är helt klart väldigt fokuserad på att få fram läkemedel för att "behandla" sjukdomar och hälsoproblem. Det största problemet är nog inte att det saknas studier utan att hela den medicinska världen är så fokuserad på läkemedelsbehandling. Att ändra på det är inte lätt men jag hoppas att det kommer ett paradigmskifte innan hela sjukvårdssystemet brakar ihop i brist på finansiering.

 

När det gäller att googla som du skriver så är det ju det man gör när man söker efter medicinska studier så den kommentaren förstod jag inte riktigt.

Link to comment
Share on other sites

Komplex intervention vid Altzheimer, men med hjälp av kost, motion och andra insatser kanske vi skulle kunna komma långt. Studier som denna är ofta väldigt små för att det inte finns finansiering. Finansieringsproblem tror jag också beror på att koststudier hitills inte kunnat påvisa någon effekt, troligtvis för att man har varit ut och cyklat helt (dvs fokuserat på mättat fett).

 

Bredesen's approach is personalized to the patient, based on extensive testing to determine what is affecting the plasticity signaling network of the brain. As one example, in the case of the patient with the demanding job who was forgetting her way home, her therapeutic program consisted of some, but not all of the components involved with Bredesen's therapeutic program, and included:

(1) eliminating all simple carbohydrates, leading to a weight loss of 20 pounds;

(2) eliminating gluten and processed food from her diet, with increased vegetables, fruits, and non-farmed fish;

(3) to reduce stress, she began yoga;

(4) as a second measure to reduce the stress of her job, she began to meditate for 20 minutes twice per day;

(5) she took melatonin each night;

(6) she increased her sleep from 4-5 hours per night to 7-8 hours per night;

(7) she took methylcobalamin each day;

(8) she took vitamin D3 each day;

(9) fish oil each day;

(10) CoQ10 each day;

(11) she optimized her oral hygiene using an electric flosser and electric toothbrush;

(12) following discussion with her primary care provider, she reinstated hormone replacement therapy that had been discontinued;

(13) she fasted for a minimum of 12 hours between dinner and breakfast, and for a minimum of three hours between dinner and bedtime;

(14) she exercised for a minimum of 30 minutes, 4-6 days per week.

The results for nine of the 10 patients reported in the paper suggest that memory loss may be reversed, and improvement sustained with this therapeutic program, said Bredesen. "This is the first successful demonstration," he noted, but he cautioned that the results are anecdotal, and therefore a more extensive, controlled clinical trial is needed.

 

http://www.sciencedaily.com/releases/2014/09/140930143446.htm?utm_source=feedburner&utm_medium=feed&utm_campaign=Feed%3A+sciencedaily%2Ftop_news%2Ftop_science+%28ScienceDaily%3A+Top+Science+News%29&utm_content=FaceBook

 

Tack Johanna, det var intressant!

Link to comment
Share on other sites

Ett mycket bra initiativ!

En liten summa hit varje månad kan nog ge mig en besparing i skatt längre fram

 

Men, hur hålls den ideell och oberoende i framtiden? Det kan ju finnas intresse från fel folk att ta sig in och påverka hur forskningen bedrivs.

Link to comment
Share on other sites

Ja, det är gott med smör och andra fetter som man får hög kolesterol av, enligt vissa, sedan är det nyttigt också, men det kanske inte alla förstår, kan ju bero på att det är dåligt med hjärnceller hos vissa...;D

 

"– Vi är vana vid att betrakta kolesterol som ett bränsle för cellerna, och att det är skadligt för människor att få i sig för mycket kolesterol, säger Ernest Arenas, professor i stamcellsneurobiologi vid institutionen för medicinsk biokemi och biofysik vid Karolinska Institutet, som lett studien. Det vi nu har visat är att kolesterolet har flera funktioner och är inblandat i extremt viktiga beslut för nervcellerna. Kolesterolderivat styr själva signaleringen när nybildningen av nervceller behöver ske, och när det beslutet väl är fattat hjälper kolesterolet till med själva konstruktionen av dessa nya nervceller och med deras överlevnad. Kolesterolet är alltså extremt viktigt för våra kroppar, speciellt för hjärnans utveckling."

 

http://www.hjarnfonden.se/nyheter/fett-paverkar-hjarncellers-beslut-om-nyp__986

 

Att något är bra för kroppen betyder oftast inte "ju mer desto bättre". Att kolesterol är nödvändigt för kroppen är väl inte nytt?

 

Lågt kolesterol är väl ofta en följd av insulinresistens snarare än brist på intag.

 

(Eftersom jag har fått anmärkning på att jag inte höll mig till ämnet vid ett tidigare tillfälle men inte fått det preciserat så är det svårt att veta vad som är ok men det här är ju bara ett svar och genom att lyfta upp tråden så att fler ser den så sprider jag reklam för fonden i alla fall.)

Link to comment
Share on other sites

Join the conversation

You can post now and register later. If you have an account, sign in now to post with your account.
Note: Your post will require moderator approval before it will be visible.

Guest
Reply to this topic...

×   Pasted as rich text.   Paste as plain text instead

  Only 75 emoji are allowed.

×   Your link has been automatically embedded.   Display as a link instead

×   Your previous content has been restored.   Clear editor

×   You cannot paste images directly. Upload or insert images from URL.

×
×
  • Create New...