Jump to content

Negativa kommentarer från kollegor!!


Linen
 Share

Recommended Posts

Hej! Nu har jag haft semester 1v och ska börja jobba imorgon igen vilket innebär "matlådor" Min erfarenhet är att när jag sa jag gick på Lchf var mestadels av kollegorna negativa...och det tråkiga är att ingen eller få vill lyssna om man försöker förklara enkelt bara " Jag mår mkt bättre när jag äter såhär " tänker mest då på blodsockret som håller mig pigg o allert och ej sömning efter lunchen. Men varför är mina kollegor så negativa och ändå så intresserade av min matlåda?? Man blir ledsen när de framförallt ej kan säga "härligt du mår bra fortsätt så" eller det kanske är för mkt begärt vad vet jag....Hur hantera jag dessa kollegor?? :(

Link to comment
Share on other sites

Svårt med envisa människor. På mitt jobb har jag övertalat två kollegor att börja äta lchf. Nu är vi tre och resten av gänget vet att vi ärter lchf och de frågar är nyfikna inga negativa kommentarer

Jag har en dotter i de första tonåren. Hon har haft några riktigt jobbiga år. Äntligen har hon slutat med socker och börjat äta ganska strikt Lchf, hon mår så mycket bättre, men även en 14åring kan känna av frustrationen då ingen vill lyssna på hur bra man kan må av "rätt kost". Oftast hoppar hon över skollunchen efter att ha ätit en bra frukost och äter när hon kommer hem istället, så var inte fallet i fredags då hon tog kassler men ingen potatis i skolan. En av fritidsledarna där frågade då varför hon inte tog någon potatis och min dotter svarade då att hon äter Lchf. Svaret hon fick var: korkade ungjävel. 

  • Like 1
Link to comment
Share on other sites

Usch ja tråkigt att vuxna kan svara så negativt till en så ung tjejj,,,Jag orkar ej argumentera med dem men de menar att kolhydrater är ju ett måste!! jag kanske låter gnällig men tråkigt när folk inte kan glädjas med mig när jag mår så mkt bättre.Kan bara hoppas de vänder.Tack för svar

Link to comment
Share on other sites

Jag har en dotter i de första tonåren. Hon har haft några riktigt jobbiga år. Äntligen har hon slutat med socker och börjat äta ganska strikt Lchf, hon mår så mycket bättre, men även en 14åring kan känna av frustrationen då ingen vill lyssna på hur bra man kan må av "rätt kost". Oftast hoppar hon över skollunchen efter att ha ätit en bra frukost och äter när hon kommer hem istället, så var inte fallet i fredags då hon tog kassler men ingen potatis i skolan. En av fritidsledarna där frågade då varför hon inte tog någon potatis och min dotter svarade då att hon äter Lchf. Svaret hon fick var: korkade ungjävel. 
Anmäl. En fritidsledare får inte i sin yrkesroll säga sådana saker till ungdomar. Det är värre när en sådan person säger det än en annan vuxen.
  • Like 4
Link to comment
Share on other sites

Hej! Nu har jag haft semester 1v och ska börja jobba imorgon igen vilket innebär "matlådor" Min erfarenhet är att när jag sa jag gick på Lchf var mestadels av kollegorna negativa...och det tråkiga är att ingen eller få vill lyssna om man försöker förklara enkelt bara " Jag mår mkt bättre när jag äter såhär " tänker mest då på blodsockret som håller mig pigg o allert och ej sömning efter lunchen. Men varför är mina kollegor så negativa och ändå så intresserade av min matlåda?? Man blir ledsen när de framförallt ej kan säga "härligt du mår bra fortsätt så" eller det kanske är för mkt begärt vad vet jag....Hur hantera jag dessa kollegor?? :(
Jag har samma problem med mina arbetskamrater. De ondgör sig över vad jag äter låtsas äcklade när jag bara tar kött och grönsaker mm.

Jag har lagt några LCHF tidningar i personalrummet och jag vet att de tittat i dem men erkänna det, nej. :)

Det är till och med så att jag upplever det som mobbning för matsituationerna har blivit så jobbiga.

 

Däremot min familj, släkt och vänner ser mina framgångar och hejar på.

 

Hört av fler att det är arbetskamraterna som är värst. Varför?

  • Like 1
Link to comment
Share on other sites

Anmäl. En fritidsledare får inte i sin yrkesroll säga sådana saker till ungdomar. Det är värre när en sådan person säger det än en annan vuxen.

Var ska jag anmäla sånt? Har påpekat det för rektor. Ord lär ju stå mot ord och i detta fall är jag skeptisk till att min dotter kommer att bli trodd eftersom skolan inte har något gott öga till henne och mig.

Link to comment
Share on other sites

Jag har samma problem med mina arbetskamrater. De ondgör sig över vad jag äter låtsas äcklade när jag bara tar kött och grönsaker mm.

Jag har lagt några LCHF tidningar i personalrummet och jag vet att de tittat i dem men erkänna det, nej. :)

Det är till och med så att jag upplever det som mobbning för matsituationerna har blivit så jobbiga.

 

Däremot min familj, släkt och vänner ser mina framgångar och hejar på.

 

Hört av fler att det är arbetskamraterna som är värst. Varför?

Tråkigt och höra samtidigt skönt för mig att jag har någon och dela detta med :) vet inte varför arbetskamrater är värst men det är väl de som ser mest vad man äter kanske för man är ju på jobbet stor del av vardagen.Skall bli intressant och se vad de säger när min vikt går ner samtidigt som jag är piggare än någonsin. Säger dina kollegor något negativt?? eller är de mest miner?

  • Like 2
Link to comment
Share on other sites

Guest Katarina101
Orkar inte, men jag tar din kommentar som ett stöd. Tack!

Men det måste ju anmälas, nästa gång är det kanske ett annat barn som råkar illa ut? Det där är ju fullständigt oacceptabelt, alldeles oavsett kostfrågan. En sådan person ska inte arbeta i skolmiljö överhuvudtaget.

Link to comment
Share on other sites

Guest Katarina101

Fattar inte hur man kan acceptera att människor kommenterar ens mat på ett nedvärderande sätt. Fråga " kan vi inte bara låta bli att kommentera varandras mat, det känns så tråkigt?" så har man väl på ett trevligt sätt avstyrt idiotin. "Om jag inte kommenterar din mat så kan väl du låta bli att kommentera min? Måste vi prata om vad vi äter?".

 

På jobbet idag firas för övrigt Tjugondag Knut där en riktigt ordentlig insulinchock utlovas i fikarummet i eftermiddag: "glögg, pepparkakor, och skålar med julgodis". Varför gör en arbetsgivare så, det är ju knappast någon av våra överviktiga sekreterare som mår bättre av det? Mata personalen med socker så blir de glada? 

  • Like 1
Link to comment
Share on other sites

Jag är djupt tacksam för alla som bloggar och talar ur skägget när det gäller LCHF. Själv håller jag en låg profil. Jag har mycket grönsallad till min skinkomelett i matlådan. Och jag diskuterar inte kostråd, margarinindustrin, läkemedelsindustrin etc med mina arbetskamrater. Om frågan ändå skulle komma upp, så säger jag att jag kör GI eller lågkolhydratkost, eller leder in samtalet på något annat.  Ordet LCHF verkar vara laddat och ge fritt fram för elaka kommentarer. Fegt, ja visst. Men jag håller på med det här för min egen skull, helt egoistiskt och har ingen som helst intresse av att informera andra. Dessutom har jag massor av misslyckade bantningsförsök bakom mig och vill för allt i världen inte bjuda på kommentarer i stil med " vad var det vi sa - de där funkar ju inte i längden" om jag inte skulle lyckas med min viktnedgång.

 

Tack alla ni som strider öppet. Men vissa av oss tjockisar mår nog bäst av att inte dras i så mycket diskussioner. Vi har nog med våra egna bekymmer.

  • Like 4
Link to comment
Share on other sites

Kaja: Fullt förståeligt, och jag vill inte heller ha diskussion om mat på jobbet - i synnerhet vill jag slippa diskussion om mat, och dömande kring mat, när jag äter! Just därför säger jag ifrån, och eftersom jag är på olika arbetsplatser så kanske jag någon gång får tyst på någon som delar lunchrum med dig :)

Link to comment
Share on other sites

Jag är djupt tacksam för alla som bloggar och talar ur skägget när det gäller LCHF. Själv håller jag en låg profil. Jag har mycket grönsallad till min skinkomelett i matlådan. Och jag diskuterar inte kostråd, margarinindustrin, läkemedelsindustrin etc med mina arbetskamrater. Om frågan ändå skulle komma upp, så säger jag att jag kör GI eller lågkolhydratkost, eller leder in samtalet på något annat.  Ordet LCHF verkar vara laddat och ge fritt fram för elaka kommentarer. Fegt, ja visst. Men jag håller på med det här för min egen skull, helt egoistiskt och har ingen som helst intresse av att informera andra. Dessutom har jag massor av misslyckade bantningsförsök bakom mig och vill för allt i världen inte bjuda på kommentarer i stil med " vad var det vi sa - de där funkar ju inte i längden" om jag inte skulle lyckas med min viktnedgång.

 

Tack alla ni som strider öppet. Men vissa av oss tjockisar mår nog bäst av att inte dras i så mycket diskussioner. Vi har nog med våra egna bekymmer.

Jag känner igen det där att bjuda på kommentarer i stil med "va va det vi sa " för jag är oxå lite orolig att ej lyckas trots viktnedgång och mkt bättre hud och pigghet jag ej trodde va möjlig.Nu vaknar jag tidigare och är så pigg :)

  • Like 1
Link to comment
Share on other sites

Var ska jag anmäla sånt? Har påpekat det för rektor. Ord lär ju stå mot ord och i detta fall är jag skeptisk till att min dotter kommer att bli trodd eftersom skolan inte har något gott öga till henne och mig.
Ja tyvärr stämmer det nog, men kanhända är det fler som meddelat rektorn om andra "ord mot ord"-situationer, så att hen till slut måste tro på vittnesmålen.
Link to comment
Share on other sites

Var ska jag anmäla sånt? Har påpekat det för rektor. Ord lär ju stå mot ord och i detta fall är jag skeptisk till att min dotter kommer att bli trodd eftersom skolan inte har något gott öga till henne och mig.

 

Det räcker nog tyvärr inte att bara påpeka. Du måste vara lite tuff och säga till rektorn att det här accepterar du inte och kräva att ni träffas allihopa. Du, din dotter, rektorn och fritidsledaren på rektorsexpiditionen där han skall få be om ursäkt. Du bör nog kräva att han får en varning också annars kanske det upprepas. Vill de inte gå med på detta så måste det finnas någon slags ombudsman att vända sig till. Jag är inte så insatt men det borde finnas.

Tyvärr är vårt samhälle så idag att man måste våga säga ifrån annars blir det aldrig någon förändring.

  • Like 1
Link to comment
Share on other sites

Var ska jag anmäla sånt? Har påpekat det för rektor. Ord lär ju stå mot ord och i detta fall är jag skeptisk till att min dotter kommer att bli trodd eftersom skolan inte har något gott öga till henne och mig.
Jag är ganska säker på att först ska du kräva ett samtal mellan fritidsledaren, rektorn och du och din dotter. Det ska rektorn gå med på annars ska du gå till skolledningen i kommunen. Får du inte gehör så är det diskrimineringsombudsmannen du ska vända dig till. Hoppas dock att du inte ska behöva gå så långt.

Det har inget med ord mot ord att göra.

Förhoppningsvis är det fler som hört det och som kan stå upp för din dotter.

Den där fritidsledaren är absolut inte lämplig till det yrket.

Den säger säkert inte bara dumma saker till din dotter utan säkert säger den det till andra också.

  • Like 1
Link to comment
Share on other sites

Fattar inte hur man kan acceptera att människor kommenterar ens mat på ett nedvärderande sätt. Fråga " kan vi inte bara låta bli att kommentera varandras mat, det känns så tråkigt?" så har man väl på ett trevligt sätt avstyrt idiotin. "Om jag inte kommenterar din mat så kan väl du låta bli att kommentera min? Måste vi prata om vad vi äter?".

 

På jobbet idag firas för övrigt Tjugondag Knut där en riktigt ordentlig insulinchock utlovas i fikarummet i eftermiddag: "glögg, pepparkakor, och skålar med julgodis". Varför gör en arbetsgivare så, det är ju knappast någon av våra överviktiga sekreterare som mår bättre av det? Mata personalen med socker så blir de glada? 

Det som är problem för min del är att vi har pedagogiska måltider. Vi lagar maten på stället. När jag lagar maten så ser jag till att ta undan till mig innan jag reder sås eller annat. När de andra lagar mat så blir det väldigt oftas makaronilådor, stuvade grönsaker, fördigköpta köttbullar mm mm. Inget jag kan äta. Tar med mig själv grädde, cf, rester mm för att ha något men egentligen ska jag äta samma som våra vårdtagare. Men nej tack,sjuk tänker jag inte bli för jobbets skull.

 

Känner igen det med chefen också fast inte med tjugondag knut utan julen.

Fast hon vet att jag äter LCHF så fick vi alla en kokbok i julklapp med sockerstinna maträtter. Samt en hel famn full av godigkartonger som vi skulle slita med hälsan. :(

Link to comment
Share on other sites

Hej! Nu har jag haft semester 1v och ska börja jobba imorgon igen vilket innebär "matlådor" Min erfarenhet är att när jag sa jag gick på Lchf var mestadels av kollegorna negativa...och det tråkiga är att ingen eller få vill lyssna om man försöker förklara enkelt bara " Jag mår mkt bättre när jag äter såhär " tänker mest då på blodsockret som håller mig pigg o allert och ej sömning efter lunchen. Men varför är mina kollegor så negativa och ändå så intresserade av min matlåda?? Man blir ledsen när de framförallt ej kan säga "härligt du mår bra fortsätt så" eller det kanske är för mkt begärt vad vet jag....Hur hantera jag dessa kollegor?? :(

 

Gör som jag: säg inte att du äter LCHF! Har funkat ypperligt. 

Studerar fortfarande, och på lunchen på Uni går bra att välja bort kolhydrater. Tar bara sallad (bra salladsbord!) och kött/fisk/fågel. Ingen som undrat desto mer. En gång frågade en om jag inte skulle ha potatis, men jag hänvisade till att jag tyckte den såg äklig ut (vilket också var sant). Ända problemet med Uni är att de serverar panerad fisk/kött, men såsen är på grädde (så att gluten intoleranta ska kunna äta)! :) Så, min erfarenhet är att ingen frågar desto mer om man inte "gör väsen av det". Hurudana erfarenheter andra har kan jag inte svara för ;)

  • Like 1
Link to comment
Share on other sites

Jag stöter på både det ena och den andra sortens kollegor på mitt jobb. Överlag är de flesta pro-lchf eller åtminståne inte emot och bakåtsträvande. Ganska många kör även LCHF eller liberalare kh snålt :-) . Riktigt kul med LCHF:arna iallfall.. vi byter recept och smakar på varandras mat osv. Generös stämning.

Sen har jag kollegor som sliter in mig på sina rum och vill att jag undervisar dom i viktväktarna (jag har varit invägare ). Riktigt roliga miner när de just sagt "Jag tror att det är bäst att äta såsom du gör ju.. ja.. viktväktarna" . "Visst.. men jag LCHFar sedans maj.. så jag har inte riktigt lust att prata havregryn och quinoa"..

  • Like 4
Link to comment
Share on other sites

Jag har kört några föreläsningsvändor på våra kontor runt om i Sverige... Jag får aldrig höra några negativa kommentarer...

 

Jag funderar på att sätta upp en av mina gamla bilder vid min arbetsplats bredvid ett nytaget foto. Det "dödar" kanske någon kommentar innan den kommer...

  • Like 4
Link to comment
Share on other sites

Jag har nog snälla kolleger, men vi har också jobbat mycket med acceptans för medmänniskan på vårt kontor. Men alla som får negativa kommentarer om sin kost lr vad det månde vara; tänk som Stenmark; hä gå int å förklar för dem som int förstår"  alltså gå inte in i en diskussion, förklara dig inte, lägg energin på att stärka dig själv med din egen övertygelse, för du vet ju hur bra du mår av den här kosten. Men viktigast av allt; ge inte upp!! Det är vi som äter hälsosamt som kommer leva ett friskt liv, de som vägrar inse hur illa det är att tanka kroppen med fel slags bränsle slipper vi i sinom tid för de kommer antingen dö eller bli sjuka i förtid. Så illa är det tyvärr med den "moderna" västerländska kosten. Förhoppningsvis blir den omodern snart. För det vete katten om jag har lust att betala deras sjukhusräkningar med de höjda skatter som kommer av fetmaepidemin och de sjukdomar som blir följden...;-)

  • Like 3
Link to comment
Share on other sites

Jag har kört några föreläsningsvändor på våra kontor runt om i Sverige... Jag får aldrig höra några negativa kommentarer...

 

Jag funderar på att sätta upp en av mina gamla bilder vid min arbetsplats bredvid ett nytaget foto. Det "dödar" kanske någon kommentar innan den kommer...

Men vad bevisar det egentligen för den "okunige"? ligger man på ett totalt dagsbehov av 1200 kcl till knappa 2000 för en vuxen man så lär kroppen att hämta resterande från det inlagrade, simple as that!

Link to comment
Share on other sites

Men vad bevisar det egentligen för den "okunige"? ligger man på ett totalt dagsbehov av 1200 kcl till knappa 2000 för en vuxen man så lär kroppen att hämta resterande från det inlagrade, simple as that!

 

Jag måste ärligt säga att jag inte riktigt förstår vad du säger och varför...

 

Det jag försökte säga var att jag, för att "mota Olle i grind", har föreläst om mig och LCHF på våra kontor. Detta bland annat för att folk ska få en förståelse för hur jag förändrat mitt utseende ganska mycket de senaste åren. Jag förklarar i mina föreläsningar min "resa" och LCHF från mitt perspektiv. 

Link to comment
Share on other sites

Jag måste ärligt säga att jag inte riktigt förstår vad du säger och varför...

 

Det jag försökte säga var att jag, för att "mota Olle i grind", har föreläst om mig och LCHF på våra kontor. Detta bland annat för att folk ska få en förståelse för hur jag förändrat mitt utseende ganska mycket de senaste åren. Jag förklarar i mina föreläsningar min "resa" och LCHF från mitt perspektiv. 

Sorry om jag var lite plump i min kommentar. Jag förringar inte på nått sätt din "resa"

Link to comment
Share on other sites

Usch ja tråkigt att vuxna kan svara så negativt till en så ung tjejj,,,Jag orkar ej argumentera med dem men de menar att kolhydrater är ju ett måste!! jag kanske låter gnällig men tråkigt när folk inte kan glädjas med mig när jag mår så mkt bättre.Kan bara hoppas de vänder.Tack för svar

 

Fråga dem varför de äter en sockerrik kost och på vilket sätt det är bra.

  • Like 1
Link to comment
Share on other sites

Fråga dem varför de äter en sockerrik kost och på vilket sätt det är bra.

"...fast det är ju inte socker. Det är ju bara potatis och grovt bröd."

 

Hur svarar man på det?

 

 

 

(Jag vill inte vara vrång. Jag försöker bara agera djävulens advokat för att vi ska kunna hjälpa

varandra att vara beredda på vad våra HCLF-kompisar kommer säga)

Link to comment
Share on other sites

Jag har nog snälla kolleger, men vi har också jobbat mycket med acceptans för medmänniskan på vårt kontor. Men alla som får negativa kommentarer om sin kost lr vad det månde vara; tänk som Stenmark; hä gå int å förklar för dem som int förstår"  alltså gå inte in i en diskussion, förklara dig inte, lägg energin på att stärka dig själv med din egen övertygelse, för du vet ju hur bra du mår av den här kosten. Men viktigast av allt; ge inte upp!! Det är vi som äter hälsosamt som kommer leva ett friskt liv, de som vägrar inse hur illa det är att tanka kroppen med fel slags bränsle slipper vi i sinom tid för de kommer antingen dö eller bli sjuka i förtid. Så illa är det tyvärr med den "moderna" västerländska kosten. Förhoppningsvis blir den omodern snart. För det vete katten om jag har lust att betala deras sjukhusräkningar med de höjda skatter som kommer av fetmaepidemin och de sjukdomar som blir följden...;-)

Hej

den var bra!! tänk som stenmark! skall ha detta i tankarna när dom påpekar vad jag äter....Tack!

  • Like 1
Link to comment
Share on other sites

"...fast det är ju inte socker. Det är ju bara potatis och grovt bröd."

 

Hur svarar man på det?

 

 

 

(Jag vill inte vara vrång. Jag försöker bara agera djävulens advokat för att vi ska kunna hjälpa

varandra att vara beredda på vad våra HCLF-kompisar kommer säga)

 

Det är ju bara att säga att potatis och bröd innehåller stora mängder kolhydrater och att det omvandlas till socker i magen.

Ger de sig inte så kan du kalla in valfri diabetiker och be denne visa vad blodsockermätaren har att säga efter intag av kolhydrater.

  • Like 1
Link to comment
Share on other sites

På mitt jobb är de numera avundsjuka på min mat... :D Inte många äter som jag, möjligen lite nu efter jul för att gå ner i vikt men inte annars. Men... när jag inte orkat laga matlåda (eller inte har rester) knatar jag ner till Ica och köper en påse sallad i blandade färger, ett paket Philadelphiaost (provade smaksatt creme fraiche men hittade ingen god) och till det rullar jag ihop parmaskinka, lax eller liknande och då dreglas det över min tallrik! Efter 2år då jag bara struntat i kommentarer och bemött direkta påståenden med lugna sakargument så har de gett upp. Fast lite konstig är jag nog när jag hävdar att "time will tell"...  ;)

Link to comment
Share on other sites

Sallad är värsta grejen hos mina kollegor. Ingen rynkar på pannan att jag äter lchf, däremot från jag starka rekommendationer att jag ju måste äta sallad, det "gör man" när man ska gå ner i vikt och jag kan inte ju glömma kl-15 frukten!

 

Så när jag "avslöjar" att sallad äter jag knappt (pga av kolhydraterna i den) och att jag hoppar över kl-15frukten för att behovet inte finns reagerar dom med ett "jaja, gör du de du behöver göra" men halv skeptiskt ton. Det gör inget, min nya livsstil är för mig och inte dom :)

Link to comment
Share on other sites

Var ska jag anmäla sånt? Har påpekat det för rektor. Ord lär ju stå mot ord och i detta fall är jag skeptisk till att min dotter kommer att bli trodd eftersom skolan inte har något gott öga till henne och mig.

 

Rektorn har en skyldighet att ta din dotter på allvar. Annars begår personen tjänstefel. Det är din dotters upplevelse som är viktig och om hon känner sig kränkt är det skolan och rektor som måste agera utifrån planen mot kränkande behandling och likabehandling som finns på alla skolor och förskolor. Om någon av eleverna känner sig kränkt eller diskriminerad har skolan en skyldighet att göra en utredning och se till att det inte händer igen. Att bestämma vad man stoppar i sin egen kropp är en mänsklig rättighet och i det här fallet är det en allvarlig kränkning att en pedagog kallar din dotter för "korkade ungdjävel". Tar inte rektorn detta på allvar, vänd dig till skolinspektionen. Anmälan kan göras på deras hemsida.

  • Like 3
Link to comment
Share on other sites

Jag är djupt tacksam för alla som bloggar och talar ur skägget när det gäller LCHF. Själv håller jag en låg profil. Jag har mycket grönsallad till min skinkomelett i matlådan. Och jag diskuterar inte kostråd, margarinindustrin, läkemedelsindustrin etc med mina arbetskamrater. Om frågan ändå skulle komma upp, så säger jag att jag kör GI eller lågkolhydratkost, eller leder in samtalet på något annat.  Ordet LCHF verkar vara laddat och ge fritt fram för elaka kommentarer. Fegt, ja visst. Men jag håller på med det här för min egen skull, helt egoistiskt och har ingen som helst intresse av att informera andra. Dessutom har jag massor av misslyckade bantningsförsök bakom mig och vill för allt i världen inte bjuda på kommentarer i stil med " vad var det vi sa - de där funkar ju inte i längden" om jag inte skulle lyckas med min viktnedgång.

 

Tack alla ni som strider öppet. Men vissa av oss tjockisar mår nog bäst av att inte dras i så mycket diskussioner. Vi har nog med våra egna bekymmer.

 

Du är min nya idol.

Link to comment
Share on other sites

Sallad är värsta grejen hos mina kollegor. Ingen rynkar på pannan att jag äter lchf, däremot från jag starka rekommendationer att jag ju måste äta sallad, det "gör man" när man ska gå ner i vikt och jag kan inte ju glömma kl-15 frukten! Så när jag "avslöjar" att sallad äter jag knappt (pga av kolhydraterna i den) och att jag hoppar över kl-15frukten för att behovet inte finns reagerar dom med ett "jaja, gör du de du behöver göra" men halv skeptiskt ton. Det gör inget, min nya livsstil är för mig och inte dom :)

Men det finns faktiskt ingen anledning att fundera över kolhydraterna i sallad. :-)

  • Like 2
Link to comment
Share on other sites

Jag har en dotter i de första tonåren. Hon har haft några riktigt jobbiga år. Äntligen har hon slutat med socker och börjat äta ganska strikt Lchf, hon mår så mycket bättre, men även en 14åring kan känna av frustrationen då ingen vill lyssna på hur bra man kan må av "rätt kost". Oftast hoppar hon över skollunchen efter att ha ätit en bra frukost och äter när hon kommer hem istället, så var inte fallet i fredags då hon tog kassler men ingen potatis i skolan. En av fritidsledarna där frågade då varför hon inte tog någon potatis och min dotter svarade då att hon äter Lchf. Svaret hon fick var: korkade ungjävel. [/quote

 

Vad är det för en pedagog . Jag finner inga ord hur kan man tala på detta visset till en tonårig. Vad är det för människa

Link to comment
Share on other sites

Jag är nog också en av dem med väldigt bra kollegor, önskar att fler hade det så :).

Av 8 st anställda äter 3 LCHF, 2 verkar ligga i startgroparna, 1 är lite nyfiken och 2 bryr sig inte så mycket men är inte negativa. Jag tror att det påverkat attityderna då alla tre av oss som äter LCHF har  gått ner ganska mycket i vikt men framför allt har min kollega med diabetes typ 2 kunnat dra ner drastiskt på sina mediciner.
 
  • Like 2
Link to comment
Share on other sites

Men det finns faktiskt ingen anledning att fundera över kolhydraterna i sallad. :-)

 

Det gör det visst det enligt mig. Vill du gå ner  i vikt och är väldigt kh känslig (som jag) så finns det inte råd att slösa kh på sallad och grönsaker + att jag tror inte de ger mycket nyttigheter eftersom det mesta är importerat och säkert besprutat osv. Vi vet ju inte hur dessa livsmedel hanteras. Såg ett program om bananer där man skördade dem gröna och så fick de en spruta som skulle hindra mognaden under export till annat land. När de kom fram fick de en ny spruta för att köra igång mognaden igen. Hur nyttigt låter det?

Näääää! Visst ser det bra ut på tallriken. Färggrannt och fint men så värst nyttigt tror jag inte det är  :ph34r:

Link to comment
Share on other sites

 Vi vet ju inte hur dessa livsmedel hanteras. Såg ett program om bananer där man skördade dem gröna och så fick de en spruta som skulle hindra mognaden under export till annat land. När de kom fram fick de en ny spruta för att köra igång mognaden igen. Hur nyttigt låter det?

 

Du menar att du är kolhydratkänslig och kör bananer i salladen ;). Nej men skämt åsido du väljer ju själv vilken sallad du köper. Köp inte skit är väl ett ganska enkelt sätt att se på det i detta fall. Ingen tvingar dig att köpa importerat skräp. 

 

Näääää! Visst ser det bra ut på tallriken. Färggrannt och fint men så värst nyttigt tror jag inte det är  :ph34r:

 

Det är väl klart att grönsaker är nyttigt men visst om man är väldigt känslig och dessutom försöker att gå ner i vikt så kanske man ska avstå. Men det finns ju mycket grönsaker man kan äta som ger väldigt lite kolhydrater. Exempelvis kål i alla former, coleslaw, stekt brysselkål, blomkålsmos osv. 

Link to comment
Share on other sites

Det gör det visst det enligt mig. Vill du gå ner  i vikt och är väldigt kh känslig (som jag) så finns det inte råd att slösa kh på sallad och grönsaker + att jag tror inte de ger mycket nyttigheter eftersom det mesta är importerat och säkert besprutat osv. Vi vet ju inte hur dessa livsmedel hanteras. Såg ett program om bananer där man skördade dem gröna och så fick de en spruta som skulle hindra mognaden under export till annat land. När de kom fram fick de en ny spruta för att köra igång mognaden igen. Hur nyttigt låter det?

Näääää! Visst ser det bra ut på tallriken. Färggrannt och fint men så värst nyttigt tror jag inte det är  :ph34r:

Bladsallad, 1 g kolhydrater/ 100 g. 100 g är typ 5 dl sallad. Om man aktar sig för grönsallad för kolhydraterna då har man en ätstörning. ;)

 

Jo, visst finns det problem med besprutning, men nu pratade vi om kolhydrater. Och jag tänkte på typ grönsallad, inte pastasallad, majs, ananas eller bananer.

 

Du får ju tro vad du vill, men att det finns mycket grönsaker som är nyttiga är ju det enda som alla är överens om. Förutom att fisk är bra, kanske.

  • Like 1
Link to comment
Share on other sites

Jag fascineras av att kollegorna lyckasbartbestämma era matlådor. Ursäkta fördomen här men är det kvinnliga arbetskamrater? Jag har nämligen själv jobbat med enbart manliga kollegor och aldrig fått en kommentar på min lådor.

Sambon jobbar för övrigt inom ett hantverksyrke och största problemet just nu är att han snart får sätta lås på sin matlåda för att få behålla den. Kollegorna (manliga) tycker nämligen att han alltid har så god mat med sig! ;-)

Ingen av oss diskuterar lchf på jobbet utan maten får tala för sig själv.

  • Like 3
Link to comment
Share on other sites

Jag bryr mig verkligen inte längre vad folk har för åsikt om min kost, för jag vet att den är rätt. Förr eller senare så kommer folk att vara tvungna till att foga sig till sanningen att fett inte är dåligt. Då kan jag i alla fall skatta mig stolt över att jag varit del av revolutionen från början. (;

  • Like 1
Link to comment
Share on other sites

I början tog jag åt mig och försökte förklara och försvara men det lönar sig inte.
Skulle någon kommentera så höjer jag lite småspydigt på ögonbrynen och säger typ: "Och VAD är det för fel på att äta ägg, kött, fisk, fågel eller inälvsmat tillsammans med en salig blandning av goda grönsaker med en god sås till?

 

En kollega till mig sa en gång "är det inte tråkigt att bara äta sallad?" ( jag har ofta någon blandsallad eller olika kokta grönsaker tillsammans med köttrester eller en burk tonfisk eller makrill samt några klickar majonäs till lunch)

Min snabba replik blev "är det inte tråkigt att äta två mackor och en banan varje dag?" Då blev hon helt tyst och alla skrattade - bortgjord! :D

Hon äter nämligen detta varje dag vid lunch på jobb - ost på den ena och korv på den andra.
Jag varierar mig i alla fall lite mer, både med olika grönsaker och proteinkälla men hon såg det bara som att jag "äter sallad varje dag"

Numera säger de inte så mycket alls - jag har gått ner 40 kg, är i princip aldrig förkyld och är pigg som en mört med en energi som långt överträffar en hel del av mina kolleger :P

Många av dem bantar ständigt - svälter sig med pulver, piller och olika konstiga dieter men ger upp efter ett tag så de känner nog själva att det biter dem själv i svansen om de börjar tjaffsa om min kost

  • Like 2
Link to comment
Share on other sites

Jag fascineras av att kollegorna lyckasbartbestämma era matlådor. Ursäkta fördomen här men är det kvinnliga arbetskamrater? Jag har nämligen själv jobbat med enbart manliga kollegor och aldrig fått en kommentar på min lådor. Sambon jobbar för övrigt inom ett hantverksyrke och största problemet just nu är att han snart får sätta lås på sin matlåda för att få behålla den. Kollegorna (manliga) tycker nämligen att han alltid har så god mat med sig! ;-) Ingen av oss diskuterar lchf på jobbet utan maten får tala för sig själv.

Tror det ligger något i det där med kvinnliga kolleger.

Själv har jag nästan bara kvinnliga kolleger och några få manliga. Det är alltid kvinnorna som kommenterar - aldrig killarna.

  • Like 2
Link to comment
Share on other sites

Join the conversation

You can post now and register later. If you have an account, sign in now to post with your account.
Note: Your post will require moderator approval before it will be visible.

Guest
Reply to this topic...

×   Pasted as rich text.   Paste as plain text instead

  Only 75 emoji are allowed.

×   Your link has been automatically embedded.   Display as a link instead

×   Your previous content has been restored.   Clear editor

×   You cannot paste images directly. Upload or insert images from URL.

 Share

×
×
  • Create New...